pyvvrYrTY YT vY YrrrveeffeeeeferYreerryv FY YrreEYreYYYrTrY YYYYTYYYYYYVrFF rr YrveytYYeryvyfrYTY , H - . oo . Doe i t TeyveeereyveTerY Yt TY YPfYYTIEY TE YYYYTYYPPY YYTTYYYYYYYTYYYYTYVYSYYYYYFYYVEFYVYYVY frrevrtYyYrer Yrreerev LAHOLMS TIDNING (=== r > kontakt med befolkningen > deta vad som händer I södra : 15 , I södra Halland? a - | Prenumerera då på ortsorganet | nl. si n3 Da SN FREDAGEN DEN 8 MARS 1957 " «oo. oo os le AHOLMS TIDNING te "00 ok oc ÅN. LAHOLMS TIDNING Jil tee ; | s . La - é jet Knapp nederbörd i mars: NS |Trävaruproduktione > under normal temperatur: ivä rl den sti san de. I genomsnitt något under normal | centralt belägna delar, På de brit- lt es : Le NG temperatur med sparsam nederbörd | tiska öarna väntas däremot. något ."" Världens skogar gav 1955 tre procent mera än äret förut, rapporte- . . i praktiskt taget hela landet förut-| över normal temperatur. Tempera- rar FN:s li 1s- och jordbr | FAO, Högre priser på ' ; ikanska väderleksk a den och ett rat utnyttjande av skogsprodukter-/ ' ser den 1; torde inte bli ex- e) on rån i sin långtidsprognos för mars, |trema inom något na, framför allt handel med Hj älten rån N " Historisk skildring av' Folke Stigson | | | 3 I : Den : gången vid: Mitau;” som vår stallmästare nyss talat om, tror ni : Nar. guvernören över Ösel med ”Arensburg och underlydande öar, därifrån, när han hörde sitt namn nämnas. Det var den gamle stall- = turavv av dessa omr större - ; H 3 in- on |. än tidi ö år värdet på sk dukterna med — >: . a i å krigs- | inte att jag darrade av, ångest in: a Ua ce oci) s än tidigare, höjde under samma Lå ogsprodukterna med Anders vud, när] mä : vilken Också gjort "Som nan den polske generalens svar Enda - undantaget utgör del öra den de börden förutses bli kn: 7 procent. tabeller " och andra upplysningar gon gång på 1650-talet tog avsked |tjänst i Gustav Adolfs armé, h vi fick fritt.avtåg. Vi Norrbottens län, där för årstiden 'ederbörden förutses bli knapp "om produktion, förbrukning och handel ingår I den senaste upplagan a «> från -sin” tjänst för att få till-|berättade för en livligt :lyssnande |kom' oc vi lev ande i fästningen | Mera la förhållanden är att|inom' samtliga Östersjöstater medan av FAO:s ”Yearbook of Forest Products Statistics” som just har ut- : : bringa sina sista levnadsår i Iugn|skara:" +". 2 -+ 0 ++ .ås [som var överlev h vi tyckte, att | Vänta. Mee : , [stora delar av Väst- och Sydeuropa | "Kommit, Den innehåller uppgifter från över 120 länder och områden, ' Mee <och”ro hemma i Sverige, kunde: — Där,” vid Mitau, kom -den ville leva vidare och:vi tyckte, - Kallområdet omfattar förutom | väntas få riklig nederbörd. Detta v "' västgötska - egendom, - Han .njöt i « 4 krigets, tjänst, var något nytt, han "lämna sitt: maktpåliggande -uppdrag under känslan av ett väl- förrättat värv, Han var nu sjut- tioett år gammal, och hans liv ha- de varit mer hä tä hade stri polske : generalen : själv, . ridande fram mot stadsporten: med en vit. parlamentärflagg i än de flestas. Men nu längtade han efter vila. Och han önskade dra sig till- baka till någon av 'de egendomar i Västergötland, som han fått i.be- löning av kronan för.sina trogna tjänster till rikets försvar. ”. - Ett år hade han nu vistats på sin fulla drag av den frid och harmo- ni, som präglade livet runt om- kring honom. Och detta att få ägna sina krafter 'åt fredlig näring, att få umgås med folk, som inte stod som. på ett helt annat sätt än för- ut kom den gamle: krigsveteranen att känna livets mening. Visst ha- handen, ; Då iderna :rasat i hela åtta ders tid, och guvernören ha- de efter föregående dags storman- grepp inte mer, än ett par dussin man omkring sig, Själv ivar. han sårad och mötte polacken med en bindel, ;som. ännu färgades röd av blod, kring pannan: Polacken var inte” allsstolt och' högmodig.. Han sade, att han. aldrig. kämpat 'mot så tappra män som. Mitaus försva- rare — ”men jag vet”, sade han också, ”att ni nu endast är 'ett få- tal. kvar, som alla går: under vid nästa angrepp. Varför. till ingen nytta offra era liv? Ger ni er fri- villigt, så lovar jag er alla en mild behandling och skall se till, att ni snart nog blir utväxlade”. Guver- vi också förtjänat det. Den gången spelade vi ett. högt spel med livet som insats — för" ärans skull, Vi vann, men jag: skulle aldrig vilja göra om det spelet,» . N "= Vi hoppas alla, att. guvernö- ren skall stanna kvar ;här på god- set, dristade .sig stallmästaren att säga, när: guvernören tystnat. Alla är vi överens 'om, att någon bätt- re, husbonde inte kan uppletas i hela Sveriges land, .och alla vill också göra sitt bästa för att guver- nören skall bli. nöjd.-Men-: vi är också : stolta. över att. få tjäna hjälten från Mitau, och på alla de andra godsen avundas man oss. . ” En gammal kvinna trädde fram och föll på knä framför guvernör Hästehufvud. Det var änkan efter! en i kriget stupad soldat, som fått Sverige delar av Firland och Norge samt den europeiska kontinentens SR framgår - närmare av . vidstående kartbilder, :- M er SLIT] SN | bo kvar i sin stuga och till vilken Riklig ': limportvärdet var hela 21 procent ; Itotala avverkningen i de länder, som Den internationella handeln med trävaror kan även visa ett uppsving under 1955, Då priserna samtidigt var stigande kom värdet av exporten av trävaror under året att ligga hela 16 procent över föregående års, medan högre än 1954. Europa och Nordame- rika svarade tillsammans för över fy- ra femtedelar av såväl import som export. Ehuru bränsleavverkningen har hållit sig på i stort sett samma Uppgifter från Sovjetunionen ingår, men Inte från Kina, oe halv kubikmeter per person och år, Genomsnittet för hela världen är 0,19. . Europa ligger på 0,16... ot tta » Ett område: av träförädlingsindus- . strin, som uppvisar , särskilt. starkt i odukti . För" noteras en ökning på är r faner ä hela världen meter, Alla områden 1 världen rap- porterar stigande produktion av trä- massa, Sammanlagda + produktionen Äl 48 milj siffror i flera år, ar den år för år en sjunkande del av den -|har en någorlunda fullständig stati- stik, medan den däremot torde vara synnerligen stor i en del områden över vilka man saknar uppgifter. Produktionen av sågat virke under 1955 var i allt 294 miljoner kubikme- ter, d vs 4 procent större än året för- ut. Sovjet uppvisar den största pro- 1; produkti igni nådde ton, dvs en ökning på 9 procent 4. för- hållande till 1954, Produktionen av alla olika slag av papper och kar- tong steg 1955 i det allra närmaste 10 procent. Tidningspappersproduk« tionen ensam omfattade 11,3 miljoner .. ton mot 10,5 miljoner 1954. Ett annat , område där utvecklingen de senaste åren har gått särskilt snabbt ör pro- duktionen av fiberplattor, .- 17 procent, till 10,4 miljoner kubik- + det funnits en tid, då även han | nören svarade, att han inte kunde | guvernören ofta, lät sända livsme- - Nara Nord. n . - - Ra : äsbetat I fredligt värv, men det dölja sanningen, att striden: för|del och pengar. Hon tackade un-|. | NEDERBÖRD [Matig] ”remPeratuR O— Da a Törst ökningen abe Visar ÖVERKALIX: >, 14-årige IKurt s > Var länge sedan, Allt han kunde i del" nu nä sigj der tårar för all hjälp hon fått. UNDER MARS [Knapp UNDER MARS <Alhoma. . ror, .« | Henriksson från Lilselet förolyc- slutet — ”men vi kämpar tills vi alla är döda, såvida inte fritt av- tåg beviljas oss utan villkor, Nyss minnas. nu hörde de blodiga stri- derna till. Och nog var det en un- derbar Guds försyn, att han själv kades på tisdagen -under moped-='; . åkning" vid Överkalix, Samtidigt som. ynglingen ' svängde: ' ut på Jar deuss — Nej, nu får det vara nog med allt tackandet, avbröt till slut gu- | vernören. Det var inte därför jag Konsumtionsstatistiken varierar i mycket hög grad från land tillland. Genomsnittet i hela världen är 740 Prognosen tyder på ett dominera nde inslag av kyligt väder, mer medelavvikelsen kan väntas bli moderat. Nederbörden förutses hli "sparsam i hela landet. rö, ännu var i livet, >. -. se kom 'vi överens om att lämna detta | kom hit, Adjö med er allesammans Nn sn M : > per 1000 invå och gen kom en . postl och vr : Han mindes, när han blev ägare |svar”. Den polske generalen stod! och fortsätt att vara trogna tjäna- | Anmärkning: . Den" amerikanska] kan f.n, endast de dagliga väder- |år, vari dock icke ingår okontrolle-| då Henriksson - inte. hann stanna länge tyst :och -så. räckte han gu- rad b ning, E + till de kronohemman i. Västergöt- | : "> land, som han först nu på gamla . dar, själv kunnat ta i besittning. t re, så kommer vi nog bra överens |långtidsprognosen är ingen förutsä- leksrapporterna lämnå besked, Vid med varandra, Fr. sen ee . | gelse i vanlig met logisk mening | läsni av kartorna bör observe- > Det var inget tvivel om att gu-|utan en på le mätni; ras, att ns . säkerhet är vernör Hästehufvud ' trivdes: som | grundad uppskattning" av" genom- | mindre vid gränserna för de olika godsherre . på ..det. kronohemman | snittsvärdet "under en framförlig- | temperatur” och nederbördsområ- han en. gång -fått i förläning av | gande 30-dagarsperiod. Om de kort-! dena än i desså. åd mera den -följde che gärett överlövande koriungen och någon tanke på att|fristiga förändringarna i väderleken | centralt: belägna delar. aptenerna och därefter soldater-]fytta. till 1 hade |— na ' Hela . polska" armén stod -upp- ha minst av allt. M - a : ställd och hälsade de” avtågande. | > så. kom d lötsli t Ett par av dem var så svårt såra- | ' 2: kom; en dag: plötsligt : en de, att de måste: stödjas. av kam. | Kunglig "kurir. från. Stockholm, rater. - . . "ov oo ". I medförande. en: depesch) från ko- RER AN öd " Karl .X. Gustav. till guvernör . Guvernören 1og,:när han le | NUNE - Må M stallmästarens, entusiastiska -skild- Anders Eriksson .Hästehufvud.. På ring av den hårda striden vid Mi-|flera är hade ' guvernören ” inte tau? Men så var, det. någon som haft någon ' nämnv ärd ; förbindelse frågade, hur: det gick till, .när de- med de högre militära" eller poli- na ligger något under genomsnittet med 710 kubikmeter. Asien ligger lägst on med 150. Ser man enbart till förbruk- |. an ningen av -sågat virke ligger nord-|' . . Prenumerera amerikanarna högst med över en Fe OF vernören sin hand — ”jag kan in- te annat än bevilja. vad ni begär, herr guvernör — ty för modet och tapperheten' måste vi ha respekt”. Först gick guvernören vid avtåget, gick släpvagnen över honom a u I rr konungen, Gustaf Adolf, hade en prisat, hans mod och som belöning gelt honom egendomarna, i) «> ,«: Men. vad som ännu stod i friskt " "minne ' för, veteranen från” otaliga fältslag var när han ”som ståthål- lare försvarade den” baltiska fäst- > ningen Mitau, Detta var nog hans » divs största" upplevelse — år 1621 trodde"han det var, Då hade furst ” ” '' Radzivil-med en stycka på 12.000 >" pdlåtker börjat. belägra staden: Ett 160. procent mindre tandröta vid fluor i dricksvatten (STOCKHOLM (Press). "ss Imängd vetenskapsmän i USA: sina I Fluoren är en så pass viktig fak- undersökningar av fluorförekomsten tor vid förhindrandet av tandrötans |i dricksvatten och verkningen ”av ' uppkomst, att kommunernas hälso. | dess olika koncentration på :mäng- Aktuella vithavrésorter sin ns för landets södra delar "Jordbrukets dragkraftsbehov har ras husbonde blev adlad. Det ha-|tiska kretsarna i.landet.:Inte utan överflyttats från hästar. till trakto- - varåde belägringen, men, först när > försvararnas 'skara smält ihop -tilli-- « fiendens sida, Om inte det heder- par fusen man hade han väl själv till sitt, förfogande.' Atta "månader .24-man' och 2 kaptener, utom ho- nom själv, gick han med på en ka- pitulation mot fritt avtåg. De läm- nade; fästningen under salut från åhörar: levelser under kriget, fast det var |reduktionskollegium,. som. konun- H ag fortsatte. berättaren, som . riktigt nad njöt: av att inför: en. intresserad] nören:när han läste meddelandet. tala om, ra få tala om sina upp- förvåning tog :han emot ;kuriren, som artigt överlämnade det, kung- liga brevet till den gamle krigaren. Ännu mer förvånad: blev. guver- rer. Detta förhållande "har med- fört en avsevärd "minskning ' av havreodlingen. - Havren är ju "en viktig ingrediens i hästarnas foder- stater. Det oaktat upptar växtslaget ifråga arealmässigt den näst största andelen av grödorna i det svenska Han var kallad till medlem av. det stridit till'sista man, >. "vc liga avtåget beviljats, skulle” de ha ju nu”mest om guvernörens brag-|gen tillsatt, Karl X sade sig. sätta der han ville' underhålla lyssnar-|Sstort' värde : på ' om .-guvernören jordbruket. Ej mindre än 12397 av den svenska åkerarealen är i da- N "enkel fråga en redogörelse av so- Strödda bilder från det fortsatta kriget trädde fram för hans blick, när tankarna gick tillbaka, Inte ha- ,de han: heller ' haft det lätt som ståthållare. i Narva, . Ivanogorod voch 'Jama eller:då han var gene- ralguvenör ' i. Riga, -Med ' vemod ,erinrade "han sig alla de, trogna '.vänner och kamrater, som stupat Vid hans sida i striderna. Livet var «+ hårt; Det var hög tid att han fått mar-kriget; och kungen hade korn- mit för att övervara det stora fält- slag, som förbereddes.' Han 'var 'en djärv. och "modig . krigsherre, salig Gustav ” Adolf, alldelés' för djärv tyckte alla, när. han' ofta med en ringa styrka vågade. sig ' mitt in bland. fienderna. Och denna gång hängde" nog hans liv på en tråd, när - en - fientlig ryttare lyfte sitt svärd: för att sticka honom.' Men det var då vår guvernör, som he- sel komma till ro, « :. 2 "Det "var en lördagseftermiddag "På sommaren och folket på gården hade ledigt. Den gamle guvernö- .ren tog sig en promenad. Han hör- Ae röster från lövängen, som ofta NS > ån. kär mötesplats för både närhet, med blixtens hastighet av- värjde olyckan. Guvernörens svärd blixtrade i luften, föll med väl- dig kraft och högg 'sv huvudet — man inte säga 'nej till. I "Guds namn får jag väl fara! - nn : la "tiden i befann sig i' konungens | Guvernör .Hästehufvud Han. deltog duktionsk na; Jag minns. inte så noga vad |snarast. möjligt kunde infinna sig platsen hette; ' men det var i Kal-|i Stockholm, Landet behövde -. >> Inte vet'jag, sade" den' gamle krigsbussen, "vad jag 'skall kunna göra "för nytta i "Stockholm." Det synes mig som om kungen över- skattade min förmåga, Och just nu känner”jag mig så trött, att jag fruktar den: långa resans strapat- hans gens läge besådd med havre i ren- bestånd, därtill kommer andelen i blandsäden, c:a 4 4, I de västra de- larna av Mellansverige och ned på Småländska höglandet, där havre- odlingen sedan gammalt varit kon- centrerad, ligger motsvarande pro- centsiffra mellan 20-25 96, 0 " Det" nya ' prissättningssystemet inom jordbruket medför en större ik ån r. "Men vad k Detta var i slutet på april vill: får ]k 1657. " anlände till Stockholm, icke utan onda aningar för sin "försvagade hälsa. några gånger i re- på. den svenska marknaden.' Detta har fått till följd att kvalitetsfrågorna på de svenska" jordbruksprodukterna skjutits i förgrunden ännu mera, än vad som tidigare behövt göras. I det följande skall redogöras för några av de faktorer man bör ””a, när de ville för- . 00 I naturens skö- "te, > Guvera. gick ' inte fram utan stannade -nsedd ett stycke på fienderyttarens häst, Det var kanske inte' så han menade, men när häst och ryttare föll, hade fa- ran : uppmärksammats av andra, och k var räddad. Kungen ”åg "lindrigt sagt förvånad ut, Så såg han på' hästens avhuggna hu- vud och så på guvernören och sa- de: ”Där ligger. ditt: adliga sköl- demärke””. Så gick det. till när Anders Eriksson från Bolstad, han som först kämpade under fältmar- skalk Anders Lennartssons befäl, fick namnet Hästehufvud :och blev en prydnad för den svenska adeln. G ör - Hästehufvud, den frej- dade krigsveteranen, som nu på gamla dar blivit jorddrott i Väs- tergötland, log ett stilla leende, där han, osedd av de andra, lika mycket som dem fann. nöje av m - NM I Folkomröstningslagen, . 3. Hr Dahlén (fp) undrar i en enkel fråga när den av justitieministern till den '28 februari aviserade Pro- « Positionen om folk östningsl Å kommer att avlämnas. oo : Utbildning åv arbetskraft inom ++! byggnadsfacket. ." Fröken Vine (fp) efterl i en av alla, som öv men insjuknade efter knappt: en vecka samt avled, ärad och aktad kommit -i ä beröring ed honom. "> Inflationsoro kos": amerikanska. experter - STOCKHOLM (Press) Trots att man 'i USA -hår haft betydligt mindre. inflation än vi är i Sverige, syns man, på an- svarigt å pr bli "äns här. Pi håll ta betydligt allvarligare k ta hänsyn till vid val av havresort och vilka sorter man har att välja på. Redogörelsen kommer att be- röra" förhållandena för vithavren i södra och mellersta Sverige, +. . Det". man naturligt nog fäster -) största avseende vid, när det gäl- - ler sortvalet är avkastningen, Det kan emellertid i vissa fall även bli ett avgörande om -andra egenska- per, då man i stället får göra av- 1 Ikall på avkastningen och värdesät- ta dessa andra” egenskaper högre. Genom den utökade användningen av skördetröskor får man ta allt större hänsyn till tidighet, stråstyr- a, dråsfasthet, vidare även ax- Eisenhower har gång efter annan varnat för inflation. I februari an- tydde han t. o. m, att regeringen kan bli tvungen att införa löne- och ist oller. . Detta d och stråbrytning, En sort skall för att vara lämplig för skördetrösk. ning ha en god hållbarhet, ä&. v. s. förmåga att stå kyar På rot under en längre period utan att i för hög livfulla skildri + från kriget, Mi ick cialministern för samarbetet mellan tt & folk och Karen fram rades visserligen omedelbart : av grad försämras. Havren , är. det växtslag, som i fråga om skörde- till sitt gårdsfolk och möttes med arbet: men n, rönocuR. och y djupa bug av männen och | Uttalande åstadkom ändå baisse på Tingsväsendets organ i fråga om ut- nigningar av kvinnorna. Det låg börsen. 2-0. oc nee . bildningen av olika kategorier ar-|dock i ing av 3 eller] + Speciellt under de sista måna- betskraft inom b: dsfacket. åtvi pliktskyldigt över de un- | derna ' 1955 tog inflationen fart, derdåniga hälsningarna. Det märk- .Resekostnaderna vid återbesök |!es så tydligt, att guvernören "var konstaterar Industritidningen Nor-| den, stimulerad av Pris. stålind: och löne- 1 - fri Skaperna. tycks' vara sämst lottat, men med rätt sortval kan dessa svårigheter till stor. del elimineras, När det gäller kvali- tetsegenskaperna är det för hav- rens del. främst kärnhalten, som är av betydelse. , De egenskaper, På specialsjukhus. 7 - Hr Jönsson i Sikås (fp) frågar i en interpellation, om socialmini tern vill medverka till att riksförsäk- ringsantalten ändrar sina till de all- männa sjukkassorna utfärdade före- skrifter så att ersättning för £ese- kostnaderna vid återbesök På vissa specialsjukhus skall omtyckt av sitt folk. De glada skrat- ten tystnade inte, vo — Fortsätt att roa er, gott folk, sade guvernö och låt inte mig störa. Men den -hederlige stall- Mästaren berättar nog något i överkant. Visst har både han och jag varit med om mycket, och bå- a har vi en nådig fö - kunna utgå|lka för våra liv. Så dant skall oc inom som ledde till efterföl mängd andra industrier. President Eisenhower har nu såsom en rikt- punkt för den ekonomiska politiken föreslagit , att prishöjningen skall begränsas till högst 2,8 Proc, der 1957. Enighet råder emellertid bland de amerikanska experterna i ljd inom en un- 3, [som nämnts såsom lämpli 5, skördetrösksort, påverkar nen även kvaliteten. För att ta' ett exempel: en tidigt Mognande medför ju i allmänhet att den kan skördas under väsentligt am- mare förhållanden och därmed även ge ett kvalitativt bättre resul. tat än en sent mognande Sort, Jord- mest odlas i landet. Detta tillstör- sta delen beroende på dess bättre kärnkvalitet, Vad finns då att välja på bland vithavresorterna? Svalöfs Sol II och Blenda, den danska Rex från Algot Holmberg & Söner samt den finska Sisu från Weibullsholm, Landskrona, är de i avkastnings- hänseende bästa sorterna med obe- tydliga skillnader mellan dem, Det är endast Sisu, som i de södra de- larna av landet ligger" under de övriga. sorterna; medan den tycks vara något bättre i de norra. För det enskilda fallet blir det sålun- da andra egenskaper' som kommer att vara avgörande. Sol II har så- lunda bästa stråstyrkan, närmast följd av Sisu, Blenda 'och ' Rex. Blenda är tidigaste sorten och se- naste är Sisu — skillnaden är2— 3 dagar, Blenda och Rex intar en mellanställning och är ungefär lik- tidiga. Skillnaderna i' detta hän- seende är inte så stora men kan bli mera märkbara under extrema förhållanden." Blenda har' vita väl- formade kärnor och är den kvali- tativt bästa sorten, närmast: följd av Sisu, Sol II och Rex i nu nämnd ordning. Sol II tycks 'vara den som ur skördetrösksynpunkt har /sär- skilt värdefulla egenskaper. " "sv " Vid" krav på tidig mognad kan även sorterna Blixt från Svalöf och Bambu II från Weibullsholm kom- vårdsmyndigheter. har fullt skäl att fästa allvarlig" uppmärksamhet vid den, framhåller professor Juuso Ki- .vimäki i en artikel i tidskriften den fall ningen... - i " Vid omfattände' fältundersöknin- gar kunde konstateras;att på de or- av tandröta bland befolk ”Hygi "revy"... hh digandi av "nödigt fluorkvantum i en eller annan form minskar tardrötan med 40—60 proc. men enbart detta av- gör ingalunda frågan om .tandrötan. Det finns en mängd faktorer, del- vis t.o.m. ännu okända, vilka fram> kallar tandröta. En av dem är soc- ker, vilket speciellt njutet i form av kal Hu ästadkor för- ter,” där: fl var över 1 gr per liter, tandröta förekoni "myc ket mindre än i trakter, där fluor- mängden var mindre. Vid :försök' i två städer i Amerika — med 35.000 invånare — kunde man konstatera att tandrötan bland barnen i'den stad som fått en viss mängd fluor i sitt dricksvatter” 'minskats med ödelser Så snart barnens föräldrar lär sig inse, hur farliga karameller är för tänd kan måhänd. kring” 50—60 proc, i jämförelse med ' barnen i "den andra staden, söm inte fått: samma fluormängd. rötan hos barn nedbringas med yt- terligare 25—30 proc., tror prof, Ki- 'vimäki, och då är redan mycket vunnet, . et ne "Redan i slutet av förra seklet och i början av detta fästes i fackpres- sen uppmärksamheten på en i olika delar av världen uppträdande tand- sjukdom, fläckemalj. Vid den upp- träder i' tandens emalj, ljusa, för ögat - knappt 'urskiljbara fläckar, bruna: prickar, Orsaken till denna företeelse började man ivrigt leta efter, men först 1931 lyckades man utreda den andel fluorhalt i dricks- vattnet hade ' vid 'uppkomsten : av fläckemalj, Småningom kunde man 1 "att om fluorhalten 'i W 1 ma ifråga, då närmast på organo- gena jordar. Dessa båda sorter i kvalitetshänseende ej, långt efter Blenda men kan ej mäta sig med Blixt tycks dock i västra delarna av Mellansverige hävda sig ganska väl och har här fått stor utbredning. Kärnhalten hos de båda här nämn- da sorterna ligger i klass med Sisu.. Den gamla Guldregn II bör nume- ra helt ersättas med Blenda,. där. tidigheten är avgörande. Är det frå- ga om att välja en sort med hög halmavkastning kan Guld I ersättas " med Sisu. :Segerhavren, som haft intresse på de styva ler- jordarna, kan numera helt utbytas mot Seger II. Denna sort är i be- sittning av, bättre stråstyrka - och högre avkastning än den gamla Seger, In tear ” Två sorter, som introducerats på svenska marknaden, är den ”hol- ländska Pendek och den danska Palu. Båda sorterna är än så länge för litet prövade under svenska förhållanden för att man definitivt skall kunna uttala sig om dem. En- ligt W. Weibull AB årsbok 1957 är de nä dda för organog jordar på grund av den goda strå- denna i stråstyrka och avkastning -. dri steg' över 1,2 miljon- del av vattnet (1.2 mer per liter) började en lindrig fläckemalj i form av ljusa prickar framträda, Å an- dra sidan måste fluoren få tillfälle att verka redan från tidiga barna- år, emedan fluoren hos fullvuxna ej vidare utövade inverkan på tan- den, sedan denna fullt utvecklats.: 5060 proc. mindre tandröta ' Samtidigt gjordes en' annan iakt- tagelse. I de trakter där fläckemålj uppträdde; var förekomsten av » tandröta mindre. Denna ' iakttagelse ledde till en mycket intensiv forsk- het, Först 'utvecklad metoder medelst vilka också små fliormängder i vattnet kunde kon- stateras 'och samtidigt börjäde en tand-ÅL k de resultat har nåtts också på, andra orter, där” saken» urider- sökts, EET i rätt många städer i USA har bör. jat fluorera "dricksvattnet. Sålunda levde " år 1955 cirka 40 miljoner människor 'på områden, där vattnet sig på "att den under tandens ut- vecklingstid : vid förening med tan- dens emalj gör denna synnerligen motståndskraftig .. mot syror, och" bakterier i MUD " Billigare än plombering - vattnet understöds av alla förenin- hälsovården . att , skaffa, har saken likväl inte framskridit utan invänd- ningar. ' Man har hänvisat till att. fluoreringen blir: dyr,' Uträkningar i USA visar emellertid att'fluore- ringen av vattnet i medeltal kostar om året, För priset av en tandplomk kan sålunda en person:under 15— 30 år dricka fluorerat vatten. Det bör observeras, säger "prof. Kivi- mäki,. att fluorens verkan stående. = oo, sa set ia På sådana orter, där. d ning finns kan befolkningen lätt fås inom verkningskretsen för. ett nös digt fluorkvantum. Antalet är Ör- landet på landsbygden, där dricks. vattnet "alltjämt i.stor utsträckning tas ur brunnar. Där kan man an. ' "HONGKONG" (TI—AFP)." 5 vän 1.000 socknar getts åt. ba ”Iskolor och barnträdgårdar, vända fluortabl » ett förfarande som "vunnit stor spridning i Euro. (pa: Sålunda har t. ex. Schweiz yn. der fem års tid fluortabletter ; mer Inen i Under- " Åtgårder för fö oll por. pulariseras för närvarande i-Kina, Befolkningsökningen visar en ge- nomsnittssiffra på 2,2 procent per år, medan - industriproduktionen visar att också med d I G en- - na metod karies har minsk; 40—60 proc. os ” ne Det är klart att den på re i ve "orter i vattnet förekomma naturliga ' fluormängder ." tant Dessa "resultat fedde till att man Även om fluorering av dricks- gar, "som har med den allmänna . 9 cent eller cirka 60 öre per person " fluorerats, Fluorens verkan bäåserar SN ja t och jordbruks- [nat nogg . ! m Sådant skall. man | om att svårigheterna är betydande, [arten och odlingsområdet i- - ökat med 10 procen d- | måste utredas, innan i, scccrant utan att . våra hete n området i landet st. . + d 5 procent, me N "red några ; hemörtsläkara remiss utfärdats av [emellertid inte skrodera över. Ser | Under - den närmaste tiden kan |spelar naturligt nog också in vid sat hasta ana dek. tycks Dr pekingradion som citerar Fol- | vidtas för ökad tillförsel av sa scen ' PR vt ben la je 2” kr vunnit ära och prick vänta sig många aktioner för |sortvalet. De organogena jordarna | Denna sort är extremt tidig. Pol kete Dagblad. | j fs Käse ANNE : ser . römmelse i krigets . bå ishöjning; i ä å sa; D d - | : uven. : ” +" > dsamt kallas hjältar och tapp koappheten på garde bl a av bor ar råstyvare och tidigare sor. | är den mest prövade av dö bödi Man anser att en minskad befolk- . oa Mr fö adden . - Nån, är dock ingenting opa kraft och pengar Trävaror, arbets. ie norrut man boota Jå ” | sorterna, och dess avkastning når| ningsökning skulle inverka positivt En dödas, nå | Vv T D U ”anliga, enkla människ or med al-| President Ei I iower åller | gare sorter fo; 50 Hår mn & vpp till de svenska sorter" på ord fa tor Hill det Höga nati- ” i a ynd . vm Eisenhower framhåller |gare rdras.. . "+ | dragande faktor till det h - I trafik en sl vad detta märke välte känner fruktan Tofta dt sparv Tan och te Priserna förstör| Vithavren är den havretyp, som | (ND | Uhetstalet betraktas alltför tidiga . cc OA en: Ar a - 'tövar ' land; — - ey Å - Vs mo betyder? 6 2 fact han kanske lyckas bo | fordra an Och beröva et de — . äktenskap. Siffran 2,2 procent mot lt 1 riäksp ost . Par jön bonng nstra den. Så har det varit med nya fabriker o ch a ör att bygga bår i genomsnitt en investering oo nt svarar ett årligt tillskott av 15 mil- Je od - . : - b Och så är det med oss all Å i; Ar Ua 15,000—17,000 dollar, och dessa "ANNONSZRA ”. "7? oc, joner människor till Kinae nuva- Järmvd, Nm PS 9 AR. skiner För varje anställd å USA pengar" mäste ss : "I rande 5809 miljoner, . ” SN —€ "ningen id . ' v . ec - a é i N t, + the - a - - ee NAntanas a RA ARA RAMAR ARA AAA ARR ANAMMA AAA SAK K SKAKAR KAL AAMAARAAMAAA i . nn AMÄNKMSADARAMASMA. A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.