dT | | I ut -daste fart vägen fram, mot; kyrkan. : "hade de bröllop för många hundra ” ten, hoppade han in på kyrkogår- - vi är Gal metärget Min far talte om; att” där , MM av . henne, men det gick inte, utan trol- . ga fortare och fortare, fast trollen : gårdarna: i 'byn' :och "begärde mat: + dömd kunde klara sig igetom spets- TVI NOG ÄR men 3 finns en liten inhä RASA AA AAA AAA sjö åkerbit som lyckan, Strax bär namnet Jungfru- intill syns ännu spår omtningen till en stor byggnad, 0 åg: fordom Alasjö herregård, .' ch” där bodde en gång en rik och.- högättad : "jungfru, som ägde hela | " gården; Men hon vart ihjälskjuten ' - av:en "försmådd friare, och sedan ' fitk hennes! hem förfalla och blev! öde. ' Mordet - skedde just på den "åkerbit, som ', sedan fick namnet . Jungfrulyckan. (Ullared). =": Uti Stek (nu Berg i skrifterna) år sedi lan. i När då bruden skulle ut ett ä ären- de, passade. trollen : från' ett. berg i närheten på att röva bort :henne och fick henne in i sitt berg. Bröl- lopsfolket försökte nog att ta igen len behöll henne. , Då gick brudgummen till en klok och fick ett gott råd: .- ss -Jo,: när han skulle rida till jul- ottan" nästa gång i Källsjö kyrka, så Örtsnamnssägner från: gamla tider ; . Av Fredrik Dahl 2900Q60020-0 2400-40 4-00650r; AAA BABE D0$8 0-0 0-0 BG [or Sedan den smittsamma sjukdomen på Syskofihamn, meddelade Borg- mästare cch råd i Halmstad år 1856, att inga. häsiar 'fick föras till de smittade ställena; Och kreatur, som i nämnda sjukdom dött eller i"tite Galgaberget i staden utsedd plats. |; (Halmstad). . : Det berättades en historia från Galgkrokarna ' närmare ' Göteborg. Det var en förbrytare, som 'skulle avrättas där. -. De hade spétsgård runt om, Det var en domare "med, och han utropade: skulle han tala vid dem i berget och be om något ' att dricka. . Trollen skickade' då ut bruden med dric- kat, Det var farligt att dricka, så det" skulle han slå ut och på sam- "ma gång nappa till sig bruden och " rida i väg med till kyrkan, så fort hästen orkade springa; ty trollen CT komme efter, 3: vv +; Brudgumm blev glad och följ- de rådet. 'När så bruden kom ut med drickat, som riktigt fräste i fett fint horn;' så Jåtsade han sig dricka ” av ölet. men" slog det .: bakom sig. . Några droppar trillade på. hästens länd och .svedde. : bort: håret,. Kvickt upp kruden på hästen "framför sig: och-sen bar det 4 vil- Då trollen förstod vad som hänt, blev de arga och tänkte ta igen bru- den; så de: till att: ;springa” "allt väd tygen höll för" att hinna . upp "ryt- |. tarna; Allteftersom trollen'kom nä mare, hade khan hästen till att sprin- Var 'värre' än så. Men just: som de skulle huggit tag i svansen på häs- : den: Det var helig mark, så nu mås- te trollen vända om hem, men bru: den fick kristnas om av prästen som förrättade julottan, innan hon kun: de bo ihop med sin make! +! :' Vart hornet tagit vägen :har man ingen reda på, men. berget i Bro- - holms utmark/fick av denna hän- delse heta' Brudaberg, och det kal-] Tar det: än"”i dag. (Källsjö) Dr men Galgberget och Rackare- | x+- "backen tad. kyrk — Om, det, finns! någon här, - vill gifta sig :med delikventen," 8 slipper han dö. ” att hon ville gifta sej: med honom, Men förbrytaren sa: kinn, där bor faen in. (Onsala). - "På Galgbacken 'i parna "androm, il. :varnagel, upp- i . som källsjöbornas förtryckare, herr rots yppat sig på Slottsmöllan och |' skulle nedgrävas på en på det s: k. » Det. kom en kvinna fram och $ $ä, | — Nej, en vass näsa i en blek. Klipp av! sl Kvibille å Har . många 'missdådare förts till stup- et stocken 'och halshuggits. "Elter hals- | huggningen. häugdes de döda krop- |" man. Haa fick också samma ändalykt Svalj på Viteberg. Dock förlägger traditionen Knapes mord längre till- baka, ity att det skedde under he- den tid. Sedan hans bönder slagit ihjäl honom blev hr Knape begra- ven i Alasjö gärden, där en' väl- dig ättehög uppkastades. Denna, 3 somm ' åtminstone för jämförelsevis kort tid. sedan fanns och förmod- ligen ännu finns kvar, kallades allt. sedan Knapekullen. Ett annat stöd för sägnen har man velat finna i det sakförhål- Jandet,. att brunnen på gården i Al kallats Knapekälla och en ktrax därintill liggande åker Kna- bekällåker. (Ullared)? ' - Vv d' Ulvad i Källsjö, — finns "en grötta, där folk gömde sig under krigstider. Den bär änhu namnet Ofredhålan. GcaNse H VUndör denna rubrik” besvarar jen "svensk! legitimerad '. läkare” dl, uppe. .på kens krön, Så småningom togs de ner och jordades uppe på Galgbacken, där man än= nu-för något decennium sedan kun- märkte avrättade. br de finna små gravkullar, som" ut='| isfritt frågor från. läsekretsen.” ;:. sr i Förse frågorna” med lämplig "signatur och uppge helst" ålder”: Joch kön. iDet ä är givet att .envars.: ta vilorum.” (Kvibille). . päke Vid Nye bro hade de ”Galgsbacke förr. Hen siste ' de, tog livet av "där Var en, som håde mördat sin” man. så gudfruktig under der tiden hor Gud, att det skulle bli så tjockt den dagen, så att ingen människa skul- le se. hennes rök. Och det bliv sån dimma; så röken syntes inte. (Ås). ; På Fagereds prästgårds ägor finns en lokalitet, 'som bär namnet: Gal- gabacken, och "en annan som he- ter Rackarebacken. Med anledning av dessa båda namn har man också velat; förlägga . häradets 'tingsstäl- le till närheten ' av Fagereds kyrka (Fagered). vå napele. len mi kullar finns tex. från Ränneslöv och Knäred (Kyrkokul- len) och Fagered (Klockärekullen), hängdes. en 'missdådare ' en ' gång, men en stund efter kom hafi ner till De frågade, vad: han. var ' Han: svarade: > «Det var jag so; var i det illa rånglet, här uppe "på bjärt. 770. å de. kom upp till Galgabergét, ». hängde "där. en halmkärve i stället för. karlen,' (Valingey; ” : En smal gata leder. från Tri lövsvägen” norrut och utgör grän- sen mellan” Varbergs stad och Träsz löv. . Gränsgatan är dess nuvarande vidare "av J. Kalén i Halländska folkminnen om Knapakullen: ; Gården Alasjö ligger i horra' de- len av Ullareds socken: Denna går adelssläkt. med namnet Knape. ' De båda granngårdarna Duvhult och. Kållen 'var lagda under Alasjö, som var "huvudgården och säges ha varit av ; säterinatur. Det är änny frälse; under det Duvhult och Kål len är: namn 'och det i dubbel bemärkel: > ty den utgör inte bara gränsen mel- lan 'tvenne samhällen utan den har lagd. för "olycklig trit- -gränsen mellan liv och död. "Gränsgatan leder i fortsättningen infstan linjerakt' upp emot den s.k. va] D ig (var i och betesmark. ” sö «Den siste av herrana K hå varit en hård och Hon skulle brännas. Han hade” blivit |: varit på fästning, och hon bad till: var fordom enligt folksägnen en stor |? Toch betydande egendom; som -inne- hades och beboddes av en. mäktig |: "Alasjö. gärd brukades under plog, men de nu: varande , åkrarna till Kållen och, till ängs- hedaras." Märk "breven DOKTORN: SvA-” i RAR och sänd dei till, redak | Svar till ”X 06”, Då er könskraft varit dålig i tre, fyra månaders tid finns det stör öjlighéter att den va återkommer;' Nästan -varje. mani 40-årsåldern har. någon. period” uppr. levat en viss impotens och - oroat $ig för detta. Mediciner som fram- kallar ökad könsdrift öch har'en någorlunda säker verkan. finns Viss effekt kan ibland fås med hör- monpreparat som man dock ogärna använder, enär .komplikationer kan uppstå. I denna ömtåliga: fråga "vill, jag råda er att tala ut och försöka få råd av invärtes medicinskt eller friskt skolad läkare, psyk: Svar” ti I ””Gammal krämpa Er benvärk:vilken av er klara och kon- ra ett: besvärligt lidande. förefaller mig trots detta, vara av komplicerad art och ej åtkomlig eller möjlig att närmare bedöma utan närmare un- dersökning. Er, vänlige läkare har givetvis mycket” "större möjligheter ä Jag att hjälpa” er: . tisa beskrivning att döma måste va« | BAR ÄTER Te INR OAANRs ne SAGT och: SKRIVET > Kanske menar den gamla skol- Sadgan rågot symboliskt i sin be- skrivning av lärar sn g rens plats (s, uppställes framför bordraderna i deras midtellinje, på en plattform af omkring 03 m. höjd, hvilken, därest utrymmet medzifver lämp- än bordsskifvans -(omkring - 40 em)" 3 dm närmare Platons himme" än . sina lärjungar. Man får tacka fär detaljbeskrivningen av 'katedern, | - men :hur läraren skall se ut, får man inte "veta. Katedern är tom. Kanske är det en yttring av > den. gammalstavade skolstadgans | ' allra djupaste symbolik? i : Karl Larm i Sv. D. Syndare "Pastor Xx, som hade sig anförtrodd - själavården i en av våra mindre ”örsamlingar såg med grämelse och ”relig . vrede, hur de lyssnande få- tens 'antal "under hans gudstjänst allt mer och mer avtog: : ” Men”en vacker — nej en föl hag brast ett ohejdat hällregn löst, och " det: friskäde upp ”andakten. Inom fem minuter var kyrkan full- röns tjä aré "att endas! gå i Guds]? hus' för ätt ” söka. regnskydd. Fari- séer och. skrymtare äro" fördömda syndare, ty' de begagrar gudaktig> heten till täckmantel, 'men Er väntar en" tjufalt "värre förd iömelse, w i ”Tbruken den till para; ly.: : 5 inte” en 'männi- a i lokalen och "dörren var öppen. : Några 4 i ögonblicks dov tystnad. i Den välvillige gamle herrn. sa Hl brudgummen vid bröllopet — Nu min gosse står du vid än- lpre kdan' av alla dina svårigheter. 2. 'ag kom den unge, mannen fill de. » amle ' herrn,' kävlade' upp” skjort irmarna och sä hotande dart av mina Srrheten inte vilken, Rackarebacken' eller Galgabach "Himle härads avrättningsplats. ' Bödel och rackare, den som” av ”livade -hästår;"'. var” vid” 1800-talets - mitt en som hette Hörberg, men som mest kallades; Rackare-Martin. Hari bodde på själva Galgabacken,; och ännu i i dag 1 kan man. på denna plats se de stenar ' som en gång utgjort |” . grunden, slöv). Det” fintis: ett berg, "Gödestad; "och, där har det ' varit många avrättningar. Om en 'döds- Galgaborget, i i gården, så fick: han behålla livet, Två tjuvar. Duva, och. Ring, skulle". avrättas. en gång, men en av dem -" Ny klarade sig igenom spetsgården. En stund: efteråt "kom han in på ett: ställe och bad om mat, ' ">: ">= Det var. jag som var med på det lilla kränglet i Jåns, sa han . (Gödeståd): "SÅR DU SÄKER: PÅ ATT: NAN. KAN: LITA PÅ POM HÄR. INFÖDINGARNA. Po | å vass Lal Så gick det ett par” år” och "eh Pp Ja visst min gosse; men ag sa : : ”En kateder eller ett bord l- | - ligen kan sträcka sig längs "hela |" väggen framför lärjungarna. Sito oo - sens bredd bör vara något mindre |" ..' Där skall alltså idelläraren sitta, om mo jättarna går ned. I Merida finns in : I'vänligt som allti ”tenkiosker.;=— ” Ingen, tigger. "Krigårnas tempel” . "Sakta småningom tycks Mexico 2 leva upp ur forntida ruiner. Många av dem, särskilt dessa utmed stil- lahavskusten, är oftast så nötta av tidens evigt malande tänder; : ätt man nätt och jämnt ser skillnaden mel- lan dem och den omgivande ter- en, Vill man se större” ruiner en "rs kosan till Yucatån, , som sticker uti ”Mexican- ska viken, Där är ruinerna så tall rika och 'så storslagna 'att de inte bara. ställer Egyptens pyramider i sköggan utan: till och med motive- rat att man arlagt:en fyrosts i Merida, där de internationclia fiyg- | gå ruiner, De. åt till bygg- na:lsmaterial,' "när . staden "började anläggas någon gång på 1500-talet där Maya-indianerna. i tusentbls år hade levat i skuggan -av- sina för- fäders. fantastizrka. byggnadsverk. Staden har' naturligt nog påfallande "ispansk prägel och kyrkorna domi- , |nerar "men den största byggnaden > Jär tjurfäktning: arenan. Merida har En dam. gick i lördags in på en bank, i i Hollywood. för att lyfta pen- stora, Vackra parker och breda allé= planterade gatör nen ocksä gränder som tävlar med de: ö )-', ängsel; affärer och a Je reklam ' för ; alla ' upptänkliga varor. Grändernas affärsmän, for en ojämn" kamp med' miljoner. flugor, som har ett hirmelrike bland alla mätvororna: De hojtar och slår. blint i flugvärmarna med häriderna; med en brödkaka, en smutsig tidning'el- "ler en. avhuggen åsnesvans, ; Man vill gärna tro :att'den blivit stvättad användes av åsnan för samma damål, men. det är långt ifrån säkert; Hettan ökar, och söm bugädes t till minne av ett tt förlorat krig i längesen försvunna tider. är .fårat av skor"och bara fötter tom i jämn ström söker sig mot al- aren och biktstolar. Vid altarna öper så gott 'som :alla ett litet ljus," två tum långt. och så smalt fem en ordinär metmask, En präst änder ljuset och sticker det i ett hål på en meterlång brädbit,. och här alla tolv raderna” i den enkla ljushållaren brinner blir > den ' en fladdrande Njusmatta,.som gör sig mycket bra' i dunklet innanför kyrkväggarna. , Som i alla katolska alla brinner av offerljus. kan man inté undgå ätt tänka på e em julotta hemma i Sverige, För att få en på de berömda Maya- -ruinerna måste” vi färdas un- gefär femton ' svenska mil ut åt landsbygden, Några mil från staden som säkerligen inte nämnvärt för- ändrats "under .; de: närmast ' för- gångna tusen! åren utom däri "att statliga "skolor. inrättats: j de, största byarna, Det är trevande försök så pb otjänls ga lokaler att många över I mot en fönsterkant och skriver siff- ror på. ofta' oramiade' griffeltavlor. Men alla verkar intressérade och är : förtjusta ö över det intresse de. själva | - väcker när läraren översätter våra der på" ett slätt lågland — hetta, dåmr och en! olidlig törst” förföljer oss mil'efter mil.och ökar så snart aktar” in, Det "gör han. alllid, när, de evigt: singlande gamarna slagit Ted: på en överkörd alligator. Fastän” som gäss, tycker sO- len nere:året runt; och då blir det snart svalt, :förklarar. "infödingarna ch visar 'på vat- r-ni inte törstig, så kan ni lika gärna gå in i kyrkan, där är alltid svalt, Ser man ingen kyrka, så följär ett -kalvtjog unga och: gamla med + Innanför kyrkmurarna verkar all= DISK TERAS utomordentligt flitigt ' i dessa dagar och det k 1 "Det r, efter År Hedlunde eäna utsagor att döma; knappast, trol: jatt bondeförbundet , stä kat nettsfråga på propositionen om Ge statsänställdas löner.-Dess statt råd sitter förmodligen kvar — ”roh eventuellt låter sina" på kamrater gå fram i riksdagen «en egen motion. Frågan är er; lertid om verkligen «hr: Erlan- är beredd att våra med om de: ' ; Vad kan regeringen ha kvar av > a Prestige efter en så smärtsam or = .ration?. Frår statsministerns .s; punkt måste mycket tala f »det är: bättre. att göra. sig k : bondeförbundarna med en e Och ait vara med om en 'sko proposition — så utformad att un 1. , väcker” starkt missnöje inom ' en stor, del av socialdemokratien ocn fackföreningsrörelsen - - ; kan inte ting slitet. oy och m rstår inte, fur, människorna | förmår "hålla ut". ; — Klockan sex Då kvällen hänsyn i. mot” dessa asfåglar, men chauffören förklarar att det endast är hänsyn till vindrutan. öch Hilläg- gör, att ingen 'men än en gång: för- sökt : forcera ' en ' flock gamar” på landsvägen, Därertiot siktar han all- | tid på de en" till två meter långa alligator erna, som titt och tätt. stic- ker över vägen och skfattar barns- ligt förtjust; när han lyckas. kvadda ? Jen, locka ned en 'flock” gamar: och därmed minska farten för sina kon kurrenter om -turisternå till” ruin« städerna. : rna in trakten Tui De mera slitna "vara m rä- erna har 'att räkna: ned att i framtiden reda' sig själva, varför skulle de då just på tröskeln till detta "nya tidsskede försvaga sin - t egen inre sammanhållning, ARock'n' toll idolen. ren, stödji sig på. en 'r Närmast '”Karle Johansson, född i Kärragärde, "Tvååker; numera väl- beställd järnhandlare ' i Los "Angeles. Hans Båda; barn :til " talar om , Onivåxlande med I iägväxta taggiga buskar finns det här. och där vid- sträckta odlade fält. Men det ären ensidig odling och -ännu- efter: tio 1; har: vi inte lyckats "upptäcka annåt än cicalagaven. Först efter "fem år ger'den skördar; men här förekommer ingen "antydan till ma- skindrift och ännu mindre automa- tion; Den planteras för hand, kapas och buntas för hand, och fibrerna hänges upp för hand när de befri- ats från. sitt hårda omhölje.; Landet är. lågt ;och ändå är det >. långt till vatten." Femtio meter dju- pa brunnar är ingen sällsynthet, och då har man löst. upphämtningspro- blem på som det förefrller oss enda öjligt sättet. Den grova träställ- ningen och taljan över brunnen är kollektiv. . Men -: ; hinken, och det oändligt långa repet får den enskil- de hålla sig med. Vid de-uråldriga brunnarna ståf ständigt en kö med ,repbunten över ena axeln och hin- ken i handen, Snarare än kö är det små” gemytliga - grupper: som sam- kyrkor är altaren' många och' när $ passerar vi pueblos'— indianbyar — 3 inte har sittplåts utan' står : böjda 93 Agaven skördas ås buntas för » han + PERL Lv bota för flera tusen är "Sedan - kunnat - | uppföra byggnader som' de enorma : ruinerna bär, vittne om och varför de "byggt dem, särskilt sådana som : inte, tycks ha haft annan uppgift ' än "något slags utsiktsberg, De fin- nes;; som tror att Maya-: stammarna SS kommit från bergstrakter och att: de för att trivas på slättlandet mås - te göra bergen själva, Att de' byggt - etf tempel till minne”äv ett förlorat. krig förefaller ' onekligen en smula originellt, Också detta är numera en ruin fåstän allt är av: sten fill och med krokarna i vilkan man hängde « « sina fiender, Kring templet står res- - . ter äv marknadsplatsen kvar, där en ' stor' avdelning & ännu skyltar med att > slävarna ””utbjöds slavarbete kån dessa enorma bygg- - nader aldrig hå uppförts, "lika litet som Egyptens pyramider, KE När ”släveriet upphörde och; det - klev "brist på "arbetskraft var. det . flera ' stamhövdingar, som anordna- de'”en. årlig. fest för ungdomen, där den helt överlämnades åt sig själv ; och där det inte bara var tillåtet . utan ansågs vara en plikt att göra sitt bästa för att fortplanta" slälktet,: ” Ingen behövde heller bekymra sig för avkomman. Den tog stammen ' hand om" och 'det blev 'ett "slags slavar av dessa barn, Även om fes- - ten fortfarandé förekommer bland ma ändamål — åt instone inte of ficiellt, ” : Dagens Maya- -äl ätt indianer? till utseende men med nå- got annorlunda” "livsföring än "dem vi mötte i vår barndoms indian böcker." I stället för vilda buffels+ " jakter sysslar männen med skötsel av långbenta ”svartbrokiga svin och högdragna kalkorer "medan kvin? norna "sköter - barnen "och ser om gräshyddan. I närheten av de stora ' ruinstäderna ägnar alltid några sig åt turisterna, och små nätta värds- . hus är smakfullt utplacerade i om- "I dessa likaväl som i och sä- g Krebs, är allting förvå- kert är det många som i av stillekavskusteri. Er. v.. författa [ikhet med Jakob funnit' sin Re- ö | becka" vid brunnen. : På långt håll skymtar de väldiga ruinerna "i Chichen-Itza,: Man' för- il höger... jvånar" sig över att indianstammar nande" rent ock shyggt och männi skorna . vänliga utan tillstymmelse av inställsam nyfikenhet eller min- sta tendens. till. tiggeri 27 cc > sönd Artur stehr, är. redan färdig - NEW y0RK (AEP); ? De. amerikanska tonåringarnas idol. under” "det senaste året, 21- årige Elvis Presley, uppfinnaren av rock'n roll och snyftsångare av stor klass, ”går mot kyrkogården”, sä- ger de ungdomar: som för inte så länge sedan omjublade honora. 'H- vis: Presley" har :i dagarna" försökt återvinna > sin dalande popularitet med ett trick som emellertid ska- dat hoonm iner än annat. Han hyr- jär såld, "I honom "under ett framträdande och låta. sig slå k. o. på scenen. Den som bedriver publicity på detta sätt hete: det bland: ungdor marna. . : Väs borg sb i I skugga av Elvis Presleys kor- ta och. strålande .karriär: reser. sig emellertid ' efterföljaren. Han är fråri . Pakistan, en stilig brunhyad |; ung asiat och heter Kuldip Singh. Han berättar ' gärna och till alla som vill lyssna att han är. barn- barn i fjortonde led till den störe det "och skulle ha” studeråt medicin” i Usa”. .Han blev dock hellre last" K ärjade dansa en” ny och än vildan rock'n roll än föregångaren Elvis Presley. Singh . sjunger ganska bra och upptäcktes vid ett populärt tv-program. Sedan han för första” gängen .fick stå framför tv-kameraa var hans lycka gjord. Ett par dar efter ”uppträdan- det kunde han räkna ända till 8.000 beundrarbrev och 450 kontröktser- . bjudander. från . fy skivi oci filosofen Gurn 'Nank Sha Bedit, vars 'namn av lätt begripliga skäl helt och hållet är okänt i USA. Mr de' en ung man för 200 dollar och gav honom i uppdrag att rusa på. Kuldip Singh kom som bytesstu- mang.. Han beslöt sig för ett enga= . gemang 'i'Hollywood, där han un? I der 20 veckor skall jobba, för 350 delar, pr dag.” ” dent från det fjärran asiatiska lan- just där. Utan , mt ss en del stammar har den inte säm= = c/ ingar är typiska - Labiölms | Ina Sanmet te etern södra Halland Tidning är oersättlig so So mi m dänönsorgan || sö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.