veeverveee vert Tet Te fePEP? YryrfrY YYTT revryY hr MRPRNERPERRPARPRARPARAA penis a eng s n adunsueenrn ve MANDAGEN DEN 11 MARS 1957. ta A SÖKER'NI +). kontakt med befolkninges |. £ södra Halland? | dåtor V "LAHOLMS TIDNIN a I Pe : hade då Tatit tillkalla. jorde- reda på och antecknade alla [TE VILL NI. cr "veta vad som händer 1 södra —. . == oo) P a då på or ei + : - . - LG LAHOLMS TIDNING :' J) =” "Trollkonor och kyrkoskolkare' GAMLA "SYNDAREGISTER" i Fa 2: "> > moren och några andra kvin- i -nor, som hulpit henne i hen- i nes nöd. Nar one i ” IC Sven " Anderssons "version I «> .av händelseförloppet' avvek | ” högst avsevärt. från hustru . - + Marens berättelse... Han sade | nämligen att orsaken till hans ; » . handlande 'häde ” varit; hans. : husbondes « vägnär ,' där i att hustru” Maren. inte: tagit : i . bättre vård om "sina, svin än . i att: de gått'in i: löjtnantens H kammare ': och -dö É ; : överallt »samt till: och: i Fe, I domsalens skarpa sken träder det förflutna fram i Jagt "sig "ix hans '"s korta. episoder, patetiska, drastiska, '- grymma, " Skränm-"."-:' smutsat. ned" den: Sveh” hade ” ' + Mande anklagare från häxprocessernas7 dagar tar till häftigt” förebrått”- hustru" Maå- - + Brda. Vi hör kyrkoskolkare. och . förförda - bondflickor” ' ren. sådant "öskick'; varöver Vrsvara sig inför. bistra domare." n EN " Maren blivit” förtörnad? och" 'Protokollen är givetvis värdefulla tidedokument, D: brukat. elak mun: på honom. - er ingående upplysningar om sedvi ; Han hade-då slängt ut -hen- « " Äwoch leverne i gångna tider,” "ne ur”kammaren; varvid hon t ! PR Na IE ce. halkat i'en dyngpöl/och fal-; "Om trolkatton > ' "hur man hade det i en Skånskt lit omkull. 27: i. il - iktigt .”husdjur” i ' bondgård” på” den" tiden får "..! Här stod" sålunda” uppgift ” Uvre. Norrland vard äldre tt mål. mot >uppgift," men';som ' hus- : ” "tider ”den - s.k, bäran eller . fra Maren kommit, VIC sl | - js da oc ven -medgiv. vändas för skillande ända ; Löjinant, Nils Drake hade. han slängt Konne- om mål; ;dén kunde : tjuvmjölka - blivit; inkvarterad. hos ;be-' hennés” egetv kök, 'så, dömdes , "grannens kor. och därigenom ': Sven” att böta” "” herfriden " fberika : sin 'ägare,i, och : den i >. hade "mägrd — böstämnielser ” (0 fhbvande av hämnd på miss. Måre ch, hade 'syentjänate, om "stgatt. för vållande til hagliga 'grannar' genom att "d.v.s. kälfaktor, Sveri: Anders- "missfall," skulle målet. i. den= -ådraga "dem eller deras djur 50n;' också var inhyst. »Sam” na, del'.underställas, lagman-: någon "sjukdom." Bäran kom . boendet med Per Ibssöns MALL nenevoat os de ten, därj att ge anledning ' inte Inte Mellon! Själ Ar +, Dömd "efter kläderna , ' ” "HH ex” mångfald "processer, fall. inte, mellan: Sven neta Da a der - och fera sådana behandlas 'derssön och Per Ibssons hust- var det "lätt att” bli". un er "av Umeå häradsrätt på som ru, Marén. - Efter :''anmälan? den strama! livsföringens tid . ". 'mårtinget 1651,:då bla. än. 2V henne hade Sven 'Anders-" under 1700-talets. första >hal< kan Märta i Degerfors var . SON nämligen. blivit instämd. . Detta gällde särskilt da= > 'Stalad för trolldom, beståen- . till tinget, den -17. december” inerna, och lagens arm var så : > in de däri att hon satt sjukdomi 1683 av 'befallningsman 'An- lång; att den räckte ända upp ) På "Jacob Jacobssons:hustrus' ders ”Persson;-vilken' påstod- tjl Umeå, som man. kan..se. : iv Degerfors + hoskap'., som ikaeli, i gamla”. syndåregister från hämnd för, en liten oförrätt.' - - ! ; ! Märta nekade till en”bör- "Jan till denna beskyllning, men :sedan hon fått sitta i föngkistan en stund, bekände hon att , hon... kv” en "annan . . «> trolkona,; hustru; Kerstin: i . : Röbäck, fått en bära till låns, Vidare. tillstod -hon ; sig. ha varit I Blåkulla tvenne gång- er, vid midsommar 1850 och 'vid påsk' 1631, samt att hon . - + "där ätt och deuokit, varetter hon” plögat ” umgänge med djävulen '" och - sedan ' gjort ' kontrakt med honom, skrivet med blod från" hennes högra : : > HNillfinger, på - vilket rätten ' också kunde se ett ärr. Bland . Andra besökare i Blåkulla ' hade hen särskilt observerat hustru Barbro i 'Tjälamark, ' Hustru Kerstin: förnekade "bestämt att hon lånat ut nå- M gon bära och hustru Barbro bedyrade att hon aldrig varit £ Blåkulla, vilket allt sades - varit påhitt av Märta för att skada dem. Rätten ansåg Å - emellertid säkrast att sätta N S » > de utpekade i fängelse, tills '' KankestukiRes SÖS SS . Man fått besked av hovrät- En bidsare basunerar ut att en å fö bekännelse, varfö - Skånsk 1600- . interiör, En av de mes bördorna på Skånes befolk- ning under sen av 1600-talet va + ringen av svens städerna och på landsbyg- den, Militären uppförde sig I allmänhet ohy: stone gällde det fäl och soldatesk, över vars fcamlart befolkningen f1årde ständiga Emellertid var v ringen inte hell värst nöjsama för militären, eitersum det synes ha varit både si och så m inte minst sanitära eller hy- "Eceniska förhållanden, ute I Pela Ba vpplattning Que "ten, vad man skule göra ', med dem. För Märtas : de) däremot var saken alldeles ' uppenbar efter hennes egen ' des till bålet, eftersom det a : var förbjudet att resa /' till Blåkulla och inlåta sig med djävulen samt lära konster ”&v honom till andras skada, r hon döm- ; de. tals- - t tryckande are hälften d inkvarte- k militär i fsat, åtmin- ta underbe- klagomål. ta dag begynt samma ofog Il inkvarte. — På nytt, och då Maren ban- er alltid så Pat honom därför, hade han ed åtskilligt, - tid. med slag 'och' stötande överfallit Maren, så att hon kort tid därefter. aborterat. Som vittnen hade Anders Persson instämt jordemoren ' samt några andra kvinnfolk, "och dessutom hade Maren blivit inkallad som målsägan- Under handläggningen fick först Maren avge relation om vad som passerat, varvid hon berättade att Sven Anders- son en dag varit inne i hen- nes kök och bråkat med svi- nen, som hållit till där, i det han klämt dem mellan dör- rarna, så att de högeligen skriat över slik framfart. Ef- ter tillsägelse . hade Sven dock slutat därmed men näs- skällt henne en sakramen- skad kona och slarit henne omkull i en dyngpöl på sten- golvet samt hanterat henne mycket illa, så att hon nat- ten därpå fått missfall, Hon . av d2 sk tilläggslån som beviljats frånvarande; vilket var lätt nog, eftersom varje gård ha- de sin bestämda plats eller . bänk i kyrkan, En lista över utevarande lämnades däref- ter till länsmannen för an- ställande av åtal, : På .. januaritinget. - Umeå häradsrätt 1701" lag-/' fördes sålunda ett flertal " personer i socknen för guds- N tjänstförsummelser under ' nästföregående . år, ' företrä- . + desvis. under julhelgen 1700. > Bland de åtalade var bon. ' den Sigfrid Königsson i Väs-” med”. :terteg, .vilkeh ursäktade. sig - med latt han haft” ont i ett. knä, varför han besökt stads-' ' gälla som" ursäkt! : "Jon Jonssons därstädes, hus- så ”tru; som i tre dygn jämme ifrån kyrkan i förtid för att," "som de sade, taga död på ett - odjur, som : strukit omkring kyrkan i stället som, låg när ” mare. Detta kunde han styr +: ka med vittne, och' ehuruvä! ” häradsrätten” ansåg, att han. bort uppvakta gudstjänsten på ordinarie" rum, så fick opassligheten” denna > gång : Hustru " Anna": Nilsdotter ' och. hustru Margareta: An- . dersdotter i Tavle ursäktade . sig med att 'de måst. bistå ligen hade kvalts i barnsnöd, '. vilket billigtvis räknades som laga förfall för dem. cn , Men Erik Persson och Olof .: Ersson i. Håkmark, som rest deras? by, blev inte trodda: på sitt ord utan fick: böta, . Detsamma -' fick .' Anders "Nilsson - i. Västerhiske göra 1 för utevaro från gudsijahsica” på. Kristi Himmelsfärdsdag. ” radsrätten att han kunnat i. a ” Skilsmässoprocessen; Han sökte: visserligen ursä ta sig med att hans märr fö- lat, just som han skolat bege sig till kyrkan och han måst .- stanna hemma för att:se. till - henne,” men ' det ansåg hä-- anlita en käring i granngår- den om. . , : Hustru Margareta i Hju- ken 'bley. frikänd, emedan hon var "fattig och klädlös och. dessutom lede av hård stick från 1539. bruiiisjuka, och frikänd blev även Jon Larsson i:Väster-: " teg, sedan han kunnat styrka att - sönder i. Brännlands, backe, medan: han, var, på väg till hans körredskap gåt kyrkan. ; - Värst gick det för hustru - Barbro Andersdotter i Stöck- sjö, som sattes -i kistan på vatten. och bröd i 14 dagar ' för, det hon utan giltigt för": : fall : försummat . tredje stor- . böndagen. . . Gunnar Wirsell. Generella .:. Än : (Forts. fr. sid. 1) — i regel 5 procent och den garanterade räntan på AS procent. Staten kommer därfö, axct alltjämt lämna' en betydande äntesubven- tion till dessa hus,» = = OO " -V'”lare föreslås avt ex mindre del till; - f!'erfamiljshus, byggda - åren 18 er." januari 1958. I +". NorN "Förslaget om en höjning av . den. garanterade räntan med-=. "för, om det godkännes av riks- - ” dagen, att hyrorna"i:' statsbe- "lånade flerfamiljshus får höjas -med-5 å 6 procent från den --1- oktober 1957. För småhus medför räntehöjningen en ök 5 ning av egnahemsägarens bo- stadskostnader med 50 å 109 kr om . året. Dessa hyres- och "kostnadsökningar beräknas hö- ja' konsumentprisindex endast obetydligt... Pe, För" statsbelånade hus som bör- jar byggas efter den'1 januari 1958 föreslås följande ändringar i låne- villkoren. Liksom för redan färdig- ställda hus garanteras en ränta av 3,5" procent" på primärlån, Räntan på det statliga tertiärlånet till fler- familjshus höjes från i. allmänhet 3 till 4 procent.; Lånets amorte- ringstid sänkes från i- regel 40 år. till 30 år. Räntan -p; egnahems- lånet till: småhus höj ital 37, skall börja amorteras från es, från 3 till ( "Ungen i vanliga fall 30 kr men fö familjer med relativt små. inkom- ster 90 kr om året, > :v Sc . . I propositionen föreslås - vidare > pH minderårigt barn skall kunna be- viljas familjeböstadsbidrag ' med . i 'enomsnitt 200 kr om året. En för- atsättning” är att' inkomsten int sverstiger 9.000—10.000 ler «s:et De föreslagna förbättringarna av familjebostadsbidragen. är avsedda att träda i kraft den-1 januari 1958 Totalt uppgår de begärda” ansla- gen, til” bostadsförsörjningen till Zör ca” Stipendier från Folke Berna- :." dottes minnesfond. ' =; + ” "Verkställande ledamoten i styrelsen di för Folke .B tes yhet att til familjer och 1.060 milj. kr. Av detta belopp ut- älften i «I Goa, '|ståndaktiga: de ville icke ha något Portu gisiska Goa: Halvblodens AN 'stat i Indie " För ett par år-sedan figurerade namnet Goa i telegrammen ett tag nästan lika ofta som Suez senare, Då för tiden. talade hindu- erna morska ord om vad de ville göra åt portugiserna o. deras Goa- koloni". på > indiska kusten.” Det och £ 'staden fanns "blott ett fåtal krigare när Albuquerque” beslö han ' hoppades skulle" bli / en bra" det inre av Indien. En avdelning ' d företogs vilda demonstrati (ut- an : vapen) mot den lilla' kolonien och - det var ingen hejd på vad indierna "ville 'göra åt portugiser- na' om de inte lämnade ifrån sig " Både portugisiska : myndigheter- nå och invånarna i Goa var: dock att skaffa med indierna, Goa var generalsekreterare Henrik 'Beer Svenska, röda" korset, '; meddelar at fondens åvkastning för år 1956 fd ' går: till närmare - 80 000 kronor: sor "står. till förfogande för stipendie och .-katastrofhjälp-. under . 1957. An sökningstiden utgår 15 mars. +. >. ; Stipendierna. syftar främst till a: ge' svensk ungdom tillfälle att genor studier i andra länder skaffa sig si .dana kontakter och erfarenheter sor kan' vara 'dem till. nytta för 'derc fortsatta verksamhet 'i hemlandet, .' Under åren 1949—1956 har cirka 5l stipendier” utdelats till ett belopp a. 4' procent, K. ionen i form. av räntefri stående del av egnahemslånet förblir oförändrat 4.000 kr. Belåningsvärdena för små- hus anses böra höjas och bestäm- melsen att familj med minst två barn kan få. ett högre värde än andra slopas. För stt vanligt eget- kem är det tänkt.att det högsta belåningsvärdet skall bli 50.000 kr men. i” Stockholm ' och Göteborg ve med 'grannkommuner samt de fy- ra övre norrlandslänen 55.000 kr. För statsbelånade .hus som för- valtas av kommunala eller därmed jämställda företag eller sv gt alls. männyttiga bostadsföretag" föreslås att all hyreskontroll skall slopas. Motiveringen för detta förslag är främst att något enskilt vinstin- fresse inte finns representerat i dessa företag, varför en förenkling av hyressättningen med fördel kan omkring « 310 000 krono; Vidare har fonden bidragit med stor: belopp till hjälp efter. översvämnin- iskt 'sedan 450 år tillbaka och . skulle så >förbli; Nehru fick säga vad han ville, Nehru hade för- stånd nog att avstå från. våldsar heter. och så fick saken den'gån- gen rinna ut-i sanden. Demonstra- tionerna upphörde, Goa lämnades i:fred och däråt var 'Goa-inne- vånarna glada, ty de ville minst av allt bli Nehrus undersåtar. >: 5 Man undrar heller inte på Goas villighet att förbliva portugisiskt. För det första är Goa-innevånar- nas levnadsstandard betydligt hög- re' än indiernas, för det andra är de flesta' Goa-innevånare katoli- ker och för det tedje anser de sig garna i Holland,.j Grekland ? arna stå ett högre än indi FONT kar| därför att de är halvt, om halvt av rekvireras från fondens. sekretariat |POr blod. å. sin Överstyrelsen . för , Svenska Röd: korset,” Postfack, ' Stockholm 14." Statspolisen utökas. > "Som ett.led i kampen mot tra- sida anser : Goa-halvbloden ' som mindervärdiga på grund av blod- blandni: ; med : portugi och det är mer än troligt att om Goa bleve indiskt, så skulle halv- bloden från Goa räknas till de ”ut- stötta” och. få det mycket svårt bland buddi och hinduer, - fikolyckorna : föreslår risdagen ' godkänna: regeringens förslag om viss ytterligare utbygg- vad av statspolisorganisationen itatepalispersonalen föreslås utöka: ned 45 man, som med hänsyn till 'rafikuivecklingen speciellt på riks- Myudvägarna 1:och 2 -bör förde n delni på : Någon större betydelse för det väldiga Indien skulle lilleputtsta- ten Goa inte kunnat få! Det rör sig därför. närmast om en prestigefrå- ga för indierna, Goa Upptager inte ett” så stort område som Blekinge dch dess invånareantal beräknas as . Sinköping, Norrköping, Jönköping, ske. Det förutsättes att fastigt - nas ägare skall vara beredda att ta all rimlig hänsyn till hyresgäs- ternas berättigade intressen och' att ev tvister k att lösas e - skall hudflängas, endrom till nöje och varning. den tiden. Här fanns en läns- man som hette Zacharias Rusk och gjorde skäl för namnet, för han var nitisk när det gällde efterlevnaden av kungl. förordningen 1731 ”till hwarjehanda = yppig- och öfwerflödighets ,afskaf- fande.” Vid vårtinget 1735 hade han åtalat. Anders . Erikssons i Baggböhleå dot- ter Hedvig och Lars Perssons .i Ström dotter Kierstin som på fastlagssöndagen gått i kyrkan iförda halvsidensmös- sor, blå cattunskofta och sil. keshalsduk, och detta brott ansågs så svårt, att töserna fick 8 dagars sinkaburum på vatten och bröd. - Om ursäkter för guds- tjänsts försummande, Bland allmänna åligganden i äldre tider var även skyl- digheten att bevista guds- tjänsten i den församling, man tillhörde; inte utan sin Ppastors medgivande fick man besöka = utsocknes kyrka Kyrkyärdar och sexrän böll , AMAA genom förhandlingar mellan par- -terna. on ” | Räntesubvention till privat- finansierade hus En viktig nyhet i prop Växjö, Kristianstad, Malmö, Häl- singborg ' och Halmstad, För den händelse den fortsatta utvecklin geå ger anledning härtill bör de emelHertid förstärknin; der. ” ara möjligt att fördel: 5 även på andra stä + nen är förslaget att till privat- finansierade hus = försöksvis skall kunna beviljas räntesub- . vention av det slag som nu är förbehållet 'statsbelånäde bo- stadshus, Den garanterade rän- tan föreslås i dessa fall till 4 ” Procent. on B : utr i förslag att-det ortsdifferentierade dsnolitisk 3, tilläggslånet till flerfamiljshus skall; 2: slopas har inte godtagits av rege- ringen. Inte heller har utrednin- gens förslag om att minska stats-: lånen till kommunala och koopera- tiva bostadsföretag tillstyrkts. Vad gäller "amiljebostadsbidra- gen föreslås 1 propositionen en all- män höjning av bidragen till fa- miljer i flerfamiljshus rör sig höj- miljer e flerfamiljshus rör sig höj- ningen i allmänhet om 120 kr per år. För familjer med relativt små inkomster föreslås dock en ökning med 180 kr. För familjer i egna- hem är bidragen fn något större ha än för familjer i flerfamiljshus, Det föreslås att bidragen skall bli"lika stora oavsett om familjen bor i eget hem eller i flerfamiljshus. I fråga om egnahem blir därför ök- 2 Den brittiska kronkolonien Singa- Pore vid Malackaöns sydspets ön- skar att få självstyre och koloniens lagstiftande församling har sänt en delegation till London för att för- ndla med koloniministeriet om saken. Singapore har en brokig be- folkning med kineserna som det vjämförligt största inslaget. Ovan ”A typisk gatubild från Singan-”es kineskvarter. . ADAASADA, . | vudstaden, hade en i: dess förr berömda universitet till. en halv miljon, En tredjedel av dess yta är emellertid under kultur, resten är ökenområden och stora skogar, Nova Goa heter provinsens huvudstad och har en befolkning på ca 12,000, Dess han- del numera är ej: så värst stor, folk ' överraskade besättningen - på citadellet och tog det garska' lätt, Då ' utrymde ' försvararna > staden och portugiserna: fick fria händer. Stadens invånare gav sig : frivil- ligt mot :att. Albuquérque lovade lats i besittning, förstärkte det: er- ivrade citadellet 'och lät sin flotta sasta ankar i Goas hamn. Md Goa, och inför det anfall son sattes in' kunde portugiserna” icke' hålla tillbaka "till" flottan och. oltadellet; På våren stängde indierna' portu- gisérna inne genom: att sänka far-' :|tyg i hamnen och nu:höll portu= giserna på att svälta ihjäl! Albu- ' querque eldade emellertid: solda- terna fill. ”uthållighet” samt"' höll ' modet uppe hos dem hela sommar ' ren, och i augusti ' "Yyckades han På hemvägen från Goa mötte hans flotta flera andra Portugisiska - fatyg och förstärkt med dessa åter- vände : Albuquerque : till Goa' och erövrade det för andra gången med. storm, Denna: gång skonade: han . ingen. . Alla muhammedaner " ned= | höggs utan "nåd och förbarmande; När segern var klar lät Albuquer- que uppföra ett nytt," starkare cis tadell och ordnade allt för att kun- : "Ana behålla” Goa för- all framtid. Många portugiser — bosatte sig i staden, och dit återvände-också en del vänligt sinnade hinduer,» "Inom de ”nätmaste -åren "höjdes Goa av. Albuquerque genom ökad handel till rangen av världsstad och fick så småningom,' såsom redan nämnts, ett invånarantal av 200.000. Staden blev ett centrum för makt och : förmögenhet. Nästan genast började ,. rasblandningen [portugiser och, hinduer 'och bland- ningen blev :den nuvarande folk- + N men under flydda århundraden var Goa en stor handelsplats, Gamla Goa den' dåvarande hu- tid ej mi än 200.000 invånare, A 3 mindre I våra. dagar har Gamla Goa sjunkit ned till att bli en småstad Sm några fem tusen invånare, och T och högskolor, "kyrkor, palats och klos- ter har mest förvandlats till damm och ruiner. Nova Goa, den nya uvudstaden, är däremot ' mycket ittoresk och välbyggd samt har många vackra byggnader. Det är ckeå därifrån som den katolske open styr. påvens stora kris- terhet i-Asien. En skribent på- tod tom. en. gång, att Asiens många katoliker räknar Goa som Feitt Rom, ty där bor ju som sagt Österns primas och Ostindiens pat- riark, Alla portugisiska halvblod skulle nog känna sig prisgivna åt den hinduisk godtyck om Portugal överlämnade Goa indien. - on Det är lätt att förstå varför Goa. 'nvånarna så gärna tyr sig till Portugal, om man besinnar att Goa varit poriugisiskt i nära 450 år, Det är nämfaen så länge sedan som, år till Halvbloden är ett mycket vaket och energiskt folk, liksom skapat för handel. De anser sig själva som vita och tål klimatet på Malabar— kusten mycket bättre än européér-. : na. Men de vita säges icke vilja kännas vid :dem som sina likar, och till på köpet hatas de, av de -: färgade alldeles särskilt, bla där. för att de är mera lyckosam... ma i. sina "företag ' och liksom Nej, man kan inte: förundra sig över att Goa-folket inte allg vill" bli inkorporerat i den indiska res publiken; Det är. puts” på de £ 4 kolonierna i dag; en gång... Men hur det 1 om de blev indiska vet ingen ” 2 sr ; Johan Sewerin, ” Lanthushållsskolorna. > Lantbruksstyrelsen h; - ; slag till en ledigförklarad Pämdörs Nrarbefattniug vid -Janthushålls- skolan i Sätila uppfö so hållslärarinnan Svea Horn äg hus är - . F; jälledarkwrs,- T5it, som den portugisiske kap. «entn Alfonso d"Albuquerque er. Ävrade Gaa från hinduerna, Gam- -la Goa försvarades av ett citadell, | i . flygtekniker Hygflotti Axelsson, : Hallands / att storma och erövra staden; sony: replipunkt för vidare "angrepp mog .- Landets furste samlade" emeller=: ' tid én ”stor, här” för att återerövra . föra flottan lyckligt ut ur fällan. - mellan . skrev en skribent "> skydd till liv och" egendom. Albu=.. .. jauerque tog: nu ståthållarens pa- - den 'obefästa. staden utan. drog sig. står ett trappsteg över hinduerna, ' Hagsgård, Sä Hemavan 8.22 april - beordras ' SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.