' LAHOLMS TIDNING '.” nm isköpsvisitslon. + Näs "Västergötland &r' 1755. Och" biskopen, den högvördige och - lärde Engelbert Halenius, hade tillkännagivit sin önskan att efter "Predikan, och visitationstalet hålla förhör med :den församlade. all- mogen AN enkla, .. grundläggande trostrågor: . ” Kyrkan ” var till trän sel: fytlat' av folk. Ryktet om förhöret hade spritt ' sig, men ' det' ingav” ingen fruktan... Biskopen , var - känd som en” "god" man,. Han ' ville! inte det | jag har att tacka för. så. mycket! Kan tet våra möjligt? - . — Så är det dock, svarade Än: ders : Floberg och räckte biskopen sin hand; som, a, denne varmt t fryck- te, as ul - Sedan "förhöret "slutat tog ; bisko- pen gin” forne lärare med sig in i sakristian. Han. lade slnå händer på ' bondens skuldror och. frågade med deltagande röst: -— i Det har således gått "ad illa vet, m'n käre vän och. lärare, ej funnit wrpman i "7 torn. Biskopen . vände sig ofta om -- Anders Floberg. , å - da vadmålen.” " kamratligt blickade tillbaka. " " menigheten framtill den enkle enkla ”fölket något illa.” Man ylss- te,.ått han: kunde 'vara hård” iräster,. som försummade sin. fö samling. Och han hade också - ini gripit för att stävja prästernus ty- ranhi "och bryska uppträdande ' vid Kusförhören. Kanske :han-”nu -villé visa; hur ett: husförhör: skull 2 till. DiVA klart, att alla ville vara råed vid -biskopsvisitationen. i Näs denna Och - alla > hoppades : näturligtvis på god, tur" att inte få någon: fråga” av biskopen.; de Å änsten ' och” det” tal biskop : Hale: till + de: : ning > hållit frågorna iperi till "med: svaret ingen"; ; behövde ör att: som kyrko- herden” fåra : ut: i hårda, bestraf- fande ”ord, ställde" biskopen -allt UNll rätta med att på 'ett lugnande . sätt förklara." Och han; såg inte arg ut heller. Det ver ju nästan söm han' ville skratta, fast det var inne i kyrkan! : ; ; "Men det satt på en bänk' en H- - ten åldrig bonde; - klädd i allmo- gens ' vanliga " dräkt, den hemväv"- Det lilla skrynkliga ansiktet: vittriadeé ” om” intelligens och de åmå 'stålgrå "ögonen lyste. Han hade hela" tider följt bisko- pen med sina blickar och det var som omi "dessa förmedlat ett bud- skap . till. den; bögvördige , visita- och såg på bonden, som -nästan ". Och så" kom - biskop Halenius under sin vandring bland kyrko- bondemannen, .- . Hah bad hohom' besv ga, som gällde reformationens be- tydelse.. Det '" ”kanské en 'svå- råre fråga än hågon av de'andra fått, men biskopen tyckte, att 'den gamle bonden såg kavat och själv- njedveteh ut, så .han kunde gärna sättas på prov. fot ee kH varet, som bis open "fick, "var mer” än :hån begärt, Det var”s klart "och. koncist, att det vittnade om mer än vänlig tankeskärpa, . / :Något' förvånad betraktade bi- skopen'? bonden.” som hu fått ett gav: han "honom" en ny råga, en feologisk, frundfråga, för t kyrkan 1 dag. Nu "måste. du be 'pärvarandeé i äs som: en enkel ;ai hur. livet farit fram med 'di och därefier. må det bli min plikt att.ge dig en ny start i livet, Du var en gång min; informator. och kunde göra lektionerna till: ett ef- terlängtat nöje. Vad jag "nu är, har jag dig i första hand att tacka för. Och ofta har jag undrat, värt du. tog: vägen sedan - våra vägar skildes. Jag har ju inte- -vetat, om du förtfarande fanns i livet." 7 "Den" gamle bonden; log ett. milt leende, men det var med "nästan förebrående röst han: sedan Jytte sön lAt san hos honom, nämligen att öma "efter - ytan; Varför skulle det. ärliga, och nytliga ar- betet "bakom plog "och härv: "Vara på "något sätt förnedrande. Behö- ver' det ha gått utför! i den, som lämnar lärdémens' uten kade väg för alt bli bonde och od- läre. Nej,' tvärtom är det så, att .Idet' har gått lyckosamt för mig i alla ting. Av fri' vilja valde jag mina fäders yrke, ty arbetet i jor-, den är och förblir dock. det bästa, säkraste och tryggaste "av "allt. Jag äter mitt eget bröd och får av detta” 'dela 'med mig till ' många. Gården, som jag äger är mitt eget rike; : Där lever jag omgiven av trogna undersåtar. "De" är" inte mina trälar. utan ett' lyckligt folk, som kommer till mig med sina be- kymmer, om - sådana inställer sig, och: att kunna hjälpa och bistå ger: samvetsfrid. och sann lycka. det bättre ställt än jag! — Det var en svår läxa du den- na gång gett mig, svarade. bisko- pen och fattade rörd sin forne lä- rares hand, Men säg mig, hur har di" ”komimit på den" tanken” att överge, deh lärda” banan, som "låg så ljus för dig och öppnade så stora framtidsmöjligheter? . Min far dog och -fäderne- hemmet behövde mina armar. En- åldrig mor och flera syskon måste försörjas. Jag valde alltså den - som. hjärtats röst befallde mig "att gå. Valet var inte det minsta” svårt och aldrig. har jag ångråt mig. . '— Men dina kunskaper gick ju förlorade, sade biskopen, : - I Jag förstår "inte sådant tal. Den kunskap jag ägde har hela tiden kommit mig väl till pass, ty arbete utan kunskap är ett fam- lande 'i mörker. Detta gäller på alla områden, på vilken plats vi än ställes här i livet. Nu äger jag två : "hela . hemman, en "duktig hustru "och sex raska' pojkar. Är inte detta att ha det bra ställt? Biskopen sade" inte mer: Han kom honom att känna sig osäker och -famlande. Och med djup re- ö- jspekt betraktade han nu den in- formator, som en gång lett honom åga | den : första biten på kunskapens Biskopen” försökte? nu på samma "språk. Bonden besvarade frågan "Det var: ett Ä pågick.” Inte. begrep” den : läde . menigheten . så mycket av detsamma, men dets var "tydligt, att. den enkle bondemannen var känd och ingen förvånade sig hel- lör över. ått har Kundé dip: tera med biskopen på lärda språk; tt Men ”biskop” Halehius hade fått nog.” Han arisåg sig inte kunna fortsätta längre utan sade: .. "ve Låt. oss. nu sluta denna lek. Jag märker, att i den enkla bon- derocken döljer ”sig' en lärd man, kanske till - och med en ämbets- .brode; LJ oo Högvördige Herr. "biskop; sva- rade bonden ödmjukt, jag är vad jag synes vara, en: man av talket. Mina. valkiga händer bör väl vitt- na om: min bekantskap med plog och spade, Men jag förvånar mig över, att ers högvördi ighet ej kän- ner igen sin forne lärare, magister Biskopen hade" "svårt. alt 'över- vinna sin förvåning över, att Pp dala” sätt träffa en nan, som en fång; T tiden gett Honem hans grundläggande undervisning. ' '— Magister . Floberg! utropade väg... rot VV sDu skall | ha tack, ' Anders Floberg, för denna stund wvi varit tillsammans.” Andra . uppgifter fö- restår : mig nu, men vi. får se till att åter träffas i' morgon,' Jag känner,' att jag ännu har mycket att tala med dig om, - :Följande ;' dag gästade biskop Halenius . den .: lärde” bonden på dennes gård i Flo socken och hade där, tillfälle att set en efter tidens förhållanden : framstående , möns- tergård. Och ej. minst gladde det stiftschefen att iaktta det goda in- flytande i sedligt . och ' moraliskt hänseende som hans ' gamle lärare utövat på befolkningen i byden, Det blev ett hjärtligt möte, Och när biskopen sent omsider måste säga farväl, sade han: vid avske- dets 2. Du har, min "gode vän, när vi nu åter träffades, gett mig lär- domar, som följer. mig till livets slut. Och nu förstår, jag bättre dina ord, att då lärdom och vilja att vara till nytta i livet går hand i hand' med: vardagslivets | id, blomstrar” lycka 'och ' välmåga” på bondens åkrar och I hans hus, "På. "dessa ord svarade "Anders Floberg med ett milt och allvar- ligt leende: — Men då lärdomen burar In > han bestört, den lärde man, som sig I sin kammare och anser sig i ag trodde dock, att min - for- N '"Ine'lärjunge skulle ha' lört sig att f- ökta "de "lärdomar ' som ; jag sökte Ingen kung, ingen biskop kan ha : hade ställts inför en ny: situation |. i livet, inför ett livsproblem, som |... visitation uteslutande vara till för sin egen skull," verkar den som en kylande nordanvind, som ' lätt förkväver det spirande livets 7 "Om - Biskopsvisitationen . i Näs kyrka talades. sedan mycket bland befolkningen, Redan mötet mel- lan "biskopen , och Anders Floberg kyrkan, hade Varit en upplevelse Ör menigheten, ” Nog hade man reda på att Anders Floberg var en lärd man, som övertagit fäderne- gårderi och som man först inte ta- git riktigt på allvar som jordbru- tre, Men: han hade stigit i akt- nin2 al efter som åren gått och nu söklé. man hans: råd även i praktiska angelägenheter. Att han också var. god vän med självaste biskopen, det hade man då aldrig kunnat tänka sig, Och ändå var han ' inte högfärdig av sig utan verkade som en av de-egna. Till och" med . kyrkoherden i försam- lihgeri . blev; imponerad, fast. han kände sig'ju också något skuld- medveten, när biskopen frågat, om han inte tagit vara på den be- kantskap hän hade i Anders Flo- Mark knadsberättelser och h prisnoleringar meddelade gencm Sveriges Lant- förbund. Stockholm den 20/2 987. : Spannmål. Lantbruksförbundet noterar den 26/2 1957 för fullgod brödsäd av (JurteraruR = TESTAMENTET Oscar. Cullmann: STATEN; I NYA] + i usa|ek Je inståltatng och tt sig öv er- IE ga om deras lojalitet, ” Bo Giertz: VARFÖR just - KRISTENDOMEN. i 'örf, säger sig först vilja hylsa och ställer frågan så: utgör Hi tt-föreläsni: 1936, En lärd man och en lärd för- samling gör det inte lätt för menige man att följa med. Man måste tän- ka igenom det man läser och läsa med bibeln uppslagen, ty det är Ikvalitet. följ inte lätta frågor och problem, som här om Jesus och zeloter- Varför Kristus? Menar nu on att. ban skall få ett uttö man > s Md SOM ETT BREV På POSTEN nn kömnier taxehöjnindar från statens äffäfsdrivbnide verk. De vill kom= . periserg sig för de stegrade löner. na, skriver Skånska Dagbladet (bf), ty de avgifterna ) kan man inte bära," "heter det: svar, på denna fråga i detta lill ' häfte om 16 sidor blir hån besviken Detta har icke heller förf. avsett : Han säger som slutkläm: Den frå-.. gan, kan aldrig besvaras utifrån en het av litet priser, d enast Il 5 fritt noteringsorten, kr pr 100 ka. Malmö: vete 43: 05, råg 39710. Halm- stad—Falkenberg: vete 43: 05, råg 39: 10. Göteborg. 43: 05, råg 39:10. Svensk Spannmålshandel inlöser vete och råg per den 17/4 1957 til följande priser, fritt prisort: vete 43: 50, råg 39:50 per 100 kg. Lantbruksförbundet noterar den 26/2 1957 följande producentpriser på fodersäd (försäljning från jord- brukare”), avseende - genast leve- rans, fritt noteringsorten, för vare av normalkvalitet, ' kr per 100 kg: "Malmö: maltkorn /34:—,. vit- blandsäd 32:50, vithavre 32: — Göteborg: " Foderkorn 33: — vit- havre 29: —. Priserna är desam- s - nas else, Jesu dömes av den romerska staten, Paulius och staten och Staten i i Up- penbarelseboken. Jjus ö över åtskilliga svårtolkade och även missförstådda ord i evange- lierna utan över flera andra frågor, Synnerligen intressant är att följa framställningen av Zelotismen, som man blott skymtar i i evangelierna. + Med tanke på åtskilliga staters förhållande till de kristna framhål- ler förf. att mången förföljelse mot de kristna hade kunnat undvikas, |: om staten ansträngt sig att förstå mellersta Sverige ” EN "vårsäds- 5: 50—6 N förr Förf. kastar icke blott: ett nytt bå öch Gud. Deri Rafi blott få sitt fvär utifrån kunskapen” om Kristus själv. Alla andra svar är OK ik och fi 4 nistrarna bör avvisa framställnina + farna, Tiden är. minst av, allt lämplig för höjning av taxor och - avgifter. Staten bör genom sina affärsinrättningar göra vad den | för åt hålla omkostnaderna” »' nere; Det år en dubbel förpliktels Se efter det avtal som träffats”. - mellan Srbetsmarknadens parter, Det betsfred och lö. "den . Bri Se. blind försök att komma till rätta med den :verklighet, som de icke känner. Men erfarenheten kan vinnas ännu i dag som : vid Cesarea Filippi: Du är Messias, den levande Gudens' Son. PA: A/ VÄRLDENS TAK: Skildri . mer på snogeringen att se till att nESbilitet i wå år — på vissa or. De är att könsumtiöns- -> "Prisindex inte får stiga till 150 £” november detta år. Index ståf nu ' i 144. Det är sålunda bara sex en= 7 heter att vinka på, Det ånkom- - för ungdoni, < > I Ungdomsserien inod "och tro o här det femte -numret; utkommit och David" Jones, . Henry” Martyn och Särnuel Pollärd. På ett Sjkelt och sätt sh Man kan nog f en aning svagare :ton, på hömarknaden.: där ma” som i förra veckan, En slags stagnation kännetecknar wäl -:allt- jämt marknaden i stort, men från en del :håll talas om ett något lju- sare Jläge, där tillförseln minskat och efterfrågan varit något aktivare. Xanske man kan räkna med att de nu gällande priserna betyder bot- lenläget? Fram i mars/april blir en en hans " enskilda "liv arit : föremål för;klan- karak ärsdrag, i; som: stötte, ' nämli- geri: ket Han ' försu d. aldrig ' något. tillfälle att rikta sig själv, även om det skulle ske med mindre”. nogrälknade : . medel. . Det påstås,. att han år "1756 tog emot en summa : av: 5.000 plåtar, kanske för: den : dödsdömde "Erik". Brahes benådning. : iSedan han fått pen- gärna bröt han sitt löfte, som han gett och var till och med: bland dem; som yrkade på domens verk- ställighet.; Detta svek kastade en skugga - på. hans namn ' och ”har|- också hårt bedömts av:'eftervärl- den. Ingen av. biskoparna var "så invecklad 'i partistrider" som den talangfulle” 7 skarabispen. Engel- bert Halenius låg också i en ofö sonlig strid med Svedenborg,.'' Men med sina fel och brister var han dock en prelat, som hade folkets förtroende och han utför- de ett. varaktigt arbete för att sprida upplysning bland ; allmo- ” Några år före" sin död är 6 ick "' han "en dj andlig kris. efter studernadet ' av sin .” gamle - trätobroder Sveden- borgs. skrifter... Hans barn adlades med namnet Hallencreutz. der." Särskilt: var det ett av hans |' mer, för att i prästeståndet verka ö viss .avl vid ”första' öppet" vatten”. aktuell, :och- därmed bör marknaden gå in i en något fasta- re period." Matpotatis, Ordinäri Bintje, King "Edward, Mag- «num bonum, medelsort. 4 - Bintje, King Edward, Mag. num bonum, stor sort. ' :.Ovanstående”. priser inkluderar kommissionärsarvode eller avans. ;. Följande : partipriser på . potatis medelas . den. 27/2 1957, avseende partihandelns försäljning | till' de- taljhandlare; ånkl. emballage, k kr” pr 100 kg: Malm: " Göteborg” vas Priserna under rapportveckan har 3 varit oförändrade; En viss tillfällig |: åtstramning av läget kunde förmär- | - kas vid kylans inträdande, men ut- buden visar sig räcka :väl-till, och efterfrågan är föga livaktig, varför marknaden alltjämt JNigger rätt pres- sad, Partier, som ej håller kvalite- ten," har. därför alltjämt svårt att hän vda sig i pris. Må i Stråfoder. Lantbruksförbundet . noterar den 26/2 1957 följande: producentpriser på stråfoder, kr per 100 kg: de - Hö, hårdvalls-; på stationer i i mel lersta Sverige 18: 50—1 x - Halm, > höstsä dä, | Melass; inkl. athyra 1. Prisnote= ringen på mellansvenska stationer har också justerats ned något ellei från 19 kr till 18:50—19 kr: pr 100 kg pressad vara. Priserna på halm ytterligare sänkning har inte disku- terats, Omsättningen är nästan obe-= närmaste nominella, M ölk och mjölkprodukter: vikande .:. hemmaförsälj: na av smör ävensom prisutvecklingen” på världsmarknaden ” har SMR, efter dh ligger: ju. mycket lågt, och någor |d' fintlig, varför noteringarna är i det]: M / Brisutjämningsbidraget : "under! "] mars och april. Med hänsyn till den | - e missionärernas kallelse "na sitt värv och deras insatser på. de olika fäl-.; ten: Madagaskar, ; Indien öch Kina, Boken är fylld av äventyr, så att. även den mest blaserade kan finna både nytta: konistyrelsens förlag. a F Seonrdt.” ”ovock. UR:s re PRESSEN”. av Jordbr beslutat att för mars och april må- nader, 1957. sänka utjämningsbidra- get till 70 öre pr kg mjölkfett. Det- ta bidrag motsvarar 2,66 öre pr kg miölk av medelfetthalt och sänknin- gen! — 10 öre pr kg mj Ikfett - = 0,38 öre pr kg mjölk; Köpfodermedel; ' Lantbruksförbundet noterar. den 26/2 1957 följande priser på foder- medel vid försäljning till jordbru- kare, ordinära" partier : från Jager noteringsorten; kr'pr 100. kg: : Oljekraftfoder 4396 ink TVIVELAKTIG . SPARSAMHET genom ” krav: på” en rad' anslags- på 'jordt de, demonstrerar högerpartiet i en motion till årets riksdag. HN-har tidigare ' påtalat detta, och nu drar - RLF-Tidningen: med ytterli- gare ;; belysning av högerns, egen |domliga sparsarohetspolitik: - För att nu "endast "uppehålla vid om en År handlar om, de tre missionärerna : av. att Jäsa? områ=. ' inte . Den » har fått en god chans att stahili« sera ekonomin, Den får inte spe. ": - las bort genom na fiska liska intressen, Det finns ett annat skäl att inte tillåta de affärsdrivande verken att kompensera sig för löneköj= ningarna, Sparsamhet och rationa=. Yisering skulle tvingas fram; om de måste leva på underskottets rand, > översyn. av organisationen Yr . skulle pressas igenom. Och det behövs med. all säkerhet, Alltid ..:” finns det någon överflödig här och företag som. omspänner hela lap= ; det. Därför stopp för täxehöjnin= ; = balansera på smalast möjliga mar. ' Binal, | on - högerpartiet tala 'om' att folk skåll ; Visamerby' Tidning (bf: i onsdags i i statstjänstemannafrågan, - > då-slog man fast, att den tidigate drättvisa löneklyftan mellan stock=.. + holmslöner och lönerna till tjön- stemännen i landsorten skall ökas r + "att många :"varor är billigast i storstaden, på grund ' av affärernas storinköp, | och. då det är känt, att en mon- teringsfärdig villa levereras till - samma pris till Stockholm som till annan ort, finns det ingen anled= ning att ge högre löner i Stockt holm än i landsorten ne ” av lantbruksnämndernas verksam= het (det -f'nns andra förslag som är minst" lika .diskutabla), kom-=" Linkakmjöl, inkl. yskr Extr..rapsmjöl, inkl. ski Sojamjöl, 44/46 Yo, vT Joränötskakor, 53/55 eo, inkl; Kokoskakor, inkl. "skr Vetekli, svensk Rågkli < Betfor, inkl, skr Majs, exkl. skr Korn, svenskt Vithavre, svenskt ; på i partier, lägre pris. Vid köp åv hela vagnslaster Hr mer väl detta yrkande i sin kan- ske bästa. belysning om man er: inrar om att högerns representant i "jordbruksrationaliseringsutred-; nin'en hr von Seth nästan'sam- ”tid' st. som motionen : väckes . är "med om att tillstyrka inrättandet av. nya befattningar :i lantbruks- "hämnderna för en 'kostnad av. till- hopa 737,544 kr. Detta för att öka nämndernas "möjlighet att arbeta. på det skogliga' området,. Hr von: bete i utredningen kommit i kon takt med vissa realiteter; som ha li; £ inte "ansett:: sig: te åren blivit allt större då det gäller bsåddräkter; Ingen vill: nu- mera lägga ned pengar på en bad- dräkt som blir en sladdrig trasa när den. varit 'i vattnet ett par gånger. Fabrikanterna har också tagit fasta på detta. Arets baddräktskollektio- ner är genomgående i mycket höga kvaliteter. - Modellerna, är sobra och strikta med eleganta linjer, Den anato- miska skärningen går, alltmer mot jämförelser. . med , . korsettmodef, Sinnrikt. utformade bystskärningar, stöd: och infällda - resårer gör det mesta möjliga för figuren... > > band väger ungefär jämnt. En bad- dräkt ska vara så välskuren att den/ sitter uppe. även utan axelband. Band : eller, inte blir sålunda en] smaksak; De flesta. baddräl Axelbandslöst : eller med . axel-| " Baddräkt av elastisk" boråullstrikå och: försedd med trevlig skjorta i randig frottéstickad bomull, . . Kraven på kvalitet har de senas- fulländning, Man kan faktiskt göra |: Jär de. pastellfärgade, nyanserna att ' Baddräkt i elastisk bomulls ” till (Altea.) . N ” Elegantare än” "någonsin dur? vi i år på . badstranden. Höga kvaliteter, bättre passform” och raffinerade: / pastellnyanser ur över... lag. betecknande för 2 At Sed gärn Ikan: räkna med: blir ”avslagna- ot | alltid något: att flagga "med, till + kunna nonchalera.: Så där -lätt är "vill Ka något uträ' Men att väcka 'mötioner, ser RLF>-Tidningen.' Och ' det. kan iu kollegan ha rätt "i. Något värde-" ul bidrag till, strävand efter” :' och folkpartiet. har nu. röstat för '. Seth har tydligen "under :sitt ar='. det att spara, om man samtidigt : "Men.' socialdemokraterna, högern, att denna. orättvisa gradering av” lönerna skall. öka. ännu mer, Landsortens tjänstemän och fol- ket i övrigt har nu. fått betalt för att man gav sina röster till dessa : partier, som har en massa j ägare till ' stockholmarnas synslösa roffarpolitik, mot haj al t fom. ngen endast: skall drabba rikå- portot . : och « att. lokålportot skall: kvärstå vid ;"Man' framhåller ' att. sänka . skatterna : är .emellertid så bör ägas ut. . M Öper MÄSTE VARA. NAGOT Fi EL Jå kor ropa i: Halland, 'nte, denna högermetod, vilket ock-: ätt, liharideln vacn "givetvis också för. i om -samhäl!et. kostnaderna. fö, lokala brevföreändelserna utgör”. bög dande post." ag Nikotin och lungcancer: bildade bakgrunden" till. en” rikd- åga under dagen, Fru Gär- "Men det är inte nog med att SJ E 3 operera. bort - gamla, för da Svenson i Björnås hade. nämlt= . gen frågat” finansministern 'om hah - var beredd vidtaga åtgärder för ått begränsa. eller kelt inställa tobaks, i Det var jar, Tåg! över" ud. taget till" och från” Hallend lämha: mycket "övrigt: att. önska, Riksdagsman Nils: Nestrup ; har i en interpellation” påtalat. hur tra- fikförbindelserna ” inom "länet ' bli allt sämre och underligaré. Vis- serligen har man fått snabbgåen- de tåg, som på förvånansvärt kort tid > rusa igenom Halland, men "detta kan knappast: vara till når tydligen inte hr Sträng, söm ansåg att-denna annonsering mer är: att - betrakta "som + varuupplysning som reklam / för ökad korisumti av or. Av 'intér 0 svaret framgick också, att lagstift- ”' ningen på detta område inte alls ut- formats med tanke på alt begrända ; konsumtionen eller på "att skydda ” t från' skadeverkhin-> gon i glädje. för bk mjukare och" smidi I år har efter! frågan på "paddrökter i. siden-lastex varit särskilt" stor. Kanske beroende” på att man lyc- kats få fram verkligt bra ”kvalite- ter till mycket. billiga priser. : Bland » övriga. Fnatertal kan näm- ka; Varberg, Falkenberg "och Laholm. "Trots' bilismeris ut- .bredning betyder det. ändock en "hel del, om städer med järnvägs- : förbindelser " också få tåg som ;göra uppehåll. där. GP undrar om Kommunikations- .Sveh' 4ndersson har nå= roliga variationer och färger. - Eomullsbaddräkten : är fortfaran- de den mest populära... Dess popu= taritet är heller inte:att undra på. En -baddräkt i bomull är tålig och lättskött och speciellt, lämpad som simdräkt. : Bomullen .i sig själv är ju ett stumt. material men mäng- den av invävda gummitrådar.. ger perfekt passform, | Då färgerna inte blir så klara på bomullsmaterial med kjol, eller, "rättare "sagt halv= kjol, Det är ju ” också klädsammast : | för de flesta figurer, Iri badd. Den n äkten är ket ' omdiskuterat" Baddräktsmate- rial, De första : kvaliteterna' som släpptes ut var inte fullfärdiga. Nu fitins dock utmärkta, täta och form= fasta . kvaliteter att : välja på. I crepénylon” går, det också . att få fram särskilt vackra färger. Ne Pastell även i år. Hela pastell- skalan är med i finstämda nyanser: gult, "rosa, turkös, många nyanser i blått, klarblått, mörkblått; påfågel samt en ny blågrön färg med myc- ket » vacker” lyster. - Dessutom kan nämnås . marin, orange . och "rött. . Baddräkter i handfryckta. iyger i moderii svensk mönstergivning .är Mycke litet helsvart och vitt. Där- ofta: svenska, badmodet.. Tand. b 1 ayon, S : pm I-nylori, raga ylon : "te. got annat att ge :-hållänningarna' i räkte ys f ind ärnvägar och - Yllebaddräkten ' lyser - fortfa de | stället för c så jä de och ST = ">" "| expresståg, som. : : ringarna - söm är "pita på med sin frånvaro,. > TN som; 5 skamma ar tonår ingar finns i år i en mängd - Crepenylonet har varit ett myc- samhällen förbi..' Precis de undrar: hallänningarna. - Såg, som inte stannar, på andra ställen "än i storstäderna. utgör ingen glädje för en bygd, även om de" är att före- dra framför järnvägar utan några tåg alls. - ; VILKET är VÄRDEFULLA just 'nu?. En saklig redogörelse er ler en politisk debatt om pensions- förslaget" undrar Skånska ' Dagbla- det (bf) och ge själv . svaret: ” | Kan'det vara klokt att pårtier- na binder sig innan remissinstan= sernas yttranden föreligger. Det brukar inte :anses så. Anklagewser omtyckta, roliga och elé; ant bår de i mönster och färg. populär, . Speciellt uppskattas den. . i : a v 1 siden. Sår tendensen: mot allt aga ten emot förek och trimningar i vitt. - | "brukar opp annars. rikta ”tmot regeringen för ' att. den inte gar av ett överdrivet nikoiinbrul "Interpellanten,' fru Svenbon; "och finansministern föreföll heller ine att kunna bli överens om hur deri- na' annonsering bör "skötas i fort- N sättningen, Hr Sträng sade sig näm- ligen inte ha något att erinra mot den nuvarande tobaksreklamens ut- formning. ' Fru” Sverson ” menade ' däremot, att folkhälsan bör komma i främsta 'rumniet även om staten får in många "miljoner "på ”tobaks- " svar "negativt, Fru Svenson undeér- strök ytterligare, att. en minsl ning . av 1 är nöd e dig för uppnående av' en bättre folkhälsa, Ett led i denna strävan är att begränsa tobaksreklamen.? > ' Är vetenskapens. törn om samban- det mellan nikotin 'och lungcancer riktiga, har unekligen fru Svenson rätt I att det är "olämpligt att göra reklam för olika slag av tobaksva- ror. Det intrycket stärks ytterligare genom att det är ett statligt mono- pol som 'står bakom reklamen och att ökad konsumtion betyder ökade star hänsyn till - för " AMMAR AAAA gar, Låt de affärsdrivande verken. ; . ha betalt" efter :'duglighet? frågar" > Men när hörgerpartiet röstadet .. vn In 2 några sikna fiskar , : HUR VÅR DET >> brukar irte Zz - skatten, varför hon fanri hr Strängs >' Böckerna har utkommit” på Dia” någon där, Det kan bli en del På vynaN RADAR, And
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.