å "fullo. LAHOLMS TIDNING 7 YrerY YT teve YrYrV den som :vi lot. orden gällde närmast. t ll förakta « den ringa ”begynnelsens dag”, -— så. frågar Herren :själv genom sin. profet. Sakarja. (4:10); : Dels hels "utesluter icke" dess" inne- boende. evighetsart, - >=, . 2, Guds rikes ringa begynhel- se utesluter icke. heller dess väldiga k de kraft. Så ' återuppbyggande;: men de äga " sin tillämpring ifråga om Guds rike i allmänhet här i, världen. Dess, begynnelse ter: sig :stun- dom så ringa, men förakta. den icke! Det är också detta Herren "Jesus vill ha lärt oss i.sina bå- da liknelser . om "senapskornet "och surdegen: — « kyndelsmässo- . dagens; "predikotext - (andra & år- "gången). Läs den! ' : Ur 'dessa liknelser "utläsa yi a alltså. Jesu manin; begynnelse! ”. 1 Guds rikes ringa bégynnel- "se. utesluter icke dess innebo- ende evighetsart; - Vi människor, som blott se' till det som för ö- gonen är, f å det: . sällan iill- Hur , ringa tedde sig'ej den Guds rikes begynnelse, som Jesu ankomst till: jorden inrie- bar! ' Ett litet, ringa barn i'en " krubba".—- "och dock: däri up: penbårades ' "Gud > "själv, hans hjärta och vilja, däri bröt evig- heten "| själv: stängsel och himlen öppnades.” Motsvarande är det också när ', Guds rike blir en levande 'verk- "lighet i ett 'människohjärta” och . människoliv. Icke sällan är det en +:ringa: begynnelse: ett enda ord --'som väckte till besinning, en. ljusstrimma som. föll in i . något - som "hjärtats: > dunkel, tvingade "'oss ' till stillhet eller satte tankar och vilja i rörelse. . I' detta befanns Guds Ande själv - vara verksam. ” Det blev till ett evighetsbudskap, ett An- .« dens ingrepp i mitt liv, - / Förakta därför. icke den: rin- ga begynnelsen; tag vara" på de till ' synes "minsta "tillfällen; då Gud "genom sitt ord får. tala. till ditt hjärta. Det kan bli som när 'det lilla -fröet lägges”i.mullen, - det 'gror och spirar och sätter frukt. Guds rikes ringa begyn- En domstol i V tberlin 7 rat att fru Anna Anderson från Schwarzwald .— på bilden. — inte är släkt med det ryska Romanov. Hon är inte storfurstinnan Anasta- sia, tsar Nikolaus II:s yngsta dotter. Därmed gjordes slut på den Annsta- " - sia-legend, som givit upphov till en 30-årig process och försett åtskilliga författare, med stoff till romaner "> och filmer... "igenom jordlivets "| des: honom; :- som det är med fröet som växer och surdegen som genomsyrar hela degen, så är 'det med Guds rike. Dess evighetsart visar sig i dess växtkraft och i dess för- måga att omskapa och förnya allt. .» Kristendomens = historia vittnar därom 'för. den som” har ögon 'till att se med. Ringa var den , begynnelse, 'som skönjes i den lilla tolvhövdade lärjunga- skaran. Men genom Guds rikes kraft "blev av den lilla skaran den Kristi kyrka, som ,sträckt ut sina grenar över all världen. : Detta må ock du betänka, när du iakttager ditt eget:kristen- domsliv. ' Allt ' blir icke färdigt med: ens. En kristen är i. stän- digt vardande. Lever han i den obrutna” tros- och lydnadsge- menskapen :" med ' sin Herre, kraftkällan fråmför: alla andra, så skall Guds rikes kraft. bevi- sa sig i ett trons växande: och fördjupande, ', ett - helgélsens framåt ::till'viljans och tankar- nas, ordens .'och gärningarnas omskapelse . och förnyelse,'. Of- tast är + detta dock något som sker '.i det fördolda. Men en gång skall denna. Guds "rikes kraft bli uppenbar och nå full- ständighet, . 3. Guds rikes. ringa begynnel- se ' utesluter nämligen icke ett fulländningens härliga slut. Så- som -av.det lilla frföet till sist blev det stora trädetså är det med Guds rike, trots dess ringa begynnelse här på jorden, skall det en gång stå fulländat i e- vigheten, Även när det såg så ringa ut som det för världens ö- gon tedde s'g, då vår Herre Je- sus kom. hit: ned och vandrade omkring, : föraktad '. och fattig, och slutligen dog på korset en- sam. och begabbad, så skönjdes dock: 'redan. det : stora målet: släktets. - frälsning - från: synd och "död genom försoningsver- kets 'slutförande efter Guds vwvil- ja. och rådslut. Och för varje själ, som öppnas ' för den fräls- ningens nåd och, förnyade "sur: degskraft" "som: ' härigenom bju- -ter sig målet allt tydligaré och närmare, då Guds rike skall stå segrande och full- ändat.' : " Förakta därför icke Guds I ri kes ringa begynnelse, på det att de må få del av dess evighets- art, - dess "kraft och dess full- ändning, Misströsta heller icke, om Guds rike i världen och ditt liv ännu. mest liknar det ringa fröet eller det lilla surdegsstyc- Jket. — förtrösta på Honom som "| växten. ger: kraft.” Och när en gång du står bärgad i fulländ- ningens. värld, . skall: du med tacksamhet: minnas . det gamla profetordets sanning: ”Vem är väl ' den som vill förakta den ringa begynnelsens dag.” Amen. : Text: Matt. 18-33," ” I | t Även små doser. alkohol förminskar körförmågan. "Jnits. Negerpeoblme i i Amerika Mc artin” Bengtson från - Hasslöv har i många år varit verk- sam i Chikago. I miljonsta- den har ' han På nära håll kunnat: se Amerikas neger- problem. Han har i -vidståen- de och en kommande artikel redovisat sina och andras syn på detta problem, som många gånger Mpprört våra känslor, denna fråga, så låt oss gå till- baka i tiden ett hundra år eller sydstaterna. : De infördes i tu- sental från Afrika.' Mycken' och billig arbetskraft behövdes i de störa bomulls-, socker-. och to- baksplantagerna. Ingen maskin- kraft. var tillgänglig på den ti- den, : :Värmen och hettan på som- | '-. | -maren var odräglig. Negrerna kunde utstå värmen och lämpa- - i de sig. därför bättre idetta kli- |... 3 simatå De stora och mäktiga plan- F ram. till. 1930 var det i nord- . staterna endast en stad som hade :en. negerbefolkning av 100,C00, i dag är 'det tolv. . Stä- derna : New' York, Philadelphia och Chicago närmar sig nu' mil- jontalet, ':- Detroit, '';' Cleveland, Pittsburg och St. Louis har nä- ra en halv miljon negrar varde- ra.. Till 1940 hade negerantalet växt i. nordstaterna med 24 pro- cent och av dessa hade 20 pro- cent gått till storstäderna.;: : : Det: beräknas "att sedan, det första världskriget. har omkring fem” miljoner ' negrer. imigrerat från syd- till nordstaterna. »- Vid sekelskiftet hade Chicago endast 30,000-negrer. Den vita befolk- ningen i Chicago har under 'ti- den visserligen fördubblats, men den svarta befolkningen har för- dubblats tjugo gånger. Det ber räknas att var femtonde minut dygnet om . anländer en neger- imigrant ” från : sydstaterna, vil- ket innebär omkring ett hundra om dagen : enbart till Chicago. Samma är, förhållandet i övriga storstäder i nordstaterna. : Detl. finns inget i historien soin mot- svarar. en sådan -massimigration inom ett lands gränser. s Vid folkräkningen '1950 fanns det 15,044,598 negrer i USA, ett antal ' som - starkt '. ökat sedan dess.” Dessutom finns i USA" 2 till 4 miljoner, negrer, vilka gäl- ler, som vita. Det är dock icke färgen som ' kännetecknar en neger, utan i flesta, fall de. fula anletsdragen, . Negerimigration . ” "har "under senare år. ej blott, gått endast till nordstaterna utan även' till väststaterna.- År 1930.-hade Ca- li lifornia' endast 80,000 negrer, F. n, finns det en halv ,miljon. En- bart. staden San Francisco. har en negerström; på mer än -2,000 i månaden. Den glest befolkade staten Nevada hade, 1930 endast 500 negrer, nu har en: av; dess små 'städer. Reno :.; över 5000)n svarta invånare. - : >» Var "kommer alla dessa: neg- rer ifrån? Huvudsakligen från staterna : Alabama, , Mississippi, Georgia, "Louisiana, Virginia, North Carolina och Florida; vil- ka nästan alla haft 'en nedgång i ' folkmängden i senare . år: på grund av: denna . utvandrare- ström, ;s I Orsaken till denna stora” iml- gration. är 'en omplantering av folk från en plats av landet till en. annan vars like, aldrig. fun- Det "är negerförtrycket. i sydstaterna, "som. gjort att neg- rerna : söker förbättra sin, ./ställ- ning.” 7 För att få € en klarare syn på na ansåg lavarna "som sin egendom i likställighet med boskapen. Somliga av dessa slavar blev. vänligt behandlade, andra däremot grymt, Folket i nordstaterna ' såg med medlid- samhet' på denna slavhandel. De negrer . som lyckades fly fick en fristad i nordståterna och så gott 'som' likställighet med den vite mannen, Till. början av in- bördeskriget 1861 hade omkring 100,000 negerslavar lyckats und- komma sina förtryckare'; " GQ fämningen mellan” syd- och nordstaterna blev med tiden allt. mera : spännande : på grund av ; denna- slavhandel och blev även" orsaken ” till det” blodiga inbördeskriget 1861-1865.” Abraham Lincoln "1860 valdes till landets president, var det hans föresats' att frigöra neger- slavarna i. sydstaterna. Han an- såg att alla. människor: är födda till likställighet. För att undvika blodspillan - säges 'det att han erbjudit ..'400 . dollar för varje slav, som - frigavs,” men detta gick: ej slavägarna med på. > Ehuru president Lincoln; var en fredens vänr stod han dock fast: 'vid "sitt beslut. att frigöra negrerna; men de blev i sanning dyrköpta, med Blodet 'avåmiljon- tals. vita" :" soldater, i: Över 3,000,000 vita soldater. déltogo i detta långa ' och hemska krig. Det : säges att varje vapenför man "från '.16 till 65 års ålder var: inkallade; ja, även pojkar 13—14 år gamla deltog. Om !de ej .var kraftiga nog att bära eld- vapen ' fick. de tjänstgöra som trumpetare. Många :av våra för- sta svenska imigranter, var med 'detta'; krig, och utmärkte: sig på. .mångahanda' sätt isynnerhet på i nordstaternas ' sida. ”. En ' av dessa som, skrivits” på. historiens blad är vår egen John. Ericsson som ' med byggandet av pansarbåten Moni- s ' kraftiga slagskepp Merri- mac och hjälpte till att hemfö- ra' segern till nordstaterna. Som en' erkänsla av. tacksamhet från sitt adoptivland blev han vid"sin död 'återbördad till . fösterjorden på: ; amerikanska . slagskeppet Baltimore och vilar nu i sin för dernestad Filipstad, . -Slutet på inbördeskriget” blev en" fullständig seger för nord: staterna." Trots att snart hundra år: gått ' till ända ser dess har aldrig - negrerna' i sydstaterna vunnit jämlikhet: - Inte heller kan folket i'dessa stater glöm- ma det förödmjukande att upp- ge en ägodel de ansåg som, sin. Ännu i dag är det en bitterhet som 'ger sig i uttryck på mån- "LT:s. FÖLJETONG- FOR: UNGDOM. Forts. Och' sedan ' undersöktes ' varje ' möbel och varje skrymsle, Man gick till och med så grundligt - till" våga, att böckerna 'togos ned från hyllorna, för att man skulle komma åt att se efter bakom dem; Likaså lyftes även . mattorna upp. Dawn, Haggard och damerna deltogo i under- sökningarna och hjälpte kaval-. : leristena efter bästa förmåga. "Men någon kniv fann man inte: i rummet, Jag gick fram till miss Pre- . ston och tryckte hennes hand. , = Ert lyckliga infall har lyft en stor tyngd från mitt hjärta, ' ' viskade jag. Det ser ut, som åt- « Minstone ni skulle tro "på min . oskuld, ;, Det gör Jag också, svarade hon, Men det finns 'en plats till, som ännu inte är genomsökt, och bäst, där, ; - — Vad menar ni? + — Marken utanför. under ” fönstren. Jag vände nig mot O'Brien”. för er egen. skull är det". att man ser efter även tor för att se "efter. Han gick "med förtjusning in på förslaget och "under. en dryg halvtimme no någonting, ' — Det fanns "inga fotspår heller, slöt sergeanten sin rap-: port, men för den delen är det . väl knappast troligt, att man skulle kunna se några, så till= -: trampad som marken blivit u-' der de sista dagarna, ' — Affären är dunklare än någonsin, anmärkte Dawn, då vi efter slutat sökande satte oss "ned för en. stunds vila. På grund av belägringen har fönst ren spikats 'igen. Visserligen finns det skottgluggar mellah åt att kasta en kniv något läng- re stycke genom dem, och de är iälvfallet alldeles för små, för att en karl ska kunna komma ” igenom, Gåtan är, så vitt jag . kan se, lika olöst som då vi började efterforskningarna, Ela ler med andra ord: om ni inte dödade Daciot Dunn, vem har "då gjort det? Och vidare: hur gjordes ivriga efterforskningar . utanför, utan att de dock fun-' plankorna, men de är alltför trånga, för att man ska komma | att begripa. att ni riskerar att . . hade någon "möjlighet att kom- | . ma ut ur rummet, utan att ni skulle sett honom. ent — I Det fanns ingen möjlighet svarade jag med hetta. Jag kan . » ,gå ed på att jag inte för ett ö- gonblick förlorade” dörren ur" sikte från det jag steg in i hal- Jen till det ögonblick, då jag . rusade in i biblioteket. ob rummet utan att vi skulle ha” sett : honom, - genmälde ' Dawn torrt.” Och inte lär han väl ha : kunnat försvinna rätt upp i luf-. ten. Det omöjliga i hela histo- rien gör mig ändå mera böjd - " för att tro på er oskuld. Ni är långtifrån någon dumböm, och ni är tillräckligt klartänkt för -"döma er själv genom ert ihär- diga ' vidhållande, kunnat passera, utan att ni sett . honom. För mig som jurist be- visar detta mer än. någonting annat, att ni inte har med sa- ken att göra. MM — Jag ber att få tacka för er vänliga tanke, sade jag ivrigt. — Och för den skull, inföll att ingen' göra, : var. ni vill tillbringa re= : sten av er arrest, : "— Tack, svarade jag.. Men med: er tillåtelse föredrar jag att. stanna i :biblioteket tills i morgon bittida. Gåtans lösning 7 finns här, Vem som 'än dödade kapten Dacoit, har han gått in och ut ur detta rum utan att bli sedd av någon. Jag har en vv skänsla av att jag även om jag — Och han kunde, heller in-; te ha försvunnit in i det andra + inte kan finna :en fullständig lösning. av gåtan, dock ska "kunna komma till någon an- tagbar slutats under förutsätt- ning, att jag får stanna kvar " under återstoden av natten," |: Han nickade och gav sedan "ett par av sina män order att flytta den döde in i ett annat rum. ' . — Gud ska veta, att jag inte vill lägga sten i vägen för er, "då ni ämnar försöka fria er själv från misstankar, sade han med värme i rösten. Tag-så mycken tid ni behöver, Jag står till er tjänst och mitt folk "också. a är Jag har ännu en fråga att göra, sade jag. Känner någon av er till om det finns någon hemlig gång, som leder till det- sin uppfinning. och |” jor blev överman mot sydstater- |. . mer då alla negrer var slavar il NY sta kassapjäser, i vårturnén' återupplivar Bir- git Linder och Allan Bohlin be- kantskapen med sina tidigare rol ler 'som det muntra paret i pjä- sen, I övriga roller finner man Ivar Wahlgren, Hilde Nyblom 0. Arthur: Fischer. Eva Sköld har regisserat pjäsen och för deko- ren svarar Torolf G. "Engström? 21 Samarbeté med olika teater- producent 'Bygd tern dessutom ' att under: våren ge nio olika Program. Liksom" under - hö ongen kommet svensk dramatik att reé- presenteras av Wilhelm Mobergs pjäs Våld, som ges i Dramatiker- studions produktion. Av utländ- ska alster märks Charles Moör- gans pjäs, Den osynliga kedjan, som kommer i Riksteaterns pro- duktion, Vidare finns på reper- toaren Thomas Brandons odöd-' liga Charleys tant. Från Uppsala stadsteater. kommer Hans: Exel- lens Betjänten;' av Bush-Fekete, J.; van Drutens komedi Turtur- duvans röst, Dessutom. blir' det Bygdeteaterprogram från Norr- köping-Linköping” och..'. Borås stadsteatrar; Den osynliga kedjan : "kommer från .Riksteate: och i-regi ”v: Sandro Malmquist. Det är. första -gången som. Sandro Malmquist. regisserar en bygde-' teaterpjäs så. man kan ”tala om premiär i dubbel "bemärkelse" wid pjäsens rikspremiär som sker:.i Arvika, den 17. febr: Pjäsen: Spe- lades för något år sedan: (under Hustruleken. i "Våxtorps Bygdegård ; - Bygdeteatern ger nu tio vårpjäser : "Den nybyggda & scenen i Våxto teatergruppen. Det är .Bygdeteatern, mer med det franska lustspelet Hustruleken, "redan i höstas en » Som i samarbete med namnet Flodlinjen) på Nya'T Teå-|- tern i' Stockholm och har även varit ute På en större Rikstea- |. terturné; Den osynliga kedjan är ett spännande drama som utspe- i ockupationens Frankrike, där en osynlig kedja av ”stationer” har till uppgift att hjälpa hem allie- rade flygare, som" skjutits ned ö- ver fientliga område. I rollerna finner: man bl.a. > Inger Juel, | Helga 'Brofeldt; Olle Johansson, Bengt : . Gillberg mfk Sandro Malmquist har- även svarat för dekoren." : Förutom ' Värmland kommer turnén att gå till Väst- manland, " Sörmland, Skaraborg, Älvsborg, Jönköping, N:a ' och S:a Kalmar samt Blekinge, +. - . Wilhelm Mobergs pjäs Våld, som även fanns på repertoaren under hösten, ges i Maj Törn- blads regi och för dekoren, har Nils Kåreson svarat. I rollerna finner; man Maj Törnblad som Margit Öblom,' -Granbäck spelas av Sven Melin. och Linhéa Gran- bäck gestaltas av Elsa Gistedt. I övriga roller. finner nan Gösta Söderberg; Wirginia Weitz, Tom- my Johnsson och Ove 'Thyberg. .:Premiären blir i Östergötland och sedan skall:turnén,'som om- fattär .64 'dagår,- huvudsakligast gå i södra Sverige, Den: mycket roliga farsen Charleys ' tant. går i vår ut i repris" i Brita von Horns + specialbearbetning ” för Bygdeteatern: gick pjäsen "under höstturnén r fullsatta Iokäler, ps Bygdegård får den 1 mars . Saknar vår Hättskipning t "ne för Proportioner, frågar 'sig sign. G. T, i följande ' artikel : Baxad . ur : Svenska : Motorför- ” bundets” orgon :”Motortrafik”, vn fycker att sinnet. för portioner I "beträffande; I r proc rättskip- gahanda . "sätt, om ej 'ettiöp hat, ”så . dock en bitter, känsla som "går -i arv. ' Måhända 'de känner sig lika bittra till 'mods som vårt svenska" folk en gång då vi förlorade Finland till vår östra granne - . Det är sår, som sent "läkas. - N egern i sydstaterna har hål lits kuvad på mångahanda sätt. Visserligen har lagar stif- tats gång på gång som ger ne- gern samma rätt som den vite, men "sydstaterna" har svårt att finna sig i detsamma. ' Således vill 'de ej gå med på att neger- barn få tillträde till skolor eller andra ' läroverk " som begagnas av: vita elever.. : Varje” stat har ju visserligen sina egna lagar. En person kan bli avrättad för att han" begått ett brott i en stat. I en annan kan han endast. få livstids” fän- gelse, .”Då det gäller negerpro- blemet är emellertid lagarna Ii- ka cn; on. Negern: har i sydstaterna ej haft rösträtt . och. därför inte|' kunnat bevaka sina intressen, När han så anlänt till en plats i en nordstat har han haft svårt att inpassa sig i samhället. Den frihet 'han vunnit har gått:ho- nom åt huvudet, varav komrnit att han begått lagöverträdelser av mångahanda slag som gett ordningsmakten ett svårt pro- blem, Ej minst har den nykom- ne negern varit till bekymmer och besvär för de negrer som redan är bofasta här. Bostads- läget bland negrerna är hemskt trångt. Det har blivit värre och värre, när de måst ta emot hundratals från 'södern: dagli- gen, Tar. man då i -betraktande att mångå av dem lever i smuts och ' elände, flera familjer ofta till: i en lägenhet 'kan man lätt tänka sig hur den mo- ta emot den: första yrkes= 7 Riksteatern och Birgit Linder kom- av Bygdeteaterns allra främ- . err : baLblE bl) Erik ' Sjödins lekmannafuhderingar om kretsteater och turnéteater i en artikel i' tidskriften Perspek=. - tiv refererad i Eder tidning kräs - ver några korta bemötanden och ' klarlägganden, NS "Det är ju för det första allde= -- les felaktigt då herr Sjödin gör . gällande, att turnéverksamhet på ' Gösta . Ekmans tid förekom ”i- var jä tvärtom baserad just på turnéer. och några 'stadsteatrar ' : fanns inte utanför" Göteborg och ” Hälsingborg, De privata sällska- .: pen" genomkorsade landet härs och. tvärt under stora delar av. året, : -:Den springande Punkten i herr Sjödins funderingar är att krets-. mindre 'slitsam teaterform än verhuvudtaget. Det' är ett stort - misstag," En: turnéskådespelara, befinner sig på resa ca 4 månar delstöra och större städerna lig-' M ger man stilla"2 upp till 5.dagar, har. inga "repetitioner, vilka är undanstökade i Stockholm före « prerniären, och har. alltså. endast' : föreställningen på ' kvällen att tänka på. Vid en kretsteater är, det .repetitioner på. dagen, ofta bussresa ut till spelplatsen på efo” termiddagen, sedan 'föreställnin- gen och hemresa på natten med nya repetitioner” morgoneri: därs? på. Huruvida detta befrämjar f Man far. sej. nästan. om huvudet, | när man läser t'dagspressen/ att lUgisterna Al ”nyårebräket =) på sgat: ick | sina farliga" fyrverkeripjäser” av Polisen. De får, såledéa ytterligare 1 möjligheter . att” "skada" -oförvitilga list som reparerat' sin 25. :000- -kro- nors. bil utomlands och underlåtit att. deklarera repårationen 1 Häl- singborgstullen, För' honom blev det” både böter, och :beslag "på 25.000-kronorsbilen! Hade han inte glömt deklarera: hade han fått en tullavgift 'på:150 kr..— Var finns sinnet för proportio- ner? = Ä => N : ne Vi läste en gång o om den barba- riske härskaren Ion' Saud i Sau- di-Arabien, att han gått så hårt fram "mot mördare, tjuvar. och andra banditer, att . hederligt: folk där inte riskerade” att 'bli över- fallna, - rånade,-' bestulna eller på annat' sätt förfördelade, och om man ställde en säck med guld på öppen "latidsväg, "så "lär ”befolk- ningen — av ren frukan för blot: ta misstanken om. tjuvnad — ha gjort. lång omväg . kring ' säcken för att riktigt visa, att man inte hade några onda avsikter. "= + Denne härskare lär nämligen: ha haft den ”inhumana” inställ- "ningen till brottslingar, att han omedelbart straffade dem så hårt att 'de begrep, ått ”brott lönar sig inte”. Han hade kanske rent av ; den” säregna. uppfattningen, att s. k. hyggligt folk borde be- handlas hyggligt och med alla medel skyddas: mot banditer, e när s. k, hyggligt folk av honom ansågs värdefullare än den asoci- ala banditklassen, |. . Här i vårt s, k. kulturellt högt stående land har vi emellertid en långt humanare inställning tin förbrytare -— inte gentemot van- liga hyggliga och förtjänstfulla medborgare! Den stackars plikt- trogne Medelsvensson saknar 1 de flesta fall helt intresse! Råkar han eller hans anhöriga illa ut, så är det förbrytaren som fångar tv ater skulle vara / . | teäterform”. än Riksteatern! Tur- néskådespelaren kan större delen" raliska sidan tar sig. ut. intresset och blir en i många av- | miljelivet” kan riog "starkt ifråga- sättas... Många. frågetecken kan - också ' sättas för herr Sjödins'påz : stående, att” Ådalens; Kammarte-7 ”en mäskligare. i Stockholm, där han bar möjlig. heter till andra engamang. i ras | dion, filmen, televisionen, ,. ov da ”saliggörande formen”. bevi: sas bäst av att flertalet stads-'o. | kretsteatrar kommit" till under, : de senaste 10 åren, Riksteaterns : ”dyrbarhet” . kan ' med, siffror,. som" visa att anslai : är mindre än -vid pan äladar teater. Riksteatern- är ' tvärtom : den' ekonomiskt billigaste" verkz samhetsreformen. - Gösta M Bergman , Chet för Riksteatern. seenden . omhuldad "person. Om han bragt én oförvitlig familj i ekonomiska misär men inté har några pengar att betala skade-” stånd med, så inte får den någon hjälp av staten, 'men brottslingen blir väl omhändertagen och på- kostas massor av pengar. Han blir" psykiatrikernas intressanta studieobjekt, och om brottet. bara är tillräckligt bestlaliskt, så kan ' brottslihgen med nästan 100-pro- centig säkerhet räkna med att bli förklarad otillräknelig och på någon" humanitär inrättning. få; den utomordetliga ' omvårdnad, som håns offer och dessa anhörlga . absolut inte har några chanser . att få, hur hyggliga och sam- a hällsnyttiga de än må, vara, Och så släpps brottslingen inom kort &ter ut till nya dåd, efter denna för honom så angenäma vilokur! Här talas ofta i värt land om och vi yvs över vår höga kultur. — Vi tro att de enkla folkens'be-: tydligt större rättskänsla höjer dem i många avseenden högt" över oss, som nu tydligen ha. ' kommit på glid mot ett verkligt '- gangstervälde, där. varken myn-: digheter eller föräldrar och lära- re ha rätt eller våga ingripa eå kraftigt som. förhållandena krä- ' : Små struntsaker, beiyras. pet- N082, militärbefäl sätts fast för oo. Forts, ä sid. 4, las dels i idyllens England, dels |” mycket... blygsam omfattning”. ” Hela dei gnamla' landsortsteatern N H teatern 'skulle vara en mycket ve te Riksteatern: och turnéteatern ö-'-' s der under året och i.alla de me: - 2 "Att Riksteatern inte är den ens: Hr 'a vederläggas ” get pr åskådare vid Riksteatern zu . lågt stående och barbariska folk," |” : och föreslog, att han skulle har mördaren lyckats komma ten O'Brien, får ni själv av” — ta rum? Forts. - skicka ut ett par män med lyk- "undan? Ni säger, att han inte kap en "em Halv 2 , i | . Me | : , 2 or t SÅ 3 . - i j ! | ” | ” | Mö a - i a IN : ; - a s AV 2 . ärm se Yu - . as - $; . I N ha
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.