viv > ansett. utgöra i mötet med . väghållningsskyldiga ? omtalar "ordf. lantbrukare Tage v i N sista år; som hittills är statistiskt ', även: da artikel . ningen. 1950 gjorde jen undersök-! Tigre sInder: den ' kångna:. vecka det flammat Upp en debatt” kring kyrkan; - "Bränslet," till, diskussionen - har utgjorts av, en/.artikel,' distri.' buerad. genom, IT och publicerad i en rad tidningar, bl. a HN. Nämn- 3, Val kostar I k ÄTS yikan? | gom maste nnansleras av medbor- EZarna antingen de tillhör statskyr- kan, eller, inte. Är. dessa beräkningar tillförlitli ga betyder de, att av de 213 miljo . ner kr, som uttaxerades. för kyrkli- en "utredning, s som. den gamle fri. ' fräsaren — inte minst på det reli- giösa . området . "Ture: Nerman Ö r "Förkundet' för religions= Hr "Nerman syftade när- mäst : till att bevisa hur mycket statskyrkan kostar. "svenska folket, En a angavs att'139,5 miljoner kr kommuhnalskattemedlen; ” 1952 gick till kyrkan ; och "att kyrkans ; egna tillgångar i'runt' tal uppgår till 740 miljoner: kr, varav "bortåt 290 miljoner i skogsfastighetér. Där | .' till: kommer kyrkofondens tillgåns.: gar. på cirka 94 miljoner. : Utredningen, som" skett på förs bundets. eget initiativ," överlämna. "des till regeringen. Nu heter det: emellertid. i ett gammalt ordspråk, att den som "går obedd till, får gå. otackad ifrån, Precis så synes fallet bli: med hr Nerman. Artikeln . har "framkallat. en rad: genmälen, som . ställer kyrkan och dess ekonomiska” situation i en "väsentligt annorlunda : " belysning än "vad, nämnda. artikel. : gjorde. Biskop” Bo 'Giertz har tagit upp frågan ien artikel i Göteborgs-, Posten. Av denna kan bl, av utläsas,” | att den största delen av, de skatte- ';. medel kyrkan erhåller, går tills; k, borgerliga” ändamål,” Biskop Giertz ' framhåller, att år 1953; vilket ä är det 13 redovisat, uppbar? fö av . ga ändamål' under, 1953, 'cirka 128 miljoner använts ;. för borgerliga ändamål 'och 85 för kyrkliga. Men inte éns om kyrkan skiljs från sta- ten kan” dessa utgifter helt sparas in. Sannolikt komrier: ändock det ”stora flertalet medborgare att både . döpa och konfirmera sina barn, be” I gära kyrklig vigsel och "dito ber "grävning. Detta måste givetvis fir nansieras på något sätt, vilket! ”För- bundet för religionsfrih trot ydligen ånte "räknat med." -' Biskop Giertz lämnar även én fé- " dogörelse för hur kyrkans egendom förvaltas, ' Dessutom '. gör han ”eh träffande "jämförelse mellan de :85 t miljoner: kr' kyrkan kostar i skat- temedel årligen "och de pengar med- borgarna lägger ner på sprit. och tobak." Även öm kyrkans 'utgifter öjs. till 100, :eller 120 miljoner kr r'år för.att vi skall vara på den «, Säkra sidan, så ä är detta ändå en li- ; ten del av den miljard vi spende>- i Far på sprit och den miljard vi lå- ter gå. upp i rök: . Biskop. Giertz . undrar avslutningsvis om vi lägger: ner för mycket pengar på; de and- ” liga värden kyrkan ger" 055, Mm Ja, ; vad anser "svenska: folket? "Innan, denna .-: debatt . syar aktuell ' gjorde Svenska Institutet för .Opi- nionsundersökningar ”gallup” | : just om vad folket anser ifråga om > bibehållandet "av banden” mellan » och "pastoraten sammänlagt "2 miljoner kr i skatteinkomster, Med' dessa pehgar finansieras emellertid kyrkobokföringen, -begrav: : ningsväsendet' 'och ' en del andra ..' borgerliga funktioner, som kyrk " fullgör. Orh det är inte småslanta precis, som går till dessa ändamål; Den, statliga. dissenterskatteutred. ning av dessa. kostnader och, fann, att de slukade; 64 procent av: Fyr "kans kattei vå 450, staten och kyrkan, Den ”undersök- « ningen blir heller j "skilsmässa unded det att 31 procent > Änte, hade någon deciderad uppfatt- aing, En fjärdedel av dem, som vill: ha skilsmässa mellan stat och kyr! ka, 'anger som 'skäl Kärför att skat< terna gå kan sänkab, Biskop Giertz inlägg" ger ' inte Må på landsbygden; Framför allt än det kyrkogårdarna, som” kräver, dryga kostnader. Biskopen pekar på ” ett exempel från "Göteborg, där; joe tä "stor genomfartstrafik mellan. två "Her och tittade på vägen den'7 kyrkans utgifter i fjol var 14 mil-; . - joner. Av dessa gick. nära. sex, mil. . foner till begravningsvåsendet. Det. . -orsäiken,. till-att”den; "som bet = gär sitt utträde ur statskyrkan, dast får. 40 procents avkortning | ” precis belägg för! att den skatte” : sänkningen blir av någon större .be- tydelse. ' Tvärtom skulle den: bli " synnerligen : obetydlig, Det skulle emellertid vara intressant om all- männa opinionen pejlades :ordent- 7 ligt genom ' en' folkomröstning, ba- r-såklig upplysning" ord hela. detta: frågekomplex. En sådan skulle sannolikt medföra en kraftig kyrkosh : Resten har riksd sådana 'Kostnade kring dep ”hastående ordningen. Nn - ” en uppmuntran J : för hr Nerman och hans religions- HN : frihetsförbund. /s Srocent ansåg I nämligen att det är bäst som, det | nu är. Endast 18/procent "ville ha | : Halmstadyngling firade 18-årsdag |: i Laholms arresti En halmstadsyngling hade -kunnat fira sin 18-årsdag på ett trevligare sätt än han gjor- de i lördags. Födelsedagen till "ära hade han druckit för myc; |: ket av brända och destillerade drycker, vilket hade' till: följd |: att ordningsvakterna vid Sol- |: backen, Edenberga, måste för- |: passa honom till.” polisarresten i Laholm, där han fick's sova ruset av' sig. Til arresten "fick han sällskar med fett annat fyllo — en 25- åring från Fyllebro! Tråkigt nog |; Halmstad ner till Solbacken, där |! de i berusat; tillstånd. förstör Ro åkorstenen: vid Vallberga gamla mejeri i gick: på lördagsettermiddagen « sitt öde tll I mötes, : men den protesterade i det längsta. Första sprängladdningen motstod den om än med största - : ansträngning, men när. så en ny laddning anbringades och avfyrades av hemvärnet kunde ” |: den inte mer. Efter en tveksam inledning på fallet mot Moder Jord rasade den med våld ”. sam kraft i marken med påföljd att en hel del fönsterrutor i Vallberga gick all världens än Hade vid- .Entreprenören för rivni betet. hade - emellertid, försäkrat och : snabbt beordrades glas- | mästare till platsen för insättning av nya rutor. :Hemvärnschefen lantmästare : Karl-Axel Klinker ledde sprängningen och avspärr- ningen av platsen, och det var säkert med en suck av belåten- het han och entreprenörer kon- staterade att skorstenex/' föll som ; beräknat..var- utan, att . anställa skada: på vare "sig.: människor eller egendom om man undantar -Ide sönderslagna fönsterrutorna; |. :;,) här i staden och:i bygden. Detl Att a vara både besvärligt 'och dat att få in vägar än allmänt underhåll har. vägunderhållsskyldige på vägen från Brohuset över Edenberga till-Axeltorp rika erfaren-' > "het av. Nu har. man visserligen hunnit så långt att man har regeringens löfte på att få vägen ; allmän, men kostnaderna för att iordningställa den. är så stora att tveksamhet" råder om > projektet skall genomföras. 2 i ; Frågan diskuterades vid. års Jönsson för Laholms Tidning, ' ” Redan. 1953 begärde" vi att vägen skulle intgas men då av- ” slog väg-" "och, vattenbyggnads- styrelsen detta direkt. Emellertid överklagade dåvarande ordföran- den Alf Svensson detta hos rege- ringen ochi ett utlåtande; av den 19.december 1956 säger Väg- och ' Vattenbyggnadsstyrelsen bl. ar "Vägen är till stadigvarande nytta för. 34 fastigheter med 160 in? vånare och den förmedlar en rätt allmänna vägar. Den är 6.137 meter -lång och 1953 uppskatta-| de ”vägförvaltningen iståndsätt- ningen till c:a 60. 000 kr.. Kommunikationsdepartementet framhåller, i sitt utslag, daterat 'den 25 jan. i år, att. ifrågavarande väg synes; wara av stor allmän nytta och att den skall omändras till allmän sedan den satts. i or- dentligt, i stånd. an - = Detia beslut föranledde att för joch två: vägmästare : februari,” berättar ; hr . Jönsson vidare, Men detta att ”sättas i stånd” / kan. visa :sig 'mycket dyrbart, Vägen skall enligt de: ras direktiv breddas. till: fyra "meter med mötesplatser på var ; stvåhundrade meter. Det: inne- rbär dessutom att 'vi skall ffytta .alla/telefonstolpar två meter ut åkern 'och bara detta, jämte "att flytta en del elstolpar skulle "gå löst på minst 10.000 Ir; som]1 oM; "Eajälva, helt får betala, gditektör Asplund, en ingen” Höstrulek i Våxtorps Bygdegård. - "Franskt lustspel Louis Verneuils spirituella. och underhållande komedi Hustrule- ken i Våxtorps bygdegård. Den som ”leker” är Birgit Linder och Allan Bohlin, gamla bekanta med sina roller sedan en tidigare tur- né vidare Ivar Wahlgren, Hilde Nyblom och Arthur: Fischer. För regin svärar Eva Sköld och för dekoren Torolt G. Engström... ' Hustruleken har blivit en suc- cé på alla scener den spelats, in- te minst på "tidigare Riksteater- turnéer. Det är också e en ovanligt charmfull komedi, som dessutom bjuder på. en ganska: originell miljö, Handlingen. utspelas näm- ligen i Washington, i storpolitis- ka kretsar. Bland ministrar och historia med en mångfald. dråpli- senatorer upprullas en kärleks- ga poänger och situationer, -' Hustrulekens författare, frans- männen Louis Verneuil, emigre- rade 1940 till Amerika. Där skrev han 1942 Hustruleken; "och att äsen, det vittnar resulta- I in ”Bitande' roligt, har han här skildrat! några" politiker i kretsarna kring" Vita huset och deras försök att med diplomatisk finess reda tt tilltrasslade kär- er. a rar för den mest listige av 'de politiska rävarna.” han håft tillfälle. att studera mil-|, Nå, den saken lyc- |: | från Amerika : framföres i i Bygdeteaterns regi - i På fredag ger Riksteatern: i | samarbete : med 'Bygdeteaterri': ;å : Birgit Lindert : besökte "Våxtorp, och då det nu är "Riksteatern med ”Hustrule- | - ken” som ges bör succén vara gi- ven på förhand. Förköp kan gör ras pr tel, 38 Hårsabäck. Se f. ö. Man kan tärna till. denna förestä tt: bli ,. kommer-3 -a förutsätta” "att biljet- över! varför det aldrig är. upptaget |: tsålfae Det ärpär' man. bogär, fel. telefonnummer, nu flera år "sedan Bygdetcatern : "| som'skall Alla försikti h het r tagits, BL a. var rikstvåan genom polisens försorg. avstängd under sprängningarna. Det unika ”eve- nemanget” samlade en a stor 'skara skådelystna.' es Den första sprängningen ägde rum, strax .'efter kl. 14 och en halv. timme, senare gick den'an- dra' laddningen 7 "som : bringade skorstenen” på fall. Skorstenen föll sönder fullständigt. och; det | återstår faktiskt. bara att, blocka upp tegelstenarna. Rivningsar- beten med själva mejeribyggna- den kan nu börja på allvar sedan |! den, hindrande skorstenen kom- |" mit bort. Som bekant skall det gamla mejeriet bereda ”plats för Waldas nybygge, "Heman; ; I somras såg man ds som of tast några flitigt filmande herrar var medlemmar ur den livaktiga "| Laholms . Kinoklubb . som var: i fullt arbete med att göra en film mest med tanke på det moderna lantbruk;" "som vi har här i södra makaremästare Tore Nilssoni: man inom klubben beslutat att vänta . till. hösten.” Visserligen "I har; man. tagits en 'försvarlig mängd film redan men för att få en fullödig evposé över hela söd- rå Halland återstår det dock. en bilder från 'Mellbystrand och Skummeslövsstrand, Vidare skall man förse. filmen med ljud och sådant tar ju alltid lite tid. Man Tågändringar vid. Lakolms > Tågförbindelserna för södra "Hallands del kommer att bli försämrade från och med hös- ten, då tåget som avgår söderut .' från , Laholm : kl. 13.24 under "vinterhalvåret ' endast skall gå - dag före sön- och helgdag. På sommaren kommer det dock att : gå som vanligt. . En ändring" i tidtabellen. blir det också för Laholms del: från den 2 juni i år: Det tåg som av-' går söderut kl. 10.34 framflyttas | nämligen. till kl. 11.55. Denna ". ändring är, enligt stationsinspek- tor Bror .Killander, vidtagen för att. detta tåg med. nr. 2187; som utgår; från Halmstad' med Häl- singborg som ändstation, skall få anknytning med ett tåg som an= länder till Halmstad från Fal- köping ; kl. 11.13. Det tåget har |f, n, som ankomsttid till Halm- stad 11.32 vilket gör att resande fortsätta söderut får en dryg väntan.: För närkingar oc! västgötar som skall ned till väst- då : " Forts.å, sid 4. Filmen” om sa. Halland om staden och bygden, kanske] 10 fått premiär nu i vinter men ll ” enligt vad : ”filmfotografen” ur-T del kompletteringar, främst bad- | ”jvg-station | LA ha filmen så bra som a möj-]; Men, vi väntar med spänning på. denna . film;” som, säkerligen kommer att bjuda många vackra och intressanta vyer. från stad och land, Bl. a, har våra duktiga laholmsfilmare. gjort en upptag" ning i i Laholms kyrka . söker. sig en del slödder från |; Fornbu Nygfält utanför, Qslo,. a (Stockholm i dag TT). - — | [SENASTE NYFT: ne Konfirmand-" , MT? KOSTYMER i stor sortering. : |Guttorm Viking i "Aluska kl. bi i dag . "SAS-planet Guttorm. Vika ng kim tin: ot Hyatt i Alaska . kl. 61 dag på morgonen, Där blir det” fyra, timmar : uppehåll för officiella” välkomsthälsniagar varefter färden fortsätter direkt till. Toklo. dit; planet, böräknas. aplända., kl, . . halv. "ett, I natt; svensk tid. Reidar Viking gick I dep vid åttatiden ned på Blxr bräpgepåtyllning, fortsät- ter färden och planet väntas till Kastru I Köpephosun. omlring kl. 10.1 dag. Den oavhängiga engelska , tUgningen Daly Ex. press i London, som går ut I en, upplaga På 4 milj, ex, hyllar i dag de tre.små länderna Sverige, Norge och Danmark för dess pionjärgärning att öppna. världeås första bolerutt + Den senaste. tidens vackra vår) -äder -hade i går förbytts i en vätt så "bitande .vinterkyla men vackert: var: det. I alla "fall och många ”laholmare "och sydhallän- 'ningar: "håde' gått eller åkt ut till Caltex' Bensinstation på ' Ängel- hölmsvägen. Här hade nämligen Hilffirman Sten Jakobsson anord. nat en” trevlig. -utställning av en- tselska kvalitetsmärket .-Morris. "Speciellt "intresse väckte : de nya Tjusiga engelska kvalitetsbilar -. ..demonstrerades i i "Laholm i i går Morris. Minor 1000 och Morris Oxford: 1500 med sina vackra fär. - ger och eleganta linjer: Hugnade speltulanter >> och det." fanns många +— fiok också tiliäle att provköra eller provåka dessa DYR, fina vagnar och beundra", deras an utmärkta : vägegenskeder,: lätta' gång” och kanske ' fram "för: allt: — deras ringa benslnätgång. Sk- 'kert var det många, som, bestäm... då sig” för ed Morriy. i våre co, tv Länsstyrelsen har ' "förordnat följande personer att i valnärdn- derna inom de särskilda valdi- . I'strikten: å länets, landsbygd un- "I.der tider till. och med 1958: års: 'utgång”, vara . ordförande... och "suppleant för denne. (Suppl: in- om parentes), '. -Hishults .. . västra. valdistrikt: . 'ordf.: -" handlanden.: Vilhelm. Å- gardt;. Hishult, (sparbankskam- reraren Otto Hansson, Hishult). |. |: Hishults 'v': östra :- valdistrikt: ordf: --överläraren : Nils Olsson, Kornhult;' ffolkskolläraren Erik Fritzén; Norra Össjö). : 3 Våxtorps:-; västra + Valdistrikt: z ordf.; handlanden Karl Magnus- son, ': Våxtorp; . (målaremästaren ven Lundgren; Våxtorp 6). Våxtorps : brukaren Egron Johansso hult). ; Pl "Ordförande och suppleanter sm a Å södra | Hallands. valnärinder - östra valdistrikt; |] ördfriifötografen - -Arvid Johans-|. : 2. son, , Sjöalt, . Örkelljunga, (ant Kill-|; 7 bevnaden . för: sbdra Hallands ungdom. 'Tydligt är att ett kraft-. klientelet från Halmstad. Det har i. flera fall, visat sig att de. vit nöjesplatser och fill andra orter. tag måste tas mot det bråkiga anden J. A. Nilsson, Hasslöv 1, Hallandsås). Östra "Karups | ordf: kassören. Erik, G,. Nilsson, Karup 2, (kontoristen Nils Bert- holdsson, Karup 6). . : : Skummeslövs: . 'y 'valdistr'k ordf: byggmästaren 1. D. Ber Nilsson, Skottorp;; (lantbrukaren, Rune" KX, R.; Hansson, Bjö ckud: den, "Skottorp);.- : ”Ränneslövs, västra valdistrik ordf: "lantbrukaren Folke ' Lars”, son, > > Ränneslöv,". (lantbrukaren Valdemär' Nilsson," WRännesljv).' "Ränneslö östra . valdistrikt: ordf: 4.byggmästarer; Albert; Bengtsson," Alstorp (lantbrukas-, ren Arvid SR Alstorp). valdistrikt;” i YA i at mb + portförbjudna, : på hemstad ens. omtalar för Laholms Tidning, har I > > 2 Eller. . en mestadels Nordiska rådets femté session, : som hölls i Helsingfors. 15—23 februari, pustade riksdagsman : Anders Pettersson ut hemma på ra frågan den här gången hade » väckts, av hr Pettersson, :och' . när den diskuterades i rådet i torsdags, korsades klingorna en "aning. När —. medarbetaren fick en pratstund med riks-' -. dagsman. Pettersson i' går. är: det ” därför . helt naturligt att just den 'saken förs på tal. ,;: 1. Vad frågan gällde har redan an= . mel idyllisk vecka vid -. ' Dahl i går. Den mest brännba» i : . rade kraftigt emot, att em mi- : Anders F tytts i rikspressen., HrP hade . motionerat till rådet 'om att detta : skulle rekommendera rege- ringarna i de nordiska länderna 'att genom lagstiftning främja .den med uppläggning av av 8. k "banker" Ö Så sker ju exempelvis när det gäl- ler. blod, för blodtransfusioner. Då | kan företas mycket tr frågan. Tanken bakom mationen, som. för= snåbt vid exempelvis svåra olycks- händelser. eller vid katast där | resten delas av itativa medi- | cinska kretsar i "Sverige, syftade till att, underlätta I tation' och för, detta ändamål till- varata ett så stort biologiskt mate- rial: som möjligt. ” många människoliv, med komplice- rade . skador; svävar i uppenbar livsfara, ., Det är givet att detta ä ären syn- nerligen. ömtålig fråga; och medici- har också kontaktat att det inte finns något stöd i lagen i. någon. av de. nordiska länderna för tillvaratagande och överförande av. vissa organ från döda männi- skor till levande. I vissa'fall kan det vara fråga om att genom has- tiga ingrepp rädda livet genom dy- lik transplantation, Sådana. har, e- emellertid :med. framgång företagits4 | finsk läkare som medmotionär, både. statskyrkan, och frireligiösa : de som skäl för sina betänkligheter 4 > resultatet, att man beslöt bemställa ' till regeringarna att. utan”, lagstift- terna SN belänksamma De anför, - att de befarade, att religiösa kretsar. ” 4 i,deras hemländer skulle reagera ” M mot” en 'sådan lagstiftning. > fs: -. Efter diverse, kompromisser blev ” ning verka för. transplantationen: bo respektive länder. Tilläggas. kan att en lagstiftning på detta område. för. bereds såväl i Sverige, . Fin! lande som Island, + cs NG Hr Pettersson i Dahl reage- : noritet skulle bli i tillfälle att . diktera beslut i frågorna iNore cs diska rådet. Detta anser, han ; -'strida mot vedertagna parla- te är riktigt att driva kompro-= missen alltför långt bara för att : Nuppnå enighet. Den nordiska | tanken är så pass starkt rotad 'att: den tål vid att' åsikterna bryts, pot varandra i sakfrå= gorna. Och sedan bör puajoriten > - tens mening prägla besluten. - Många andra. frågor. nl har givetvis diskuterats under. mös samfund i, Sverige för att, is tet i Helsi fors. sn deras inställning till en ;tuell | nämner - "fredliga ut: lagstiftning. 'Dessa har - -emellertid | nyttjande, ' -' gemensam vordisk inte haft någat att invända bäremot ur. vare. sig religiösa . eller etiska synpunkter, Hr Pettersson! i DahÉ fick en w och fram; bl, a. ifråga om ögats h njurar och liknande organ. Det mös ter nämligen inte något hinder här- men såväl 1 jdenna gången, marknad, där framför” allt -norr=: männen äg betänksamma, trafikfrå- . gor m. m. På tal: om trafikfrågor na | var: särskilt: landsvägstrafiken - mellan Sverige och Norge; aktuell under= s för allt d negativa. Det..s. ko socialpolitiska ker slutli en 1 betydelsen I av den nörd - och att Nordi- " h Ac nådet,. som beb för . om över därom göres. För att sådana operationer skall kunna företas i. störré, omfatt= ping är ek sweljerd öpaknärt motionen, var först berett att bifal- la, den. Men sedan hörlada de po ska och danska, 2 Brann kdamän I ska rådet har stor betydelse för” främjandet qv. samarhetet; mellan = - (Nordeng ladan . ONA. «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.