- v rereevr V vy var mt a . , CT UTYFYYYTYYYYYYYTYYYTYTYFYTTYTTY ver Vr a YA YTA SYV YT YTY YE TR Br YT tVTRrt RR VV Er ÅNtrtREEnEENne s - . | Yr YvTv, , N . . s 2 . . LAHOLMS TIDNING i. . N : toa N , ” : För ringa personlig kontakt " La Scala Fäste" SON. pv / La Scala måste . pos ” t . . ; Mellan läkare och patient opphöra I mars. STOCKHOLM (Press) 2: ue | vs a CTS Sch vårläera mest betime = Sätt Ikhetsteck n farenhet av öppen sjukvård vid de oprrateater La Sonia å Milang, "klinik och indunn, mellan poli-|landstingslasaretten förstår att man 0 dhar vid en pressmottafring fördles vård, så är bilden giliserad sjuk-| här har ett värde att värna om rst ”Låget är allvakgsre ån all. . Å uttrycka ng Man kan|Den personliga kontakten mellan =” | månbetea är medvvtra om, Som res - STO At CR ag Un bagge a vi binda och läkaren en styggelse inför! dant värde att vi inte har råd att nedlicga telerhs verksambet uns Herran,' . . . förlora det, Men om den nya lagen Ser mars månad, då vi ske färto= H .. Dessa beska omdömen fäller dr|kommer förloras det med största SVARAR |ear över de medel som vi behöver st "Albert Grönberg, Vänersborg, Ien|säkerhet, " v = för all kunna förtäta. Om reges s artikel i Socialmedicinsk tidskrift,| Om en sådan omorganisering inte tiagen inom de närmare dagatna : ' där han behandlar frågan om denlär direkt farlig för sjukvården så ne fattar ett Ulllretsntälande bas "4 sjuke inför den nya sjukhuslagen.|är den i alla fall dålig, menar dr slut om operatestrarnas subyrnlios >; : Det är högst avsevärda förändrin- | Grönberg, Det är omvittnat att po- Förse trågorna med lämplig |ZCTinE SÅ kommer Ialicns fråmsta ., > > a gar emot nu gällande . ing, som | lik som 0 isationsfe ignat hel. operor att Känga fina portar, nÅga det nya förslaget till sjukhuslag|för. öppen vård står på ett lågt . och kön. Då är ove an der redan den I februari och andra »e- ånnebär, konstaterar han, Föränd-|plan om det gäller att utöva pen- snonymitet obrotisligt bereres, |2t Ådeå 31 mara Detta gåller Inte : ringarna drabbar 1 första hand den |sonlig läkekonst, : Märk breven DOKTORN SVA. bara La Scala I Minalno och San= vikti; kategorin 4 samma : ned RAR och sänd dem till redak. | CATO-bratcra I Neapel dena två get,' nämligen » de" hjälpsökandel ,, - tionen, : - rorika och berömda arenor, Utan : sjuka. Dr Grönberg skriver wvi- Vi svenskar Midura kan liksom många andra australiska städer visa upp en ståtlig siman= - senom ytterligare 10—13 opersteatrar. Då dare bl. ac. ev . . : läggning som besöks flitigt, N : AN Svar fill ”73-årig mor”, Vid gall kommer samtliga orkestrar, körer, Det finns några väsentliga olik- 1 . : . a gallstensbesvär brukare lika balettensembler och tångare att bli heter Ifråga om betingelserna in-| > Tever numera oo le l>- a a kommendera vissa mediciner vilk. eten "a om storstadens : landsortens . : Å f | k k b = a : har en kramplösande effekt på mus-| Italienska regeringen har för nås 'ejukhus, .- På '- storstadssjukhusen | ” ur hand i mun us ra IS a [0] na r [0] rja r [0) mstra kulaturen I gallvägarna, 3. Pn fon tid sedan tillkännagivit att de Yinns i de "flesta fall en möjlighet, STÖCKH . se | : nolytica, Ps Vanligaste är Papave statliga subventionerna Ull operas som ingssjukhusen. numer; OLM (Press). | : a ”e so : rin men sådan medicin fås endast|teatrar skall minskas med 30 . saknar, Den sjuke kan om han så Vid detta årsskifte har som för-| - ve n S a mas Ine r || ruvbr tnin e n tavändes utg rsökning sehr fcent Regeringens talman, undet- önskar” erhålla ' personlig behand. |Ut en fortsatt urbanisering av det] = - g y g hen so m utlöser Alen Ijsomm stlatssekreteraren D-ucasca har till , . ling av överläkaren, som dispone. |SVenska samhället redovisats. Den| = - . : . . et ” I bör undvikas är feta saker, Eerule och med meddelat, att regoringen Jar 8 k, privatrumi för dessa fall,|Industriella expansionen inom de "Pro bh ” ee Tor « - rökta saker, feta redda soppor ochi är På det klara mcd att nedpruts a Begreppet privatpatient är numera |'ekniskt mest de industri] (p:s utsänden. — nn FANDURA Konstbevattning 7. Xostat mycket'pengar, men bådelofta svamp. nn ök ningen av subventlonerna inte en« avskaffat vid landsti jukhusen, | företagen har ännu inte medfört nå- (TT:s utsände). oo E. gruvfolket och cheferna anser att - Svar till ”Sjuk och oroti; ER dast tvingar till driftinskränknins Visserligen finns alltjämt enskilda |8on Påtaglig minskning i efterfrå-| Många av de floder som finns , 'Uustralierna är inte rädda för slantarna är väl använda. Austra-|besvär från tarmen med förstopp- gar utan innebär diden för opera« ' och halvenskilda rum att få, men |Z2N På arbetskraft, reflekterar So-|uPptagna på kartan lyckas vi aldrig | a: sätta stora planer i verket, lerna är stolta över sin ”silverstad”, | ning och smärtor i buken, från Je. jtcatrarna. Den minskade statliga gon som lägger in sig på ett så.|clalmedicinsk tidskrift, som vidare, upptäcka under flygfärden från | berättar TT:s utsände, redaktor | SOM från början var en isolerad och | derna, sprickorna I mungiparns|subventionen skulle bara räcka tl dant rum har därmed ingen som |förtsälter: ' . . : Alice Springs mot söder — de exi- John-Bertil Vedin, i sin sista” ogästvänlig ökentrakt,. ... «| flimret för ögonen torde vara olika för att under åren 19357 och 1958 bes , "helst 'garanti' för att överläkaren |. Inom lant- och skogsbruket tycks |Sterar bara under regntiden, Den skildring från rundfärden i flyg Under utflykten till Thackaringa åka arvänd. ban ni nu fn MN kräver tala teatrarnas kontraktsenliga för?” « kommer att behandla honom eller | förbättrade. — hjälpmedel "alltjämt |blåa fläck som markerar. Eyresjön till det inre av kontinenten, En | får vi uppleva sensationen att'se läkare för dessa åkommor och om pliktelser mot alna recp, anställda « henne, Endast sjukd art och | kompensera förlustetrna av manuell | kunde lika gärna vara vit. Under | konstgjord sjö och välskörte | en australisk raritet: en högväxt barligen fått föreskrifter och be-|:ånEare, dansörer och musiker, Det svårighetsgrad' är'b de för | arbetskraft, Det svenska hushållet |Våra blickar breder ut sig ett jätte= | planteringar — har förvandlat | emu flyr snabbt bort över den rö-| handling dock utan önskat resul |'INns emellertid en chans att regos vilken läkare, som. behandlar den |förvandlas under tiden till ett sam- flak med saltformationer, Som På" | klippterrängen vid en av värl. | 32 sanden. Känguru,; skrattfåglar|tat får man väl förutsätta ett viss |ringen 4 sista ögonblicket ändrar sjuke. Den högre dagavgiften an-|hälle, vars medborgare nödgas leva | minner om snöhöljda bergskammar; dens rikaste bly-, zink- och sil. | och koala hade vi tidigare stiftat|nervö lag I sjukdomsbilden oc" sig : och att subventionerna också. sés endast kompensera den: ökade ur hand i mun, alltmer beroende av | Eyresjön ligger femton meter. un- vergruvor till en modern och | bekantskap med. På många lands. |för detta bör nl kontakta nervlä |under detta år utgår med samfna komforten och innebär ingen er. |dagens politiska och ekonomiska si-|der havets yta i ett av Australiens | trivsam stad med 33,000 invånav | VÄgår är kängurur f. ö. en trafik- kare. Några andra md kan Jag 3 belopp som 4 fjol => AEP, cf | sättning för mera perosnlig läkar- |!uation.. Att. lägga av l ; den, som för tio- | re, Ett gigantiskt system för be- | fara då de ibland springer i vägen Sjukhistorion. och på grund av allt]. om. » HH wårdiss 0 Mas or [har blivit allt svårare för den en- tusentals år sedan förmodligen var vattning av en yta lika stor som | för bilar - under ,mörkerkörning, undersökning = alltid är nödvändig : Barnens värld. 4 I "Storstadens "sjukhus. har' sedan | skilde, Vecko= och månadsinkoms-|en bit av ett innehav, När skyfallen | Pronkrike gör fårmarker i halv- bländade av skenet från Iyktorna.|för ställandet av den rätta diagnos | Lilla Birgitta har fått en ny does =. många år så kallade polikliniker, ter förslår med realistisk beräkning kommer blir' Eyre en gyttjevälling. öknar användbara för vetei och Längs vägarna sågs många dödalsen, . RN "cc. [ka som hon pysslar oni Med stor om " där allmänheten , mottas. och . bes | inte till annat än "kläder, föda, hus |med starka saltdoser.: .. +" fruktodlingar. "Ett exempel är | kängurur, och i vissa distrikt måste]. Svar till "Två systrar”. .De vita | förtjusning En dag äger hon till håndlas 'på löpande band av den och hem” och till skatten, som krä- , 2 vo. fo | Mildura, som helt kan tacka be- bilförarna "Vara på sin vakt mot!fläckarna på huden som uppstår I | mamma: — Den hör dockan är så nn dere DANAe a ver mer och mer av allt större folk-| .:30,000 lever på metall ”- vattningen för sin eri djur som kan vålla olyckor. --:-- |kyla särskilt på händerna antar Jag | ön, att jag ska spara den & mind för tillfället tjänstgörande läkaren. 5; - N gen för sin existens. Ett ! su 5 i » ätt jag ep Någon som helst möjlighet för den |2xuPPer.: Den så kallade standard. | Från .5,000 meters höjd rutschar jätteprojekt, som ökar tillgången '—' På det hela taget är vi för- le orankad av, känslighet i Plodkär- barn. Och om jag Inte får barn; så sjuke att: välja läkare finns inte. höjningen och inflationen samver-|vi '>- via flygfältet — hastigt med: | på elkraft och vatten, beräknas | skonade' från ,skadedjur, om man|!em». Vilka vid temperaturfall drar I:s, mina barnbarn den +," or e. kar hand i hand til ar le Å såna + » ? ec 0 "= Tihop sig kraftigt och sålunda mins. ! SE : iN 4 . + Ombytena av läkare är. ofta åter Kar han and till att folk lätt li ett 800 meter djupt gruvhål i Bro- | kosta 48 miljarder kr. Austra. | bortser från hararna, som är 'en| kas: blodtillförseln inom vissa om : "a kommande, "Det har hänt att en|!åter sig-lockas till för stora utgif- ken Hill; en av världens största och | lien satsar på framtiden, '' verklig plåga I den här trakten, och kråden. Det finns mediciner som vid« |. ' ” ” NV . ” person på .sju läkarbesök under. ter, Obetänksanima bilköp och and- rikaste fyndigheter av bly, silver EU re re 4 från vilda hundar — dingos — som [gar kärlen men framför. allt är det | - Weibulls årsbok för ve söks' och behandlas av sex olika "2 dyrbara nöjesbehov kommer det |och zink. Brytni derna "på=" +. . på andra håll går illa åt fårflockar-|av vikt att hålla utsatta kroppsdelar o ov Apg NN nat k ka 'underl na, säger mr Lord på Thackarlnga- nog vårulsäde 1957 SL ( "helt -drivs>”av”störstäden-huväd- undersökning, . Bom » FÖRELIGGER just nu, behöver vi läkare. Att detta ur k 5 synpunkt Inte är särskilt bra kan var och en förstå; Polikliniken, som mannen, är -industrialiserad sjuk- vård. Arbetet blir ett'slags band- arbete med korta och snabba be- handlingar som främsta känne- » tecken, ” : oe ot - Landstingslasaretten har sedan många år tillbaka haft en'annan anordning för den öppna - vården, Lasarettens mottagningar har varit och är ännu resp. lasarettsläkares privata mottagning. NE " Landstingsklientelet kan” alltså söka en bestämd läkare med spe- cialistkompetens inom. sitt fack och där behandlas av honom vid sjuk. huset, vilket innebär att patienten kommer i åtnjutande av lasarettets alla resurser för behandling ” och Man får verkligen hoppas att de ! ämmer. och som har er- Å QVoCk UR Tr PRESSEN N ""ÄVEN OM KRIGSFARA INTE ändock en samlingsregering, "ty det finns inget grepp om den ek i I S att gunga; + Nervositet. och irritation - "Vär dagens signätur "=" " Denna rapsodiska skiss av dagens förhållanden belyser bakgrunden och orsaken till den nervositet och irriterade stämning " som känne- tecknar många människors reaktion just nu. Hur många socialvårdsfall uppstår på detta sätt? Naturligtvis vet man att svåra utrikespolitiska komplikationer medverkar = till otryggheten i tillvaron, men ” man vet också att grundväsentliga or- saker är att söka i våra egna poli- tiska och psykologiska misstag. minner om de svenska, även om ar” betseffekten i t.; ex. Kiruna och Laisvall är större. Den ingenjör som Ieder "mig rönt "ide underjordiska skattkamrarria pekar med välbehag på hårdmetallborr och maskiner av svenskt fabrikat. EE ENN — Prima grejor, säger han, :- :-. Sedan 1883 har man tagit ut nära 80 miljoner ton malm ur gruvorna, och den årliga produktionen just nu är .2,2 miljoner ton, men alltjämt finns stora lager kvar: > Coco. — Vi är 'säkra på att fyndighe- terna räcker för brytning minst 30 år till, men det finns" experter som räknar med 50—60 år. Vidare har vi andra malml i reserv, men Det ser ut som om det- mod livet i allt högre grad provocerade neurotiska, reaktioner och psyko- somatiska tillstånd i behov av om- händertagande, Om det verkligen är så, blir det en första angelägenhet att angripa roten och upphovet här- till, inte "att defaitistiskt acceptera en fortsatt ”utveckling”.av denna hand om offren. - Ju mindre 'samhällshjälp — iv desto bättre. "+, -: "" Riksdagsrevisorernas ' berättelse och förslag ifråga om vår socialvård ch socialpolitik är en tankeställare. Andra utvägar ur den aktuella so- ska utvecklingen när det gäller att "stoppa inflationen, 'anser Vimmier- by Tidning (bf): na ..- » Röstvärvandet måste komma i » andra "hand och landets bästa i första. Man kan också säga, att så beroende som. olika partier är av olika fackliga: organisationer går det inte, att organisationer” -na skall bestämma, men partierna skall vara ansvariga och under- teckna besluten. ".. oe Visst blir det 'splittring inom en'samlingsregering. Men om väl- ståndsökningen skall kunna ge- nomföras, måste vi ha en samz= lingsregering är varje parti tar fram sitt bästa folk. Det her "hövs då inte minst folk, som inte är rädda för att vända sig mo oskäliga anspråk, varifrån de än ialvårdssit är ett'ständi; flöde av nya former för omhänder- tagande bör eftersträvas," Proteser och kryckor måste finnas men na- turligtvis inte för andra än för dem, Som inte längre har några förutsätt- ningar att gå på egna ben, Ju mind- re samhällshjälp medborgarna be- höver, desto bättre för dem ach för samhället, = - ' PARIS: ' Den stora modeveckan i Paris öppnades officiellt på sönda- gen då den nya stjärnan På mode- firmamentet, Manguin, visade 1957 ärs vår. och sommarkollektion. Manguin bar tagit svanen som inspirationskälls och hans kreatio- ner skänker tårarlanan en lång, ommer, ola " Vårt land kan inte leva på att hr Erlander och Ohlin bevisar. :Varandras okunnighet. Ingen sv dem har £, ö. något kunnande på det ekonomiska området, som är värt att imponeras av. Att som nu ge hrr landshövdingar och höga - + tjänstemän 5,000 kr mer i'lön stop- Par man inte någon inflation med. "Öka Produktionen och konkur-" tenskraften, fortsätter VT. Sedan är det enkelt att fördela vinsterna. Sremot går det inte med en a] .stank och mjukt kvinrlig silhuett. Kysten U mig och Uten med med ra kortyrer, Helz Manutookol kiionen präglas av en perfekt tek. ” ok, utsökt stilkänsla och en kläd- im linje. "neernasken . - " är en liten fin presentsak, en | prydnad i varje hem — och en god hjälp åt nödställda män- |: Kostar 2 kr — 1: 50 0av- art med nya anordningar för att täf om de är brytvärda beror helt och hållet "på: världsmarknadspriserna vid den tidpunkt då' en utvinning kan bli aktuell. I det nuvarande fäl- tet håller malmen 12,3 procent bly, 11,77 procent zink och 125 gram sil- ver per ton. Så småningom får vi lagren närmare markytan är tömda. Broken Hill svarar för nicr än 75 procent . av Australiens" bly” och zinkproduktion och . bidrar -till att landet har ställningen som nr 2 och nr 3 i världen när det gäller fram- ställning . av resp, metaller. Över 6,000 personer är sysselsatta vid gruvorna, och man kan säga, att nära 30,00 av Broken Hills 33,000 invånare direkt eller indirekt lever på malmbrytningen. co CuenN Första fyndet vid fårfarm Silverfynden gjordes redan 1876 vid fårfarmen Thackaringa ett styc- ke ut i buskmarkerna, och én miss- lyckad ”guldrush” till Mont Brown fyra år senare inriktade krafterna på att "vinna ut silvermalmen ur Stanleybergen i stället. Nu är Bro- ken Hill en modern stad, där man gjort mycket för att stärka trivseln. En konstgjord sjö och välskötta par- gå ned till 1,600 meters djup när ker med mängder av blomster hat stationen. Ser man bara uppför ti-|. gerormar, som kan ligga gömda i gräset men flyr för människor; är va på blotta marken var som helst föda i den här delen av New South Wales består av saltbuske och blå- buske, men vegetationen är spar- sam och därför går det åt 20 acres per får (motsvarande åtta hektar). När det blir fråga om så stora om- råden, ' får . man arbeta hårt; men just nu kan vi glädja oss åt goda priser och bra avsättning på Ade- laide-börsen. sfN Vatten ger öknen liv .. Hur fårmarker i halvmörker kan förvandlas till bördiga jordar med blomstrande vete och fruktodlin- gar visar Mildura vid den mäktiga Murray-floden, som bevattnar en yta lika stor som Frankrike. « « : — Fortfarande är ni på gränsen till ödemarkerna, men här kan ni se det mirakel bevattning förmår det ingen risk att lägga sig och so- | ute i terrängen. Fårens förnämsta | Varma, > oa oe, dl ga odlingar genom en förening av jord, solsken och vatten. Miljoner har satsats på att bygga fler vatten- ledningar och vinna mer mark från öknen, . > ol . Men ett ännu större' projekt är I gång. "För att öka "tillgången på elektrisk kraft och vattenresoervoa- rer arbetar man sedan 1949 på Sno- wy Montainplanen, som I on fram- tid beräknas medföra en effekt på 3 miljoner kilowatt från 17. kraft- siationer. Kostnaden väntas röra sig kring 4,8 miljarder, innan sluträk- ningen är klar, ' oa - Samtidigt pågår jakten efter bl. a. uran och olja för fult, Man har funnit flera lovande uranfyndighe- ter, särskilt vid Rum Jungle I Nord- territoriet och Radium. Hill 4 Syd- australien. Försöksgruvor har öpp- nats på bägge ställena, och de för- sta k i kunde släppas ut utföra, säger Milduras kb A. Weir, när han hälsar välkom- Men. ser? a nn Kontrasten " med de förbrända ökentrakterna är förbluffande. Här. växer vindruvor, citroner och and- ra frukter ymnigt i långa rader och för varje år erövras nya områden. I slutet av 1800-talet beskrivs Mil- dura-distriktet som ett Sahara med Pinande heta vindar och drivande röda sandmoln, men nu blomstrar öknen. Det är : vattnet från den enorma Murray-bassängen 'som väckt den röda jorden och lockat fram de slumrande rikedomarna Massor av pipilines leder till frukt- odlingarna och vetefälten från flo- den, som också driver flera kraft- verk. oe Ae as — Den framåtgående staden Mil- dura är yngre än 70 år och kan helt tacka I i för sin exi: på-. marknaden under 1955. Regel bundna leveranser till USA beriäk- nas fortsätta under de närmaste tio åren enligt en nyligen träffad över- eriskommelze. ” För fyra år sedan började man borra efter olja & Västaustralien och fick också utslag på 1,100 meters djup, men mark- förhållandena var för besvärliga. Åtta andra provborrningar I samma trakt gav negativt resultat, Man fortsätter sökandet med friskt mod och hoppas snart firgia oljekällor med geologernas hjälp. : - - Väl ordnat för simsport Den -sista glimten av Mildura fö- re flygningen till Melbourne gör en svensk smått avundsjuk. Stolta vi- sar stadens styresmän ' sitt flotta fimstadion, där det vimlar av folk i alla åldrar. Synen är inte alls obe- säger en av guiderna. Distriktets be- folkningen utgör drygt 36,000, och de flesta lever på ing in- klusive förädling till viner och kon- server. Inkomsterna enbart av tor- kad frukt uppgår till 78 milj. kr per år. ” SA : Soldater odlar frukt -'. Efter första världskriget uppläts under åren 1921—1923 ing 700 åden fill bemvänd. Id. Fa och de utvecklade sig till duktiga fruktodlare. De verkliga pionjärer- na var emellertid bröderna George och W. B. Chaffey, som till de hög- ” . -. es - . + - ät —— > LJ På flera håll I Australien är geologer på jal.t efter uran, guld, si= ver och andra metaller. sta iA "lyckades; sprida tron att man kunde förvand- la de snustorra markerna till bördi- kent — vi har mött den flera gån- ger : förut. Varje större stad i Australien håller sig med ett ”olym- piskt simstadion” — namnet kom- mer av att banorna håller olympis- ka mått. Simanläggningen I Mildu- ra, som delvis utformats efter före- bild från Helsingfors, har kostat”en milj. kr, men den summan tycker man är väl förvaltad. ”Vi måste satsa på ungdomen och på framti- den”, Ce ON oo Det är ingen brist på framtidstro i Australien, vars ekonomiska väl- stånd och internationella roll kom- mer att bli allt starkare under de nämre årtiondena, om d22ens tec- ken står £g 4 M Joha Bestil Vedin som I dagarna sänts ut, innehåller en rad läsvärda artiklar om de so= en del för det praktiska fordbruket viktiga odlingsproblem, '.v oo. «cs ” Arsboken inledes med en redos görelse för Svenno vårveto 'av l4= daren för veteförädlingon dr Fajor Fajerseon,' En. sensation på ärte odlingens område är onekligen Wel= bulls Strålirt, som nu utlämnas till allmän odling, Den är ett av de första praktiska resultaten I värls som framkommit efter rönt- genbestrålning,' Förädlaren fil, dr Olle Gelin presenterar strålärleng omfångsrika data, + .. ssp oa "> Weibullsholms” VäxtförKdlingsane stalts filiala verksamhet har avse- värt utvidgats och Intensifierals genom W. Weibull AB:s arrende= ring av Bjertorps gods LI Väster» götland om 8660 ha. Direktör Fritz Nordén lämnar en del upplysnin= gar om denna utvidgning. . "Den intensiva atråsädosodIngen ”: medför svårigheter ur växtföljds« : synpunkt och särskilt baljväxter na k därför 4 blickpunt Förvaltare derärter och agronom Erik Värin= ger, Alnarp, och rektor Hugo Ema« lh Svalöv, Å re" sultaten av utfodringsförsöken me åkerböna till nötkreatur respeke tive svin. - mm : Två nya havresorter anmäles av agronom N. O, Hagberth, den strå= styva Palu och den tidiga, korte stråiga Pendekhavren, Havreföltets parasit nr 1, fritflugan, och dess - biologi framställes. av sgronom Ett incitament till ökad lusern. lusern, som representerar en här- dig stam av den snabbvuxna, pro= duktiva franska typen Alfa-luser- nen och den nya Weibulls tetra= ploida Rea rödklöver, som utgör det första resultatet av kromosom-, förädlingen av: rödklöver presen- teras äv . försöksledaren Gunnar Wirén. lt - En k7-4 äldre sort — Weibul!s - — har ansetts förtjänt av et sskilt, omnämnande, år Yosv: Hörberg svarar för denna ret se och en. ny förnämlg merot, Weibulls Begulus I, pre . Ean utförlig sortförteckning usp- Prenumerera. . GC, Kärnblad. redogöt - för erfarenheter vid odling av fo= . sn odling erbjuder Weibulls . Alfa ' - senieris av agronom V. Svensnn, -, . tar sista avsnittet av årsboken, -,. I nasté årens förldlingsresultat 'och 7 ne Så politike, bara vill fördela niskor. K de vinster sv inte finns. ense. Ar kortat till Ungern. a enas a annonsorgan i södra Halland na | + + 8
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.