YYTEYN YTYerfYYeYrYTYFTEYTYTTT rer sa LAHOLMS TBSKE Rn t nen "> finns: det ett användbaräre plagg i garderoben än en liten svart: dräkt.I den är man välklädd praktiskt "taget. vilken tid som helst” vc på dygnet. Svart ställer dock stora fordringar på kvaliteten och det : . lönar. sig, att lägga till några kronor extra Jör en högklassig vara de h:vackert skuren” o Me Hä Kg Md .” oD 't. samma material som. dräkten. ba : Här ovan en svart visitdräkt i föredömligt enkel och tidlös mo. ' terialet är fin kamgarnsdrapé med såmmetsgarnering på kh fickor. Den enkelknäp pta jackan är. svagt 'svängd, kra- ch ärnien försedd med slits; Lös 0 a "En mera ovanlig . net ut så här; man I ter | "'r. Föregående sekel hade väl då "> och då drömt om att konstruera > ett tusen fot högt torn, ja, amert- " kanska ingenjörer tänkte t.o-m. uppföra "ett sådant i Phitadel- . "phia 1874, 'men Gustave Eiffel «tillkommer 'äran av'att ha för » verkligat, dessa drömmar några; : år efteråt och detta trots att a merikanarna övergav sitt pro- " jekt såsom varande ”allför våg- = ”halsigt”; -Indignerade: protester "> var heller inte. sena att höjas, redan då tornet knappt hunnit "Texas till första våningen. , «+ EIFFEL ville endast pröva ett ny ijal — järnkonstiuk a "CTILLFÄLLIGHETSKÖNSTRUKTION "BLEV STORSTADENS HJÄRTPUNKT : si Nedmontera Eiffeltornet? Tanken förefaller parisären nd även den; som aldrig stigit upp profanerande, Och turisten, vars' stora attraktion det är, skul- >. le aldrig kunna komma på: en sådan tanke. Men varken den en€ eller”den' andre har en;aning om; bild av Eiffeltornet. 1888 såg des berömda tor- hade då fullbordat ”foten” och upprörda rös- öj t bygget som ”enligt vetenskapliga uträkningar” höjdes ste rasa ihop vilken dag som helst, +. tionen — med tillämpning av: lagen om sidotryck och såg inte : i tornet :— lika absurd som...” hur ofta det varit ”nä- . SS i sin skapelse annat än en mo- numentalentré till Världsutställ. ningen 1889, en entré, som skul- le försvinna med denna, Emel- lertid mentet .honom koncession på - tornet för 20 år och de omgivan- - de kvarterens invånare började. en hastig utrymning av sina lä- « genheter, enär det. sades, att en- ligt vetenskapliga beräkningar måste tornet störta samman, när — det nått sin andra våning! k Andra ägare till- mark om- ' kring Marsfältet visade sig vis. - "”. tränga ihop sig i hissarna, som ". känt folk skrivit ner sina intryck "+ av mastodonten på lämnade : finansdeparte-” med min näsa? Den frågan har säkert mången gjort sig. Alla kan inte ha en romersk profil med en rak och fin näsa, men det är inget att sör- ja för. Med rätt make up kan man £. o. m. förvandla formen på näsan. Genom att omväxla med mörkt och ljust puder kan man förvilla bort det mindre sköna hos en för kort eller låg eller bred näsa. Rätt ing gör också sitt Studera ert ansikte no nt i spegeln. Pröva med olika frisy- fer. Är näsan för stor och fram- trädande bör man inte ha håret slätt kammat bakåt från pannan och tinningarna. Den frisyren hör de regelbundna dragen till. Lägg i stället en luftig frisyr med vågor eller lockar. Använd aldrig ljust puder på en stor näsa. Det gör den bara mera framträdande. När ni pudrar er så spar näsan till sist och lägg mycket försik- tigt på en nyans mörkare puder. Ska man gå ut i dagsljus är det vanskligt men för kvällsbelysning går det bra. ” « Är näsan för lång kan det va- ra lämpligt att plocka ögonbry- nen alldeles ovanför näsroten. Detta ger illusion av en bred pan- na varvid näsan verkar kortare än den i själva verket är. Lägg ljust puderunderlag på kinderna, Dessa verkar då fylligare och nä- san mindre. - Är näsan för kort kan man pudra den med ljusare puder än ansiktet i övrigt. En ganska mar- kerad ögonbrynslinje ger också näsan längd. : ve ' En näsa som är för bred ver- kar smalare om man .använder ett mörkt puder på bägge sidor av näsan och kring näsborrarna och ljusare puder efter näsans längd. Men denna make up måste naturligtvis göras med" största försiktighet och omsorg. Annars händer det lätt att man rår om- kring och verkar förslarta Ögonbrinen bör inte vara som tunea streck. Det breddar näsan, medan at kraftigt ögonbryn gör att näsan terkar Frisy- ren bör beller inte vara alkför loftig. Karla. MATEN Fläsk-carre delikatess Skär köttet i skivor. Bulta dem lätt och stek dem vackert bruna, utan att de blir riktigt ge- nomstekta. Salta och peppra un- der stekningen. Tag upp dem och lägg dem i en gryta. Bryt sönder några tomater och bryn dem i stekfettet. Bryn så innehållet i en burk svamp. Lägg tomaterna och svampen ovanpå köttet och vispa ur pannan med het buljong eller vatten samt svampspad. Låt allt- sammans ' småputtra under lock tills dess att köttet är mört och to- materna kokat sönder. Smaka av skyn med kryddor och red av med rnjöl och grädde. Sätt grytan mitt på bordet och servera med grön sallad och nykokt potatis. Grytan kan också göras på van- ligt färskt fläsk eller fläskkotlett. Låggtårta med fruktmos . 24.dl vetemjöl, 1 tsk bakpul- ver, 3 ägg, 2'4 dl socker, 200 gr smör eller margarin. : Vispa äggen och sockret tills massan blir vit och pösig. Tillsätt mjölet blandat "med bakpulvret och rör ytterligare en stund. Rör till sist ned det smälta smöret och grädda smeten i fyra bottnar i väl smord pannkakslagg, Ughén bör vara medelvarm, Pannan behö- |": ver inte svalna innan påfyllning av nästa lagg sker, Stjälp upp ka- korna att kallna och lägg dem se- dan ovanpå varandra med något gott bär- eller fruktmos emellan, Sie? selleri. Skala och skölj setieriet, dela | 1, det i bitar och koks dessa knappt färdiga i lätt sahat vanten, Låt dem rinna av och kallna och skär dem sedan i fina skivor. Doppa skivorna i vispat ärg och skorp- smulor och stek dem gulbruna Utomordentlist gott till stekt kört eller fisk. Stekta selleriskivor och potatismos är också en god lunch. rätt. Klipp ned lite grönt i pota- tismoset t. ex. gräslök eller yt- terst finhackad purjolök, Palster- nacka kan anrättas på samma sätt som selleri. God sås till stekta grönsaker är majonnäs som ris- pats upp med lite grädde "och smaksatts med hackad persilja, gräslök, saltgurka eller Pparjolök KOKKÄRL AV EMALJERAD PLAT är hygieniska, lätta att hål. la rena och angripes inte av disk: medel eller kemiska ämnen, De är också trevliga att se på och i modern utformning pryder 'de också middagsbordet, De är där. emot — till skillnad från rostfritt och aluminium rätt ömtåliga på annat sätt, De måste skötas med stor omsorg. Här är några råd: ' - Välj först och främst god kva- litet vid inköpet. Det betyder mycket. N ta Akta kärlen för slag och stötar : Färdig kryddblandning är be kvänt art ba till hands i Lölet, Blast slldus och matinila Var och en bar ju sin smak när det gäller kryddor. 1 dl sak till 1 tesled vitpeppar brukar dock va. ra ungefär Bormah. Till matxtri. ka för inligrning av garla, sill ete. brukar det bli bra om man beräknar 1 del socker, 1 del ät. tiksprit och tre delar vatten. Till aalladsksen är en det vinäger och tre delar olja bra proportioner, stark tar fyra delar eva Nera och peppra och ligg I en Uta : vitlök, Fönats diesinpen kalk mäle På samma sått ban man Nanda till cacad och talet, mandel och pärlsocker ocnv, Fel man spare på bränget då > man kolar rödbetor ban man el. ter ea Munda bolktid linda in he la kästrulien I tidningspapper, Tidningspaj är som bekant ins te vinodalande och eher nigta Dea som vill ba slsen mindre timmar är rölbetouv mjula utan vidare Lolning . samt häftiga p växlin- gar.-Sätt t.-ex. aldrig emaljerade kärl. Det kan lätt uppstå sprickor i emaljen och så dröjer det inte länge förrän kastrullen är skam- ilad. >. co | : ': Använd ' helst inte kärl till rätter med lång koktid, där vidbränning kan riskeras. GÖR SÅ HÄR: 'Om tajonnäsen vill skära sig, håll skålen över vatten kärl tomma på en varm spis. Slå | .. heller aldrig kallt vatten i ett hett | - emaljerade " PÄLSEN domh ga och vispa kraftigt. Att blanda i ytter. Servera med vanil:sås eller. gräd- serligen modigare, men icke de: to mindré' synnerligen 'missnöj- da. Grevinnan de Poix t. ex. och . en fru Bournat-Aubertot. inled. + de en' process med staden Päris" » på ”estetiska bevekelsegrunder”. nod och Stora Operans arkitekt ' , Charles Garnier, målarna Meis-'" < + sonnier, Gérome,' Bonnat, Bou- ; : guereau, skriftställarna Alexan. dre, Dumas; Leconte de Lisle; «+ Guy de Maupassant, Sully-Pruds homme" -och. Francois Coppé"- kom" med en högtidlig protest- 7 skrivelse. ; ' ful: >. UNDER TIDEN reste sig tor- net utan att störta ihop och det: . blev dragplåstret på den famö- - sa utställningen 1889. Besökar- na satte en ära i att själva nog- .; ; grant ”skärskåda : underverket, - somliga genom satt klättra upp, för dess 1.710 trappsteg eller kunde ta två tusen besökare i timmeny eller kasta ett: öga i .”Den gyllene boken”, där prin- sar, kungar, - presidenter ' och sju millioner kilogram. sötare > På första sidan i boken skrev Eiffels' gamla amma, ”att ”hon var stolt, att ha ; taves första byxor”. > :+- Eiffeltornet trängde verkligen Eillel själv — monumentels dristige konstruktör. . in i" parisarnas medvetande, for Santos-Dumont inte mindre » na var förtjusta över denna hög- klippt till Gus- . synnerhet de förälskade parisar-', nas, Skrivarnas skara tröttnade förresten snart på ”Den gyllen boken” och nöjde sig med järn: konstruktionen; hela Eiffeltor: . net är vid det här laget alldeles” fullklottrat.: 200! . . '- Emellertid avlöste utställning. > en 1900 den föregående utställ- -- : ler... ningen och då och då frågad 7 Och konstnärer och lärda, bl..-" TANgen oc Och SA Mräsadd a:: kompositören Charles Gou- : någon notisjägare, i avsaknad ' av aktuellt stoff, om mat inte” snart skulle riva Eiffeltornet. Meri -en" berömd brasilianare skulle komma att dra en magisk ”: cirkel runt monumentet." 1901- än två gånger runt tornet med a sitt styrbara luftskepp. Parisar- ligare'en äggula är också en lös- x vr Det hände sedermera vissei ligen många olyckor i samband . med Tour Eiffel — självmords:- kandidater, fallskär ”seusatiohshungriga balansarti fer och andra — men tornet var” redan blivet Paris hjärlpunkt. ' : Ännu på 20. och 30-talet höj: des det' röster om rivning. och" storstadens skrothandlare strök ystna kring dess fot. | : I deg kan varken turister el. ler fransmän tänka sig något ba- rockare. än att riva det geniala och 'sköna monument. Graciöst : e, :.och med högburet huvud blic- kar det ut över Paris, världens = - huvudstad. La Ville Lumiére. 2 or Emma var en av H de sista i de små 4 stugorna på Södra ' bergen. Hennes lil- 3 la stuga var en av - de där, som Söder och särskilt : Stigberget hade så många av en :- gång och som verkade som små svalbon 'fastklamrade vid det - skrovliga berget. Dit upp hade - sjömän, styrmän och kaptener samlats efter slutad seglats och", » många av dem hade tagit med -: .sig dit upp skeppskajutor och styrhytter. När skeppet Adolp- hina av Stockholm en vinter höggs upp vid Finnbada var det en timmerman som furslade ka- "Måns | jutan och litet timmer upp till berget och byggde en stuga, som sedan blev mor Emmas. Det var - Måns far. Hans fartyg gick un- : "der en .natt i Biscaya, och unge Måns var bara en liten tultaöde herre då, som lekte bland Em- . mas solrosor med Sippan, kat- ten som Stor-Måns en gång ta- git med sig ända ner från tur- "Måns lekte i solskenet, som flödade över - Söder och den glittrande strömrien. Strömmen "med dess vimmel av skutor och " segel och fjärran hamnars kof. ferdi och örlogsmän var hans stora sagovärld. Och naturligt > vis skulle han : bli timmerman som far! festen — Ser du, mor, brukade han säga, här de satt uppe vid den ' lilla stugan, när jag sedan kom" '- mer hem med fregatten, så sät-”- ter jag till en extra klut på stor” masttoppen, ” när -vi rundar Blockhusudden. Och då ser mor" ' det och kokar kaffe. Och då har jag en hel låda med till mor med schalar och pärlor och guld. > Och 'så en vacker vår gick :Mäåns till sjöss. Pet var med Le- johet, som med alla klutar till länsarde undan och försvann ba- kom Blockhusudden på väg till Indien. Mor Einma torkade en . tår och smekte Sippan och lät": kaffehurran "puttra. medan. hon säg ut, länge, länge genuni, pe” largöniorna i fönstret. Så var... Måns borta. ” fr + -Mor-Emma blev 2ammat, och; det var långt mellan de timmer-. mansklumpiga "breven utifrån i stora världen. De upphörde så . småningom, och mor Emma moderna uppvaktning och tors -« ngt blev dem ännu kärare" -' Det var. så sällan det kom ett: mel-Måns kon ” svällande" segel ute vid Block. .hugudden, men var gång en full. vändbar ”frukappa” LJ et woctt FANOR drogs ev pustande bogserare, riggare skymtade därute puttra. de mor Emmas panna och höna själv etultade till bagarboden och köpte vetebullar. Men ingen klut 'vajade -i stormasttoppen. Och" åt .gick och de svällande seglen blev allt sällsyntare. Men visst skulle han komma, hennes Måns, . « « se KÖ Etstas klockor ringde in ves- / Vil - MOMernik ”AMor. Enma tog tuben, öppnade fönstret och sträckte ut t nom solrosstånden .. ”t per. en stilla höstkväll. Det var just en sådan där kväll Måns skulle komma. Mor Fmmas skomma ögon kisade utefter den breda strömfåran långt ut mot Lidingölandets gröngula mjuka ommer:hem.. trädbolster. : Och. sanner! zen, säg hon inte svällande segel där- ute?' En tremastare med alla klutar till: Nu gjorde den en gir ' för kryss: Mor Emma tvg tuben öppnade fönstret och stack ut med bred fast tiftrr ÄR AKTUELL ar bland billigare skinnslag. och passar uk märkt. till sport= och promenadkappor. På bilden en mycket am rage och osynlig kaäppning. -. IT ammnäle, Vishv FI ' så kom bon ihåg något, Gani' » Herre Gud, den är vrål minst femtio år, Kafledofteu , smög da ljuva" ” : fränhet I rummet, aär ankaret. : gick nere: vid» Stadsgårdshams ' - nön. Det rasslade och slarnrade som i gärola dagar, Mor Emma: ' torkade bort nya tårer, som vil: le trilla ned på den vita damast« duken, tände lampan och väntas de, Katarinas dova klockor slog nya timmar och fotogenlampan ” flämtade till och slovknade, Mor fil Tis ÖN Hl i (i A än / fl SR an den ge» "Emma ' sov och drömde om de svällande seglen. ” fn Dagen därpå kom Måna Men" - det var. — Gammel-Måna., Kom på sjömansvis, sum om han va-. rit borta ett par månader, Nog ” hade han klarat Biscaya, men det var så mycket annat han in- . te klarat. Men det gjorde det- -- samma nu. Och så satt de båda gamla på gammalfolksmanér och hade inte just mycket att säga varandra. — Yar är pojk- bytingen? fick Måns fram så småningom, Det låg kanske når got skamset i rösten, men vad skulle han säga. Mor Emma stod ” vid kaffepannan och tittade ut åt Blockhusudd: den genom solrosstånden. En riktig fullriggare som i gamla dagar! Det skymde än mer för mor Emmas ögon av gamla gick"nu ensam; omkring med sin ””vackra tårar, som glittrade i det borta hon också en dag Men staden växte och växte och ång; hamrarna började smattra på Finnboda slip. De tunga järn- skroven med sina bolmande 7 ”skarstenar spydde rök och sol och . svarta svällande pråmar + dröm. ty Sippan. katten. 'blev:.rynkiga ansiktet och det var knappt hon hittade tändstickan, sum slulle sätta fyr på fotogen- - köket och få kaffet. att puttra Och stängt var det naturligtvis så” hun inte kunde köpa kalfe- bröd. Hon snurrade runt och var alldeles öves sig given. Men — ÅÄja. ban skall väl vara här i rappet. Han går med ena fullriggare och brukar komma så här års. Du kan ju hålla ut- kik är Sjötullen." Det är gamla Lejonet han går med. "+: Och GammelMåns tar kalle 'kask. medan mor Emma ordnar pelargoniorna i fönstret och ki- kar bortåt Sjötullen. Vu By atöm pås a 0 fn ohbr sorfpri dl RTSTIDN Isa 3 a Fi. INGEN FRAMFÖR ALLA: ANDRA ye 2 LAHOLMS TIDNING MAMA sara sm RR Ra RES AR BRAIN SNRA, BR SR AL RR ARR KBR X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.