veryry INTRESSANT FÖRSLAG: Wat skogsuttildning f för ala Som brukar eller. äger skogsfastighet - Y man under sådana förhållanden AL. riksdagen, i pressen och man | och mar emellan har man de se So krera bD EN — Obs. I Bätt in på skogskonto innan . sätt "skobspengar Mi deklarerar . -— före den på skogskonto 15 februari 1957 = å&' kan Ni också "+ Å fördela skatten på rd fiera är. Labolms faran NYVVVYVUMMAMNA "naste" åren: "gjort gällande att skötseln av de enskilda skogarna, allt mer sackar efter i jämförelse; - r' Agronom Kjell Bachman, Axelvold, ordf. i länets skogs-' vårdsstyrelse och v. ordf, i skogsägareföreningen, har i vidstående artikel tagit upp ett / vitalt problem för det med stats-: och bolagssk Fi n.' pågår genom Statens skogs- forskningsinstituts försorg en ut-! - I redning för att få bättre klarhet; i dessa förhållanden Riksskogstaxeringarna ger. ju '|klart besked om att virkesför-' råden per hektar ökar starkt; från år till år. Som exempel kan nämnas att virkesförrådet i Hal- land år 1928, den första riks-; hektar. Nu har det vuxit till ö ja så värst många år förrän 'vi är uppe i normalt virkesförråd. Dessa silfror säger "emellertid i in- te allt, vi har lång väg att vand- rå innan vi lär oss att sköta sko- gen' som t. ex danskarna: : Det är givet att det är svårt att få en enhetlig skogsvård ge- nomförd för alla skogar i enskild ägo. Människorna är ju olika och därför blir också skogen skött på olika' sätt. ' Många : exempel på föredömligt "skötta skogar kan uppvisas,. men. en.. ganska stor kategori. tycker inte det är mö- dan värt att göra något som man inte. själv får 'skörda' frukterna ES s Vad är då orsaken till att inte alla sköter. sina skogar, efter Naturvården | nödvändig d. skogsvård -Itast är ekonomiska svårigheter som ligger bakom. Men när det principer?, När det gäller rena "lagöver- trädelser visar det sig. att det of- gäller dålig skötsel över huvud taget så är 'orsaken i de allra flesta fallen ren okunnighet, . STOCKHOLM (Skog-Prcss) Naturvård ' skall ' för oss vara en lika ' självfallen sak som skogsvård. Vi skogsmän får inte försumma att taga vara på allal.: skönhetsvärden naturen har att bjuda och vi skall:heller inte glömma bort att påvisa dem för allmänheten, ” > Så talade länsjä re Folke ' Vad: är då botemödlet? så Ja, det finns en sak och det är upplysning, upplysning och åter- igen upplysning, -' ::'Tyvärr har det” visat. sig att den yngre generationen; som nu skall :övertaga skogs? och jord- bruksfastigheterna, endast i: rin- gå utsträckning” utnyttjar de ut- Thörn inför hundratalet tjänste- mlin inom skogsvårdsstyrelserna Stockholms och Vist län, samlade till en av Kungl, PARTNER > ua nn vekar oseovst Le vt I Isa min rent personliga uppfatt- . inköp av skog med krav på viss bildni jligheter inom 'jord- buds, Mah måste. därför försöka finna. en. form som : garanterar att samtliga skogar som kommer i händerna på nytillträdare verk. ligen får en ägare eller brukare som har tillräckliga kunskaper för att lösa sin uppgift. Jag vill därför försöka redovi- ning i dessa frågor. Man borde för framtiden sikta på att sam- mankoppla förvärvstillstånd för Idning, De nytllträddr antingen de' har köpt eller ärvt fastigheten, som inte är villiga att utbilda. sig i skogsskötsel får antingen ordna skötseln av sin skog genom an- ställd fackman eller genom att ö- verlåta skötseln till skogsvårds- förening, skogssällskap = eller jämställd organisation ” man skäl att antaga att de allra flestå nytillträdare föredrar att skogsstyrelsen anordnad natur- vårdsdag på Östgöta nation i Uppsala. Denna träff utgjorde upptakten till en hel serie natur- under 2. vår skogstaxeringen, var 50 kbm. per; Å ver 90 kbm., och det lär inte drös! vn I skog/.Går förslaget igenom blir bruket . som. redan nu :står tillli Med denna uppläggning har : uket — nämligen -- utbildningen - för brukare och ägare av skogs- fastigheter. . Artikelförfattaren säger sig förstå att hans för- släg om obligatorisk skogsut- bildning kan komma att väcka diskussion; En sådan är givet- vis av stort värde och vi upp- låfer gärna våra spalter för ytterligare inlägg i ämnet. undergå skogsutbildning framför att underkasta sig intrång i sköt- seln avi sin egendom, Man skulle därför kunna räkna med, att in- om loppet av en generationsväx- ling få skogsutbildade skogsäga- re på flertalet fastigheter. : E: så "omfattande utbildning är inte genomförbar de närmaste åren eftersom undervisningen först måste organiseras. Man kan inte heller tänka sig en allt för omfattände "utbildning i början utan erfarenheterna får utvisa vilka minimikrav ” man Jämpligen bör ställa? ” + Jag är övertygad om att detta mitt förslag för många verkar rent chockerande, men jag är li- ka övertygad om att en obligato- risk utbildning i någon form förr eller senare tvingar sig fram och detta av flera skäl. ratt för nästa års riksdag: lägga fram förslag om, komplettering av ofullständiga jordbruk. med följden den att skogsmark till- föres jordbrukare som i flertalet fall ej' tidigare varit. vana' att sköta skog. Visar det sig sedan i framtiden att den skog som an- vänts' till komplettering ej skötes på rätt sätt kommer detta ome- delbart "att resultera i en lag- ändring som stoppar skogskom- pletteringen. ' Det finns nämligen stora grupper av vårt folk som ser en .sådan komplttering med mycket "kritiska .- ögon... Dessa grupper kommer att bli än mer vaksamma" i: i fortsättningen, Det är. därför sytterst angeläget att man om man vill bebehålla bon- deskogsbruket . som ' driftsform också ser. till att skogen blir skött på . ett riktigt sätt. S kogsprodukterna utgör: våra förnämsta bytesvaror med ut- landet... Detta gör att skogens skötsel blir. en angelägenhet: för alla grupper av vårt folk, Kan zz SPARA KROPPEN... -"HAPA GULD” med-RÄNMET : oo. och FI-RAKET Ideallska ör skogsarbetaren ">> ; Marknadens mångsidiga motorsågar. SST 4 Förvandlas med enkla tillhopa 10. Skogsstyrelsen I bar nämligen ansett det angeläget att på så sätt söka stimulera tjänste- Pp till busk- röjare, upgskogsröja- re, borrmaskin eller Btombordsmotor, , | grepp beträffande . Jordbruksministern : kommer | ' anse det skäligt att personer som helt saknar kunskaper i skoks- skötsel får ta hand om skötseln av en ganska stor procent' av landets skogar? Likaväl 'som en svetsare får' lära sig svetsning innan han sättes in i produk- tionen likaväl bör en skogsägare bibringas viss kunnighet i i | skogs- skötsel. - Mot. detta . resonemang kan man ju invända att även jord- "bruksutbildningen borde göras obligatorisk, Det föreligger dock en avgörande skillnad beträffan- de dessa båda näringar, Ett miss- jordbruket kan man i' allmänhet rätta till på kort tid, men ett missgrepp kan få följder: för decennier framåt. Meet SN ee Alla är vi ense om att det är en styrka för ett land att äga en fri och livskraftig bon- deklass. - Om : vi för "framtiden bäst vill värna denna. frihet, måste vi se till att den skogs- ägande klassen får möjlighet att hävda sig gentemot andra ”drifts- former. Det kommer ' den också att kunna med hjälp av. ökade kunskaper. V små : stormskador - i. sko; garna Ganska STOCKHOLM (ke Press) "Enligt av Kungl. skogsstyrel- ser insamlade uppgifter anställ- derden svåra stprmen i början av januari endast måttliga skar dor på skogarna. ES I Länsjägmästaren : i. "Älvsborgs län, där cirka 60, 000 kubikmeter stormfälldes, anser att skadorna. blev relativt små därför att vind- riktningen " var. den . för : desså trakter vanliga; nämligen västlig. Skogen har genom tiderna här- detta håll. Ingen snö föll sam- tidigt "med. stormen, heter det vidare i denna rapport, och sko- gen var inte heller snöbelagd. Varken marken .eller veden var i allmänhet tjälad, varför. gan- |: ska få stambrott inträffade, vari- genom .den ekonomiska : skadan |' blev mindre; os Från Kronobergs än” rappor- terar skogsvårdsstyrelsen , att uppskattningsvis «200.000 träd strök med, varav 75 proc, gran och 25 proc. tall. Stormen tycks när det gäller skogens skötsel "Isom -rapsloppan ”frodas' mycket :"| —Helgasjön - och ” mot Jönkö- dats mot vindarnas anlopp från |, f Sé Fordson Major Diesel med Ålö- lastare på | söndagens. utställning hos Bil &€ Traktor uppstått ännu och. vi hoppas . att det inte blir några heller, ' förklarar « : Blixt; : Men risker finns det ju' denna fuktiga väderlek -har det, samlats en hel del dagvatten på , Skulle det' nu' komma" en köld-! veriod är det ju alltid risk. för isbränna 'och :i den mån, som det finns . möjlighet, så bör man?" vatten. Blir det snö på” "de, otj lade: markerna, också. räkna. med att det upp- i står snömögel. Något. sådant har ; — I En. viss” milda: :vintern är : att: imånga av de skadetnsokter,” som 'över- vintrar > :jorden;-angripes "av svampar och bakterier ,och där- för stryker med... Andra däremot «| bra i 'detta' väder, deri lägger ägg "och bildar larver 'som äter = Nä skador har d det inte | . får , väl . konsulent: alltid och. en: av dem är att i. låglänta ställen; i svackor 'o., dyl; ” nog försöka leda bort detta dag- så får. man. ju: Sö upp rapsplantorna:, Nu har den inte'så stor betydelsé då rapsod- lingarna i södra Halland nume- ra äro tämligen "så: sällsynta. -"Höstsäden' "kom, ju tämli- gen” in” skapligt i jorden och har utvecklats normalt. 'Den står bra |-; "ligger också fint. : givet; skälle göra någon. skada — "det. "dan ni'än att den kommer > i I vår, . eller sommar. Så | servgrödor. ökar, väl något lite. Även: linet' Kommer, säkert att... . - odlas: 'som" förut om än en och :- ” annan + har:; lagt av. ' Fjolårets "Fortfarande har vi inte' haft någon vinter och "dc "Vörjar" fak kt så å smått att grönska Vr både här och där. Björkarna börja knoppas och säden står grön på fälten. Men är det in=:= "> "fe förknippat med vissa risker för grödorna att väderleken. är så mild? Laholms : Tidning od : ställer frågan till jordbrukskonsulent Birger Blixt vid id hushållningssällskapet i: + Halm- "Men "det är: att en nätt vinter inte, är ju faktiskt. bättre att få en så": "— Vad annars ; beträffar årets: - kommande grödor: så, blir' det”- välsungefär” soni "normalt. . Soc- a . kerbetor. "kommer . att. : stort.sett i 'samma utsträckning -. adlas i, som i fjol och kontraktsodling= = arna. äv ärter och andra kon-” "skörd. blev ju skaplig och jag "" vill: starkt understryka, att linet är en mycket bra, mellangröda, som "vi . bör slå vakt om, allra > helst” på kreaturssvaga jordbruk; slutar korisulent” Blixt, r av. "länet samt: i det mellersta stråket längs sjösystemet' Äsnen pingsgränsen. Man kan inte tala om några koncentrerade storm- fällningsområden utan som regel ha rett eller ett par träd. fällts jämnt” "fördelade" över arealen frånsett vissa nyupptagna hyg- geskanter: Värdet: av den i Kro- nobergs län stormfällda "skogen uppskattas, till i runt a två milj. kr; vol av” Det torde inte: föreligga någrå svårigheter: att ta vara på den stormfällda - skogen "inom ' ramen för 'det ordinarie avverknings- programmet, Co Cs se, SÖKERENE 27 "ARBETSKRAFT HAR NI NÅGOT ATT SÄLJA : "ÖNSKAR NI-KRÖPA NÅGOT. "FÖRSÖK DÅ EN ANNONS I Laholms: "Tidning ha tagit hårdast i sydöstra delen |' — DET BRUKAR GE GOTT "+ RESULTAT > 0. r pr kg. över ovanstående notering. Fläsknotering för samma tid: Halmstads Slakteriförening : - AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 4/2—9/2 1957 - Priserna gälla utan avdrag för frakt; slakt, veterinärbesiktning o. dyl. men inklusive hudar och övriga organ. -- Klass " Kor Kviga Ung- Äldre Göd Gräs- Späd-. Får L-m Hat "Ungh. Oxar Stut tjur tjur kalv kalv - kalv - "prima Ex, pr. 4:15 4:95 4:85 4:65 7:90 4:75 4:50 3:80” 5:40 3:50 3:85' Ir. 4:05 4:80 4:75 4:55 7:60 4:55 3:70 5:20. LP: -4:— "4:75 4:70 4:50 7:30 4:25 4:10 3:65 5:10 3:35 = 1—- - 3:95 4:70 4:65 4:40 7: 4050 3:45 5— . ' + 3:90 4:55 4:60 > H bok - : . Föl Z 3:80 4:25 4:20 5:30 3:75 3:95 3:30 4:80 3:25 prima u— 3:80 4:25 4:20 5:30 a 4:70 m+ 3:75 ” 4:15 a SN nI 3:70 4:35 - 3:50 3:60 3:15 3:80 | mm 3:65 4:25 : Vv 3:60 4:15 - 3: 35 "2:75 2:95 För får och lamm, som levereras ulliga, betalas för köttet 10 öre Avdrag för: > r' det av största" vikt att > Vi har stort intresse av att .Halms vår verkstad utför reparationer! snabbt. och. tillhanda- sa "+ håller reserv- och utbytesdelar. on z ett tillfredsställande en god Service garanteras, . våra sågar skall fungera på rn ätt. > > tad, NU / ÄR SKOGSKONTOT -- >> HÖGAKTUELLT i + männen till ökade insatser på G £ Exp. I MH II |Storboskap, får och lamm - naturvårdens område. Folke . TV NIE 1018 ke. 3:50 3:50 3:50] B (= mellanfeta) 20 öre . Så Thörn har fått uppdraget att 3 UV (UR 1—204 3:50 3:50 ER " 30 , Skogskonto innebär som bekant, att skogsinkbmste H Begå d q on I föra denna turné. I bagaget EE E 2358. 3:50 3:30 ).D (= överfeta) 60 taxeringshänseende kan delas upp på flera 3 år, vari ET e4år demonstration I lmedför han en uppsättning färg. |] Riktpriser 36—50242 4:25 3:60] ”B (= mellanfeta) 10 beskattningen blir rättvisare och jämnare, Deklar. tionen ' Sågen kan på enkel bilder, som enbart de borde kun- | 11 SI—554 Ao 4:30 3:80] C (=feta) 203 tidens utgång (i regel 15 febr.) är sista dagen för san komral enkelt sätt — |na göra den mest förstockade till | —1290:— 566042 » 4:65 4:61 4011 D (=överfeta)' 40 > ning på skogskonto avseende 1956 års sk öhansätt- komple etteras med JORD- = |naturdyrkare, Srensk tillverk- 6l—714 + 4:16 69 4:01 | Enligt Jordbruksnämndens be. 13 s opsinkomster, 9 BUSKRÖJARE, . Inte minst skolungdomen vill Lättare more se ng ” is 2 åa stämmelser utgår slaktdjurs- Zn enl . Upplysningar i i allt som rör Huvudförsäljare: aan Söka nå genom denna hela | Väger bara 9.8 resp. 104 0 kö kon - ” 4.35 430 3.85 | > ” avgift för: :' + skogskonto lämnas av äropa anda Skalade sar ärdsr Jett med 19” svärd och kedja An Sar ” 2:25 420: 3:75 AA Nögeatur (storbosk.) för : le os Överstyrelsen är or eilekriva LR : 65 el Pp vägande 150 k Desto - Hallands Skogs- mycket intresserad av ett upp-] 9 driftsäkra,” Sascor och rn 4:10 365] & däröver =. k ec 15:— Jordbrukskässan SV . .- . slag att skolklasserna skall till-| = Brosch - Indre an EB. - 8— er : 2 Mn fe + Ggareförening |åvarsu revir, Inom Nos OR Övriga PP över 150 kg. o däröver nn ETkE ee Markarydsområdet, de bl. a, skall svara för att ett| från närmaste LANTMAN. = |Ex pr. 3:00 Mindre än 75 k; 5 Sn Markaryd behövligt antal fågelholkar sättes |. NAFÖRENING eller fråa = |Klas I 3:50 Kalv, hel kropp ä-)], : Hallands Cenfralkassa fe] arkarydsortens upp och underhålls. Skogsfåg.| — 058, + | eh 320 Ia fav, halv kropp 4— : so arna har nämligen svåra bo- Tel, namn: Xl 2 ör 2 ; kantmaanalör ening stadsbekymmer I likhet med| CENTRALFÖRENINGEN |" a kalvgalt oflåda 3:10 oc dose? VR 15 ke " Jördbrykskrodis | | 1 e , kary människorna. Å . För halv 714 k; "HALM el | : Falkenberg och därover GIG e — - STAD” Dee ts N vo —— | s - Zoom | X I - mA A Dn ML - AAA AA SAD A FO 2 b äv Ferry INNER N tm ee eta NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.