Ya ;s "oc far var ju inte den första som "som just kom in i' stugan log 1ag-]5 . nande ernot Honom, u eller”, ropade. hon 'triumferande ". mat” och uppåt måste hon gå hela Marit Elgsdotter spände M ryggsäe- ken över skuldrorna och tittade Ie- enda på modern 'som stod på stug- tråppari och gav goda råd och för- --Maningar;” Klockan : var inte stort fem och" ännu, skulle, det me dröja många: timmar . innan : den > korta dägen rann upp över fjäll- ammmarna, Marit skulle den. tre Mil långa vägen till bygden för att och att gå så lång väg > Shelghandla” På skidor.så här års var inte kvinn- folksgöra. : Men. brodern, ' Egil, låg "i fållbänken med foten svårt 'vric- kad och -Marit var alltså. trangen att ge sig iväg: : ”. . "Var försiktig när. du skall över Kläppen och kom ihåg att 'du inte " litar på Storvatn när, du skall till- baka, "Glöm inte hälsa god helg till bygäs ; och tag sikte på Snöfjälls- klockan när du ska hemöver ågen. Gud signe dig jänta och hjälpe dig På vägen”, sade modern och Marit . nickade och'lög, + >> > Mor Karna : knäppte : nderna - under” förklädet och "hennes; läppar - formade... Sig. till tysta" böner när Marit "med -säkra . glid: försvann över "gårdstunet och uppslukades av. vintermörkret, Mor Karna gick in i' stugan och serverade "sig och me "skulle; ven, ju också. Mor Karnas ingen och det skulle: bli. skönt att få henne hit frampå” vårkanten. Det var. i allä:fall ett-Herrens un- der att" Marit” fönnit Egil v vid Kläp- "oförklarligt. En vrickad fot var ju ingenting: emot. "vad 'som kunde ha ””Tror du'hon klarar slag, mor”, kom det ängsligt från Egil och hen NR "Det" gör hon säkert. Hon i "vuxen: och . vet att vara försiktig. Drick ditt kaffe iu så går jag ut i fähuset och ställer med djuren. Vi får vara glada du Egil att det inte far. Kläppen. är inte att leka med miste livet där”, sade. hon med e en I ”Nej, det är Zant, men Hill som- ”marn är det jag som sätter. upp ett ordentligt räcke där. Vi.-har -:mist för « många” Liv "där "redan; både människor och djur” .t Egil :drack sitt kaffe och lade sig åter ner i. den varma bädden. Det sved och värkte i foten och sårfe- bern "gjorde honom matt, Han kän- de sig rädd och tänkte på Marit, systern, som väl:nu var uppe på själva ' Kläppen, fjällkammen med svindlande bråddjup på båda sidor. ””Gud" hjälpe dig . över, jänta”, ”mumlade: -han och torkade ångest- svetten från pannan. Nu, tänkte . hah, Pm etta ögonblick skall hon tå äv öger ett par Föydingder, "och nu skall hon hoppa ö över ” M get". s bor "Ta int fr kort sats, Märit”, 4 pade”. han högt. och mor Karna -: ”Hon jär redan : över, Egil, ja känner. det";;sade hon tryggt och ångesten för. "systern Släppte sakta sitt grepp om 18 hjärta, sv: - och ". hennes; grepp . om., stavarna "hårdnade. Nu gällde det att få god "fart. och ätt hålla blicken stadigt « riktad ;.mot andra sidan. Det gällde --? också fatt” hålla -huvudet kallt: och |; "hon tänkte på Egils många råd an- "gående: skidhopp. Hon måste räkna . . med "centimeter 'i hoppet "över, det F "fruktansvärda ”svalget”. . i rymden: Vinden ; :slet i Nu : flög > hon ut: skidorna och hon pressade "benen "hårt tillsammans, En blick. neråt "öch hon skulle vara förlorad, tänk-] 'te' hon" och stirrade" rakt fram. Så! » hade. hon plötsligt mark under) Ån | 'dorna igen och "hon bromsade far- | ten, 'Med en rysning såg hon ned i avgrunden” 'som. lik 'en: sugande + magnet försvann". ir mörkret djupt - henne. (NER 4 ;”Du fick mej int' den här gången ”och log när hon åter satte fart på skidorna, :,'. I full fart susade hon fram över vidden och ned mot dalgången. Tré » mil var ingenting! Hem skulle. det » bli. gängre, förstås, Då måste hon följa-klövjevägen och gå runt Klä-- « pen och det skulle bli nästan milen längre, Säcken på: hennes-. rygg .skulle också vara tung av Helga - tidei' Men klara” det skulle, hon, strunt till tjälljänta annars, - Inte var det ofta Marit "kom till brgds, men, varje gång var. ju Téna festen så man utstod gärna strapatserna,' tänkte. hon satte sig på skidstavarna, får att bromsa upp, farten en smi'. > "tor är väl ialla fall = böst. "> ning kom finns ten Mijoch Marit satte stavarna hårdare i b g vandrare från huvudstaden" hade: Ossie Sandel”” undrade om "hon skulle” tå gengar över till nya bindslen när hon handlat. allt annat som”mor skrivit på listan, - a "Det "skulle bli roligt att träffa handelsman, han" var ju gudfar åt henne och han brukade alltid..stop- pa ner litet extra gott i säcken, Under skoltiden hade ju också. bott hos honom och hans fru, den trin- da tant Sigrid hade” rent skämt bort henne; > NR När hon handlat skulle hon bal sa på. Vilda och ge. henne koma- gerna :som EC själv sytt. Marit fnittrade förtjust när kon tänkte på Vilda. Hon var inte som dolet flest ' häruppe; arg och dyster. Nej; Vilda :hon var som solen själv och visste bot för allt och alla och kun- de "sjunga de skojigaste, visor och berätta historier så att man kiknade at skratt. .Det var egentligen väl- digt synd att inte Egil själv kunnat -|fara ner:till bygds och få träffa henne, ' Men nu var det som :det var och inget att göra åt det. Sol vol . Vilda lyfte ; skrattande. säcken upp. på Marits axlar och :spände den fast, Den verkade sprickfärdig och vår: tung värre. ;öDu tycks ha köpt hela: butiken”, såde. ”hön 'och gav Marit en, klapp på kinden.”Hälsa Egil att :j mer upp en dag under helgen,” var rädd om dig nu”, | Märit vinkade gla i nm; staven och knogade i iväg, Hön: KänlL de sig så tvärs rätt igenom. lycklig att. ingen väg. tycktes" henne tung. Med ' långa säkra glid styrde hon hemåt." Det -gick sakta men säkert kilometer efter kilometer: » Där: låg. Storvatn:” -Hårdfrusen; men med lömska råkar. Stora blan- ka isytor. som vinden" sopat rena från snö.. Marit ansträngde sig för att hålla balansen i de hårda vind- kasten "och hon kände' att vinden ökade ju längre ut på sjön hon kom, Några - snökorn, : virvlade i Juften måste - hinna. över "sjön inn: men nådde henne. Här-skulle" ho; vara hjälplös. 'Inget skydd 'farins öch hön skulle inte orka att käm-. pa emot stormkasten. Hon- skulle hjälplöst kastas närmare 'och' här- mare Stoifallet som aldrig frös. till. Hon bet ihop tänderna och sträva- de vidare. Varje skidlängd tycktes henne till sist millång, men envist kämpade hon vidare och efter vad hon” "tyckte en evighet kom hon upp på stranden och spände av sig skidorna och sjönk ned bakom ett stenblock . och pustade ut. Hon måste vila en stund innan hon gav sig av in mot Snöfjäll, . 2 ” Åter var hon på väg, Vad" var: det nu mor hade sagt om klockan i Snöfjäll? Jo, hon måste taga sikte på den. Marit visste att mor hade rätt. Var hon så väl framme vid klockan så skulle hon inte ha långt" kvar hem och vilse skulle hon inte' kunna gå. Inte eng i den allra” tät-” taste snöstorm. = . "Det var något märkvärdigt med ” Iden där klockan, Den hängde mel- lan .två stenblock, precis som" om" den ' blivit upphängd av männi< skohänder, och så hade den hängt i hundratals år. Marit kom ihåg att farfar hade berättat att några fjäll" : J det som sagt inte. utan skäl; inse var en smula vittrad så var r klangen stark nog att höras milsvitt 'om- kring. Dom där fjällvandrarna ha- de råkat stöta till den med sina stavar och hört en "dov klang. Så hade de börjat gräva undan tjoc- ka ;läger av - mossa och : funnit klockan, En. massa fina herrar från]! huvudstaden hade sedan kommit och" tittat På "den. och försökt att flytta den. Men det. hade inte lyc- + | kats, De hade sagt att den härstam-. made från tiden före. digerdöden och att foket. som då bott i dalen antagligen härjats av pesten och dragit bort eller dött ut. Att folket var; kristet ' vittnade. klockan om, och den hade antagligen ramlat när klocasiapeln rasat, Att den fallit så där lämpligt mellan två stenblock var. rena slumpen. Den: kanske också blivit hängd där av männi- skor, , kanske , hade just - den där platsen varit folkets kyrka:. Man visste ingenting med säkerhet, men att det var någon mening med :'att " [klockan hängde just där, det hade dé år som gått sedan den ' grävts fram . visat. , Åtskilliga voro, . de fjällvandrare. som räddats till livet genom att .de nått fråm till klockan och "kunnat slå i dess malm, Klock- kbnien hade. sänt. folk till de nöd- stlilldas hjä ”Kommer man i väl fria. till Snöfjällsklockan 'är' "man frälst”. ;y, sade" folket. i, bygden; och kunde: se ”silhuetten av klockan »och"-arbetade sig: "tappert fram” erdot den. Hon hade i det när- äste: uttömt: sina, krafter:- nu” och visste. att om, "hon inte orkade fram jockan skulle. hon. bli : kvar i [rigen > skulle finnaj; henne förrän det' var, försent, : Ett häftigt ind äst., .slog' 'henne; överända "och ir snön. Hon kände” en rännände smärta jaga genom . chu-' udet ;.och «något varmt: klibbigt tinningen. on hade slagit huvudet 'mot ett stenblock : i: fallet. Stormen svepte råsande sfram över vidden och ned genom” den” trånga. dalgången ” vi börj. ade. ”rinha . nedför H shön läde : sig: över hennes. hop- sjunkna”? gestalt. 'Hon försökte att resa sig men det svartnade för hen- nes ögon och. hon. vilade ett ögon- kom hon "på benen, Endast några meter till, några korta meter, tänk= te hon, och :jag kan nå kläppen i klockan och slå i den så hör nog mor .mig och kommer till hjälp. Endast ett par meter till och jag är räddad. Med”ett-utrop av"för- tvivlan sträckte hon händerna mot klockan och: sjönk framstupa i snön. - Mor, hjälp mig”, viskade hon Joch medvetslösheten slöt henne i ett stort mörker. Över henne tjöt stormen och endast en halv meter från henne hängde den” stora kloe- - Egi sig upp i: tållbänken. Mor ' Karna : stod vid spisen och rörde om i grötgrytan: Marit' borde vara här snart nu, och då 'skulle hon vara både hungrig:o-' trött. Att det skulle börja storma var" ju ett, elände, . men hon s'ulle nog klara sig undan, Egil strök, sig över pannan och log. N . ”Hör du klockan, mor. Det i Marit "som annonserar. sin hem- funnit den. när hans far 4 sin tur hade” varit "liten". pojke. Den” va ”Istörre än klockan i kyrkstapeln i H bygden , och fastän malmen i' den komst. Tack gode Gud . att... hon kommit så långt”, sade hans fet Na i Mor Karna hade slutat röra och lyssnade spänt. af, det var, klöci kan. som ringde, Men” vad .hade ka stat. liker | iti som un= i och - Till den långa raden av. eu 7 "”qwer, kar n ; : Ollenhauer, privat natur, '”nkte. hon och vant . v ve , sengste tiden mottagits t. Vita huset.av president Eisenho- - der den en även ledaren för de tyska, socialdemokraterna, Erich sällat sig. Den tyske politikerng besök är dock av mera och som man ser, tycka "de båda herrarna "riktigt ha donnie verandra "] hennes kinder. "I gade hon. .: + : 1 Snöffäll - Nu, när I den så mycket omtalade flygningen till Asien över nordpo« len : med nordiska flygplan är ett faktum, kan man ju säga att det ä är teknikens triumf vi bevittnat, Det är bra” flygplan, 'bra flygare och personlig framåtanda som skapar denna nya väg mellan världsdelar- na. Man har rätt, men man har än- då inte kommit fram till det väsent. liga. När de stora planen | brusar fram över de kalla -ödevidderna i norr är det tack vare tre små nor- diska folks vilja till gott samarbe- te. Var för sig skulle de inte kun- nat något. Vår tid' tror på de stora organisationerna, de stora nationer- na och I massans makt och betydelsé, De små länderna i Norden är lillez puttstater i de stora världssamman- hangen. Till och med när de. arbe- tar tillsamman är de inte mycket. Men ändå är de starka därför att deras samarbete är byggt på frivill lig grund och utan att någon nation har behövt ge upp. sin personliga frihet . ..och .självbe: tämmanderätt. Detta är "märkligt I en tid som tror att våldet är nyttigare för världen än rätten. Naturligtvis kommer det att bli konh ens, kanske hk > Av Mär ta 'Leijc jon takt och respe t för andras rätt or om ett samarbete ska bli lyckat. Men det går — om 'man” villl Och när folken lärt sig förstå vareadra cch lärt sig trivseln av att, samarbeta renhårigt och humant för allas bäs- som det varit fö irut, Skandinavien och Beneluxlk är för. världen på att fredligt sani- arbete är möjligt också i ien tid som vår, Ls ee. ' Vi har genomlidit - skräckens ti der då våldets flygplan dundrade fram över världen med eld och för- intelse i sin last, Något -mer skas kande än den natt då Berlin bom. bades och våg efter våg av utländ- ska bombplan tog onvägen över de småländska :. bergen ' för - att undgå luftartilleriet. nere vid kusten och dundrade, fram. iver min lilla gård i 'Kållerstad " här, jag . knappt upp- levt.. De, kom först .sent på kvällen, det påstods att det . var. två- tusen plan, våg. efter "våg. Och". sen kom de tillbaka när de fällt sin hemska last. De gick'så nära marken” för att -undgå beskjutning" att .de tog det något mäktigt penningstarkt fö retag och petar undan de tre små länderna till sist. Men deras ovansk- liga ära är ändå att de var de. för- sta startade, internati nellt samarbete av. denna ar ' Det finns” paralleller”. det. lilla hörn mellan: Tyskland och Frank- rike som fått Vara arena för de sto- ra nationernas slagsmål i i långa ti- der. Det är, ganska tyst där — utåt. De tre små Beneluxländerna är hårt klämda på alla sidor men de är än- då. ett. exempel. för. de” stora mak- terna på hur fredligt samarbete kan gå till. utan "att nationaliteterna ut- raderas på kartan "eller folken mis- ter sin frihet. Små nationer, Små- - med". .sig- på en del ställen, Man. kunde tro att de skul- le ta med sig skorstenarna på hus sen. Man. glömmer. aldrig den I nat- ten. sn Sen Det var inga fredsduvor som var ute då. Men när de nordiska: pla- nen. öppnade den nya flygväsen till en annan världsdel över de arktis- ka öde vidderna. var de ute i fre- tjänst. Det 'var länder som vill fred och folkförsoning som manifestera- de sin rätt att leva här på jorden, inte genom” att slåss utan. genom att tjäna. Vi som är innebyggare” i dessa länder satt nog lite var i spän” ning innan rapporterna kom om att allt gått som det skulle.Det var inte ta så blir det inte så lätt att vispa |'- In dem.i den blodiga häxkitteln Fv dens och det mellanfolkliga arbetets |- i tidningen ti en män- 1 niska dömts till böter och ska- destånd. för ärekränkning och "spri= dande" av lögn inof en medmänni< ska, På något vis tyckte jag att det ö tt åt denna lögnerska att hon fick in dom. Men tänker jag djac pare på det ä är väl hon mest att be- klagå. Hon hade av någon anled- ning. blivit. fiendé. 'med en annan människa och hon begagnade lögnen därför stt den var Jättaste möjlighe. ten att skada den - hon tyckte illa onå. Jag skrev i en aforism en gång: Vill du en människa riktigt ont så uppfinn. en lögn mer fruktansvärd än alla lögner du hört”, N Människorna” tar "ofta lögnen till hjälp -för att. sk sada en fiende, Det kan :vara en så oskyldig lögn, in- spirerad av någ +..Som "sagts eller gjorts; Det behövs - ju så. ytterst li tet att krydda en anrättning, gö- ra lögnen. till en'sénsation som alla måste ta' i sin mun”och omtala: Du |: behöver j ju bara så ett'litet, litet frö till rätt Person; Sedan kan du sätta |”. dig och" vänta . att. fröet spirar och ger-.din' ”sensationslystna själ en ik skörd. Tyvärr & är förtalet främst att längtar: många "gånger efter stor- stadens anonymititet,' efter möjlig- heten att slippa undan 1 gnen sky pande etter,: Man får gör: anonym anm lan till polismyndighet .; - "Det behövs mång: några förflugna ord för att én män- nska ska kunna. -anmäla en. annan människa. Står du en” dag anmäld för. något som är lögn får. du 'aldrig veta vem som anmält dig, Det bor- de inte vara så att man fick Iov att dölja sig bakom anonymiteten. At- brukare :i:de' stora värld: hangen. Genom samarbete har de ökat både sin ekonomiska och sin andliga” styrka. "När man; ser dem kan man undra över 'om det är så nödvändigt och: 'välbetänkt” 'att ra- vårdas och växer i världens'stora andliga öken. Det behövs också ex- empel på att världen skulle: kunna klara 'sig utan sådana "väldiga hä- rar, ' så mycken : pansarbråte - och atombomber som den nu förstör si- na pengar och sin andliga hälsa på. Det ska inte förnekas att det tar lite tid. för. en fredlig tanke att das och bli stark, Det fordras st hänt? Ingen ringde i klockan utan att vara i nöd. Det var en oskriven lag för bygdens folk och Marit bor= de veta bättre än" att skämta med sådana saker. Egil hade också slu- tat att le. Han visste också att'man - inte ringde i klockan för skoj skull, Men Marit var ju. bara en barn- unge trots sina 18 år. Men det här skulle hon få för, tänkte "han och såg förtvivlad 'på "modern ' som 're- dan dragit på sig skinnjackan ch var på väg ut i snöstormen.; Mor Karna hade fått på sig S'i- dorna” och 'säker som 'en "ungdom «| gled hon i susande fart fram över vidden. Stormen tjöt 'men genom den", trängde . åter klangen - från Sr jällsklockan ; och hon” ökade "flarien”. ytterligare. Just när: hon nådde” stenblocken ' "tystnade klan- gen 3 från klockan och, hon" ropade Marits håmn.”Men" hon: fick inget svar. Då såg hon plötsligt! den: näsa tan översnöade ' gestalten: en ' liten bit från klockan och hon fick fort av sig skidorna 'och föll på knä in- vid Marit. Varligt drog hon henne upp i sin famn och 'strök' från "Marit," barnet milt”, Trumlade hon; ”vad :har' hänt"? Efter" några långa minuter, slog. Marit upp ögo- "| nen och efter en stund mindes hon, .| Hon såg på klockan och sed NEL-A modern. : H "Jag nådde inte fram till Klockan mor, 'men du fann mig ändå. Hör- de du att jag kallade på die” från ”Ropade du rde jag faktiskt inte, men både Egil öch jag -hörde klockan, så visst. nådde du fram till den. Först trodde; vi att du skojade med oss men något "Iså dumt skulle du väl aldrig kunna hitta på. Men nu ska vi försöka att komma oss hem; annars haltar väl Egil ut för 'att leta efter oss”, kom det tryggt "från . mor. Karna som hjälpte' Mairt på benen; ”Den kära -| klockan har räddat många liv, du Marit, nu också ditt”, tillade hon -| och inom sig tackade hon Gud för . sitt barns liv. .-, Marit vände sig om "och såg på klockan, Hon mätte 'avståndet mel- lan den och platsen där hon fallit. "| Hon kände sig tung i huvudet osta- å benen, men" syhen 'var' det eg fel på och "trots mörkret kun= de kon se att hon inte kunnat nål: klockan där hön-legat. : : Det var något underligt "med den där .klockan, som hängde där tyst och mörk ' mellan ett par stenblock 1 svurna,' - "inte i fall då det visar sig bara en k eller en teknisk triumf. Det var ett ord till hela. världen från fria. länder som samarbetar "därför att. de tror att detta är dén väg på vilken både deras egna och alla andra ,världs- problem kan lösas, ett Hitet' fjät på den : väg . som, leder. från våld och förtryck. till förtroende, samarbete att. anmälan vär: falsk. Det -händer ju ofta att grannar träter med var- sätt ställa till:trassel. för varandra. De kan också komma med lögnak- tiga påståenden, En skogsbonde blev anmäld för hembrän- ät ingsman : dit, De” fann” ingenting: Men kom : ä som sett de båda ”her- och frihet, Vi har att vi vill, SE px 15. mars. pre 2,001 år sedan en 'av historiens mest kända gestalter. fö för” mörs darhand. Det envåldshärskare, Gajus Julius Cea- sar, 'skulle hålla ett :' sammanträde med senaten den 15 mars år 44. £ Kr. I Rom -eirkulerade ; rykten" om att en sammansvärjning mot Cae- sars" planer verkställas, Trots flera Caesar 'till senatsamrmanträdet ' och blev d: varningar och oroande förebud gick)" efterbliven”. teddalstat tillvett.i po- litiek mening modernt samhälle med Po r- brytningen, blev”emellertid. kortva- |: a Budapest har 'under de senaste veckorna cirkulerat "kedjebrev, som d rationer "mot de ryska trupperna ' i Ungern." Pa: triotiska "ungrare anmodas att den 13 mars gå ut på gatorna och fira dagen som nationaldag. Arbetet bör nedläggaå och alla bör vistas på Har torna; mellan klockan, nio och två. Av "begynnelsebokstäverna i itre un- gerska ord med. betydelsen ”i mars börjar vi igen”. har skapats ett slag- ord: ”Musik”; Varför har ungrarna valt den 15' mars för att demonstre- ra sin okuvliga frihetslängtan? av nya; tiden: lytt under det habs- burgska Österrike. I början av 1800- talet växte nationella. rörelser. fram bland de folk i Europa, som saknade politisk. " självständighet. ' Farligast var, dessa strävanden: för. Österrike och Ryssland," som ' härskade" över åtskilliga främmande nationaliteter, År 1948 utbröt februarirevolutionen i Paris, 'och därmed brast de för- dämningar;.:som dittills hejdat na- hela Centraleuropa ;, " brand,: och svallvågorna från - Paris' spred sig i allt . vidare cirklar. I mitten av mars nådde de Österrike, som för- ut var hårt pressat av lågkonjunk- tur med arbetslöshet, Den 13 mårs ägde folkskockningar- och gatude- monstrationer rum i. Wien. De' re- volutionära "tog "makten i huvud- staden; och-+kejsaren : utlovade 'en fri författning. Under intryck-”av händelserna i Wien blossade natio- nalitetsrörelserna upp bland Öster- rikes lydfolk; 'Slavarna j Kroatien | tacker. under. hösten ;1848. Den "un- Ungerii'' har" under "större "delen | - tionalitetsrörelserna. Inom kort stod |. rig: kti "inledde sina motat» gerska ”' resningen « nedslogs, dock först/ sedan "Österrike fått hjälp av deri ryska tsaren," som: sände 120,000 man" genom Karpåipassen. I augusti 1849 "kunde den "ryska hjälphärens befälhavare rappoctera "till" tsaren: ”Ungern” liggér. för Eders Måjestäts Pykt; För t: 70 år senare; ': vid” terrikes',... sammanbrott > i: första världskrigets slutsked blev Ungern : t, atl 1937 blir Ta, ändelseri na dag var år 44 fKr och år. 1818. men: för ungrarna är '1848 års fris görelseförsök” i år. ett mer levande i r ”hågonsin” tidi Utställningsområdets :vardagskarak- tär:av övningsfält för Wendes ar- tillerir t och Slovakien, Jeck och "magyarerna"' :i Ungern, krävde självstyrelse, Den :14 nådde nyhe- ten om revolten: i MWien till Buda- pest. I" : 4 "Ungerns största diktare, den 25- årige Såndor. Petöfi, skrev följan- de natt Ungerns marseljäs, Upp ma- gyar, -fosterlandet > kallar! Dagen rerat. skånekonstnären Henry Carls- son,. Glimåkra, till den här foliga chen för "Länslantb tet vid Kristianstad i sommar. Fullt så livligt kommer det förstås inte att gå till, när det" skånska länets' elit- djur av olika slag <under fyra juli- dagar” exponerar sid till allmänt. ber 46 HT nas tu re på andra: De har möjligheter att på allt | > kanoner har inspi- |: lasa 4 få vilda rykten | i omlopp: Här: stod en fiende som anmälare ” men klarade sig undan utan straff, I stället kom fjärdingsmannen till. . baka . och snokade i vrårna, Man -..c trodde den ancnyme anmälaren mer än en bonde som ingenting ont ' gjort, inte ens tänkt på att börja tillverka sin sprit hemma på går< ” len.: Han kunde svära på att han - Panna såg : ut. Under nära fem år sprit däruppe i skogen. ' Här 'borde den som gett anmi komma med bevis .€ller .också själv fällas för osann anmälan, Det kuns de ju antagas På goda” grunder att " vederbörande anmält sin fiende ba” ta för att komma åt honom och få. till stånd ett förtal som: skulle gör ra den förtalade så trött på byg=. ten -att han sålde och flyttade sin gård, . Sr Anmälan för att komma åt en "annans egendom” Det finns & ännu värre "orsaker, t att. ; sprida Jögn och förtal om..n. medmänniska. En bonde ville gärna. komma åt att Öpa en grannes Bård, . +; Grannen: trivdes' bra och ville inte sälja, Den köplystne tog då till förs talet, Det kom smygande i små gif tiga doser, Den förtalade märkte att människorna såg underligt på hö-; nom, : Så småningom ' kröp än ” det +. ena ordet, än det andra. fram. Ingen kunde med full säkerhet säga "vem som börjat med talet; Det fortsatte — gick i dyningar och fick då och då näring från den köplystnes håll 7: Kanske förstod den" förtalade hur det hängde samman. Men han: ville inte Bråka:. Han visste "att inte' ens en friande dom är nog för att den: som 'utsättes för förtal ska gå helt t fri.' Då 'säger "alltid: hågon: Ja; vläst blev han fri, dom hade ji inga | evi 5 van, för 'den köplystne,” Den förta=” lade flyttade till en ny by. Här" "tick" I ”sambarid. med" ett' sådant förta" rande kan man säga! ”Ordspråket ” "Ändamålet ' helgår medlen visar att. världen ännu är full av jesuiter” "Kring lögnen spinner människan”. otaliga spindelvävar, Själv sprattlar > hon sen "däri" "Hör bör vi alla” försöka komma FR Jat inte” ala. illa om andra, inte eng mun måste" i mycket, svårare jr uppnå om förtalet smyger sitt” gift! Ifrån Sinne till” sihhe.: Vi har” nog. alla! man inte bära" ledsen titan” arg och” då vill man ”görha se att rä N straffas. Kom ihåg ått- det ä ket lätt att dömas för ärekränkning," det kän också bli dyrt; helst om" let: ”Iskadar' Vvederbövande i i hans arbet eller gör honom psykisk skada; Vart jé gång vi ska fala om något vi hört" om en annan, "människa. bör" vi - het är, vänner" och kan ett hej och ett teend att: båda ser "undan från" varsbdra : öch, söker gömm : "sig. Vi bar nog någon Av ss; utan vi kan ha en vän till. Inte alltid är det sant som det. står på så många de - -månge . gånger gifta sysfrarna Gabor; gifte. sig själv: på söndagen med .en 47-årig ungråre vid nam, Edmund, Szigethy,-- som kom "sill > USA som flykting för två månader sedan. Fru Gabor är enligt egen uppgift 54 år gammal och henns nye, man 47 "På. bröllope sämärkté er av 'syst- > rarna, skådespelerskan Zaa Zsa Gi bor; att Szigethy'. hade flytt från. Ungern för att. råka i fällan f£ USA. Enligt statistiken var "söndagens bröllop 'det . fjortonde för Gabör- familjens fyra” kvinnliga" medlem- mär: modern är gift för tredje gån=/ gen, döttrarna Mazda och 2sa. Za. fyra" gånger vardera och dottern. ” därpå, den 15 marg, bröt revoluti Ren ut. i Budapest. plats "utanför. Kristianstad.” Ära inte .ens visste hur: en brännvins« - > tades det allmänt att han bränner; Senna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.