Ao I EYFYTEYFESYFYYYYTTETYTYYTTYTY TYS YeTTEFYv 2 TA Tree få Ret Preumorera då "LAHOLMS "> VILLE NI Vela vad fom händer 4 södra. Halland? på ortsörganet. TIDNING: YFtYTTYFv PY YYvereTtYTY SYV EFFIUPPEREr vrev LAHOLMS T SÖKER | NY kontakt .med befolkningen '. 1 södra Halland? . .: Annonsera då 1 ortso: Cen gång uppträtt och grasserat i "+ Curera: "Man tillåter 'inte något främmande - heterna från "- 1958 samt att samhället påtager sig Mu och ”klövsjukan har mer än » Halland, Det kan vara av ett visst intresse att veta ätt år 1771 (samma år som Gustav II blev kung) här- jade en elakartad kreatursepidemi . inom vår provins. Troligen var det "inte mulsjukan, men det var illa :; NOg ändå, Ja så pass illa att man "utgav en flygskrift med anvisning om de.sjuka djurens: behandling . och smittans hejdande, Nämnda flygblad var tryckt hos Eric Stak- ” berg,: Götebora vn och lydde. så PBeskrifning - +” strax med en liten sticka smörja Vi På den nyligen” yppade Boskaps- Kreaturen af Präserverende Bo- "sjukan i Halland samt påli me- Salva uti nä en, öron och nor orenlighet, Båsar” och krubbor skola ”ränsas imellan utfodringen, Off mit Präserverade Boskapspul- ver ska vart stort Kreatur ingifvas bittida . om - morgonen et lod (= 13,79 gram) eller skedblad med lika mycket fint. stött salt; mindre .pro- portion samt 3 fjärdedelar och 1 halft "lod till: Ungboskapen, Efter några timmars förlopp gifves van- ue Konungen Floras rike Lå 250-årsminnet: Den 23 maj 1957. kan 'Sverige fira ett av sina största minnen il vetenskapens historia. Två och ett halvt sekel har då förflutit sedan vår ryktbaraste natur- forskare Carl von Linné föddes tröska höet och det sedan väl rista, net skal man igeriom fähuset göra ljumt. - del att förekomma - "densamma och "Sjukdomen förhåller sig på föl- ”jande sätt: + Kreaturen' öfvergifva "först att äta, :därnäst att dricka, sedan stå de dovne eller hängsjuke, hvarefter de börja liksom darra uti Ta dagar;. vidare blifva de yra och grymma till. utseendet i ögonen, + Som på en del äro rinnande, då de + ändtligen -med hast dö. De få icke ; durklopp, ej heller förmärkes att de "äro förstoppade, Dock kan desse se- are omständigheter hända. Smittan : skall 'vara 'så stark, at om någon det ringaste kommer vid de smitta- de kreaturen, så följer hon med på sett: annat ställe och hvarest den inkommit '. skonas ' intet Kreatur; -hvarföre det beklagansvärda folket redan börjat at nedgrafva de sjuka "med de döda uti djupa grafvar, ” | st: Det nödigaste är, at på alt sätt : förekomma" denna > sjukdoms ut- ; spridande.” Man 'sktar för den skull -fähuset"- från "hundar och kattor. - folk att gå” i fähuset 'och då egna ; s ryktare varit ute i regnväder eller - på främmande ställen, skola de all- tid ombyta kläder och, om "möjligt rens > skötsel "kas med ' enebär, dyvelsträck och Svavel hvar; dag; men annars tven- "ne dagar i veckan. 'Det skal ockl- > ruka -linna "tyger vid Kreatu-|- Uti töknaktig och |. regnaktig väderlek skall fähuset rö- |: kommer ningen försummas ändå intet; ingifva 1 lod med lika salt och ef- teråt bjuda det:av köldslaget vatn at dricka tils'det börjar fullkomli- gen äta, Man brukar nu intet Sal- van för det sjuka utan för de friska Kreaturen, Skulle åter sjukdomen vara länger k at Kreaturen ligt foder och dricka. — Man skall i fall minsta mögel märkes och vat- frsättning il s : Strax efter ingifningen skal man nederst kring hornen, som utehål- ler all smitta, Detta göres tvänne gånger i veckan om hösten och lika- så i början av. våren. Då vintern . beständigt. "hoppas man smittan skal upphöra och således intet av dessa medlen. Men. rök- Om något Kreatur redan börjat sjukna som märkes då det intet vill äta, skal man hvar dag af pulvret |. i en liten småländsk komminis- || tergård, Råshult i | Stenbrohults socken, : 2 F innés fader, Nils Linnaeus, var komminister, men fick två år efter sonen Carls födelse flytta in prästgård. Kyrkoherde : Linnaeus, hyste ett livligt intresse för naturen och "särskilt blomvärlden. Och till kyrkoherdeboställets trädgård sam- lade han för den tiden. värdefulla omhuldade, ' under strövtågen i skogarna och på ängarna som i hans sinne' såddes det frö av kärlek till naturen; som under ungdomsåren grodde och vid mogen ålder bar så rik frukt, skolan i Växjö. De gamla romerska auktoriteterna och de teologiska börjar liksom darra: så skal man ingifva morgon och afton av Pulv- ret, lika mycket: hvar gång som för ut nämt är, + Imellertid” skiljes de friska från de sjuka och präserveras både med rökning, smörjning och Pulvrets in- gifvande, ". . . Göteborg a 7 Ja; så "mötte man på 27002 stalet en besvärlig ' kreaturspest i' den hal- ländska rovinsen. hållas rent från spindelväv och an- Nara JAG som åkte MG: Riksdagen | : -Wallenberg-affären ” fr Hallén (5) interpellerar utri- kesministern' om en's, k. vitbok kommer att - publiceras om affären Raoul :Wallenberg och om. så blir . fallet - vid vilken tidpunkt boken kan väntas, ”Reglerande åtgärder på , ; bostadsmarknaden | + "Hr Berg i i Karlskrona (5) erinrar 1 en' interpellati ringskommitténs betänkande 1952 angående, behkovsprövning på bo- 'knaden. Ki 3 No m fi hemställer om snabbut- redning . eller : ning angående införande av studie- lön eller motsvarande genetella sti-- pendier som garanterar livsuppe- hälle' och studiekostnaderna under studietiden för dem som styrkt sin studielämplighet, så att all studie- begåvad ungdom får samma start- och utbildningsmöjligheter och in- gen avstänges av ekonomiska hin- der, ov om ” familjebidrag till jordbrukare och andra egna företi militärtjänst så att förslag kan läg- gas fram till höstriksdagen i år he- gärs i en motion av hrr'Anderssor "föror- li 1 , som domi de i den tidens skolbildning, intr de ho- som. . kyrkoherde i" Stenbrohults ' blomskatter som han med kärlek Det var bland dessa : Floras barn som gossen lekte sin barnsdoms lekar £ det var då och. : Vid sju års ålder började Carl ' rn ARS N > Carl vor Linné - efter oljemålning av! Ja H Scheffel 155). nom inte allt för mycket, men desto mera naturvetenskaperna och i syn- nerhet botaniken, Och han studera- de och slukade alla böcker i "dessa ämnen, han kom över, : Efter -slutad > skolgång lyckades : han efter en' hård kamp "äntligen få föräldrarnas tillåtelse att få ägna sig åt medicinska och .naturveten- skapliga. studier och i augusti 172" inskrevs Carolus Linnaeus Smolar. dus som student vid Lunds univer sitet, Hans håg' stod. "dock snart ti ' Uppsala,” där" större möjligheter. fö? ka studier förefs och -nästa år. beslöt han söka -sin iycka i den" gamla ,. lärdomsstaden "I september :1728' inskrevs : Lin= naeus - universitetets . matrikel, Hans förväntningar” 'om naturveten- skapernas blomstring vid denna lä- roanstalt krossades dock, Den me- ticinska fakultetens båda” slärostolar intogs visserligen av de" framståen- de professorerna Olof Rudbeck d.y. F ed- och Lars Raoberg. Med dessa båda än var båda komna till åren och var del- depar > Fatniljebidragen ” Skyndsam prövning av frågar vis 'uppt av andra” intressen. Deras undervisning inskränkte sig till det minsta" möjliga. Den unge studenten måste därför h dsakli Åå otillgängli trakter och gav upp- i Holland gjorde sig snart hans hovet till hans betydel resa till Lappland, : : . Tack vare ett mindre aniläg från vetenskapssocieten kunde Projektet förverkligas och den 22 maj 1732 lämnade" han ridande Upsala med det sägenomsusade . Lappland som mål. Efter fjorton dagar nådde han Imeå, .: Härifrån : gjorde .; han ett Aisslyckat försök att genom Lyck- 2le lappmark nå fjällen. Den andra : tflykten, från Luleå inåt 1 ka väsen och hans blixt- rande begåvning gällande och han tog alla med storm, alla dem med vilka": han ' kom i beröring. 'Han knöt värdefulla vänskapsband med alla vetenskapens stormän och gyn- nare ' i: Jandet bland andra med Boerhave, Gronovius, Burman; Pit - | ryssarna och k WARSZAWA. (AEP) od Wladyslaw Gomulka är känd som en sammanbiten allvarlig man med asketiska levnadsvanor. Han"an- stränger sig emellertid att framför sina landsmän och i synnerhet före valet den 20 januari alltid visa sig med ett brett leende. Gomulka är kommunist och han kommer alltid rä. e och den växand korna uppförde ” Missnöjet med tjeckerna som enligt allmänhetens åsikt fallit de ", Polska och ungerska revolutionerna” i ven gen, är allmänt, >. I IDNING Alla Gomulkas: regim! sitlér löst sig som. svins, " Jag hade tillfälle att samtala länga och utförligt med en av Gomulkas närmaste medarbetare. Han berät. att förbli kommunist, detta vet bå- .] de hans tade om regeringens bekymmer, Så fort någonting händer, då ungdo månader sedan, De ger allt oftare luft åt sitt missnöje och sitt hat mot skaran av polacker som nyktrat till efter Gomulka-ruset för snart tre Den av mar, "sab " eller "kontrarevo. lutionära” sticker upp och reguljär polis och ibland militär utkommen. deras för att skydda offentlig egen= dom och förvaltningsbyggnader, så Gomulka i oktober och under den ungerska revolutionen med fram- gång vidmakthållna kursen mot den s, k. ”polska vägen till socialism” har råkat in i en återvändsgrä öker polisen och arméenheterna att hålla sig borta från demonstran- terna, Vid flera tillfällen, t.ex. i Szezecin (Stettin) och på några håll : i västra Polen har. milisen kommit till deplats med fle=- ; Gomulka ville och. vill rädda is partiets h inbördeskrigsliknande . förtroende. krisen mellan folkets breda lager och det kommunistiska partiet. Det var i detta syfte som Moskvas her- ra ' timmars försening och sedan . ”tjallare” fått meddela massorna att ' "I Han önskar undvika den rådande, milisen och militärenheterna hade ' fått. order att ingripa mot demons stranterna, AS : . . Mot ” regimen pålitlig & är: enbart rar motvilligt ade G Ik som . partiets och därmed landets nye herre den 18—21 oktober, ett Par dagar innan de ansåg sig tvung- na att med militära våldsmedel in- gripa i Ungern. Den som talar lan- dets språk och har tillfälle att Jlyss- na på samtal och yttranden på ga- tan och på bussar och spårvagnar, får snart visshet om att kommunis- tiska partiet under Gomulkas led- ning, trots de första veckornas stora entusiasm och den nye Jedarens po- pularitet, förlorat sitt grepp både om arbetarna, bönderna, studenter- na och intelligentsian, " ford ö. a. Den skapen ' blev betydelsefullast, Clif- siber i sa förmå inte tillfredsställa: "de. :polska: mas- den. av G nyor politiska polisen. Inte heller denna organisation visar emellertid någon ' förtjusning då det gäller att hård=' hänt gå fram mot befolkningen. Det förekom under den pågående ”val-, kampanjen” vid flera tillfällen att : 4 partiets Iokaler och förstört partiets hemliga handlingar utan att polisen hunnit . ingripa, " Regeringen , och pressen vägrar att meddela nog= granna uppgifter "över ”oppositio- nens terrordåd, men ryktena går om massakrer på hatade kömmunis- ter ute i byarna.” Rosa Luxemburgs spådom” ID: De intellektäeljas 'Tevoltstämning fortsätter, ibland under radikalt iska" men klart antibolsj ford upptog Linné som £ för! sina storsl iska ' och "erna kröntes emellertid med fram- sång. "”” Vid. .Kvickjock besteg han ”Vallivare- och fick - här” för. första gången lära känna fjällens: flora, som : han "sedan" under" I zoologiska trädgårdar” i Hartecamp. sorna. De rutporti d frihetspillren sor Gomulka bjuder på; räcker inte.'Den som har; druc- kit'av frih "berusande vin vill Han var nu och "kunde i lugn” och ro' börja framlägga i tryck resultatet av he- la sin doms 'arbete i naturforsk- dagar alltid med kärlek skulle kom- ma "att tänka tillbaka på; Genom fjälltrakterna drog han vidare med lappar som vägvisare och nådde till slut' "den norska' kusten' vid" Sör” fjorden samt kom på en: annan väg tillbaka till Kvickjock, och" Luleå. Han". iakttog och beskrev -överallt där han färdades inte blott växterna och djurlivet utan även nybyggar- nas liv samt särskilt allt sora rörde lapparna. Han '; dröjde 'sig "länge kvar i Norrbotten" och "återvände först den 20 oktober till Uppsala. Här ägnade han sig nu åt att be- gen idka självstudier. Men Linnaeus begagnade väl och med framgång det kunskapsmaterial som stod till buds, Han blev hänryckt över uni- versitetets bokskatter och i den bo- taniska trädgården såg han mycket som han. inte förr skådat, Märkliga hjälpare i i nöden - Understödet från föräldrarna var knappt och Linné brottades snart 1 gare under Brämkt och Ji i Aspebo-]| dade det s. k. frivilliga alternativet och detta har prövats under ledning av det s. k. centralrådet fram till den 1 juli 1956 då rådet upplöstes, Interpellanten frågar, om erfaren- centralrådets verk- samhet är sådana att man trots det ytterligare förvärrade läge som nu råder på hyresmarknaden kan avstå från reglerande åtgärder eller avser justitieministern att föreslå lösning av frågan enligt något av de andra framförda förslagen eler på något annat sätt, a da m, fl. (bf). Enligt gällande be-| stämmelser blir dessa kategorier ofta sämre ställda än andra yrkes- grupper. " . Radiotelefon på å handelstartyg drag för installation av radiotelgfor på handelsfartyg under, 300 ton fö- reslås i en trepartimotion med hrr Johansson i Öckerö (fp) och Svens: son i "Spjutsbygd (s) som, först fartyg - skulle säkerligen installer I Ett anslag på 30,000 kr som bhi- namn. Många & ägare av sådana små Barnbidragen ee -' Hr Lundberg (s) föreslår att det allmänna barnbidraget höjes till 400 kr för barn och år redan från den 1 juli'i år och att anslaget till all- männa barnbidrag för nästa bud- getår i enlighet därmed höjes från 632 till 733 milj. kr.: Både försörj-|? svårigheter lade hinder i vägen. + ha sådan ändring i gällande författ ning att ungdom i åldern 16—19 ? skall behandlad med förtursrätt v. 'om inte >. Folktandvården Hr Hansson i Ronneby (fp) vil Tik: ”nings- och rä talar för att höjningen sker från den 1 iuli I i år och inte från den 1 januari en del av de kostnadsstegringar som skett och sker och vilka blir spe- ciellt hårda för barnfamiljerna, sä- ger motionären. ridigare körkort för nykter > ungdom H Er? Johansson i Reftele och Pet- tersson i Norregård m, fl. (bf) yr- kar i en motion på utredning och förslag om att körkort för bil skall kunna få tas redan vid 17å års ålder av.i som ar absol genom medlemskap i en nykterhetsorganisation under minst ett år dessförinnan. Övriga ungdo- mar skulle däremot få som hittills vänta till 18 år innan de kan få körkort, oa 2 - N i Studielön | Hr Gustav. Johansson i Stockholm [heten i utlandet om Sverige oc! ikerna,' Svenskinformationen. "oo I utlandet 0 7” Hrr Gustafsson i Mem' och An- dersson i Brämhult (bf) påtalar, i en motion att informationsverksam- svenska förhållanden "är stark splittrad. De önskar därför en ut- redning för samordning och effek- tivering av, denna verksamhet, Er- farenheten visar att nyhetsartiklai i värld iom ats ef- ter utländska Journalister resor till Sverige har/'ett Propagandavärde och en goodwillskapande effekt som vida - överträffar andra former av pply och d samhet, säger motionärerna, k- Konsumentvaruforskning Hr Nihlfors dh fru Hamrin- "Thorell m, fl. (fp) hemställer om ett reservationsanslag ' på 600,000 botaniska, trädgården, : med vårigheter. Han hade dock turen att träffa en hjäl- pare i nöden. Det var domprosten och naturforskaren Olof Celsius d. ä. Det gemensamma intresset för Floras rike sammanförde dem. Cel- sius upptäckte hos den fattige stu- denten lovande anlag och fängsla- intresse för blomstervärlden. Han ödde honom ek iskt och han åtnjöt en gästfrihet i hans hem som om han ' varit sonen 'i huset. Han kom också snart på god fot med sin lärare, Olof Rudbeck, och fick sig anförtrodd platsen som in- formator åt dennes söner. Efter två. och ett halvt års studier vid uni- versitetet fick han t, o. m, förtro- endet att under våren 1730 — vid 23 års ålder — i dennes ställe sköta de offentliga ' demonstrationerna I " Det var för övrigt Rudbecks en- tusiastiska skildringar av sin resa i Torne lappmark som tände hågen des av" hans begåvning och-stora| - arbeta na som bl. a. resulterade i hans Flora lapponica. 'På våren nästa år fick han ett erbjudande från "landshövdi i Falun, Nils Reuterholm, att utforska Dalarnas flora: och fauna, som han med glädje accepterade och lämna- de i början av juni Falun för att utföra detta uppdrag. I sin dalaresa "Tnämna några av de viktigaste. ningens tjänst; Det första verk som utkom var hans System naturae. I det. framlade han sitt nya system 'i naturens .tre riken och dess värde framgår : redan av' den omständig- heten" ätt under hans levnad inte få mera:av den söta drycken. Kom- munisternas : vacklande : auktoritet avhåller ingen i Warszawa att. ge uttryck åt förakt mot kommunismen i allmänhet och ryssarna i synner- het. Det kan inte gå en enda timme i Warszawa ' utan, att man får höra ett par--tre anekdoter, nedsättande ska ”paroiler.". Statsförlaget: utkörå- > "mer inom kort méd den: polskfödda . och tyska socialisten" Rosa Lixem-' burgs bok om'”Den' Tyska” revolu-. tionen”, Boken' författades, år 1918 och ären av/”historiern "sannspådd vidräkning med, Lenins 'teser' om ”proletariatets diktatur”. Boken var” tidigare icke tillgänglig |) på: pålska. De unga författarna och studenter- na har emellertid läst Rosa Luxem-. burgs spå dé om dik Her- bol / främst sovj framtid på tyska.: Undér. mindre: än 16 — till omfå stän: digt växande — upplagor. utkom, Därefter såg en rad: epokgörande arbeten dagen; såsom Fundamenta Botanica,; Genera' plantarum, Clas- ses plantarum, Flora lapponica och Hortus Oliffortianus,. för att blott " I fre år vistades Linné i Holland. .| Han fick talrika glänsande anbud att bösätta sig i landet, Men Sveri- ge lockade mera och efter att flyk- tigt ha besökt England och Frank= hammaren och skäran och kommu- nistiska pr-tiet.. Under en.vecka i av-Roda. Luxemburgs skrift i Polen . Warszawa har'jag tjuga gånger hört av folk från olika sociala och yrkes- grupper att ” ”ungrärna hade uppfört sig såsom polackerna skulle ha gjort - I det”, att polackerna gjorde som om de hade varit tjecker och att tjec- om sig ätt vara den främsta i Euro- pa. Han grundade även ett natur- iskt aa de gångna åren! fanris' få exemplar, mén de gick från hånd Ull hand bland -: de intellektuella; Likaså -är det med Orwrells ”1984”;'Jag "möter ideligen folk" som” har läst "denna hemska vidräkning med diktaturen, En av de'ledande kommunisterna i Warszawa sade mig på tal om "den politiska debatten” "i. Polen:”. SRys- sarna diskuterar med”emfas' Stalins misstag och hans. störa. dåd. Detta La är ting för ess polack Rys-. : vid rike var han ' vid "mid: tiden 1738 åter i Sverige.. Då. var. hands namn känt och aktat bländ alla vetenskapens representanter i hela världen. Hans nya "idéer hade med its, Han reste ut som han vid återk nedskrev skildrade han även de geologiska och geografiska förhållandena, lik- som landskapets näringar och pro- dukter, : allmogens liv och vanor o. d. Och så blev även denna färd av grundläggande :betydelse för kännedomen om en dittills föga u ut- forskad del av Sverige. . Betydelsefull reså ika i Holland > Linné insåg det trängande. ”beho- vet att avlägga doktorsexamen för att därigenom meritera sig för nå- gon fast ahställning, Och si beslöt han sig 'för att enligt tidens sed i a nå detta mål och an- är i början av 1735 sin ”iter ad -exteros”. Över. Helsingör, Libeck, och, Hamburg : nådde - han Holland och inskrev sig som stu- derande vid universitetet i den lilla ningsdagen” blev han också ”noga och allvarligen examinerad i medi- rerad: samt - en vecka" senare till hos Linné, att själv få skåda dessa Råshult 4 Stenbrohults socken d kr, I atället för 400.000 kru—V N on SrävYL ov Akrell doktor promoverad”, vå r Linné föddes. (Detalj av en från 1821. after. I en tecknina.. 6u—Wetiarlina.) < staden Harderwijk. Redan inskriv- | cin, .för medicine kandidat deklarz ; som främling, men återvände im mästare," . Vid återkomsten till Sverige fann hän till. sin besvikelse ätt' ingen plats: vid universitetet var. vakant. Han måste därför skjuta forsknin= gen: åt. sidan för att genom ”Tikar- praktik : skaffa sig sitt "uppehälle, - Mycket vora att berätta om Lin- nés ' stockholmsvistelse, "hur, hans intresse, och energi där. gjorde sig MN Ad. ällande på skilda " hur 3 och I på sin né kände av djurarter ungefär | 6,000, ordning" i naturvetenskaperna 'ge- nom dessa Linnés enkla, men prak- tiska '. reformer 'och. kommande forskare fick en säkrare grund och ett. klarare mål' för sina'arbeten, Det var därför ett utslag av sam- tidens tacksamhet :: som gavs ut- tryck i orden: Deus creavit, Linnae- us -— Gud. skapade, Linné a hans läkar och k liga anseende skäffade honom mån- ga vänner och höga gynnare. Och hur han :där såg sin: drömda lycka uppfyllas: att efter att ha firat bröl- få flytta in i'eget hem. Men det be- gränsade utrymmet tillåter; tyvärr ej. att.vi närmare ingår härpå. Det varaktigaste minnet från den -tiden skapade. han. dock genom sina in- satser "för grundandet äv veten- skapsakademin,. vars första preses han blev. ' ot fa Under 17340 blev' de båda medi- cinska stolarna i Uppsala lediga ge- nom : Rudbecks frånfälle och Ro- bergs tillbakaträdande, och -den 15 maj ' följande : år undertecknade kungen Linnaei. fullmakt 'som pro- fessor i praktisk medicin vid' Up-, sala universitet.' Äret därpå skedde! ett byte; så att Linné fick inta Rud- becks lärostol :och' därmed 'kom- på den. plats han framför" allt åtrått. Trygg och lugn satt hän nu som den erkände fursten i sina veten- skaper och ägnade sig år efter år åt trägen forskning och undervis- ning. I + 1741,46 och 49 företog Linné tre resor till respektive - Öland och Gotland, till Västergötland och Eo- huslän samt till Skåne, som ligger till grund för hans reseskildringar om dessa landskap, vilka med skäl både i Sverige och utlandet skattats som mästerverk och förebilder. ' Med energi och ospard möda ar- betade von Linné, som' han på grund av det 1762 erhållna adel- skapet kunde kalla sig, under hela denna tid på den botaniska trädgår- dens förbättring och utveckling. Och Hortug Upsalisasis fick snart rykte lop med sin Sara Elisabeth Moraea| I ] säga, att ordnade. Svt En vetenskapens mång: . -sestare ' "Men det var inte bara på syste- matiken som” Linné satte sin prä- gel. Inom såväl växt- som djurbio- login har han även gjort sitt namn aktat genom viktiga rön på många- hans skrifter ' om växternas sömn, blommornas ' kalendarium, Oeconomia naturae, i vil ken senare på bergen '— "annat att / förtiga. medicinska vetenskaperna har han kanske hans ' Materia medica, ett verk om läkemedlen.” > Om det sålunda var åt botaniken och därnäst zoologin som. Linné gav de starkaste impulserna, så har han han verkat ristat sig étt namn, som sent skall utplånas. Med häpnad måste mån stanna heders snamnet ”princeps cum”, Ham- marby nära Uppsala för den tiden rika skatter. Och under hela denna tid strödde. han "omkring sig veten- | genting för oss polacker. Vad vi vill . skapliga ' verk' och :smärre skrifter | veta är de grundläggande felen. i som behandlade skilda ämnen; Lin- | Lenins lära om partiet, -revolutio= handa områden. Nämnas må blott hans botanica samt Politia ett fängslande - sätt" skildras "den strid och tävlan som förekommer rriellan alla varelser i naturen, Inom geo- login gav han viktiga uppslag såsom beträffande lagerföljden i Västgöter e lika väsentligt befordrat genom fle- ra arbeten, viktigast däribland :är högt uppskattat och länge använt dock även på andra områden där tfört av en inför detta jättearbete, u' enda man. Och man kan med fog det var efter 'välförrättat dagsverke som han insomnade den 10 januari 1778. Hans enkla grav«|vi vård minner om, att i Sverige föd- des och levde den man som fått sarna ' debatterar ' än : i dag-om" : ”gangstern” Berija och den. hemliga polisens ' ogärnihgar.' Detta är in= nén, diktaturen o. 8. v.. Vi som till- av växter nära, 10,000 och på alla| hör det kommunistiska partiet - 1 . dessa gav han namn och träffande | Polen, sade .denne märklige mån, « beskrivningar. Det blev 'reda och |kan icke sluta innan vi har fått vet-. skap om och. slagit in på den hu- i vägen till iali: C De tidigare auktoriteterna störta= des. De nya förfogar endast över ”: vacklande auktoritet, Människorna vet emellertid mera om vad de icke vill ha än därom vad de vill-ha, Man vill icke ha ofrihet. Men ingen vet hur långt friheten skall sträc- kas. Alla vill göra slut på nöd och , fattigdom. Men ingen vet hur man skall bära sig åt att nå västerländsk standard. Man' vill icke leva som ryssarnas vasaller. Man vet. emel=- lertid inte hur man skall nå 'natio- nell trygghet :och behålla Sovjets 'skydd ” mot eventuella tyska. revi- sionskrav och ändå få bli oberoende av ryska exempel. Jag såg en liten ,; papperslapp, uppklistrad vid ingån-+ gen till en stor fabrik i Warszawa. Textad med ovan hand stod på den: ”Annat geografiskt! läge: eftersökes, Nyvunnen frihet ges i byte.. Alla , förslag diskuteras ' av, Olyckligt folk”. Arbetarna stod framför tex= ten, De läste den, De skrattade inte. Ingen tog hort lappen. Vv oN or Henry Basset. HÄLSINGBORG: S-förbudet n nar närt drabbat de skånska gästgivar- gårdarna, ' Några har så gott som avfolkats och tvingats slå igen, bl. a. Margretetorp,, en av provinsens mest kända, På andra har omsäst- ningen, enligt vad som framgår av en rundfråga som gjorts av tid- ningen Nyheterna gått ned med 40 procent, La " PARIS: ' På ' auktoritativt håll bt Iaris bekräftades på onsdagen att den tyske generalen Hans Speidel har utnämnts till chef för Atlant< paktens markstrider i Centraleu-= ropa. Speidel,' som under andra ärldskriget var stabschef åt Rom-, mel, efterträder .dén franske gene- ralen Guillaume på sin nya post. . Hans närmaste överordnade blir en annan fransk general, Jean Vailuy, - Bertil Hanzon. « kor I som är chef för alla atlantpaktstyr= Msllaneuroba M rev Lå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.