N ma Shte kunde t gar inom kommunismen, en riktnin; + dessa -partier underkastar sig kom-' . kommunistiska ">. hur landets Politik skall utformas, - selsatt med . halmskärning. eYYTTYYTT "wyYrveerevr I åen "utrikespolitiska debatten" talar man om. stalinister och icke. - stalinister inom den kommunistiska delen av världen. "Denna uppdelning ' ger det intrycket att "det skulle find . nas vå "skarpt skilda åsiktsriktnin< som är anhängare av en hård diks i tatur, 'och en annan, som : förordar : ”liberalare” — principer "i politiken; - Det är emellertid tvivelaktigt,. om ' någon dylik skillnad i åsikter egent=' ligen existerar, även om den poli : tiska utvecklingen i exempelvis Po, > len och Ungernz kan tas som bevig ' . härför. Polens nye ledare Gomulka brukar ju betecknas som anti-sta= linist. Uttrycket är riktigt såtillvida som Gomulka förkastar de hä lösa metoder Stalin" använde; ' men man" får inte glömma, att Gomulka, ; > liksom” för övrigt även Tito och Imre Nagy i Ungern, är kommunist : och icke vill ge avkall på kommu. . nistpartiets rätt "att leda samhälls. utvecklingen. Gomulka vill "ing? lunda av fri vilja acceptera ett des; : mokratiskt .samhällssystem men han: . är beredd att samarbeta med andra + partier för att säkerställa det sam= källssyster, som kommunismen ska. < pat” "Endast under förutsättning att: |: " munistpartiets ' ledarskap '; får: de - deltaga i statens styrelse. En annan ' sak är att Gomulka liksom ' Tito > ställt sig i opposition: mot Sovjet- MN unionens förmyndarskap över andra länder ; och krävt > rätt för Polen att självt bestämma Ur den synpunkten. kan Gomulka kallas antistali: ka en Bppmjuk«; ""förh Få ' JACKOR : Tess STÄDROCKAR sina 12:75 13:75 19:75 : ar 12:75 19:75" 29:75 a 12:75 och 16:75 19:73 - var heda betare till Stalin öch! utförde” utan "opposition" hans direktiv och befallningar. De kan "aldrig svära sig fria från: ansvaret, | för delaktighet i Stalinr. illdåd, Deé "insåg emellertid till slut, sär. den Bamle diktatorn blev allt obéräkne- ligare i sin sjukliga misstänksamhet! mot allt. och, alla, att-er: fortsatt] | > Ttegim i hans anda var om .» Det Tyska . folket krävde bättre .mate-' - riella levnadsvillkor och - trygghet i. mot den hemliga polisens”. skräck. välde, Det kollektiv, som efterträds de Stalin som Sovjetunionens hära 7 skare, " sökte: ge det ryska folket mera bröd, mindre arbete och nå- pot om än ringa mått av rättssäker- jet... or : Längre < ville och kunde det hva, : -ledarkollektivet inte. sträcka” sig, Det var aldrig fråga om att uppge Principen att regeringen skulle ut- öva diktatorisk makt. Den upp- mjukning av politiken, som ledar- kollektivet företog, väckte :emeller. tid hos folken i satellitstaterna, hos Polacker, ungrare, östtyskar m, fl, ingar om att det kommu- .Nistiska " samhällssystemet ' skulle kunna kastas överbord och ersättas av ett demokratiskt. När utvecklin- > gen tog denna riktning : 'och när ; samtidigt. även inom Sovjetunionen själv ition mot den k ” nistiska läran och dess tillämpning » i praktisk politik «+började.- sticka upp huvudet, blev ledarkollektivet » förskräckt, Dess medlemmar fann, att uppmjukningen måste bromsas |: upp om de icke själva skulle för= Jora sin maktställning och det ryska - imperiebygge Stalin uppfört slås i - spillror. Männen i ledarkollektivet r att Stalin”. sitter alla i samma båt, de måste slåss för att behålla gin ning av den'sovjetryska I H över hela östblocket; re äl i :' Ifråga om Sovj v och egén makt "öch a rädda kommunist- blocket från sammanbrott. . Det är J dess kommunistiska parti är uppd delningen 1 stalinister. - och icke : stalinister missvisande. Alla de män, 2 som nu sitter i Sovjetunionens re= : ingslöst att tala: om 'stalinister och anti-stalinister, De kan hå olika i om 'den lämpli; tak- tiken men om målsättningen är de "Det var älktningsförhandlin- ”gara Laholm "I går då- den dansk; som gjort inbrott i ett "par: "villor i Skummeslövsstrand . stod inför rätta och förklarades ' häktad; Det: var, tingsdomare . Carl "Johan -"Johannsén, - "som "skötte | förhandlingarna” "med och advokat Dufva som försva- +'Fare. 5 MESA Aa PE ga om det hela, Dansken var född 1921 och hade ej mindre än fem gånger. varit straffad. för stölder I sitt hemland. Han gjorde 'dock minst av allt intrycket av-att va- rå någon åf kille utan verka. de snäll "och" tämligen. menlös. alla frågor, "Tydligen har han en gång för alla hamnat på fel sida om lagen, : sx den 2 jan. i syfte att'söka sig till Göteborg, där han "tänkt "skaffa jobb, Han stal'en cykel och.kör- de norröver. I Östra Karup; gick den sönder "och där. slängde han Det var inte så mycket att: sä- | » landsfiskal Blmin” som åklagare | Artigt och klart svarade han på I | .sHändelseförloppet vari Korthet att han kommit , till Hälsingborg |” : San mel Jonasson Har tidigare framträtt i radion, På måndag. gör han sin : filmdebut i Hishult. | Vv . Under-en tid. framåt kommer . den Populära och vackra VV förglilmen ”Detta är Halland” att visas i olika bygdegår- "dar och samlingslokaler i södra Halland. Filmen inspelad förra sommaren och fotograferingen har utförts ”av.> red. Axel E:; Blixt, Värberg, och lantbr, 7; " Richard "Börjesson, :. « Frillesås, . Det ' är ett filmreportage från de halländska byg- :"- derna; i med -.huvudvikten lagd på filmning” av gamla: yrken, im är på väg att. försvinna 1 med sin generation. . maren "under, östdagsrnä | klipptes filmen - samman, « mag- |: den. samt tillgrep. en ny: cykel. Han sökte sig ut till Skummes- löv, där han skar hål på rutorna 1 två. villor; Häns enda avsikt var att, hitta något ätbart men det enda han fann var, en flaska saft. På cykeln bar då vidare norr- över "och när han i Värö sökte göra ett inbrott i en jordkällare blev han iakttagen och fast. Han motsatte sig! inte att: bli häktad vilket tingsdomaren så beslöt. + Dansken: berättaderatt: haäriste- dan' 1942 hade blivit dömd, för stöld i Köpenhåmn.- Varför han hamnat -på' brottets 'baria' kunde han”inte', klargöraV—" han "bara grät vid denna" fråga: Han hade "+ haft jobb på en”fabrik /nien- ej mindre hotell. i' Köpenhamn. Men förklarade han - Saknade både bostad öch jöbb och jan: ljud. I nov. månad var premiä- ren förlagd till Veddige .och-där- efter .”har' filmén, visats: på ett 20-tal platser. i: norra ”Halland, överallt: inför .' fullsatta "JoKaler. Såväl göteborgs som hallands- etta” utan: fått jobb” som »”tjener”. dv. 8 "kypare "på ett efter någon tid fick han inte ha detta för" ”politieét”. eftersom han varit. straffad.” Det var en' ”Ny- havnslag”, "som orsakade detta SENASTE NYTT; netiserades ; » och +; försågs v. med ör; . USA: gillar: Edens. avgång, - Gaitskell vill ha' nyval +. President Nasser svårt sk ma Meddelandet om Premiärminister Edens avgång | kommen- N teras av Washington som så na som Suezkrisen medfört. $ kräftats av en hög, utländsk Brittiska Iäboupartiete ledare. "Hugh ' " Galtskål. som för | —- närvarande befinner sig på en föreläsningsturne i Förenta « ” Staterna, krävde på onsdagskvällen då han nåddes av nyheten :'...OM premiärminister Edena avgång att. nyval skall, utlysas LR torbritannien. Han har gjort rätt när han beslöt att avgå, : en eftersom :hela regeringen offickellt förklarat sig stå bak- "om den utrikespolitik: som förts: under den gångna tre måna. derna anser jag att det omedelbart skulla ' utlysas nyval så "att landet fick en möjlighet att välja e en ny regering, förkla- rade .Gaitskell, (Boston i dag) i oe Från tinröriitrigt "hån i Egypten; vilket ' också här" ber ser ha insjuknat svårt. Det är den senaste tidens stora ärbets- «: börda och nervspänning jämte en magsjukdom,' som oroar : Présidentens Uvläkare. (Kalr+1 dag: 'TT-Reuter) .: att det kommer att betyda en reparation av de skador” I relationerna mellan de båda länder- Den torde medföra att en konfe- 4 rens på allra högsta nivå kommer att hANas . Snarast mellan - de båda länderna, 7 (Washington i dag TT- Reuter.) : :. ” tjänsteman, skall President Nas- I i— Se tramt : allt upp "med hönsfodret och säckarna! De kan, av aut att döma” vara far- liga smittospridare I den nu Jå dande mjä tbrandsepizootien i | Som. ”enda färdkost hade han Hart. med” sig en limpa, -De Äista | vå” 'och” "en "halv ' dagarna” innan hangreps "hade'han inte fått nå- igonting" att ' äta.” Eftersom .ihan bevarat något av den yrkeskul; tur: som. är på väg att försvin- déssutom gjort stölder och försök ti "stölder ' blev" det ” häktning. Åtal skall. väckas acnast den 16 «I. såväl. norra "som : södra "Hal: lånd ' utövädes ända fram" i sek- lets ” hantverk; Lindome var känt för ”Dömestoros gamla herresäte i sydligaste Halland är. en gård med anor. Dess historia går till- baka + åtskilliga "århundraden och dess gråstensmurar” "vittnar om forna t'der, Men det är ock- så 'en modern gård, säkerligen en av de allra bäst skötta i vår landsdel och för deh saken sva- rar . godsägare Arvid Larsson, söm nu i snart trettio: år resi- derat på den gamla gården, Ar 1929 -köpte han "densamma och den har enbart förbättrats un- der de snart tre decennier, som » godsägare: Larsson fört spiran där...s > as . För ett 'och ett. halvt är se- dan utbröt. en nära nog kata- "Det skall vi inte” heller. göra trycka sin beundran för det sto- ra 'arbete, :'som visst har tagit byg: aren Tage Jok Skottorp och godsärare Larsson är nöjd med det hela — "och det är ju ett gott betyg. Svinstallen var de rsta som färdigställdes och här fin- ner vi också den mycket fram- stående grisuppfödaren Arvid Larsson själv i full: aktion med sina nassar. Det är granna djur väre sig dessa nu är respektin- söta, nära nog nyfödda :kultin- »strofärtad . brand på gården. Det var .en mycket vacker sommar- dag, 'närmare bestämt den. 31 aägusti 1955, och man var ye gnista slog eld i halmskärnings- apparaten och med .blixtens ha- stighet spred -sig elden i hal- men, torr som fnöske. Tre sto- rå sammanbyggda längor- blev rov ' och - skador för lågornas . bortåt en halv miljon anställ des. ov? Men i dag, likt en .ny Fågel Fenix' har de eldhärjade bygg- naderna. rest sig ur askan." De stabila murarna stod kvar efter branden, men det har, i alla fall varit ett mycket omfattande re- staurerings- och .ombyggnads- arbete innan byggnaderna bli- vit färdiga. Nu är det mesta klart.- ochi går hade: Laholms Tidning tillfälle att titta på allt det ; « nytillkomna. +, Godsägare rsson är en anspråkslös man . Bom - inte « gärna; vill skymta :1 tidningen . trots : att han är en mycket framstående jordbruka- re och de sista orden'han sade efter den "trevliga: ”husesynen” var;: Gör: nu inga sensatloner..” gan. . .. Svinstallet. hör + inte till de, -minsta i 'sitt slag långt och delat i tre avdelnin- gar, I detta stora komplex, '. där det även tidigare har varit svin- stall, finns, sammanlagt omkr: ing 350 grisar, . da för” avel och just vid vårt be- sök flyttades en del avelsgyltor der .stort” gryråtande; Men de granna djuren gick dock snällt och villigt och man får nog 'sä- ra. svin” på Dömestorp, så väl och fint. ordnat är det hela. En automatisk :,' utgödslingsanord- nassarna att fö eftersom . |trevliga ' djur « rännor mycket, välv men man kan inte undgå att ut-. sin tid men som, också har bli-' vit utomordentligt väl utfört av givande 'modersuggor eller små ' — det är nämligen : 70 meter ' "En hel del (av dessa är avsed- | från en böx till en annan un-:' ga, att det. inte är svårt att ”va-: ning med speciella ställen för rätta sina: be- hov - på - hör: till det bästa och Ke svin” är: renliga och, inte. användes dessa] klara". genom. de nya sulfapre- Överst en liten hörna av , mönstergården Dömestorp.' ”ägare Arvid Larsson. meter långa ungdjurssfollet. - on ärre än "att det går ätt Paraten, ' Men ' foder måste vi köpa ty några, mjölkkor har vi 'Mjältbrand + : : "tlinte och därför har vi inte hel- är just nu-en mycket farlig sak | ler någon skummjölk, Dock har den - inte ' syåts till på Dömes-|är nödvändigt med skurirmjölk, torp, berättar hr Larsson, Der) Får grisarna detta foderkoncen- är; ju besvärlig. sn08. men: dock trat- Jämte. fodermjöl av. korn;-, | Avelssvin och slaktdjursuppfödning: AT RS > melodin i Dömestorps nya H de magnifika; nybyggda uthuslängorna på. I mitten på bilden skymtar ägaren, gods- Underst en liten del av det välo för. svinen men. desto bättre har | jag den känslan av'att det intel. sina möbler; och: Hishult i södra : | Halland | för sina olika” slag av "': | hantverksalster. 5-1. "| nämnda socknen är ”hantyerket alltjämt "levande tack. vare att de sunga generationernä: fortsatt i fädernas "yrke, dock i-många|i fall ;i något: moderniserad, form. "Bland "de äldsta yrkena här jär väl träskomakarens och sked- makarens!, F, lantbr. C. O. Nils- son i Oskarshem, Hishult,. syss- Jar" fortfarande: "med. träskoma- -| karens yrke och han jtorde" väl nu "vara 'den' enda kvarlevande l:i "| som 'driver. detta i kommersiellt I: syfte. Men den 83-årige. Nilsson || är inte. bara träskomakare utan "läven » bankman. Tidigare. har han även innehaft en lång. rad kommunala" uppdrag, vilka. han |: emellertid :: med - ålderns rö lämnat i yngre händer. : a började. hr Nilsson att: tälja.. till se och . har sedan. frotsatt " yrket, 'kanske' ibland. endast sporadisk: "Under tre' årstid: i sin ungdom” vistades han. i.Dan- -| mark, där i. han bl. &: sysslade med' järnvägsbygge..: Efter. åter- komsten till hembygden åter- upptog : han : sitt' ungdomsyrke, så uttalat sin tacksamhet för att j fotograferna genom: sin filmning |: början . ett : blomstrande |! nya fall inräpporterats, ett från : ett från” Snöstorp ' konstaterats i värt län, men av desså är Inu 12 .friförkläradö, d "Denna vecka har tre |. I dn SAO sröe IDA "rent Anke FRA Goda - Realiserar | EiKjolar; Blusar. Flickdräkter och . a a några, scener: "och likaså ges." Cen skindring". av Bollalte- [bygget "i Knäred,” ;den gamla jgården som ”utgör':en värdefull delik från i. den. sydhalländska skogsbygden; - MEN : Det moderna Halland äkildras lockså i olika avsnitt, liksom ä- ven dess nöjesliv Helt" natur- ligt har man därför inte urakt- låtit att presentera Lagaholms- jfästningsspelen' i Varberg... : De förstnämnda spelen har ju bli- vit. särskilt omtalade därför att en enskild "person, f. borgmästa- jren "Axel Malmquist, är inte iblott författare" till utan även regissör av spelen, vilka fram- föras av amatörer från bygden. essa spel. lämnar också årli- 'gen ett gott ekonomiskt resul- tat, vilket som bekant i stor ut- sträckning användes " för pry- 'dande "av. staden Laholm med vackra konstverk. ct on , Till Laholms särart hör. också keramiktillverkningen; ” som vunnit köpare vidare omkring. "Fotograferna 'har även .i. detta| fall sökt att fånga det som kan intressera ' den stora allmänhe- .bevara för framtiden, , blev jordbrukare nålman. En” ahnän ” värdig "företrä are för ett yrke som håller på "att försvinna är Samuel: Trätäljare, vars ? riktiga hamn är. Samuel Jonasson ;- "| Han täljer stora och små skålar, skopor och 'skedar lika händigt "I som i ungdomens dar," Han är för > övrigt 'unga' pojken” fortfa- rande, endast 57 år, men; han tycker, ändock att yrket var in- mr sjuttio tr ei yngre ' dagar. 5a- öd : sv 100 > | muel Trätäljare har vid ett till- r havre samt "potatis, ”så räc-| fälle presenterat sitt yrke i rä- old det till. Annars är vi mest|dion' och nu gör han entré 'in- för ” allmänheten genom att 'spe- sj jälvförsörjande här med, pota- / ” ts, 1 i,'en' gammal. länga har. jag|la méd £ filmen Detta ” r Hal Inad en källare: rTymnande. c:a 300 land, w od fodi rändamål, [| Korgmiakeriet ton . potatis för fode dess = olika H p r grisarna på Dömes- li torp vi lförplägade” och vackra. j De avelssvin, som "säljes här- | presenteras även. ; Vidare De "Forts. &sid..5.; | verkar en. hovslagare: från YE kardning av "ull och spinning, i : Körnhult, Hishult. > ct att” man' på "flera olika ställen i Vallberga och Skottorp vär ute och plöjde. ... att både Laholms stad och snyggade till sina vägar. spelen i några 'scenbilder samt |. ten och som kan vapa-värt attl: vägförvaltningen skrapade ochl-+ VÄXTORP. Hilmer Svänsson, tel. 144 Vv Växtorps B0C- .-deok ”kvintioklubb ” har haft månadsmöte hos Elsa 4 Augustsson. Mötet öppnades av;' oråf. .Vera Gustavsson. som . häl-;' sade välkommen, Från "Hallands, ' Soc.-demkr. : kvinnodistrikt. Hade. .> inkommit ef inbjudan. till . di-; striktkonferens 1 Getinge :sönda-'”, gen den 31 'mara. Till att bevista; H denna valdes fruarna Siri. Wenn-' ; ström och Elsa Augustsson, med. Lafla . Svensson ' som : ersättare. -. Vidare hade inkommit en kallel.. se till funktionärskurs i Ham. stad den 3 mars vilken bordlades! till nästa möte. Inbjudan till? ABF:s ' studleledarekurser " på" Brunnsvik under våren 1957 ha-' de också inkommit, Nästa möte, "- som. blir: årsmöte Källes, mäånda-. gen den 28 jan. hos Britta Nils-! son, Våxtorp, Mötet var talrikt ' besökt och avalutades med trev-! : Net samkväm, : : a . Våxtorpa Bols sx anordnar sin sedvanliga med-' lemsfest lördagen den 19 Januari? kl 19 1 Växtorps Bygdegård. An-! mälan”m. m. se annons. " MEKANISKT KNÄ C vå Det finns fortfarande bygde- .. original 4 de värmländska finn. skogarna, Ett sådant är Nitahå-, N Jossi I, Vitsand, finnskogarnas' ” siste ätore vandringsman.' När Nitahå-Jossi på gamla dar skadade ett knä var det många: som trodde, att nu skylle det bli” slut med hans promenader. Nita- > hå-Jossi ville inte gå till doktorn,' utan gjorde själv ett ”mekansikt”, knä. Det fungerar bra, men då... och då måste Nitahä-Jossl ge det ' en ”rundsmörjning” med en olje-, spruta som han alltid bär med sig. i fickan, ' - ; a OCKSÅ EN: LIKHET ' FTraktens lataste' karl gick för timpenning på ett sågverk, Arbets= kamraterna kunde inte Jäta bli med sina tråknin; och en sa — Vet du vad det är för likhet! i mellan dej och en blindtarm? - i — Pet märks inte när de är bor« " ta. ' I... att bägge delarna är en mycket ovanlig. sak, när, man hunnit till mitten av januari och det annars s brukar vara vin fer.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.