DA senta vr p " , ställningen inte utgör något hinder | > rättsligt. gälla samma; villkor "som . ” måga att hävda sig gentemot andra "Procent på 521; För tekniker är - furirer 11,22, Inom flygvapnet finns "+ förolyckare kände inte till alt ) D? 2 febr. i år har det gått jämnt hundra år sedan den ryktbare engelske generalen Sir Ro- bert Baden-Powell föddes. Att han på sin tid, kring sekelskiftet, med rätta räknades som en av det brit- tiska världsrikets mesta' begåvade militärer, väl värld att nämnas vid sidan av en Kitchener, har med ti- den hunnit glömmas, Den odödlig- het, som nu häftar vid Baden-Po- : Sitter halsduken i soldat vara, rätt? Ja, om. nå tida atomlerig, Det tr Gi, G någon chans att klara sig i ett fram så här MM är Däl.så välkända, a ande underbefäl som Provar, och nunor= tt vi inte behöver nämna några namn. = Dålig: ekonomi att inte höja underbefälslönerna Det torde vara en mycket dål befälsyrket möjligheter att köonku » kraften. lig ekonomi, att inte ge under- rrera på lika villkor om arbets- avfolkat, vakanserna stora till men för dem ” som stannar kvar, Ben viktiga tjänstgöringen kan inte skötas så som den borde, med . ned på vårt försvar. stora värden står på Vid en extra" kongress i dagarna kommer underbefälets ställning att . tas under omprövning, man begär tillsättande 'av "ett antal förste tjänster, i vilka man skulle inträda vid 42 års ålder, underbefälskategorierna " möjlighet den, så att lektivavsked får bättre möjligheter att göra sin röst hörd, Frågan 'om tillsättande 'av " förstetjänster har " tidigare varit uppe till behandling, mer, alltid. mötts av ävslag hos ar. ' "betsgivareparteri MAN Cm förbundet ' åtgärder av detta slag, d. v. 's om exempelvis allt flottans un= derbefäl eller allt, flygvapnets underbefäl lämnar: sina anställ ningar, innebär detta, att hela örlogsflottan, blir liggande i sina baser . respektive: flygvapnets - flygplan blir s å” ken. ' « Förbi a let - hävda: tid, 'med . bestämdhet, "att den "militära |". för underbefälet att tillgripa sådana åtgärder, . För | verksamheten". vid försvaret "måste i fredstid arbets- för övrig. samhällsverksamhet'. och personalen får inte berövas i övrigt gängse ' öjligheter At ä Å löneintresse: " Många vakanser 7 | - > Vakansläget , visar --klart, : anser förbundet, att yrket inte har :för= yrken. Störst är bristen på furirer, där inom armén endast '1,203 plat- ser av 2,510 är besatta, en vakäns- ' vakansprocenten 2,8 och ' för över- 121 besatta hjälpteknikertjänster, medan det! behövs: 355, en vakans- Procent på: 65,9 medan bristen på flygtekniker är 14,1 procent. . För"I 16 är. siffrorna något gynnsammare, ”. Just nu råder . BANVAKT ÖVERSÖRDES ' > OCH DöDADES ': ". FALKÖPING. (TT) - , | 60-årige banvakten Simon Eriks- son, Älgarås, dödades på fredags- förmiddagen äv ett extra express-- tåg i härheten av Älgarås station på linjen Göteborg—Steckholm. Eriks-. + son kom på en dressin och på grund som 'ger de äldre - vidtar: strejk”. : 1 - genomgångsyrke, . landsavdelning, hänsyn till de stora pengar som i övrigt lägga ' Materielen blir inte skött som den skall och . väl 5 spel. Utbildningen, blir eftersatt och Perso= | nalen sönderjäktad På grund äv de besvärliga arbetsförhållanden verfurir Karl Kjellberg, 1.16, vill "ha en förstebefattning för äldre - " Överfurirer. . :, let brist på 5 överfurirer och" 22 furirer medan tio aspiranter > ; träder i tjänstgöring som fw : rer den 1/4, varför bristen re-. stduceras till 12. Det vill säga . om'de tio klarar sig, om de tio : finner den betydligt slitsamma= : W're "trupptjänsten behaglig : och :om de tio stannar, och inte går , « till : polisen, som på grund av. ti « Skilliga" underbefäl,. . De « '7 Under året avgår en överfurir och tre furirer-och ytterligare två överfurirer har aviserat avgång. Att arbetsuppgifterna för ett un- derbefäl är. skiftande hade vi. till fälle'att konstatera under en sejour i den. grå uniformen 1954 och nu senast vid en rundvandring, där vi fick studera det visserligen stimu- lerande men" dock 'slitsamma vär- dagsjobbet, antingen det nu. består i att drilla någon gång ovilliga värnpliktiga, eller i att som tek- niker gå på: djupet och veta det mesta om det material man arbe- tar" med. Antingen det nu är de tusentals småprylarna i en RA 100 — portabel radiosändare — eller de mera väl . tilltagna motorerna i bandtraktorn, » cd ÄT j Ny karaktär i yrket TN den i Underbefälsförbundets ' hal- Kjellberg '' + Då skulle under- befälet utbilda sig till. ett slags elit- soldater, som 'sedan övergick tilll - "civil verksamhet, Genom bl.;a. den stora tekniska utvecklingen försva- ret ått "har å - ”— Det här yrket var ju förr ett säger ordföran-' överfurir '" Karl wells namn och gör att detta aldrig kommer att glömmas utan hedras och vördas av ständigt nya genera- tioner av all världens bästa ung- dom, har sin grund i den världsom- fattand. 3 songs som han själv med rätta betraktade som sitt livsverk, Då Baden-Powell be- gynte detta” stora verk; var han själv redan en 50-års man med en LAHOLMS TIDNING > = scoutrörelsen, Alldeles frivilligt forde detta steg icke ha tagits. Det var på ”råd och anmodan” av dena engelske monarken Personligen, som Baden-Powell fattade sitt be slut att lämna den militära tjänsten för att helt taga hand om scoutrö. relsens utveckling och organisati: | 'Baden-Powell och scoutrörelsen > Ett ungdomens dubbeljubileum Ett 100-års- och ett 50-årsjubileum för all världens ungdom tid varje människa. Genialiteten 4 Baden-Powells berömda bok ligger främst däruti, att han förstått att på ett för all käck och vaken ung- dom, fängslande och begeistrande språk levandegöra den kristna eti- kens bud och lagar och genom skapa den sk Ideal för brittisk ungdom. Något exakt datum för scoutrö- relsens tillkomst är svårt att ange. För att förstå dess tillblivelse mås- te man ha klart för sig, att den var känsla, den naturkärlek och den umgängesform, som bäst är ägnade att övervinna klassmotsättningar och - sociala skrankor, Baden-Po- wells scoutrörelse är i djupaste och bästa mening en demokratisk re i högsta grad”av behovet påkallad i ett historiskt skede, då ungdomen på sätt och vis blev lämnad åt sig själv utan ledning och ideal i ett borgerligt — självbelåtet samhälle, som ägnade sig åt penningförvärv och optimistisk men ytlig utveck- lingstro men där samtidigt klass- sällsynt rik och hedrande militär bana bakom sig, = en - Baden-Powell, - vars fullständiga namn från början - lydde Robert Stephenson Smyth, föddes som sagt i febr. 1857. Han var son till en kyr. koherde i London och hade ett par äldre bröder. Hans egen uppfostran var vårdad och traditionell på äkta umgänge 'räknade en'hel del av Englands dåtida. andliga elit och miljön var typiskt victoriansk, visa- de de unga prästsönerna' föga in- tresse för intellektuella och bokliga studier. Musik, skådespeleri och na- ' tursvärmeri var-särskilt den unge -Roberts favoritsysselsättning, ' Han gick genom ett college, som de flesz ta andra engelska överklasspojkar, men ferierna tillbragte han med si- na bröder på länga skogsvandringar ch seglingar längs Englands kuster. -. Soldat av en slump.. : ' Efter högskolestudiernas slut viss- te den unge Robert inte riktigt vad han ' ville. välja för yrke; det-var snarast av en slump, att han gav sig in på den militära banan, Det visa- de sig emellertid vara det rätta va- let, Med- högsta utmärkelse vann han i sinom tid inträde vid officers- akademin i. Sandhurst .och avlade en lika utmärkt examen där. Med nyförvärvad officersfullmakt klev han som löjtnant tilldelad ett hu- sarr med 'tjänstgöring Indien." Och därmed började eri av de mest lysande karriärer, som den brit- tiskå armén”hä att uppvisa; Vägen förde honom ' härvid via Indien till Afganistan o. slutligen till Afrika där | han skulle komma att göra sin mest ryktbara insats som chef för den brittiska garnison; vilken under nä- ra 8 månader höll stånd i den pro- visoriskt befästa staden Mafeking mot en mångfaldig övermakt av fi- ender. Detta var alltså under boer- kriget åren 1899—1900. Dessförin- nan hade Baden-Powell hunnit bli en av den brittiska. officerskårens främsta” Afrikakännare. Han. hade med stor "utmärkelse deltagit bl, a. i Zululand '1888 och i- krigen .med Ashanti- och Matabelefolken 1895— 1897, - : ön SON » Efter första boerkrigets slut blev Baden-Powell befordrad till gene- ral och deltog som sådan i striderna i Transvaal fram till 1901; Efter kri- get gjorde han en betydande insats som organisatör . därstädes genom att upprätta den sedermera beridna brittiska poliskåren i Sydafrika! Han blev på så: vis en av de verkliga grundarna ' av ' den Sydafrikanska Unionen,". Utnämnd till generalin- spektör. över det brittiska kavalle- riet adlades han 1909. Hade denna kariär fortsatt några år till hade han säkert fått mottaga en mar- skalkstav, men ödet ville annorlun: da. I själva verket avslöt Baden- Powell sin militära bana år 1908 för att, i 'stället ägna sig åt det som skulle bli hans egentliga livsverk os ER me ket. förvandlats till ett yrke. Kon-) . traktstid av tät 'Ginma täckte han för -. sent tåget, Han försökte dock hinna av spåren och "få ' dressinen med sig, men upphanns av tåget. Den extratåg skulle komma. . i Erikeson skulle inom kort avgått med pension, - Det finns ingen '. - röd fara i M, Öst? "anser Saud'.. WASHINGTON. (TT — Reuter) Det finns inger verklig kommus= nistfara i: Mellersta "Östern. säger kung Saud men tillägger att Eisen+ ie: ssionsplan är, etl ytsättningar härför, furir, Och med bra förslag värt a det" följer, "liksom för alla -andra trupputbildare, . ett moraliskt och bra förslag värt att studera, "+ I Tronföljaren i Irak, Abdul Ittah, a anställningsförhållanden och. löner] - och det är detta vi nu skall försökal - . få bukt med." 0 "> Med de stora kvalifikationer tar under precis samma villkor som är slopad och vi arbe-] ” vilken 'annan civil verksamhet 'som| helst, "+. - Utom ' r det gäller arbetstid, som fordras av underbefälet i - dag, är det inte rätt, att löne- läget skall ligga med en slutlön på 950 kronor i månaden och det i ett yrke. som beträffande ' arbetets art och ansvar och ” arbetstiden inte. kan jämföras med något annat yrke. Utbildningstiden är lång, efter|. fyra år blir man, om man har för- de "däremot ki n som ett av. de svåraste problemen i Mellersta Östern. ” or bateck iskt ansvar. i SV som bekant en engelskt vis. Trots att familjen i sitt. av räckvidd och har som sådan kommit att påverka utvecklingen i alla kal. - "i en ut: som grundaren från början väl knappast själv skulle vågat föreställa sig, 1 - England blev "Scouting for ' boys” gnistan som skulle få scout- framträdde ' allt grällare mot bakgrunden av -en hänsynslös industriell rovdrift på både natur och människomaterial, För den brittisk d blev att på allvar blossa upp. Scoutgrupper upprättades i de fles- ta städer och samhällen, och Baden- Powell lade sig själv i selen som Baden-Powell, hjälten från Mafe- king, den idol som den behövde och rörel främste organisatör ' och övervakare. I Tyskland fanr.s redan förut en viss motsvarighet i Wan- längtade efter. Den Ilska pres- sen bidrog flitigt och med hänförel. se att skapa en nationell myt kring den unge officeren och hans tappra skara därnere i Boerlandet. I en tid, som var fattig på idealgestalter att se upp till, hade man här äntligen funnit den rätte mannen. Här var en karlakarl, som vågade ha sin egen mening och som inte gick sin väg på redan upptrampade stigar. |: - Under 'sina år i Afrika hade Ba- den-Powell en gång :skrivit och (1899) 'utgivit en liten militär hand- bok om hur man skall utbilda ung- dom "till ” kunskapartjänst. - Boken ' | hette ”Aids to scouting”. Boken be- skrev, hur unga pojkar skall instru- eras och fostras fysiskt och psykiskt till rörliga, smidiga,.vakna, kröpps- ligt och själsligt bärdade personlig- heter, -som. lämpar sig för farliga och ' svåra spejaruppdrag. Baden- Powell . visste "mycket" omm ämnet. Han hade själv. gjort " tjänst som krigsspion och spejare i fiendeland och skrev, t..o. m, på äldre år en särskild -bok, om sina ”äventyr som spion” i Intelligence service. ("My adventures ac'a Spy”. 1915). Någon gång omkring 1906-—07 fick Powells beundrare :' och vänner - i England ögonen "på, hans bok om "scouting och beslöt att sätta i gång en ung>- domsrörelse avsedd att förverkliga de" uppfostringsidéer, som denna mi- litära instruktionsbok presenterade. + Det dröjde icke' länge, innan Ba- den-Powell. själv lät angagera' sig i detta företag. Han ansåg emellertid att, det icke blott gällde 'att på hel. eller halvmilitärt sätt stålsätta ung. domar till starka och ansvarsmed- vetna karaktärer utan att man ock- så borde göra .dem till goda, hjälpsamma och lyckliga människor. Efter en del på- tryckningar från ' insiktsfulla ung- domsfostrares sida beslöt sig Baden- | : Powell för att ta itu med problemet på allvar. Han drog sig för en tid undan offentligheten till en 'gam- mal väderkvarn i Wimbledon, Där satte han sig att omarbeta den gam- la handboken ”Aids to scouting” för civilt; ungdomsbruk, . Det blev ett helt nytt arbete ”Scouting for boys” (1908) däri han. utvecklade hela scoutväsendets teori och praktik och fastslog sen utlagenochscout- löftena. Detta verk blev en fan- tastisk men välförtjänt succes och översattes snart till de flesta kul- turspråk, se . :. En demokratisk reforma- NS tionsrörelse, =. 7: "Vad begreppet scouting och scout- ideal: är: och; innebär behöver här icke närmare utredas. Det vet i vår TZ » | Position. Med hjärtlig god hälsning d der sg , men även här uppstod sco is Scoutrörelsens grundare general ” X Baden-Powells Stockholi slutad. Han hade emeller terligare hunnit med att darholmskyrkan, Skansen - mottagits I av Gustal V och Junechat med prinsparet på Drottningholm. tid då yt? bese Rid= kron= Huru detta Sverigebesök gladde Sö hans selske generalen framgå Sven He- sande tackbrev til | dne därt han bl a skrev följande rader om den unga svenska scou FI An RR : msvisit Ave och Slot- . diens av kung "Det var särskilt glädjande, för e mig att finna, att rörelsens ledare ul fullo förstått déns verkliga, vy ten, nämligen att det icke a tion fråga om en militär organisa ao utan om en uppfostrande röre 59 med det enda syftet att göra på karna till duktiga, manliga m en gare för sitt land och £e dem 14 sådan karaktärsdaning, ' som lans kan meddelas dem inom skola väggar, och göra det med så så medel som äro hälsosamma och Hel talarfie för pojkarna själva; M i som Icke ta hänsyn till skillna er. fråga om samhällsklass, religion Politik...” - öket, Ett år jämp> efter Sverlgobesöke' 1912, ingick Baden-Powell, 55-årig, äktenskap med en ung dam som 3e= dermera blev chef och ledarinna för Englands " kvinnoscoutrörelse. Hon skänkte honom före första världs- kriget en son, Peter Baden-Powell. På sommaren 1911 hade Sven och Baden-Powell, Al livlig korrespondens, som kom att sträcka sig genom flera år, och till en varm vänskap mellan den brit- tiske scoutgeneralen och den sven- i + vilka sammanfattades under 'det tyska namnet . ”Pfadfinder-Bewegung”. (Pfadfinder = spejare, kunskapare, stigfinnare). I Schweiz och de skan- dinaviska . länderna: följde - man snabbt efter. Den svenska rörelsen fick behålla det' engelska ur- sprungsprogrammet, OA ska forsk och dennes familj i Stockholm.' Det torde icke minst ha varit de båda frejdade He- dinarnas förtjänst, att Baden-Po- lma Hedin besökt generalens ung= karlshem 1 London, Princess Gate 32, och Sven Hedin”ger 1. sin ovan anförda bok en drånlig liten akild=" ring av hur kuriöst denna ungkarls- lya vat inrättad, fylld av fågelburar med - öppna luckor, "och fåglarna flygande fritt omkring i rummen, kvarlämnande sina . visitkort här Om den k örslsens första utveckling har Sven Hedin en int notis i det förtj' d ' i ”Stormän och Baden-Powell anlände, från Christi well så tidigt söm hösten 1911 kom på ett Sverigebesök som Sven He- dins personliga gäst. Besöket blev visserligen relativt kortvarigt men mycket innehållsrikt, som framgår av redogörel kungar”. kapitel om Baden-Powell, som in- går i II delen av boken ”Stormän och -kungar”. (1950). . Sven Hedin skriver där: =. : a > ”Redan ..1909 .-chade Göteborg en mindre scoutgrupp. Sveriges Scout- förbund och KFUM:s Scoutförbund stiftades år 1912, Men redan på ny- året 1910 hade min syster Alma — enligt Baden-Powells mönster star- tat. en liten. scoutförening bland du na (på Söder i Stockhol Samtidigt fick rörelsen fart på mån- ga håll i Stockholm och andra de- lar av landet; Även jag ägnade mig så långt min tid tillät det åt den vackra och lovande missionen bland det växande släktet. Greve Eric von Rosen upplät "ofta sina” ägor för scouternas läger oh friluftsliv, och jag minns trevliga kvällar på Roc- kelstad, då vi samlades kring scou- ternas lägereldar och turade om att för de ivrigt lyssnande pojkarna be- rätta äventyr, värden från Afrika, jag från Asien. År 1913 gav jag ut en bok, ”Scoutliv i Tibet”, som jag tillägnade Sveriges scouter och de- ras ledare” «eve : > Den 5 mars 1910 skrev Sven He- din ett brev till Baden-Powell och berättade om den svenska scoutrö- relsens första utveckling och om fröken Alma Hedins bestyr med sin lilla scoutkår. Scoutgeneralens svar, daterat: Richmond, Yorks,' den 25 mars s. å. hade följande lydelse (i översättning): ena . =" ”Dear mr Sven Hedin, >". Jag kan ej säga hur överaska och glad jag blev över Edert vän- liga brev av den 5 mars, Jag är för- tjust att höra om Edert intresse för boyscouterna och om Eder systers arbete med att organisera och träna en trupp. Jag skulle bli så glad, om rörelsen på något vis kunde bli po- pulär i Edert land, och allt jag kan göra i fortsättningen för att främ- ja detta syfte skall bli gjort. Jag hoppas uppriktigt att då Ni kommer till London jag får tillfälle att träffa Eder och diskutera idéerna. Varje råd och förslag jag under tiden kan giva Eder står alltid till. Eder dis- el Eder förbundne te”, Robert Baden-Powell” Till Sverigé som Sven Hedins oo > gäst internationell rörelse, och på bilden ser vi engelska och fins! a "Dessa två brev gav upphov till en ENA till Stockholm och mo tralen. av en stor människoskara, medan Stockholms scouter med sina ledare; bildade -häck.. Dåvarande högste" scoutchefen' i Sverige, ksp- ten Littorin, höll tal; Sven Hedin överlämnade till gästen det svenska scoutmärket i guld, varefter Baden- Powell höll ett kort tacktal, De föl- jande två dagarna ägnade den brit- tiske. gästen "åt ' att” inspektera de stockholmska: scoutkårerna och 'ett par av huvudstadens skolor (Adolf Fredriks folkskola och Norra Latin läroverket). och en stor scenuppvis- ning på Östermalms idrottsplats. Vid ia, den 2 sept, ttogs på Cen= : och där, Ja, där fanns också ett fint nät innanför ett av fönstren och en ligt, Även fyrfota nummer förekom= mer i detta lilla menagerl, men ng minns inte nu av vilka sorter...” det tydligen på tiden, att det kom en fru I huset generalen, ' . andra världskrigets början men "ej dess 'slut, Han dog på resa I Kenya minster Abbey I London har hans minnesvård över hans -porsonlighet till de största av det biltliska rikets stora, män, För:en efterväirld fram= mannaidealet: tapper,» vänlig, ruk« siasm för sin stora idé att ge spänst mängd tama bin, som surrade fred= . Av denna, skildring att döma var | hos den gode stout«=, Baden-Powell hann uppleva det ' år , 1941, vid 84 års ålder. :I Wesl= , tacksamma .. landsmän. uppfört en och livsgärning. Han räknås m, ao. ' träder han som, en renodlad typ av '' det 'kristna, ' västerländska" gentle= ". ryggad, spontan och fylld av: entus + nio en middag på Royal i scoutled; krets . träffadé 'Baden-Powell en |”' man, som 'sedermera 'skulle bli en )Y mycket känd och berömd "scoutge- neral” i Sverige, den store, entu- siasteri och ungdomsvännen, kapten Ebbe Lieberath, ...:, Redan den 4 sept, på k Oe MHF manar: ch k . och I » Åt all ärldens ungdom." v NG "Spara på bensinen, så vi slipper CM få Sf shudet tillhakal Ny paroll vid'SJ: Tågen skall nu gå | Dyrbar skillnad mellan! bil eller motorredskap'- STOCKHOLM (Press) alt inte avmontera bakaxelns fjäd= "' rar, på två gamla” lastbilar hor kos< tat honom c:a 15.000 kr.. Han har : tågföring. Den resande all får som följd därav i vissa fall be- reda 'sig på förlängda restider. Med att hovrätten dömt honom) till dels 25 dagsböter där n klagat över å 8 kr för att'ban inte Mera rättidiga tåg blir SJ:s främ= | sedan 1950 använt bilarna för sten= «= . sta -paroll vid -uppgöråndet av den |röjnh + och har inte regis . nya tågtidtabell, s&om skall träda i strerat dem'i den tron att bilarna . kraft den 2 juni, Det nu pågåcnde | kunnat klassifi ras som motorred- - L tidtabellsarbetet inriktas därför 4 |skap. «> " vn NES första hand på en god och punktlig | - Målet - har" varit uppe I'bhögsta :.. ” sänt a M hänsyn till SJ:s försä ekono- förpliktat honom att betala blilskatt från 1950 med sammanlagt 14.865 de två bilarna, dels - JL ojämförligt största inkomsterna, på ' | på landsbygden till én viss grad an- "| passar sin livsrytm efter de kollek- ” | ment reagerar mer eller mindre ut- ning av persontågsplanen aktuell. - Det är privatbilismens starka ex- pansion som förändrat trafiksitua- tionen för såväl SJ som andra kol- lektiva transportmedel, förklarar man i järnvägsstyrelsen, En revide- ring av persontågplanen har blivit nödvändig, Det gäller då att samti- digt genom utrensning av. en dell, kr. . Västmanlands östra domsagas häradsrätt hade däremot ansett att fordonen kunde betecknas som mo-, torredskap. fler : samma uppfattning: som” hovrätten, nämligen , att fordonen visserligen ättade som >. -' or Högsta domstolen har emellertid Isa, dåligt utnyttjade tåg åstadkomma den luft och det utrymme i tidta- bellen, som är nödvändiga för att SJ skall komma fram till en bättre och mera stabil tågföring, Skulle SJ i: dagens läge handla strikt järn- vägsekonomiskt borde SJ till för- mån för godstrafiken, sond dock ger m arbetsredskap, men att de varit konstruerade för en hastighet "av över 30 Im I timmen, «Detta plus den ändigh fjädrar inte avmonterats och att ra=- inte kan klassificeras som stenröj- varit I att balk 1. ; en inte förkortats gör att bilarna tort, sina håll gå betydligt längre ifråga utan som” - 5” ' om persontågsindragningar än . vad nu föreliggande planer syftar till. prägel på en eller flera människors | Ino är man fullt på. det klara med och har re- dan fått belägg för att planerade vägen anse sig nödsakad att i sitt handlande ta hänsyn till varje så- dant individ . Skulle jäm-= lt fall bleve det för åtgärder k att leda op- position, kritik och klagomål från dem som blir berörda av tågindrag- ningarna. Det är ju så att många av de människor, som inte har tillgång fa järnvägen mycket svårt, £ de flesta tidtabellsändringar av någon bety- delse än sådana som 'innebär en rekt ll kanske omöjligt, att göra andra dill! Man ing av tågol i framför allt då kanske människor fö. tiva transportmedien, och för dessa människor blir helt naturligt varje ändring av”tidtabellen, som inte rå- kar bli till det bättre, ett mer eller mindre kännkart ingrepp i den per- sonliga livsföringen, mot vilket man bör också komma ihåg att ett tåg aft en tidtabell som är lämplig för' en stations klientel kan vara ' mindre lämplig för en annan sta- - tions och direkt olämplig för en tredje stations. Även detta förhåls . lande ger vid utformningen av tid. on tabellen för ett tåg, avsett att hu. , ; rflyttar sig I tiden. Det innebär, betjäna ett mer lokal. .. allt efter och v trycksfullt. Det finns 'väl knappast något persontåg på SJ:s linjer som eler mindre accentuerat sätta sin inte på detta sätt kommit att mer betonat trafikbehov, upphov till nn problem som helt enkelt skulle bli olösliga om bänsyn skulle tas till ' alla de individuella önskemålen, AE le NONE f - behoven och = +: rördöseng
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.