EYYYFYYTVYTTYY TT TFEFFYVESYTEFYTVTY FIA : Bilarna om fem år 24 får ännu fler' hkr - Här i "Europa "skattar vi jä inte a : hästkrafter i bilarna så högt —'in- | te heller allehanda automatiska 1yx- | anordningar. Det verkar därför som om den europeiska bilindustrin, ä- | ven "den svenska, i framtiden inte får mer utan snarare” "mindre att frukta'av den amerikanska konkur- rfensen. Möjligheterna av export till 'TUSA torde: också bli bättre, om dei inte blir nya tullar. ' Dessa fram- tidsvyer kan man utläsa ur ett ut- talande som en amerikansk bilex- pert, Paul Richard, nyligen gjort om hur bilarna i USA kommer att se ut 1961, De kommer att bli ännu a lägre och utrustade med fler finesser, men de kommer” inte att bli längre eller tyngre, .För närvarande - har ; de amerikanska . bilarna i genomsnitt 227' hkr '— det kommer att höjas Mrs S till" 280. hkr. En' del bilar I får. så Kommet ni ihåg en liten ekorrögd ”Elar a äger 1100 kg kom flickunge 'med råttsvansar och bara färdie fö a al FR nan 31 färdig för. ”vuxna” roller, så lade mer . att använda mer aluminium fötter ” Disney-filmen Sången om RE fram. ett kontrakt för | och magnesium och blir sålunda in- | Södern”? Det är flickan till vänster, underskrift, på te tyngre, Bilens' vikt per hkr, som loch hon heter Luana Patten.: > "4 -1-”Rock Pretty Baby" har Lua- |” de senaste tio åren har gått ned "Den välsvarvade ' och attraktiva] na" riktiga kärleksscener med John | - från 16 kg till 7 kg, kommer att gå unga damén till höger som' spelar | Saxon, en' annan ungdom. med lju- ned ytterligare till diygt 5 kg. Det- | med i Universåls ”Rock Pretty Ba- |sa framtidsutsikter. Hon gjorde" stor ta innebär att vanliga bilar år 1951 Iby”. är också Luana Patten! Hon är |succé i ”Möte i mörkret” där han |: > "Arabiska "analfabeter får samma vikt per hkr som de nu- | fortfarande lik' den lilla : flickan, |spelade mot självaste Esther. Wil- "Enligt senaste" uppgifter utgör an-|varande sportvagnarna.. ' >" fastän råttsvansarna har blivit häst-|liams och nu har flickorna en'ny|: 7 talet analfabeter i den högst civi-|' Driftsek har. ingalunda, |svans nu,” :. idol att sucka över, I den senaste liserade' arabstaten' Libanon bara 48|som en del fabrikanter påstår, bli- | .: Det är en del'år sen Luana tyckte filmen -leder. han "ett ungdomsbass, Procent mot 62 procent av befolk- vit bättre under senaré år. Under att hon” inte ville spela barnroller [som gillar Rock n' roll mer än annan mer, men hon lovade att komma musik... : 7 Helga växte :öpg r en liten hamnstad långt norrut. En kväll hon var på sitt nittonde år, dan- sade hon. med'en' ung' styrman : från 'en mälmbåt i hamhén. Den kvällen fann lila Helgas hjärta ett evigt ankarfäste, Så" förun- " derligt enkelt kan det vara här I världen. Hon gifte sig en blank värdag, - som - saluterade med vittoppiga sjöar; och - skrikande Helgas , lycka: varade bara ett måsflockar I havsbandet. ' | halvt år. .En gammal. tropiksjuk« " Efter . den dagen”. fanns , del. dom kom och efter en kort tids mesta av .hénnes livsglädje”, och sängliggande gick männen bort. 6org I långväga brev från alla Åter fick hon; sitta ensam hem- - världens hamnstäder. ma, Fen ny "främmande miljö, Andra gången, mannen "kom I och aldrig kunde' det hu komma her från en långresa, var. han något brev från mannen.” Den far till en frisk liten pojkbyting enda ljusglimten efter ' mannens tom hette Björn. Till föräldrar. |'död var att: hon snart skulle få ' tas sorg blev det inte några fle: hem sonen. Han var färdig med "ora barn i hemmet." sina första läroår på sjön och nu Att Björn skulle gZ i faderns skulle han in vid sjökrigsskolan, fotspår, det hade han! visst be- |skrev han Men först måste han | sonens öde? Hon visste ju att res 5 stämt sig' för allaredan :den da- göra sin värnplikt i marinen. - .|san var förenad med livsfara, att gen han förvånade: världen med - Sista månaden Björn fullgjor- | det vimlade &v minor längs hela, "77, | - att: han kunde: säga "skepp de sin ' värnplikt, tjänstgjorde | kusten och. att flera fartyg alla-. Ve —| : sjö tydligt och rent; ;.] han. "ombord. -på pansarskeppet redan blivit offer för dessa. Jag. ' : : Under. hans uppvåx Fäderneslandet. Det var den må- Inte ha sin ter t un "kapten, det vore inte lämpligt för någondeta av dem, Men han tröstade hen- ne med att han Själv om ett par år tänkte säga farväl till sjön för att slå sig ned på land. Och |. han höll det löftet: Två år se nare flyttåde de: två till huvud- staden, . där ' mannen blev del- ägare 1, en -sképpsmäklarfirma. on. "Några fårav v besättningen | H skulle vara räddade, men ingen : visste vilka + eller hur många. Helga" satt ensam: hemma” vid ' radion då sorgebudet lästes ” upp. I och runt om den tilla hamn- staden däruppe i norr fortsätte bomberna och ; torpederna sitt ödeläggande verk i veckotal, Det ' ” var ingen som hade tid eller ro att. undersöka vilka det var som - ” hade sluppit levande undan. vid Fäderneslandets' undergång. +, Först månader efter sedan kela - get hade” avstannat . blev. Helga tagen ur : ovisshetens. inferno, > som hon hade levat £'sedan den, dagen radions sorgebudskap nåd= fora de henne. "Björn vär inte bland s | de räddade, "all Ave " Varför, reste hon' upp till den sönderskjutna hamnstaden dagen ” efter. det hon-fått visshet om 7: | Marina Petrowa är en 22-årig skön-| het från :Jugoslavien, som är Jast besluten ”på att arbeta sig upp” till stjärnställning så filmens himmel, Ännu sår länge har hon inte nått " högre än: upp på stolens armstöd, men nu har filmproducenterna upp- täckt henne, så var' säker på” att "kon nog kommer att nå sina drörn= 3 dd mars mål. igen; Och hon :behövdé bara kunna för sin agent att nu var hon ningen :1i det angränsande Syrien de sista 7 åren har bränsleekono- " som likaså tillhör de mera civili.| min försämrats med 10 proc, - År fjerade:. arabstaterna Av. Egyptens! 1981 torde man dock ha hunnit ör : har aldrig kunnat förmå mig att. + . , efolkning är :T5—78 procent anal- vergå "till mera ra ekonomisk "Den Uligerska A modern "allt :hon' kunde för att |naden det lilla. 'fredsälskande | frågå henne därom, . Jag vet bara i Habeter, medan motsvarande siffror|b ex. få sonen på - andra. tankar, när | landet blev indraget i krigsgalen- att då hon kom tillbaka, . hade: för Jordanien är 80 procent, Sudan jektion; effektivare karburatorer S ANNINGEN "det gällde att välja yrke, men |'skaperis blodiga ;. malström. |hennes - anlets sdrag : fått. något Vs 85-90 procent och för Saud-Arabi-|ete., framhöll den amerikanske ex- + hon” lyckades; inte! Hösten "efter Främmande: boldater. strömmade Mi . den högst, minst 90, kanske 92 Pro- perten. - cent, I Israel har vid.senaste un- kunnat k , avi vilka omkring - Halva "antalet : till. hör den arabiska minoriteten' och de övriga är judar som invandradej . till Israel Under" de senaste åren från Marocko; Irak och Jemen. De dersökningen - omkring 8 procent: 1 VÄXJÖ (TT): con Te Ett femtontal. kristallkronor än ett värde. av 5,000 kr har stulits 15 kristallkrönor | - blev tjuvbyte. d i Haga glasindustri .i Eriksmåla, om västhjälpen Under rubriken. > ”Sanningen . öm den internationella Röda Kors-hjäl- pen” skriver den ungerska fackföre-l. ningstidningen -”Nepakarat” . ;' på söndagen att Ungern bara” fått en femtedel av den hjälp som: väster: landet utlova: . sin, realexarien ” "drog" Björn" ut på sin första resa. Modern .hade tiggt- och ' bett. fadern : att - han "skulle ta',sonen med sig. på det färtyg hän själv, förde, men' på. det området var: fadern obevek- lig: Skulle pojken till' sjöss, fick :schan börja som andra. Han skulle: In i landet och kvävde allt mot- stånd med bomber" och torpeder, En' av. torpederna” sänkte pan- sarskeppet Fäderneslandet - till botten : utanför: :en: ; liten bamn- stad långt norrut. . >> — Det är svårt att "tro" oe en” ljusning när man står mitt uppe. i olyckor och elände och Inte ser : annat än nattsvart mörker om- kring sig, men man måste ändå tro” på den; och söka efter rv den. För den finns, yngre och ärbetsföra analfabeterna från dessa. länder har nästan" utan, sig läsa och skriva, Tjuvarna hade: berett sig tillträde till lokalerna genom att bända upp en dörr med en kofot. De hade där- på - lagret . sökt upp de dyrbaraste +som de . plockat ned "från" sina krokor, : Enligt uppgifter i-utl ändsk radio OLDER i december. skulle Unger; mottagit hade. endast Ipså hjälpsändningar för 20 miljoner dol- |'4,500,) 000 dollar" anlänt och det som >) |lar från Förenta staternä och för 30 ytterligare var att vänta "inst miljoner dollar! från Internationella sig till fem miljoner dollar, näsa Korse i i -1'Nepakarat”, skriver titter att tidninget Rene Bovey, en repre- fär slagten rulla till Röda Korset” "” vudstad för Frankrikes största ' ” och Kapstaden, utförselharnn: för - hela Västafrika, som :' till ytinne- .- , hållet & är ett rike större än Ame. - ”rikas Förenta Stater. Den är hus > koloni och knutpunkt för ett icke förakthgt järnvägsnät, som dels . föper efter kusten och dels rätt in ÅA landet. När man stiger i land i - Dakar får man först det intrycket a - att ett litet stycke av Paris flyt- tat hit ned på den heta och även- tyrliga Elfenbenskusten. Den gör ett glatt och ljust intryck: med - + sina breda. gator och skinande vifa eller blå och skära hus, om- kivna- av prunkande trädgårdar. ' Men snart märker man att Dakar är” blott ' obetydligt europeiserat. Den besitter tropikstadens fest- - liga. och ' brokiga blandning av "prakt och trasor, alla dessa ba- röcka och överraskande kontras- .Adiska butiker vid sidan av mo- erna frarska varumagasin: Den "störa marknadsplatsen, där hun- ”drätals negerkvinnor i fantastiska :; plagg samlas för att göra. upp- köp, bildar: en ' skrikande färg- rgie. Här och var.ser man en liten > vitklädd fransk fru med sin boy, I färd med att göra upp- köp.' Bredvid hennes väntande , bil står flegmatiska kameler, som "Kommit vandrande från det inre av "landet med tunga bördor. I :;. den heta dallrande luften blan- das dofter av Österns 'sötaktiga apr och oljor . med. franska . parfymer och den fräna lukten av negefsvett. Några få steg från : Hen franske guvernörens prakt- tulla bostad ligger negrernas fall- Särdiga palmhyddor,' Det vimlar dv förnäma svartingar I himmels- . blå sidenburnuser, paraply och bred ' Palmbladshatt - med bara ben 17lackskor och 'av.: fattiga svartingar, vilkas enda plagg ut- "göres av resterna av ”en mjöl- [säck I en snodd runt magen, Yt- terligheterna beröra varandra. De små glada franska kaféerna 1 den vita stadsdelén är fyllda av sol- " gater, farmare 'och traders, som " Srest In till stan> för att roa stig. "Frankrike har gamla anspråk "på Dakar och dess närmaste om- "> glvnIngar, men det dröjde gan- "7ska länge Innan Franska Väst- 7 afrika blev en formlig koloni er, syriska, marockanska och in-' tade ur luften, > te; kristne som darifrån med. vet. år en lilla handelskolonin' få börjån EA NOOEERReN på 1600-talet har vuxit.ut och är nu-ett väl Där möter ” resenären Hropikernas festliga och öve Compagnie Normande brukdad'a av Kardinal Richelie digt franskt-afrikanskt' mperium srvaskande” kontraster.'.> Säkerligen drömde ändå inte den beräknande politikern Richelieu när. han i början av 1800-talet grundade Compagnie Normande, att denna lilla handelskoloni skulle bli föregångare till det väldiga fransk-afrikanska impe- rium,' som nu.sträcker sig från Guineabukten till Sahara. Det första man lägger märke till när man anländer till Dakar sjövägen är "de oändliga, gula, fyrtio fill femtio fot höga vallar som löper utefter varje ' upp- tänklig' sträcka av. hamndn, Det är emellertid inga vallar av sand eller sten uppförda till skydd mot en eventuell fiende. Det är säckar med "jordnötter. Jordnöt- ter är nämligen en av Västafrikas förnämsta ' exportartiklar. '" Inte mindre än femhundra' miljoner kilogram: jordnötter skerpas år- ligen över Dakar, för att I andra delar av världen förvandlas till olja och två) och Ingå som in- grediens 1 en hel del nyttiga saker. Dakar exporterar dessutom stora mängder. palmolja,. katte, bananer, bomull och ädla träslag, Och över Dakar importerar Eu- ropa kött och vete från Argentina, olja. från Venezuela och "bomull från Brasilien.' Dessutom är sta- den en viktig station 1 det flyg- nät som omspänner Jordklotet. - Dakar är emellertid inte Fran- ska Västafrikas enda stad. I 'de nio stora kolonierna, varav denna franska besittning består och som' rymmer områden med sådana ro- mantiskt klingande namn” som Timbuktu, Elfenbenskusten, Fran- ska Guinea och Dahomey finns det en hel del andra städer av betydenhet. Den stora floden Ni- ger, Franska Västafrikas Donau, genomflyter t en väldig båge praktiskt taget alla de olika om- rådena och längs. dess stränder har städer 'sådana' som Kayea, Bamako, Sangha, Gao och Tim- buktu vuxit upp. De flesta av dem är säte för de leutenants- gouverneurs, gom är de olika om- rådenas styrermän, öch som sor- terar under generalguvernören 1 Dakar. Dét är en liten nätt resa på en 800 mil mellan 'staden Da- kar och staden Timbuktu. Men skall mån se Franska ' Västafrika i kontentrat lönar det sig att göra resan till Timbuktu. Staden lig- Ber .på gränser till Sahara vid Nigerflodens krökning. . Den är en typisk liten ökenstad : med omkring 10 009 invånare. Men den hyser en provkarta på ulla de raser, som ' bebor ' Franska Västafrika. När man kommer in- nanför Timbuktus solblekta mu- rar får man ingalunda intryc- ket av att der är en av Afrikas mest betydande handelsstäder och därjämte en av de äldsta, En liten grå stad med hus av obränt tegel och ett par. mina- reter, som sticker sina synåls= vassa spiror upp i den heta skäl= vande luften, Ett vimmel av trånga gator och passager utan stenläggning och naturligtvis utan . gatubelysning, Sådan ser den ut... - vid en första anblick den gamla staden med 'det romantiska nam=" - net Timbuktu Men så stöter man '.- oförmodat på. dess torg under en . marknadsdag och det litet sömniga Intryck staden gjort i middagshettan » försvinner. . full=" komligt, I all synnerhet om det är marknadsdag. Ty här utveck= las sånnerligen ett exotiskt folk- - liv och brokig prakt. Mellan ka= meler,' hästar och åsnor: trängs beslöjade tuareger, stolta araber,” svarta sudaneser och kvickögda syrier, Bellahstammen, mandigos, wolof= fer, songarl, moss! och senegaler. Språkförbistringen är förvirran« de, 'Men Timbuktus >»strategiskas läge är sådant att den måste bli en. mötesplats för »kamelen. och kahotena..= > ÖRA "Timbuktu ha: gamla anor Mel- lan "femtonde och sjuttonde är- hundradena var den universitets= stad och ett berömt lärdomscent- rum Man kan göra sig "en före- ställning om vad den betytt I des- sa hänseenden" då man bör några av "de namn den fått under tider- Och dessutom folk av nas öpp: Timbuktu har kallats |t »Sudans drottning>: >Atrikas he- liga Mecka»; »Det stora ”lärdoms- Centrumet>, '»Ljuset i Nigerflo- dens' dal» -m.m.. 1 idet" svarta islamitiska imperiet gom en gång täckte en stor del av Afrika var den helt enkelt medelpunkten för kulturen. Lärda män kom till universitetet i Sankoré; som 'den också : hette, medtagande sina dyrbara handskrivna manuskript- rullar." Numera är de flesta av dessa - oskattbara ; handskrifter skingrade för alla världens vin- dar, men en' del har räddats undan förstörelsen och befinner 'M feharister; ste i relativt sökert förvar i Tim" buktus . bibliotek. . Ryktena om Timbuktus makt och. härlighet, om dess skatter av guld, elfenben och strutsplymer nådde vida om- kring och själva Ludvig XIV planerade en expedition dit, som emellertid a!drig blev verklighet. Men är -1591 blev en fransk soldat tagen till fånga och förd till Tim- kuktu, där. han såldes som slav. I början av 1800-talet tillbringade R Caillé” tvål > dadés. Staden fick inte profaneras av. otrogna hundar. År 1894” .sän- des, en fransk expeditionskär till Timbuktu. : : Stadens ” sudanesiski befolkning hälsadé"dess : :ankomst: med : jubel, tv". de bade” blivit underkuvade av tuaregerna, Afri; kas mest iha beryktade negerrås och ..dess medlemmar hi de: just inte farit fram med sil månader . 1 "staden torklådd till [ha tillrysgalug at den 425 mil lä. a | de: andra sandkullarna 1 lands arab; Han var förresten den för$- vägen från. 'sältgruvörna, Tio da- skäpet. På. detta” sätt" lyckadér il mit [gar har de Farit på väg och deras tjuvarna ta sig över gränsen” wl 320 sände ankomst är" "signalen till ett: :vecko- alla slag och kulöj "Net: upp. på :torget. "Timbuktä.. .Saharay' be römda ridan e polis, | meharisterna, så. kallade: efter i den ärevördiga staden Timbuk- tu." Och "så kom den tid då-den kände augustinermunken - Pere Yakouba ” upprättade en. "fransk missionsstation! + Timbuktu. »Han, var dess förste bofaste invånare. och han: bodde där i över fyrtio år till 'sin död. De. tjänster han gjorde ' Frankrike. som diplomat och medlare i konflikter. mellai det vita moderlandet och "dess västafrikanska kolont är otaliga. Frahkrikes välde I Västafrika är till mycket stor del hans förtjänst. "Två gånger om året, vår och höst, månådubblas Timbuktus be- folkning Det är när saltkarava” nerna från Sabara. från gravorna vid T: i länd Det: är sina "vita .vindsnabb ”kapplöp- ningskameler, som ' "på arabiska kallas meharis, patrullerar i och runt omkring” staden. Ty. det gäl-. ler "att hålla ett öga .på de alle- städes närvarande -beslöjade tua- regerna, Vid ett tillfälle lyckades Cessa mästertjuvar vid en sådan saltmarknad från ett läger. utan- för staden bortföra , inte. mindre än tvåhundra fullt t lastade kame- Saharas, berömda” dande polis vi sina vindsnabba" ”kobplöpningskämeler. : ler: Militärplan sändes ögonblick" ligen ut för ått spana etter dem, nen de fann inte så mycket som en klöv. efter” en kamel” Och I detta land; som är så blottat på växtlighet att ”en schakal” har svårt att göra sig osynlig Men tuaregerna » färdades 1. snabba nat rsel och": om "dagen en imponeranoe syn att se :en karavan på inte mindre än fyrn tusen kämrler lastade «ned seit tvingade de ned kamelerna I lig- gände . ställning och" skvfflade Ar [på sit. viset köm Svd ne tingla in NN Tvubuktu eler. an [dvien Lan inte likna alla Dag och natt går kommersen' tör | fullt och i. långa rader, kommer. » vid Nigerfloden "ligger. den' tredje X Denna negerstaln är 'såkerligen. Franskå" Västafrikas iegendomhi«:; gaste folk; De kallas >det beslöjas de folket»: emedan -männen bär; en djupblå. » slöja framför ansiktet. som aldrig, tag bort. Det! påstås : att: en tuareg” inte kan "känna igen sina allra närmaste om .de : är: obeslöjade; Inte ens” när de äter tas slöjan bort utan i stället ; betjänar man sig av' en" särskilt konstruerad sked med Tångt böjt skaft som går att sticka In under slöjan: De har som ovan sagts' ett utomordentligt dåligt rykte Skicklighet att tillägna sig andras - egendom uppskattas inte - bara - rellt står de lågt. Deras religion består I tron på talismaher. Mera ."välsituerade tuareger kan man" "därför få se släpande på verltabla ; - " Jass av sådana, En femtio, sextio. stycken på en gång är inte dvan="' . ligt. Egendomligt nog 'är' deras som: mycket påminner om det Indiska, "> on terar a "Ungefär 200 mil "längre ned : staden av betydenhet 1 Franska > .. Västafrika Gao. Den var en gång > Å d i det mäktt, riket, befolkning vallfärdar ännu fill... sina länge sedan döda Kungars in är en'stad av mycket stor bety. delse. Den är. ändpunkten för flygförbindelserna över . Sahara”! > och”en av de, starkaste militära > ' ” Mygbaserna I TAtrika. Franska Västafrika har sedan - första världskriget. utvecklat sig med nästan amerikansk fart. Från, det" att exporten och importen : vid denna tid endast belöpte sig ” till några tiotal "miljoner francs och de enda produkterna av: nå= ' gon betydenhet”som kom här«' : N ifrån var guld. elfenben och gum= mi, belöper sig nu export "och import til flera hundra miljorier francs ' Och de "ovannämnda tre - &xpartartiklarna har utökats med t = ett flertal laptbiuksprodnikter... ORTSTIDNINGEN: FRAMFÖR ALLA ANDRA - so oc LAHOLMS TIDNING : vars ' härskare ' regerade - över tusentals sudaneser. Sudans samhälle indelat 1'ett. kastsystem - bland dem utan ingår .som ett -.ssrr led 1: vårdad uppfostran. Kulti= ,' onekligen ståtliga” gravar. Gao . Sa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.