VILL | nn | vol vaå om brer I tån LA HOLMS i DNIN (SÖKER MI Y | ta . LAHOLMS TIDNING : ' FREDAGEN DEN 25 JANUARI 1957 kontakt med befolkningen 1 södra Halland? . Annonsera då I LAHOLMS ortsorganet IIDNING > Hill 30 milj. kr, ve TE ÅL Riksdagen n |Dödförklarad » Gaimmalsvenskbyborna " Hr anmerfora (fp) undrar £ en vill FA en redogörelse för vad som hittills gjorts av statsmakterna för att göra det möjligt att till Sverige föra över de kvarvarande svensk- sr41 G 1-Svenskby i Ukraina. Interpellanten önskar ock- så besked om regeringen ämnar vidta några omedelbara åtgärder "för att påskynda att denna folk- grupps invandring kan genomför. ras, Man kan frukta att de gynn- gamma : " utresemöjligheterna från Sovjetunionen som nu tycks rådal? kommer; att ändras, Breven från Gammal-Svenskby andas stor. oro Eh iskt torde överföri dessa svenskättlingar inte betyda HELSINGFORS (TT — FNB) — Jag återvänder från reserv- övningarna, sade 40-årige Uno " Mursu Frankuusamo då han på onsdagen anmälde sig hos, iK efter att ” ha återvänt till hemkommunen från Sovjetunionen, där ban vistats i 16 händelserika år. > Mursu tillhörde en gränsbevak- ningspatrull, som våren 1940 efter vinterkriget blev " omringad vid gränsaräk, med Tyssarna. En del av fy, men Mursu blev tillfångtagen, Hans kamrater berättade att de sett ho- nom stupa och han dödförklarades. Efter . tillfångatagandet dömdes återvände efter 16 år soldat ELOCK UR + vandring från fängelse till fängelse i Sovjet till dess han så småningom blev frigiven, Då bosatte han sig I en gruvstad, där han bildade fa- milj. På sensommaren i fjol skrev kan ett brev till sin mor som blev så upprörd över att få ett livstec- redaktör, Erik L, Larsson, och be- ken från sin dödförklarade son att lyser frågan ur sina speciella syn- hon blev sängliggande. Brevväxlin, 'punkter: gen fortsatte och moderna började" Det var likväl donatorns mening vänta hem sonen. Hemkomsten fick ' att gåvan främst skulle användas hon dock inte uppleva — hon av-! för forskning och försöksverksam- led i december. Uuno Mursu kände! yargny. nipet meddelande till skri- inte till detta då han kom hem, ' nettoavkastning en fick fri tdi 50 Mursu har hustru och flera barn neras av sällskapet. Han vs i Soria nomen a - att ar och sake rsök koståde resa "inland. nu pen; och räknade med att man avsikt att slå sig ner på hemmagår= skulle ' skaffa ' pengar till sådan den & K' i nordöstra Fin. . Verksamhet likasåväl som till säll- 1 DET LÄNGSTA HOPPADES M latt ryktet om att Hi skapet umgicks med planer på att sälja Halländska Lantmannatidningens han, för något större problem, till flera års fängelse. Det blev en skapets senare förvärvade för- land, söksgårdar, Men från "början har on Alkoholistvården Alkoholistvårdpolitiker med an- knutna, slutna- vårdmöjligheter bör som enheter och därigenom bli statsbi- dragsberättigade såväl för anord- ning som drift efter samma normer Mänsklig vård " grovt: eftersatt” | på ålderdomshem : d av hushållni pet behandlats som ”en mjölkko”, ras för andra verksamhetsuppgif- ter än donatorn avsåg. Det alltför 7 Kanadensisk dollar. ; knappa produktionsfodret” har hårdaste valutan + Å| ”tvingat kon att mjölka på hullet” Ingen produktion i världen växer s och Rossared hotar att må något från vilken avkastningen dispone- : .som gäller för nykterhetsnämnder- nas . verksamhet; hävdar fruarna HiCval och Sjöström-Bengtsson m. fl,:,(s)." Vidare bör anordningsbi- MALMÖ (TT) Lo el En utredning om förhålland valutan är världens hårdaste — får betala 1,04 dollar vid Tomelilla Alderdomshem har igångsatts och bl, a, har statspoli- för en kanadensisk dollar, Under än den k och av vad man kallar fodertjuv, I detta kreaturslöshetens och mekaniseringens tidevarv umgås man alltså med planer på att ”säl- . koholsjuka utgå med 5.000 kr per drag för inackorderingshem för al- sen. inkopplats, sedan Tomelilla forspensionärsförening slagit larm : vårdplats, i likhet med bidraget till tålde år get till nykterhetsnämndernas verk- samhet bör' omprövas och höjas och ramen för de. nyktert uppgifter som räknas som statsbi- .Adragsberättigade vidgas, "> ringsvården. Ordförånden i folkpensionärsför- eningen, skräddarmästare Wictor Björck, framhåller, att förhållande- na på hemmet varit outhärdliga för de gamla. Det är inte fråga om några brister av sanitär eller lik- nande art, Det är den mä Reningsanläggningarna t 1956 växte bruttonationalprodukten| enligt Industritidningen Norden till 29,5 miljarder dollar. Detta motsva-| rar 150 miljarder kr på 18 miljoner invånare, medan Sverige har 40 miljarder på 7 miljoner invånare, Detta betyder — i den mån man nu kan göra en fd jä ja kon”, vid risk att man snart nog också tappar pengarna”, Samti- digt skriar hela den svenska jord- bruksforskningen efter ökade re- surser för försök och forskning. Det är dock i längden betydligt dyrbarare för Sveriges jordbruka- re att försöksmännen skall expe- rimentera och leka på snart sagt L å har näe! V gård än att det satsas li- ra 50 proc, slörre produktion än| te Pengar för att problemställnin- svenskarna, : fan skall bli försöksmässigt be- kli, : Br 44 3, 4. 3. , öka de ; 4 Med hänsyn till det utomorden.-| vården. som varit grovt eftersatt, ligt stora behovet av ett effektivt | säger hr Björck. De gamla har känt statligt stöd till främjande av hög-|en formlig ångest för att bli intag- > gradiga . reningsanmälningar ” mä na på hemmet, och alla som kunnat hrr Oavald och Nestrup (fp) m, fl. | har begärt att bli händertagna Många andra synpunkter vore att andraga. beträffande problemet Rossared, anser hr Larsson, som av- slutningsvis säger sig förstå att bå- under 1956 med 10 proc, . mot 1955, då den växte i samma takt, Landets produktion har blivit sex gånger större på 20 år. 5. steg Ide stat: ter och dé in spe att -tilläggsanslaget för. sedana' an- | på hemmet i det närliggande Tryde. " läggningar bör höjas med 5 milj, kel ös : VANCOUVER: Den statslöse fri- Hanna, som tillbringat de senaste 15 till 5,7 milj och ar- [blir betänksamma inför den plane= betslösheten är mindre än 1 proc. rade försäljningen. Investeringarna uppgick till 7,5 mile; Och hur blir det med den jord- jarder dollar och gällde mest olja, politiska sidan av problemet vid en naturgas-, uran=, koppar= och nic- eventuell försäljning? Motsvarar H ohansson i "Reftele och h: fått tillstånd att i Svensson 1: Stenkyrka 'm, 'fl,' (bf) Vancouver a Vidare. stanna motionerar om höjning av maximi-|stå under uppsikt av sina advo- loppeh för de näringsbid som | kater.' kan utgå till närings-' eller rörel- scidkare under militärtjänst, De sen -—2 60 kr per kg — utan no- anser att I ppen har under denna tid ut- till 25 kr per dag." Na gjort. 2: 50 kr, al om » Bilstö ölderna : : -Folkhögskolorna oe se Her Nilsson 1 'Trobro öch Svens- Höjt anslag till understöd åt folk- son i. Krokstorp | m. fl.: (hb) vill att] högskolor yrkas av hrr Hammar . frågan om" bilstölderna skall givas|(fp) och Wolgast (bf) m. fl. Ytter- "prioritet vid samordning-- och över- [ligare fyra: nya f . folkhögskolor bör synsarbetet' rörande d - | få statsbi ligheten: samt att:därvid frågorna : . om. förstärkning av ordningspoli- sen, -hållande i förvar. under viss kortare -tid. av; or biltjuv li sämt' utvidg iv infö, "tet måtte beaktas särkilt. I Jordförvärvslagen | -Hrr Antby och Sundelin i Fel- sbro m, fl. (fp) begär att jord- [förvärvslagen upphävs från 1 juli i år. Det bör i princip vara tillåtet till sjöss, kelgruvor samt nn 20-procentig köparen. 'de krav som åsyftas i Å stålin jordförvärvslagen? Han skall Importen slog rekord med 5; 8 mil : : — -: | Jarder dollar — 1 miljard mer än ” | : - exporten, Inflödet av utländskt ka- pital, särskilt amerikanskt, mer än. ot utjämnade underskottet, 3 ' "Staten skall främja ee öppna åldringsvården + Socialministern lämnar i en proposition en översikt av åld- . ringsvårdens läge och problem ör närvarande på grundval av 1952 års dbetänkande samt lägger fram förslag till riktlinjer för sa mhällsinstanserna då det gäller - omvårdnaden av de åldringar som behöver vård och tillsyn i sina hem eller på ålderdomshem, Sta'srådet önskar att riksdagen skall ” yttra sig över de uppdragna rikt ”njerna, : - Frågan om". utformmingen för] tiden skall kunna få leva kvar i framtid av ' samhällets - åtgärder | sina invanda miljöer. I vår tid med h huv varje svensk dk att för- onen i kommunerna ushål måste man emellertid söka skapa för åldringarna bör ses mot bak-] dess äglade hushållssplittring fire Edlund och Ohlsson i Blä- - dinge. m, fl,. (h) påtalar att revi- sionsarbetets organisation ' "alltjämt har: betydande "brister inom många "kommuner, De begär därför förslag från, regeringen till föreskrifter om viss" formell 1 "för kom- värva jordbruk likaväl som annan egendom, . og S ” : Epizootilagen a Hrr Wahrendorff och Sundin med flera (bf) vill ha en ändring av epi-j'” zootilagens bestämmelser om bl. a. minala 3 revisorer, NR Gåvör. dill internationell för verksamhet ot £len. fyrpartimotion - med” hr + Munktell och fröken Ebon Anders- + son (h)- Som första namn hemstäl- ' lesatt den som lämnat penninggå- > va till internationell hjälpverksam- " het: bländ flyktingar: skall under - taxerinken'; - under. åren 1958 . och + 2959. få åtnjuta. -evdrag för sådan ” gåva upp till högst 10 proc. av den av ersättning för skog. Det är orim- :'stämmelser om sådana' hem tills beskattningsbara - inkomsten. | Dyrortssystemet "Hr Larsson I Hammarby och Svensson:i i Stenkyrka m, fl. (bf) fö- reslår att den utredning för över- . Syn. av. dyrortssystemet som är komma att tillsättas inom kort ock- så skall få utreda möjligheterna att ersätta detta system med andra for- "> nier: av lönedifferentisring. Det ir "uppenbarligen andra orsaker än . - ”dvtheten” som gör vissa orter mer v ” och andra mindre attraktiva för ar- :Ituberkulösa djur så att beloppen För åtgärder mot tuberkulos hos ersättni vid Iclak av mera anpassas för marknadsläget. nötkreatur bör anslaget uppräknas från föreslagna 800,000 till 907,000 17 kronor, > 'Beskattningen a av v ersättning : 7 för skog Hrr Nilsson i Tvä! d och Sun- | grunden av de allra senaste de- ”Fcenniernas snabba välståndsutveck- Å behov av bastäder, omvårdnad och ling för folket i ' dess helhet och särskild hjälp för de gamla i deras hem, & k. öppen :åldringsvård. I årets statsverk ition har fö- ör åldri ” säger ial rn, Det är inte längre på grund av massfattigdom som åldringarna ställer anspråk på särskilda sam- hällsåtgärder. Oberoende av de eko- nomiska behoven måste samhället emellertid vidta särskilda åtgärder för de gamla och åldringsvården synes böra gälla den efterfrågan som grundas på åldringsbetingade service. Denna efterfrågan bör till- godoses inom ramen för ett i möj- ligaste mån fritt konsumtionsval. ini uttalar sig mot din m, fl. begär en ändring av skat- telagarna då det gäller beskattning en särskild lag om ålderdomshem och anser att:socialhjälpslagens be- reslagits en avsevärd ökning av statens finansiella insatser för den sociala hemhjälpen, Det är vidare en väsentlig uppgift för kommu- nerna att -befrämja hemtjänstens utveckling i de former den hit- tills haft, Några statsbidrag till hemtjänstverksamheten är dock statsrådet inte beredd att förorda. På ålderdomshemmen vårdas allt- jämt ett stort antal sjuka åldringar och man måste ha klart för sig att. så kommer att bli fallet även under en a avsevärd tid fram- över. Då det gäller att dra upp riktlinjer för ålderdomshemsvården kan man inte undgå att ta hänsyn av skogsmarken för all framtid skall komma i'sämre beskattningsläge än den som frivilligt avhänder sig av- kastning genom att avyttra skogs- fastigheten, Den ändring som bör genomföras av skattelagen bör få 5-årig retroaktiv verkan. " Bättre madrasser åt de | ” värnpliktiga ” Hr Chri i Malmö (fp) med , säger ärerna: En > Utredning av desza orsaker bör va- > ra lika angelägna som en ny dyr-1y, ortsundersökning. Lämpliga löne- » tillägg . " för . befattningshavare. i "+ mindre' attraktiva orter skulle'sä- kerligen' vara en bättre metod att + ge sådana orter kunnigt och yrkes- - skickligt | folk än Ayrortsgrupperin- "Ben es et Aöghandeln” i; Hrr "Johnsson i Kastanjegården och Nord m. fl, (fa) föreslår att av det. beräknade överskottet på 8 milj, ki i fettregleringskassan skall 5 mil- joner kr användas för att täcka köstnadern: hos Sveriges export- och inartförening för. ägg. I brist på medel har föreningen från mit- ten av december sill mitten av j»nuari inte förmått att stödja ägg- priset ens till den nedre prisgrän- flera föreslår ett anslag på 800,000 kr så att de olika försvarsgrenarna kan nyanskaffa madrasser och an- nan ' sängutrustning till sin perso- nal. Folkhälsan skulle gagnas av en övergång från halmmadrasser ill med ä 3. 13. stoppningsmaterial och därtill skul- le textilindustrin få ett värdefullt h » betonar i - Fiskerilånen Hrr Wolgast och Franzén (bf) fö- reslår att utlåningsramen för fis- kerilånefonden höjes til 5 miljoner kronor. sota Landsbygdens elektrifiering Hr Andersson 1 Brämhult m. fl (bf) föreslår att bidraget till befräm- Jt: tt ordna åldringsvården anses inte öra föreslås, =” ' I poncip instämmer statsrådet” i utrediingens' mening om önskvärd- heten av vidgade konkurrensmöj- "gheter för åldringar på. bostads- narknaden men han anser att nå- son preciserad ställning till denna fråga inte bör tas nu, Om pensions- ligt att den som tvångsvis avhändes vidare bör lämnas oförändrade. till. detta faktum. Man Fan därför avkastningen av skog 1 samband. Några nya regler för k - nen tat: mening inte nu med upplåtande av nyttjanderätten, nas ärder i syfte] fastställa regler som överlag ute- stänger .sjuka åldringar från ål- derdomshemmen: Det : bör: över- lämnas åt kommunerna att avgöra om någon skall få vistas på ålder- domshem även i fall då kommu- nen inte kan anses ha skyldighet att vårda . honom där. Hemmen skall inte behöva lämna en aktiv sjukvård men: däremot . måste de kunna ge åtmi vad som kan beredningens förslag om utby d av” folkpensioneringen förverkligas kommer kanske frågan om bo- stadstilläggens utformning i en ny dager, Statsrådet är inte heller be- redd att nu uttala sig om hur de särskilda 'åtgärder : bör "utformas betecknas som god hemsjukvård. Då det gäller hemmens storlek, utrustning och standard anser so- n att k må- ste lämnas stor frihet att bygga ut dem med beaktande av de bkala Det är mte 'lämp- som behövs för att tillgodi åld- ringarnas , bostadsförsörjning. Bo- ligt att statsmakterna utformar re- eller i sitt fortsatta. arbete , att pröva denna fråga. Det är angeläget att man min- skar. svårigheterna vid övergång från arbetslivet till pensionärstill- varon, men det är uppenbart att de praktiska åtgärderna i en suc- cessiv anpassningsprocess måste i de individuella fallen vidtas av ar- betsgivarna. ev, efter överenskom- som efter kort tid kan visa sig otidsenliga. För hemmets skötsel behövs en större och väl kvalifi- cerad kår av befattningshavare och ett ökat Enansiellt stöd från sta- tens sida till personalutbildningen har förordats i statsverksproposi- "gen ålderdomspensionär bör nu anses som ett s. k Då älderdomshem. melse > mellan t parter. Staten kan i sin egenskap av - arbetsgivare föregå med gott exempel, jande av landsbygdens TV ring höjes från 4 tll 6 möj, Far Ökad social hemhjälp vid I Därav följer, ger att avgiften på ett sådant hem inte när med full folkpension alltid kan i betala den med sin pension. Det synes dock inte nödvändigt att den= Allt bör göras för att så många Peamla som möjligt även 4 även 4-frem- Una princip lagföstes, DET GÄLLER ATT SPARA bensin — frågan är bara hur. För de flesta bilägrre är bensin- sparandet liktydigt med mins- kad körning, Men lit oss ett - slag titta på de möjligheter som al bilägare till buds att köra längre sträcka på varje liter bensin, Ekonomitrimningen kommer genast med i. bilden: en ordentligt justerad förgasa : fullgoda tändstift, rätt ställd. tändning och en' från sot ren- gjord On — allt detta kan trimning. m rätt utförd trim- ning kan sänka bränsleförbruk« ningen avsevärt, ' Värdet av ekonomitrimningen torde vara välbekant för de flesta bilägare. Det finns emel- lertid andra medel att sänka förbrukningen, varav . ekono- misk marschfart är den vikti- " gaste. Rätt marschfart med en - ekonomitrimmad vagn = läg- sta möjliga bensinförbrukning — så lyder den enkla formen. VAD ÄR DÅ RÄTT marschfart? På den frågan kan man kort och gott svara :följande: den rätta marschfarten når man när motorn går sitt gynnsammaste varv där den producerar maximum av" kraft till minimum av bensin. Någon gene- rell gräns för den idealiska marsch- farteri finns inte, Farten varierar från märke till märke — somliga vagnar går bäst mellan 50 och 60 km/tim., andra går billigast vid en högre hastighet. Den bilägare som känner sin vagn, vet var hans ideal- fart ligger, den som inte vet det kan få upplysning härom av den firma - som ' sålde - bilen: filer en märkesverkstad. DET ÄR EMELLERTID ' en sak att känna till medelfarten som bör hållas, en annan att hålla den. Hur skall man : kunna kontrollera att man. över en viss distans håller exakt den eller den genomsnittsfar- ten? Man kan ta till papper och penha, ' rita. upp fartdiagram och med hjälp av en räknekunnig med- könare i framsätet räkna ut att de vlika fartnedsättande eller fart- uppskruvande -momenten under påverkat delfarten så eller så. Men den metoden är hopp- lös av rent praktiska skäl DET ENDA VETTIGA sättet är att låta en automatisk hjärna sköta om medelfarten! Och en sådan hjär- na finns att köpa: Speed Pilot, som " fautomatiskt räknat ut min medel- fart och hjälper mig att köra vettigt, ekonomiskt och med exakt rätt me- delfart, Vinner jag mest på att köra med 60 km/tim, i genomsnitt ställer jag Speed Piloten på 60 och låter sedan instrumentet helt dirigera min körning. Det är vad som menas med : pilotkörning,. Pilotkörning är inte bara en rolig och bra metod att köra efter, det är också ett verk- samt hälsomedel: det skonar. ner- verna, eftersom man blir befriad från varje moment av hets eller oro och det skonar plånboken eftersom man kan köra med just den fart som ger ett minimum av bensin- förbrukning. : HALDA SPEED PILOT framstäl- les av AB Haldex i Halmstad. Ur- sprungligen ' konstruerades Speed Pilot för ett bestämt ändamål: att hjälpa bilisterna att hålla rätt fart och tid, att köra rationellt. Vill man nå ett visst mål på en viss tid och det vill ju alla bilister — gäl- eken Måttlig fart med pilotkörning . ” kan spara mängder av bränsle ' sånn BENSIN-. . FÖRBRUKNING wo r Ba je j ANV RP mi på utsatt tid. I dag gäller det liksom förut att köra vettigt, 'utan hets, men också att köra så ekono- miskt som möjligt. Även för detta senare ändamål är Speed Pilot hca«- lisk — eftersom den tillåter mig hålla exakt min ideala ek Sträckan var 18 mil — den kördes I ena riktningen med 60 km/tim, t genomsnitt, i den andra med 75 km/tim. I genomsnitt, . Resultatet blev förblutfande: bensinbesparingen vid den läge ' VAD MEDELFARTEN BETYDER illustreras kanske bäst av ett prov som nyligen utfördes av en känd svensk motorjournalist, Han körde en och samma distans under abso- lut likartade väg- och väderleksför. hållanden men med olika medelfart. VOLVO varvar VW Volvo säljer nu fler person- . vagnar i Sverige än det tidigare ledande märket "Volkswagen, ; För första gången överstiger försäljningssiffran — 50,000 vag- nar, 51,200 (46,000' 1955). Under förra året exporterades nästan 17,000 vagnar vilket innebär en . ökning med 82 proc. (9, 300 från 1955), : Enligt preliminära silfror be- träffande december registrerarades under förra året Å Sverige. 26,000 personvagnar (19,9 proc. av samt- liga registreringar). Ner 1 Brasilien kommer Volvo" san= nolikt att successivt motas 'ut ge- nom att myndigheterna satt som villkor för fortsatt försäljning att man etablerar sig som tillverkare där, En framgångsrik försäljning i de stora biltillverkande europeiska länderna är ännu inte möjlig genom de höga skyddstullar som de omger sig med. > oc Tillverkningen av personvagnen ”Amazon” går planenligt och leve- ransen börjar nästa månad, Expor- ten börjar först sedan vagnen'in- troducerats på den svenska mark= naden, Vissa. ändringar har beslu= tats på PV 444, Trödrs BK:a . senasi partävlan gav följande I bäs- re medelfarten uppgick till hela 17 procent! Räkna själv ut vad detta betyder för en vagn som > normalt drar 1 Iter bensin per mil! NI finner då alt NI på 100 ter tjänar 17 Mer, på 400 Wer tjänor man 68 liter eller en - dryg resa Malmö—Stockholmt "Stålpastejen”'; - ny sensationell" ; industriprodukt NEW.YORK (AEP), . «: En ny industriprodukt mea mång- ta Itat: 158, Olausson-—-Bengtsson 129, Jo- h Nilsson 'I21, sidig änd. har börjat sitt se- gertåg I USA, Materialet är en ler det att hålla rätt medelfart. Kör jag för fort, hetsar jag i onödan — håller jag en lagom, avmätt medel- fart 'kör jag tryggare och når mitt : Den 100.000:e Larsson 120, Andersson—Larsson 119, Karlsson—Johassson 115, Ivars- Volkswagen ' ped re 0 " förgen och kar en läcker röd klädsel — + pris i en landsomfattande ekonomitävling för VW-ägare. Här ses Den 100.000:s Volkswagen kom nyligen till Sverige och den skall en tid framåt visas på olika platser i Sverige — den är vit till för att slutligen utgöra son—Stenström 111. Medel var 110. b plastisk stål a, . till 80 procent stål och till 20 procent plast, Den silverglänsande massan är lätt form. ar och torkar inom två-tre tim- mar till hård metall, Efter 24 tim- mar” kan massan bara bearbetas som fina stålsorter, Den är då vär- mebeständig och liknar gjutjärn. Den degiga massan tillhandahålles i tättslutande behållare och kan på- föras annat material på samma sätt som modellera. Efter torkningen får materialet en tryckfasthet på 1.000 och dess motståndskraft är 700 kilogram pr kvadratcentimeter. Det flytande stålet är giftfritt och opåverkbart av syror och upplösningsmedel; Det kan bindas till glas, tyg och prak- tiskt taget. alla andra byggrads- och industrimaterial Den nya plas= tiska stållegeringen kan lagras un= der obegränsad tid. Materialet ute i fabrio ker, Obilfabriker, . textilföretag och olika verkstadsindustrier, överallt med stor framgång. "Dess använd- ningsmöjligheter är än så länge n utredda men sannolikt kommer stålpastejen att revolutio- nera åtskilliga produktionsgrenar inom industri : Flytande stål till. verkas i flera kvaliteter, bl. a. dem tillsats som änd. vid snabba och effektiva reparatio= ner 'av aluminiumprodukter inora | kärran ed tärvlingsföraren Margareta von Essen och Försäljnings-= s chef åke Welander i bakgrunder . flygindustrin, . Md : Egon Larsen s—-, a Rn nee nn. SA —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.