- växtodlare. terev vYyYrvv Den” ene jordbrukaren | har, stort intresse för husdjursskötsel; hans granne är en framstående Ja, /visst' finns det jordbrukare,.. vars intresse; är starkare inriktat åt ett visst håll och om vilken man kan säga, att han är övervägande husdjurs- man eller - växtodlare, Det , är dock i regel inte fråga om en artskillnad utan snarare en grad- skillnad," åtminstone för de jord- brukare, som har djur, och grad- skillnadeh är nog t. o. m. ganska liten. Vem kan! nämligen vinna stor framgång med sin -djurbe- sättning, om han. inte samtidigt . är en god växtodlare med för- måga att framställa ett smakligt och högvärdigt foder til sina ”välhållna djur! ”Vill. du slänga: åt korna litet hö”! Det är väl inte många män- niskor, som prövat på att under en hel vinter äta enbart torrt bröd' utan. sovel, men jag inbil- lar mig, att vederbörandes pre- stationsförmåga.. och . kondition "> rätt snart skulle avta. Den ym- "4 nNigtzochsensidigt hö" och växt- "trådsidisslande kons prestanda kan kanske" inte heller: väntas vara särskilt- hög. Åtminstone borde det förvåna någon, c om så skulle vara fallet. Sätter man sig ned för att gö ra upp en s. k, balanserad foder- stat och har tillgång till enbart hö” och sädesgröpe,' finner man snart, att lågmjölkarnas och sin- kornas foderbehov ” visserligen kan fyllas men att en önskvärd ”balansering”. är, omöjlig för de högmjölkande grupperna. Både mer högkoncentrerade och ägg- viterikare foderslag - än hö och ." sädesgröpe erfordras härför, Me- lass, betfor, oljekakor! Ja, visst kan man köpa sådant; Men dét är rätt dyrt, det blir inte av el- ler anses inte betala sig att köpa alla eller ens något av dessa fo- dermedel, - Att odla rotfrukter är varken modernt ' eller möjligt med till- DS en . ekonomiska situationen är ' för tillfället ganska an- strängd och jordbrukets lönsam- het i många fall mindre till- fredsställande varför det i ett sådant" läge. är angelägnare än någonsin för jordbrukaren att ' ha en förtlöpande kontroll över "| inkomster . och Utgifter. ”Lant- brukaren av i dag kan inte handla på måfå, utan måste äg- "|na mycket tid till att' räkna och kalkylera. För detta ändamål är det . nödvändigt att ha en: till- förlitlig bokföring, Den tiden är förbi, då man kunde ha bokfö- ringen "så att säga i plånboken, Särskilt - viktigt är det, att minst en gång om året göra en fullständig förteckning över till- gångar och. skulder. - Med ut- gångspunkt från denna och en sammanställning över. beräkna- de : inkomster och utgifter för det närmaste året, får man: be- döma, om. man har råd att t. ex. köpa | en maskin eller göra ”en byggnadsreparation. Det: finns exempel på felaktiga investerin- gar "inom ; jordbruket, som har fått ganska tråkiga” konsekven- ser. . Sådana ' felinvesteringar skulle" i" många fall ha kunnat dermärgkål står inte att få. På vad sätt skall då det högkoncen- trerade fodret anskaffas på den egna gården? Ja, man önskar sig inte" något förslag, ' som innebär er ökad intensitet och en större arbetsåtgång -— då får det hellre vara, Jag säger nu' inte; att du och du och du skall pröva det för- slag som följer, men du. kan ju alltid ta del av grannens erfa- renhet;" = Och dessa rör sig "denna gång om — oljeväxter. Nej, inte olje- växter i vanlig bemärkelse utan odlade som ”blastgröda”, Raps i synnerhet men även ryps har vi- sat sig i oanat hög grad väl äg- nade som "grönfoder- och ensila- geväxter, speciellt i Norrland. Det är dock inte fråga om att in- föra bilden av vackert gulfärga- de fält. Rapsen och rybsen skall odlas "på "sådant sätt, att blad- och icke frömängden blir stor. Höstformerna bildar, om de sås på våren inga blombärande skott utan endast blad och får ett ut- seende, "som "påminner "mycket om fodermärgkål, . .. Höstrapsen ger i' regel den högsta skörden utom möjligen i övre bch inre Norrland, där åtminstone under undvikas, om: man på förhand hade gjort en kalkyl, RT De lantbrukare, som har fört bok. har : det . ganska bekym- mersfritt när de skall upprätta sin deklaration" eftersom dekla- rationen - bygger ' på ' uppgifter från bokföringen. Begär sedan taxeringsmyndigheterna närma- re upplysningar ; kan han ' visa svart: på ”' vitt att uppgifterna i deklarationen är riktiga, M "Bokföring lönar" sig rätt pris: Richards so ; ELYGAREGATAN 12 TEL VÄXEL OD us et DT I inbruksbökfänng - - vägen. till” bättre lönsamhet av agronom EK. Olov Andersson, Sveriges lantbruksförbund. - det . ingen bokföringsskyldighet för de lantbrukare som deklare- rar efter den s. k. kontantprin- cipen. Det är bara de som de- klarerar . efter bokföringsmässi- ga grunder, som är skyldiga att föra böcker. För något å år sedan trädde” emellertid - en: ”bestäm- melse 'i kraft, 'som innebär att även lantbrukare som 'deklare- rar efter kontantprinciper är skyldiga . att 'göra anteckningar som underlag för deklarationen. Saknas sådana anteckningar el- ler om de är. bristfälligt förda kan ” taxeringsmyndigheterna besluta om s.k. skönstaxering, dvs. nettointäkten, fastställes till ett belopp som :anses skäligt, '. I praktiken innebär detta, att lantbrukaren, för att kunna gö- ra én deklaration, som 'står sig inför : taxeringsmyndigheterna, måste föra bok.: Bestämmelsen torde enbart vara till fördel för lantbrukarna. Erfarenheten” har nämligen” visat, att lantbrukare i .skattehänseende tjänar på att ha en "ordnad bokföring: >" Den deklarerade nettointäkten blir Å regel lägre, "om deklarat: tonen bygger på en bokföring; än om uppgifterna tages från :leverans- besked ' och ' verifikationer.' i. Ut- giftssidan ” blir ' I sådana fall o- fullständigt redovisad, under det att inkomstsidan genom att eko- nomiska föreningar ” 'och "andra uppköpare lämnar uppgifter. ö- ver fändia GAN) | blir, ganska fullständig. a Gör bokföringen enkel5 ie Läntbrukare som måste "sköta driftsledninger - med. tillhörande kontorsarbete' på kvällar," kän-. ner > det nog "motbjudande; att av "sekt. ULF NORRGREN, HISS för den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen under det tilländalupna året drar sig största uppmärksamheten till de PÅ senaste tiden nödtvungna” in- skränkningarna .i förbrukningen av drivmedel och eldingsolja. För den. "ekonomiskt viktigaste gre- nen, inom "näringen — odlingen av [köksväxter .-och.” blommor i handelsträdgårdarna "utgör möjligheten "in uppvärmning av växthusen en av :de främsta pro- duktionsfaktorerna.- Även om be- hoven: äv: eldningsodja : hittills kunnat : tillgodoses "> någorlunda tillfredsställande- är "det svårt 1 dag förutse: hurudant I läget. är fråm: i mars "eller ' april. och 'om man ' vågar planera för produk: tion' i full: utsträckning med risk för! bakslag senare på grund åv bränslebrist Sedan. är" det. inte bara” fråga om att ha” bränslet tillgängligt «—! med de 'prishöj- ningar På olja som "skett kan det starkt ifrågasättas om Några kul- turer: överhuvudtaget - kan: lämna tillräcklig avkastning” för att be: tala "det. nu "gällande. priset "på | eldningsoljan. Och med tanke” på det för flertalet företag 1 bran. sultatet av. odlingarna” under" är 1956” finns i allmänhet inte heller några . nämnvärda . reserver ' att falla: "tillbaka På. Med tanke på detta fordras 'ett noggrant över- vägande inför de fortsatta. . vinter- drivningarna men med de -ovissa faktorer, som kan: spela > in :blir Trädgärdsodlingen. under å år 1956 | > : mästareförbund Hd land händelser. av > särskilt in-. schen nedslående” "ekonomiska :' re-| alla kalkyler' tämligen: osäkra. ” vh Sveriges Handlatsädeårds- N Det ekonomiska utbytet av od- lingarna förra året: kan alltså betecknas som svagt, vilket dess- värre fullföljer den tendens, som varit rådande sedan några år till- baka och som orsakar, att många företag utbjuds. till - försäljning eller i många fall helt läggs ner. Den: för närvarande svaga kon- junkturen inom trädgårdsodling- en bekräftas också därav, att det visat sig omöjligt att finna köpa- re till ett flertal salubjudna träd. gårdar. . Naturligtvis spelar de allmänna kreditrestrikttonerna också in i detta sammanhang, men betecknande är dock hur yt- terst litet intresse, som numera visas för nyetablering. som egna företagare 1' branschen. | " Avsättningasvårignetor för - frukt och köksväxter ' I Vid en översikt över förhällan- dena inom de olika Produktions- grenarna visar det sig att avsätt- ningssvårigheterna' främst gjort sig : gällande” för, frilandsodlingen av köksväxter och för. fruktod- lingen, De' tidiga grönsakskultu- rerna lämnade” ett förhållandevis gott utbyte, men'den gynnsamma vegetatlonsperioden' medförde se- nare'ven kolossål.' överproduktion av." köksväxter: under höstmäna- "derna. Det blev" alltså en mycket stor skörd att” -ta hand om men 'de- nedlagda kostnaderna härför verkar ” senaré ' ganska menings. lösa då Produkterna visar sig be- tinga ytterligt. låga priser. eller också är helt .Osäljbara. Det låter kanske - Paradoxalt . att. ; beklaga sig över en god' skörd, men i det fall konsumtldäsuiiderlaget är be- .sjfäritrage Å inom fruktodlingen " Stora, förändringar har skett inom både trädgårdsodlingen ' och fruktodlingen under de ses naste åren och detta återspeg- lar sig direkt i en fruktodlar- t fören'ngs arbete, Fruktträdens och fruktodlingens. problem var . förr det centrala i föreningsar- betet inom landets fruktodlande ' delar. Nu är. fruktodlingens : struktur en helt annan” än för | 6—7 år sedan, Husbehovsodling | | och yrkesfruktodling har blivit 7; två helt skilda företeelser. Även . lantbrukets struktur har föränd- rats, och ingen lantbrukare är I. våra dagar ekonomiskt: beroen= de av 20—50 fruktträd. Ur- sprungligen planterades de som en specialkur med tanke på viss inkomst, På grund av'tidsläget har frukttröden i många fall bli- vit "en ekonomisk belastning, Eftersom oclså sortvalet ofta är ' olämpligt behövs både förnyelse och . reducering av trädbestån- ” det, Vi måste. skilja oss från . tanken på fruktträdet som för- värvskälla vid hemträdgårdsöd-"" Ning och det kan för många va- ra svårt att frigöra sig från des- + sa invanda tankegångar. Men ju förr vi frigör oss från den. tan : ken, dess bättre är det. " AKTUELLT Inventering '. | vå ” Alla som driver företag — atora eller. små, rörelse eller lantbrulr "; — bör göra en fullständig inven- tering" vid varje årsskifte, Utan”. en sådan är det omöjligt att veta'” den verkliga ekonomiska ställ ningen, Inventeringen :underlä tas. i hög grad om man använder rubriker. Samma" 'invei g det. Det: kan emellertid: ifråga” sättas, om inte: arbetet med bok- föringen nu : så nödvändigt, Forts. å å nästa sida. . . För. . närvarande” föreligger dåliga somrar den anspråkslösa- : re rybsen synes kunna korkur- efter en lång dag med hårt ar-|. > ST + rera. Här kan t. o. m. vårformer- na ibland hävda sig, i synnerhet vid sen sådd. Våra. lantbrukare. har ordet. Och: kostnader, arbetsåtgång och : utbyte?.. Billigare ' högkon- centrerat foder än oljeväxter till grönfoder torde inte f. n.. kunna rekommenderas. Utsädeskostna- den är endast ca, 20 kr. pr ar 6—38 kg frö åtgår. Radavståndet | ' bör vara ca 45 em. Ingen gall Sjal vi alltid blint lita på auk- ring erfordras men väl ordentlig toriteter? Frå rågan synes kan- hackning mellan raderna, som e-| ske en aning underlig I en tid då mellertid väl torde betalas ge-| vi på alla livets områden allt nom skördestegringar i efterföl- som oftast ställes öga 'mot öga jande grödor. -. : med auktoriteter som via radion, Resultatet är i hög grad be-|Pressen och de (irxta föredrar ödslingen. Vill man | gen proppar i oss en mängd ve- nte kosta på rätt bra med fosfat tande. så fort en människa haft framgång på ett område så blir gänglig arbetskraft. Frö av fo- å ä r ha och 500 å 600 kg kväve P vederbörande: en auktoritet, De Halmstads Slakteriförening Ls "AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 21/1—26/1 1957 Priserna gälla utan avdrag för frakt, slakt, veterinärbesiktning o. dyl. men inklusive hudar och övriga organ. ord som ' han eller hon har att komma med sväljes ofta direkt av den lyssnande, som genast gack åstad och gör likaledes — för att efter en tid varsna att det inte alls gick så bra som utlovat Späd- Får L-m H-t Ungh. Klass - Kor Kviga Ung- Äldre Göd Gräs- var. ; Oxar Stut tjur ' tjur kalv kalv kalv. prima — Nej, jag kan inte hjälpa att Ex. pr. 4:25 4:90 '4:80.4:65 ' 8:05 74:75 '4:60” 3:95 5:55 3:60 3:85 jag i viss mån börjar bli miss- I dig, ÄTS 4:10 4:55, 7:15 4:55 + = 3:75. 5:05 ov SR FT ånga s, k; exper- Do 305 410 des dag! 7:45. 4:25 "4:15" 3:65 5:10 3:45 tänksam mot RN TI 3:90, 4:65 4:60 4:40 7:15 "4:05. "3:45 Bo > fter. Detta gäller inte minst in u+ 3:85 4:60 4:55 60 vs vä Föl mitt eget yrke -— lantbrukarens. I 3:80 4:35. 4:30 :90 3:75 4:05 3:30 4:80 3:35 prima Finhs det överhuvudtaget någon I— 3:75 4:25 4:20 : företer . 4: som kan blicka in i framtiden Fra "4:45 "3:50 3:70 3:15 3:80 NRA Så och 0 blir det 3 4:35 PN oso 0 dsåochs vo - - (4:25 385. 205 205 ov tt) Det visar sig ju också med För får och lamm, som levereras ulliga, betalas för köttet 10 öre. pr kg. över ovanstående notering. a Fläsknotering för samma tid: - mycket "jämna mellanrum att rter gör prognoserna dessa expe; 2 upp inte alltid håller. Forsknin- "Avdrag för: 4 torboskap, får och lamm Va a a så Ex:pr od 05 H 305 "= (= mellanf > 20 öre (fördelat på ett par givor), stå 1052 kg. 3:95 3:95 3:95] C . 30 ',, |torde det vara lika bra att avs 235 > 13:95 3:95 3:05 Diö ; 60 | från ett försök. «+. A under 2 - 4:50 4:10. 3:95 Häs B (= 2100 Skörden kan emellertis Lun ve 36-504 ', 4:50 4:10 3:95 | ' : 20 ; |angivna villkor med ganska s' 06016 ” 4:69 4:64 4:24 3:99 : 40: |säkerhet bli 40 å 50 ton pr ha. 6L—-T7114 ' 4:69 4:64 4:24 3:99] Enligt Jordbruksnämndens be. |Som tillskottsfoder under hösten I2-7614 4:59 4:54 4:24 3:99] Ctämmelser utgår slaktdjurs. |lämpar sig denna gröda utmär! TIBIA, 5 4:43 4:38 4:13 3:98 avgift för: men den kan också med lätthet 82-92 ” 4:33 4:28 3:93 3:83]4 Nötkreatur (storbosk.) för = -|ensileras för vinterns behov. Till- 93-10234 =, 4:23 4:18 3:83 3:131”” hel kropp vägande 150 kg, sats av konserveringsmedel sy- |. d Yn 4:13> 4:08 3:73 , 3:63 ell. däröver a ka. fn nes obehövlig, i synnerhet om Si mindre än Rn "| någon form av finfördelning (ex. Sar och svin För halv kröpp väg: 15 k8.'. |] halmflält) har ner delning (ex. rövar 75 kg. 2:50 | packas ordentligt. Sådant ensi- Ex, pr. 375 B Svin lage är för djuren som — ja, har "kh Vv 0 | För hel kropp väg. 15 kg di smakat kall kalvdans på ” m 3:30 och däröver —< mm smörgåsen nyligen? -. Xläre ' orne, flåda 2:75 För halv kropp väg. 4 . . J. N) - Hel- o, halvgalt, oflådd 3:70. kg och däröve : , : oo gen föra en oerhörd n nytta, inte” : tu tal om det, men jag är rädd ” för att vi håller på att experi- i mentera sönder oss själva och” vår jord: Att ta det lugnt. och avvakta resultaten lönar sig med all säkerhet bäst. Allt för många : har bränt sig på att vara ute”. för tidigt. "= Det är dock inte "enbart på detta område vi bör ta oss i akt och gärna vara en aning miss- tänksamma. Även inom våra eg- na led, framträder mer : eller :: mindre självlärda experter, som i olika sammanhang sprider si- na läror. Många av dessa är bra, men vi får allt som oftast upple- va att vederbörande ”läromästa- ” inte själva lever som de lär. "Med andra ord; människorna måste få utforma sitt liv-o. gär- ning själva. Auktoritetstron får inte, förblinda människorna" och leda dem in på 'vägar som de in te behärskar, Jag vill inte med detta ha sagt att min åsikt är den riktiga, men jag kan inte fri. göra mig från känslan av att ex- perter och auktoriteter håller på att ta tänkandet ifrån den van- liga människan, att den enkle lantbrukaren; för att ta ett när- liggande ex., håller på att bli något av den icke tänkande ro- boten, , vilken alltid utför sina sysslor på order av experter och auktoriteter. Den egna uppfatt- ningen om hur den eller den sa- ker bör skötas kan trubbas av om vi alltid blint skall följa auk- toriteterna. — "Trots att jag håller på in- dividen, på det egna tänkandet och ansvarstagandet, anser jag : GUNNAR JÖNSSON. Yttergård, Vallberga. brukets ryggrad. Vi hal ställts inför en framtid som vi egentli- gen vet "ganska litet ' om : trots spärregler, övre 'och undre pris- gränser o. s. v. Det nya prissätt- ningssystemet kan medföra svå- righeter, som vi endast kan ö- vervinna i kraft av vår samman- hållning och gemensamma 'an-| strängningar Det är därför yt- terst beklagligt att det fortfaran- de finns lantbrukare som står u- tanför våra organisationer, Des- sa lantbrukare är gärna med och tar de fördelar som det tagit de- cennier av arbete ' att ' erhålla, men de ställer 'sig ändå utanför de- organ. som ' åstadkommit de goda resultaten, Andra åter har i det längsta ställt sig utanför och först när det varit dags att gå till dukat bord inträtt i före- ningarna. Praktiskt taget alla andra yrkesgruper slår vakt om sina organisationer på ett kräft- fullt sätt 'I. vetskap om detta borde det vara en självklar sak för alla lantbrukare ätt tillhöra jordbrukets - fackliga. och eko- org: tioner. Och — emellertid att i ek iskt och fackligt . sammanhang bör vi lantbrukare sluta oss samman och solidariskt slå vakt om våra intressen. Vår ekonomiska före- ningsrörelse är det svenska lant- det kan inte nog kraftigt under- strykas! — det är, ingen skam för föreningarnas medlemmar att vara solidariska. . ett' är med stor. överproduktion, En bidragande, orsak . härtill är också att de mycket : låga odlar- Priserna ' visat sig. ha; mycket svårt att slå igenom, i detaljhan-' delsledet, ” varigenom” någon ökad kohsumtion ' "På grund av lägre :. priser inte kan göra sig gällande, Särskilt för de båda” stora” kul- turerna vitkål och morötter har resultatet -i år blivit nedslående och den psenaste- omgången "av frilandskål gick helt till spillo 4 Skåne på grund av-en ovanligt : | hård frostperlod redan i , mitten av november månad, ss Ny kursform - ger god start LE skogsyrket | UPPSÅLA (Skog Press) : Skogsbrukets behov av kvali- ficerad arbetskraft är ofantligt stort, Alla utvägar måste därför prövas när det gäller utbildning, Nu : har. skogsvårdsstyrelsen i gränsat : och varans lagringsdug- lighet också är begränsad blir re- sultatet. för odlaren sämst "under kan användas” i | flora id Lambruket I hade förmånen att ' arbeta under ganska gynnsamma ' MN konjunkturer under ' början av . 1950-tålet.”F, n. är. det 'ekono-" och härtill har kommit de hårda kreditrestriktionerna, Detta gör att” lantbrukaren i dag måste vara mycket försiktig med ut- gifterna. Utrymmét för nya in- vesteringar är synnerligen be- gränsat, -« En utgiftspost, som det är all anledning att se upp med är pri- vatutgifterna, För en egen före- är det frestande att använda för bruttoinkomsten, som är dispo- avdrag för skatt, För att komma tillrätta med dessa problem är. det nödvändigt att man gör upp en budget för det framförliggan- de året och tiden är nu mycket lärnplig för att göra en sådan för 1957 eller i varje fall för tiden fram till nästa skörd; Vid drifts- byråkontoren kommer fr. 'o. m. årsskiftet att tillhandahållas sär. Uppsala län' slagit sig med Uppsala revir, alltså domän- verket, om en 20 veckors kurs för ungdomar i åldern 16—20 år, som skall få en allsidig grundut- bildning av både praktisk och teoretisk art. . — Vi börjar med fyra veckors teoretisk undervisning på Fros- sarbo . skogsvårdsgård, - berättar kursledaren, skogsmästare Len- nart Starräng hos skogsvårdssty- relsen .Nio elever har anmält sig. Endast folkskoleutbildning förut- sättes, men en del av ynglingar- na: har avlagt realexamen, Här på Frossarbo lägger vi tyngd- punkten på att lära de blivande skogsmärnen arbetsteknik, verk- tygsvård och skogsvård, men på schemat står dessutom en lång rad andra ämnen, "Efter de fyra teorive k skilda blanketter för upprättand av budget. fvt Internationellt förbund för lantbruksjournalister En internationell sammanslut- ning av lantbruksjournalister har bildats vid ett möte i Paris, För- bundet har fått anslutning av journalistföreningar i följande länder: Västtyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Spanien, Holland, Storbittanien, Schweiz, Grekland,” Irland, Italien,' Sve- rige och Turkiét. Till president valdes den tyske lantbruksre- daktören H. van Oertzen, Bonn. Förbundet har'sitt säte i Paris. Den 1956 i Sverige bildade Före- ningen Svenska Lantbruksjour- nalister, som nu har ett 40-tal . medlemmar, ingår i den” nya, ;1 tningen, ” följer så 12: veckors praktiskt jobb på Uppsala 'revirs skogar. Sedan far man' till Frossarbo igen för ytterligare fyra veckors teoriundervisning. Antingen de nio domarna blir skogsarbetare eller förmän kom- mer denna nya form av utbild- ning att ge dem en god start Stora regnskador i Tyskland " Det ' kraftiga regnväder som ' har härjat i Tyskland förra som- maren har vållat stora vatten- skador för de tyska bönderna, , miska klimatet betydligt kärvare ' inventarieböcker med. tryckta; ebok tagare, som, många gånger. rör ” sig med stora bruttoinkomster,. . mycket till. privat bruk.. Man : glömmer lätt bort, att det inte är nibel, utan. nettoinkomsten efter 5 Det tyska lantbruksdepartemen- a tet har beräknat skadorna till 243. : milj. DM, "Värst var skadorna Gunnar Jönsson. inom ett yrke med framtiden för sig. - : - för 46.000 lantbruk i Nieder= ; danke, tstokak ja
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.