Lördagen "den 19 fanuart 1057 YEPEYYEFVEYTYTTSYTEYTYTUTYTVFETT RT X ” "LAHOLMS TIDNING — s . ""YtertrerferetPYYYYPAY YftYYFFrYTTT Yr Di ed gamla vägar som Med gamla vänner. De kan "med åren förändras, hart när till oigenkännlighet,' men' man glömmer "inte" hur de en gång var, od us En dag "stod jag på Horns- ' borgs station . och -väntade på .rälsbussen, ..som skulle hjälpa mej ett stycke på väg mot Hal- land, Jag var själaglad, för of- tast händer ' det bara en gång på året att jag får fara den vä- gen, Som Jag står där och vän- tar, ser jag ett stycke bort två vackra gårdar på slätten. Mel- lan ” de "båda gårdarna rinner - Lagan, . men inte. den. breda, , vackra å som är min gamla : barndoms-: och ungdomsvän, u- tan en smal och djup vattenfåra där massavirke sakta flyter ned mot Strömsnäs pappersbruk... Vid Hornsborg löper riksettan « på en präktig bro över ån; och i Hamneda där den 'rinner fram mellan gamla kyrkoruinen och det nya ståtliga. templet," finns det eda; som betyder hamn eller lugnvatten. Där välver sig över den en bro, gammal, otidsenlig, men som, där den.speglar sig. i vattnet, ' utgör den vackraste tavla... ' Men '' söderut var. det ”, jag skulle. Vid Traryd ser jag FÅ » är likgiltigt. Hemmet blir ' som . helgade ort, från vilket jäktet - När man; kommer, till: ett hem Lagan igen. Där, har den blivit :stor och bred och lugn, ovanför kraftverket, och riktigt idyllisk med sina vikar och bukter. Man ser den sedan då och då medan man 'passerar det vackra Ax- hult. och, . Timsfors - ned mot Markaryd.;s. I Markaryd kom jag underfund med, att en med- resande, en ung fru med tre småpojkar och en.hund, också var född knäredsbo, och var på väg hem. ' Hon tyckte 'som jag, att ingenting var roligare än re- san mot Knäred, och ingenting vackrare, än bygderna där ned- åt. Efter tack för sällskap skil- des vi. ' Hon åkte bil, men jag ville gå, sakta och se mej om ..;. odde ' möjligen” Fredrika B färtsson kvar här uppe på höjden? Utanför . trappan. till hennes hus "hängde : sängkläder. Här storstädades tydligen. I för- stugan mötte jag Fredrika, Sam- ma ' pigga ” människa" som "förr, trots sina 84 år. Så språkades vi vid 'och talade om nytt och gammalt.” Från min tidiga bärn- dom minns jag, när 'hon med sin . gamle far ”prästa-kalen” bodde i ett litet torp vid Vån- gadalsvägen, ' inte långt : från "Trälshults - bro. Hennes . mor minns jag inte, men min mor talade ofta om den snälla ”prä- SABBATS » Av komminister Paul | S ackeus sat ra i att få Jesus ”söm gäst i sitt hem, : därför , att Jesus var en man, som .drog allas. uppmärksamhet till sig.. Men, under, samtalets gång blev Sackeus snärt på det " klara med; att Jesus besök be- tydde något. mera än en he- dersbetygelse för hans hem. Je- " sus förde med sig en ny syn på tillvaron, och .Sackeus kände, att han trots sin rikedom skulle äga ett fattigt hem, om han icke höll kvar den prägel av. stillhet, kärlek och frälsningstro, som Jesus "för. en kort stund hade satt på hans hemliv.' märker "man ganska "snart, om där . råder "världens eller Jesu anda. 1 det' världsliga hemmet äro alla tankar jordbundna, de kretsar helt kring 'de möjlighe- -ter, som "kunna tänkas ge stör- re vinning för egen del och större inflytande på. omgivnin- gen, sak samma 'om någon skul- Je bli lidande därpå. Allt annat en ', diskussionslokal, som ' ett marknadstorg, och . får ingen- ting av 'det lugn, den trevnad och stillhet, som i första hand skapa hemkänsla. Om Jesus an- da får råda, blir hemmet den bannlyses,'. och där kropp och själ få. vila och vederkvickelse. Förnöjsamheten' träder i stället för vinningsbegäret, som icke skyr "någon möda. Glädjen och tacksamheten- bli ' bofasta och ge livet många rika och ljusa TANKAR Hedner, Vårgårda, Skara. 22 oa .--Under -. samtalet med Jesus fick Sackeus blicken öppen -för kärlekens gärningar. Den som behärskas av Jesu anda” har en djup medkänsla för lidande och nödställda. «. Där träder hjälp- samheten -fram ”och' kan utan någon . beräkning giva ' både hälften och fyrdubbelt mer än nöden kräver. Hemmet i Jesu anda - har gjort den gyllene re- geln till :sjn:' ”Allt vad i viljen att människorna skola göra er, det skolen I ock göra dem”. (Matt. 7: 12.) Hemmet i Jesu anda är mänskligt givande och offrande kärlek även till dem, som stå utanför dess krets. Det får Ock, i rikt mått röna givan- dets ' välsignelse och barmhär- tighetens glädje, som beskäres alla dem, som veta Guds" vilja och tjäna honom, -z. ec oc 'I . hemmet, som besjälas av Jesu anda, är bönen icke glömd. Den får börja och sluta dagen. Den får ge uttryck åt glädjen och sorgen. Den röjer, att hos alla, som där bo, finnas trons visshet om att Gud är den som har liv och oförgänglighet, och hjärtats förtröstan på att vägen dit är .banad genom nåden i Kristus, Frälsaren, . "”Välsignat är det stilla bo, » Där alla äro ett 1 tro, , Där alla vilja tjäna Gud Och akta på hans viljas bud. Välsignad är den hemmets Å härd, . en Där bönens helga offergärd Som rökelse mot höjden går Och Herren sin tillbedjan får”. (Sv. ps. 613: 3, 4). - "> Text: Luk. .19: 1—10. Varför finns det egentligen så V många djurbilder i våra kyr- kor? Högst uppe på kyrktornet tronar ofta en tupp, och på por- tar och pelare kan man få se vidunderliga djurhuvuden.. Vad är meningen rded vilddjurshuvu- dena på dopfunten, där familjen firar sin ljusa högtid vid barnets dop? Och varför hänger duvan på predikstolen ovanför prästens huvud? Detta är frågor som man ofta möter. Dessa symboler var så självklara i sin betydelse för våra förfäder; för dem var dju- rens värld och egenarter mera förtrogna än för oss. De visste också något om varifrån dessa symboler'håde kommit. De kän- de- bibenls berättelser, där djur ofta spelar en stor roll, All religion tar sig uttryck i symboler. Människan känner sig sta-kalsa Elna...” Det lilla stäl- let där de bodde, och som Karl arrenderade, brukade han så länge han kunde köra med kor. Fredrika hjälpte väl till att så så länge fadern levde. Jag minns så väl den lilla gården vid en krök av Vångadalsvägen, "med gårdsplanen ' avgränsad , av ett lågt '”stengäre”,' på, vars mitt låg en rätt stor flat sten, som användes till bord ' eller sitt- plats,' allt eftersom 'det föll sig. På vackra söndagar satt gärna någon där i väntan på hemvän- dande - 'kyrkfolk, som "gärna stannade till och talade om ”vad som hördes av vid kyrkan”. > et var. gott att vila en D stund i skuggan av gårdens stora vårdträd... Det hade va- rit många barn i hemmet, men Fredrika : ensam . stannade, hos föräldrarna, - vårdade ' dem och hjälpte - till- med försörjningen. ag minns att hon stickade, in- te strumpor, som nog var mest vanligt, utan fingervantar. Det var kanske mindre strängt men ett knåpgöra, och kanske bättre betalt än annat ”bing”, Så gick hon till "Knäred. varje vecka, lämnade sina arbeten, och hand- lade för. slanten, och tog på nytt hem mera ull fill mera garn: att göra fler: vantar av... Ja sådan var hennes levnad dittills. :: När fadern . dött flyttade. hon; till Knäred, där. hon hyrde hos en annan . självförsörjande kvinna, som hade egt hus. . Levebrödet tjänades på samma sätt tills hon, på för mig okänt sätt; fick .an- ställning 'som husmor i en av Sydkraft ägd villa vid kraftver- ket i Knäred, - Där skulle hon hålla huset i ordning med. bäd- dar, och mat åt tillfällighetsar- betande ”syrkraftsgubbar”, fast stundom '' hände väl, att hon var ”mol ' allena”, Men när det i- bland skulle vara stora midda- gar, då var det liv. och rörelse, med lejda tillfälliga tjänstean- dar i mängd och då var det nog åtskilligt för. Eredrika: att hålla ' reda på. "Så småningom tröttnade hon väl på det, och köpte hus i Knäred där hon allt " Forts, å nästa 'sidå. och skörda. De bodde kvar där jurensomkyekligasymholer stå inför det oerhörda, som inte går att uttrycka i ord. Hon gri-]: per. till en bild, som får Tepre- sentera .det outsägbara, det gu- domliga eller dess motsats, det demoniska. Det är ursprungligen inte bara fråga om en avbild- ning, utan bilden i och för sig representerar den gudomliga makten, Denna tänkes närvaran- de i bilden.” Denna syn har sitt ursprung ' i en magisk uppfatt- ning av tillvarons innersta. Men den tycks ha blivit ett med vårt sätt att se, Inte minst i vår tid, då bilden åter tycks segra över bokstaven och ordet, kan det va- ra skäl att konfronteras med de bilder, ' varmed ' religionen har sökt:tolka sitt budskap, + > -. "alla tider har djuren på ett in- timt sätt förknippats med re- ligionen. Guldkalven som israli- terna dansade kring på Sinai- halvön och Indiens heliga ko kan räcka som exempel. De gamle betraktade ofta. djuren : på - ett helt: annat sätt än vi- gör. De stod inför dessa med fruktan och bävan," Hos dem fanns det gu- domliga krafter förborgade, Or- men representerade . underjor- dens hemlighetsfulla och männi- skofintliga värld, fåglarna him- melen med dess förunderliga makt. 'I fåglarnas inälvor tydde antikens fågelskådare' framtida öden fest. I bibeln möter oss en rik djur- värld," alltifrån ormen 'i paradi- set, som lockade Eva. att äta av den förbjudna frukten, till fåg- larna under himmelen, .som Je- sus sade vara föremål för Guds synnerliga 'omsorg, Vi läser be- rättelser om Simons och.Davids kamp mot vilda djur, men-i kon- fronteras också i Uppenbarelse- boken med apokalyptiska visio- ner, där förunderliga djurgestal- ter spelar ' en framträdande roll, Bibelns” djur: möter oss i 'den kyrkliga symboliken. Här får de ofta en rik och intressant inne- börd., Liksom predikan utlägger det bibliska budskapet för me- nigheten så skall också symbo- lerna tjäna detta syfte. Den me- deltida djurfabeln har lämnat ett rikt. material, och därigenom upptages folkliga föreställningar, ofta av hedniskt och magiskt ur- sprung. , Men "kristendomen. tar dem i sin" tjänst och ger dem en ny och rik religiös' tolkning. ', .., - Här skall ges några exempel på hur den kristna djursymboli- ken utformats och vad den vill säga oss i en tid, som är helt an- norlunda än den som såg den fö- das; Ingalunda alltid bereder de Oss en omedelbar estetisk njut: ning, men när man förstår deras innebörd och "deras förbindelse- leder bakåt blir det ett uttryck för' det dramatiska och folkli i den religiösa konsten. :. Sedan 800-talet har” det "varit vanligt med en tupp i kyrk- tornet. . Tuppen . är vaksamhe- tens symbol. Den väcker går- dens folk på morgonen, Så skall kyrkan vara en folkväckare och båda - morgonen, soluppgången. Den skall varna människorna på syndens vägar, precis som tup- dagar." (Forts) | | Överste Haggard hade envisats med att jag skulle bo inne i huset i stället för att, som jag föreslagit, kampera' tillsammans : . med O'Brien och hans män i” tälten, Den. smala dörren, som ' från hallen ledde in i läsrum- ' met till höger -om biblioteket, var öppen; o. :därifrån kom ett svagt mummel av röster och klirrandet av glas. De andra hade tydligen ännu inte gått till vila, Biblioteket låg försänkt i Mörker, och jag kunde inte se . Någon, då jag gick förbi dörren. Som sakerria nu stodo, hade jag Ingen som helst önskan att åter stöta samman med kapten Da- Coit, ty ett sammanträffande: skulle vara lika obehagligt för 0ss båda som för de andra. Och , mitt beslut var fattat, Tärningen var kastad, Genom ett löfte till Nona, hade jag förbundit mig ggn slåss, men jag hade . livet, brännmärkt som en feg man, Jag visste, att det bara fanns en sak att göra, om jag inte ville blanda in den unga - damen, vilket jag som gentle- man knappast kunde, och det ingen lust att gå genom : LJETONG FOR UNGDOM var att gå med på duellen ända ” till en viss' punkt. Men när de laddade - pistolerna lagts i våra händer, skulle jag neka att lyfta mitt vapen och såsom skäl före- bära att det inte var förenligt .med mina hedersbegrepp att på detta sätt utgjuta blod. Jag skulle ge honom tillfälle att skjuta och på så vis kunde jag hålla mitt löfte utan att någon skulle kunna klandra. mig. Att han skulle komma att döda mig var så gott som säkert, men för detta hyste jag inga bekymmer. Allt detta passerade genom min hjärna, medan jag gick genom hallen och tog det första steget i trappan upp till det rum, somi blivit mig anvisat. so Då inträffade något, sorh kom mig att'raskt vända om. Jag , å följde en dov duns. s P Jag sprang in i det mörka biblioteket, Från det intillig- gande rummet kunde jag höra" skrapet av stolar och förvånade utrop, då männen sprungo upp. Det stora rummet låg, som jag sagt, I mörker, trots att det brann ett svagt ljus ute i hal- j ini. len,/ Då jag tog ett steg mörkret, stötte min fot emot . någonting, jag snubblade oc | 4 oa 4 - hörde någon stöna till oc st. 5 ov Det dröjde" en lång stund, föll och i fallet kom min hand ' i beröring med något, som kän- des varmt och klibbigt, " Jag reste mig upp. De andra stodo redan i dörren. Överste Haggard tog ett ljus från bor-.' det i hallen och bar in det i : biblioteket. Veta = På golvet låg kapten Dacoit "och ur ett gapande sår på hal- "sen, sprutade . blodet ; ut över uppdragna ben och utsträckta armar. Bredvid honom låg den . stol, i vilken han tydligen suttit, :"omkullslagen,' Hans ögon voro öppna och riktades med en ' onskefull blick. mot mig. > Med ena hånden grep han efter . halsen och det såg ut, som om - : han ville försöka tala; Han rör- de på huvudet, men så föll det tillbaka. Han var död. innan någon öppnade munnen. Jag stod där som i en dröm och såg de andra luta sig fram och betrakta "mig" med vita och skräckslagna ansikten, Någon- stans långt bortifrån kom: ett högt skri, och jag tyckte precis, att det var Norma Selbys röst jag hörde. Så fick' jag syn på Nona, Hon' stod 1 dörröpp- golvet. Han låg på ryggen med. ningen med ena handen över ögonen liksom. för - att söka utestänga den . hemska synen. Det enda ljud som hördes var de andras flämtande andetag. "Jag försökte läsa.deras ansik- ten och någonting i Nona Pres- tons min kom mig att se ned. » Min högra hand var röd av blod, cs en | Jag tog ett steg mot dem och såg dem in i ögonen. :.v .— Jag svär vid Gud, att jag är oskyldig till detta, sade jag. : Jag kom direkt utifrån och var "på väg upp för att gå till sängs, - men jag hade inte hunnit läng- 're än in i hallen, förrän jag hörde honom skrika till. Jag sprang in hit och snubblade över kroppen, det är förkla- ringen till att min hand är blo- dig. Ni är alla "mina vänner, . och jag hoppas ni inte vill tro, att jag skulle nedlåta mig att begå ett mord, även om denne ' man och jag skildes som fien- der för en stund sedan? : Dawn såg forskande på mig, och han granskade mitt ansikte på ett sådant sätt att jag fick " känslan av att vara fånge inför " hans egen domstol, Det är nu två och ett halvt år, "som Thomas Funck hållit på med sin Grodan Boll-serig i radio. ”Måtte den få pågå 1'e- vighet”, skrev ' härförleden ' en ' mycket ung lyssnare till Radio- tjänst, Riktigt så länge kan den fantasirike — baronen med” de många rösterna inte utlova, att det'ska bli, men nog ser det ut, som. om det omåttligt populära" sagogänget skulle få' leva länge än. HO. OMS Za rr - — Det rätt underliga" är, sä djursällsk "popularitet, hur” glädjande stor den än må. vara bland barnen,: är ännu” större bland de vuxna. Det finns t, ex. föräldrar, som' skriver och ber att 'Jag ska utvidga' djurparken från flera håll föreslagits, att Grodan Boll'ska få en fästmö, Det är vackert tänkt, men den saken får jag allt lov att grun-. da:på 0 en "Nu har ju Grodan. Boll och alla de andra fått framträda på film. också. "Den fil ä sitt" sätt enastående" förövrigt. Det har nämligen aldrig tidiga- Giv åt Grodan Boll en fästmö ger Thomas ' Funck "själv, att : : ytterligare. : Bland annat har det't. . Film nu gjort.. Det har ofta SY. Sverige: lagt ner så stora peng- ar' på- en barnfilm, som "Europa klagats över att de inhemska producenterna ” ägnat ,'så pass ljumt intresse för barnfilmspro- duktion. som fallet varit, Euro- pa ” Films | svar blev nu denna vidfilm i färg, som sannerligen inte kostat småslantar: nt re re" förekommit att man här i vid förnekelsen. : ” Att en duva hänger över prå tens "huvud betyder. ingalunda, att han skall vara menlös i sin predikan." Duvan är den heliga andes symbol, I gestalten, av en duva, berättar evangeliet; sänk- te sig den helige ande. ned över Kristus, då: han. döptes av. Jo- hannes: Döparen . i ; Jordan. Så skall prästens förkunnelse vara buren av den ' helige ”ande. - Vilddjuren på dopfuntens soc- kel representerar :de onda inak- terna, : som ' för , "medeltidens | människor. var en levande, rea- litet.” Dem skulle man avsvärja sig vid dopet. Här möter 055 of ta en hel djurpark a i d liga : 'mardrömsfigurer'” germanska ' djurvärlden./ (Som kontrast ser vi kring funtskålen evangeliets ljusa värld. Här stöd kampen "mellan "det 'gämla:' och det nya, mellan" hedendom: och kristendom. - EN ÄRA "På. vinkannan' eller oblatas- ken; : som" användas . vid natt- vardsgångarna,' kan "man. få se ett' lamm ”avbildata. Det är en symbol med ursprung i ng pen” en gång varnade: Pethrus : '. Skånepågen re ÖRESUNDSBRO FÖR SNUV- > oi PULVER: oc . Eidopulver heter: ett medel mot snuva. Absolut tillförlitligt enligt |" vad : dess uppfinnare E, Holm il: Varekil på Orust själv uppger. Han är. 77 år gammal. Receptet vill -han inte lämna ut utan tän- ker sig att ett företag skall ta hand om tillverkningen,'.så' att det .. kommer -. både den: danska och svenska befolkningen til go- do. | Pengarna” skulle nämligen användas '. till : en : Öresundsbro. Brobygget -skulle' sålunda. 'bekos- tas med ;”snuvpengar”. från hela världen: Han får brev från hela världen ' från folk," som vill .veta mer om hans undergörande. snuv- Pulver. Men pulvret framställs av torkade örter i'en blandning som bara" han och, hans hustru kän- ner, SE 'AFFÄRSBEGAVNING' ; Per är i. den åldern då nya-ord och uttryck-uppenba- rar sig dagligen, Vilka med mors hjälp i allmänhet” får” sin' tyd- ning. En dag frågar pågen. —"Moer, va e antikt for-nåd — De e nåd som :é ineed ga alt, o”de e alltid dyrt, ..r: > > :En kort paus under. vilken' tänker intensivt, .., .;: A .— Då kan vi väl liets "värld. Johannes Döparen pekade på Kristus och sade: Se Guds : Lamm, '' som ” börttager världens synder. Men lammet är utrustat : med en ' segerfana. Kristus har segrat över syndens och dödens makter. Att lam- met är en älskad symbol i sam- band med '- nattvarden” hänger samman med tanken på nattvar- den som en 'offermåltid. . «+. et. finns : flera” andra” Kris- tussymboler hämtade,, ur djurvärlden. En av de äldsta är fisken, som påträffas redan i de romerska :. katakomberna -' från 200-talet.' ' Evangeliet hade” sitt ursprung = bland .-fiskarbefolk- ningen" i Galliléen, och" fisken var i hela den antika världen ett djur "med stor religiös -.bety- delse. 'För den '/ kristna :kyrkan kom den att representera både Kristus och hela: det kristna 'li- vet. Fisk heter på grekiska ich- tnys, ett ord som bildas 'av be- gynnelsebokstäverna : i :.orden Ieosus Christos ' Theou. Hyios Soter, vilka betyder Jesus Kris- tus, Guds son, Frälsaren. Den var en täckbild för den kristna tron, . ett igenkänningsmärke och. lösen för de troende. Dess betydelse . var fördold för dem som stod utanför! sammanhan: get, ” vilket var en hjälp i för- föllelsetider..-- Men fisken, 'kom att få. en än vidare betydelse. På : grund av att den lever i vattnet kom den .att represen- tera dopet, på grund av att den var i föda fick den representera den himmelska . födan, nattvar: den, Den gammaltestamentiska berättelsen : om Jona i figkens buk gav anledning att se på fisken som uppståndelsens sym- bol, Liksom Jona var tre dagar i fiskens' buk, men sedan kastar des upp på Jand, så var Kris- tus i dödsriket men uppstod på den tredje dagen! Så har denna 2 "som 'med” den” omgivande hedniska kulturen. SN Det blir filmfestival även 1957 ” i Cannes, den 2—17 maj. Sveri- ge får sända en långfilm och en - kortfilm. Precis som all länder, filmer ska sändas? . . Bolsjevikisk film kommer in: te att v'sas i Schweiz, Biograf” ägareförbundet har. appellerat | | till sina medlemmar att inte vi- sa en enda meter av bolsjevik- film. Biografägarna hoppas att filmkulturella | | filmklubbar fet. kommer att- 3 |inta samma "ståndpunkt, ".. : : "Schweiz 'gör inte många ' fil- mer pr år, men det visar sig att” ' det stöter på svårigheter att pla- cera -dem utomlands, . I Japan har schweiziska "ministern in tervenerat '.. hos de japanska myndigheterna. " Den. svarta filmens tid är snart förbi i Frankrike, sägs | det. Vilket skulle innebära 'att.' Pessimismen får vika för ljusa- andra världskrigets utbrott "var ! en blomstrande period för mörk film." Om filmen nu blir glada: ' går 'mot en lugnare och: fredli- gare tid. : Är "detta verkligen ' möjligt? Ja, kanskel.. N . +. ta I Frankrike har producerats 4 för många filmer, År 1956 gjor- ' des 115 filmer.” Det var tjugu- . fem filmer mera än det årliga « genomsnittet.” Filmer som pro- 7 ducerats i samarbete med andra ; länder är inte räknade. Biogra! ferna-lär året 1957,- ' "Bankerna : åtgärder, och höjer räntorna, .5'- va NA £ 14 so s "0 Hg VT TE (i De italienska filmfackförenin- garna ' protesterar ', häftigt imot att "det: finns möjligheter att : bygga hur många biografer som i yn helst : utan några hinder. : Det betyder att man splittrar publi ken, , minskar räntabiliteten fö biograferna, . förminskar kassor= na och därigenom hotar arbets-'; platserna för alla dem. som är " srksamma inom "filmen, .. ör PLA oa De danska biografägarna, står >- alltjärät i eniga karna, En enda man har svikit i denna "strid, :men "han tillhör , inte dtiom ehe Aa a Bio-bitar.- : a andra; Frågan är bara vilka Organisationer, ' tongångar. : Tiden" före det ' skulle detta innebära att vi - vara fullbokade hela? ker h pt NU idtar.- restriktiva i motståndet ' amerikanska filmbloc- . ett medel att tvinga gre” filmhyror av" dans! ' ”biografägarnas "organisa: ; La - Se ar? , . NÖJD JAG STIGER UPP. TILL UPPBROTTSTIMMAN, SOM VÄL . LUGN JAG MÖTA SKALL symbol sin förbindelse med sår IN Meditation MANGA ÄRO ÅREN, SOM HA SVUNNIT - Ka ”HASTIGARE NU, ÄN DE GJORT FÖRR.. - ade MÅNGA MINA VÄNNER HAR JAG MISTAT, « ENSAM STÅR JAG SNART VID GRAVENS DÖRR -... LIVET ÄR DOCK ÄNNU VÄRT ATT LEVA, - ÄN DET SKÄNKER MANGEN LYCKLIG DAG. , ÄN NATURENS SKÖNHET KAN JAG PRISA, i avta! - NÄR JAG-NJUTER DEN I FULLA DRAG. "JAG KAN GLÄDJAS AV DESS MANGA UNDER: « ". ov "AV EN BLOMMAS DOFT, EN FÅGELS SANG, .. . ' AV' EN FJÄRILS UNDEBARA FÄRGPRAKT, .- >< BÅVETS VILA ELLER BACKENS SPRANG. >, JAG. HAR FÄRDATS VIDA KRING OCH HÄMTAT, MINNESBILDER IFRAN SKILDA'LAND, 40:e scn” NJUTIT FRIHETEN PÅ FJÄLLETS VIDDER, , > d VILAN UPPA FJÄRRAN HAV OCH STRAND, ct. M. " NÄR JAG SITTER I MIN TYSTA KAMMAR, SER JAG ALLT SÅ TYDLIGT FÖR MIG ÄN, SR HÖR DEN VARMA RÖSTEN, NÄR JAG SKILJES ' oo cd : "FRÅN EN KÄR, FAST NYFÖRVÄRVAD VAN. + MEN DE-ÄRO BORTA NU DE FLESTA, I MITT MINNE STÅ DE'!ÄNDOCK KVAR. JAG KAN HÖRA DERAS KÄRA HÄLSNING, SE DEM ATER, SOM DET FORDOM VARS” " "JAG AR FRI, SOM :ALDRIC FÖRR JAG VARIT, - INGA STORMAR NÅ MITT LUGNA BO. '. . . > TRYGG JAG ÅTER LÄGGER MIG TILL RO, '> "SNART SKALL KOMMA : "KAN EJ STÖRA FRIDEN I MITT SINN! : |: : MIN SISTA TIMMA, . nor AN i NE OK tro fer DAGENS NJUTNING, PIE ed re oh FAN MAMA PN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.