oo. en del problem att brottas med ' Ytrerer TeetYveere Tv Yvrrev ”fYtTETT ' över västra Sverige ' Pojanoling : De: senaste dagarnas rikliga nederbörd i i fora av snö oci fö regn idig vår. Men ned om "en +" hövs för att groningsbetingeelserna för. kulturväxterna' skall bli: gynnsamma. Detta gav den senaste nederbörden. Bidragande orsa- " ker till att vi i år kanske får ett tidigare 'vårbruk än vanligt är < bl.a. frånvaron av tjäle samt att ingen is finns vid kusterna. Un-" '. gefär så ar jordbr F) 30 ere Birger Blixt det dagsaktuella ' Higet för det halländska jordbruket, Följaktligen gäller det för jord- brukarna att vara för orda d. v. s, ha rensat och betat utsäde, ' handelsgö klar för s "osv. 5; .Som alltid har jordbrukarna inför vårbruket, Ett speciellt så- Å dant; är potatisodlingen, anser .. konsulent ” Blixt, ; Utan ' tvivel - finns det åtskilliga . jordbrukare > som står i i valet och kvalet att "> skära 3 ner, -Potatisarealen i år. . Tuster” och tillförseln till kon- z sumtionsorteerna har ofta varit Endast - oda . kvaliteter av” sorteerna . intje. och King Edward har : varit säljbara. Tyvärr: har pri- :skördeåret var imligen onormalt ur flera syn= punkter. beträffande potatisen. +» Skörden ' blev 'stor över: hela landet. .Den 'milda vintern har "medfört ganska små lagringsför- större . än efterfrågan, inte '”kasta: yxan: i konsulent .” Blixt, - sjön”, nad fi Part Kardan Bj menar Färskpotatisen " dröjer ännu rätt. länge. och mark- IS” för alltjämt för vinter- > potatis; särskilt beträffande de mest gångbara sorterna såsom Bintje och "King: » Edward. "Ett ' visst överskott av 'arndra” sorter korimer dock” tt , såvida detta inte: redan är rv gjort, " finnas, men detta behövs till foder. Den som skär ner sin potatisodling sig ett annat år, tror konsulenten. Men kvalitetsfrågan bör ägnas stör= re uppmärksamhet än tidigare. Vilka pPotatissorter i är mest lämpliga? > > medarbetaren " ställer den rubricerade frågan. till konsulent Blixt och denne har åtskilliga syn- punkter på detta aktuella odlar- problem, - . i På våra bättre Je potatisjordar, re= lativt' mullrika mo- och sandjordar med tillfredsställande vattenhållan- de förmåga, bär potatis odlas i sam- ma omfattning som tidigare, anser konsulenten. Naturligtvis bör od- lingen "domineras av Bintje-sorter- na.v och King : Edward,. där inte kräftskyddsbestämmelserna lägger hinder i vägen. En ljuspunkt i be- drövelsen är att utsädespriserna nu är relativt låga, varför tillfället att skaffa utsäde av' dessa sorter” bör utnyttjas av: de e, Vv ngen set problem = örden var fill stor nytta för "åkerjorden, : Den tidigare "så snöfattiga v vintern och det varma och soliga ' vädret under första hälften av mars månad började faktiskt torka ut torrt sh belägna jordar, En viss mättnad av vatten i marken är vad som be- - kanske dock' får . anledning ångra - - Joräbrukskonsulent Birger Blixt, > 7 RN =S | i LE sedda att bli utsädesodlingar, A- blomberat” utsäde' räcker däremot bra om man avser att i huvudsak odla . matpotatis. ” i På torra och "magra jordar, där omväxling och sprickbildning bru- kar förekomma i hög grad; är det ofta bäst att gå in för ren foder- potatis. : En: sådan - sort ' med -hög torrsubstans är Dianella, men även Aran” Consul :och Craig's " Defiance kan med fördel användas. . Anna har ganska låg ' torrsubstans, : men ger hög knölskörd. inom ' de kräft- smittade: områdena bör där, så ' är lämpligt färskpotatissorterna :Ulster Chieftain : och Primula komma : till ökad -användning.. Majestic. är 're- lativt tidig i mognad och kan där- för 'skördas 'som tidig höstpotatis. En ny kräftimmun 'sort;' Bona, har som tänker övergå till odling av Bintje' eller King Edard. Ett friskt utgångsmaterial betalar sig i läng- den. Testutsäde bör helst ligga till grund för de oålingar, som - är av- | ör vårsäsongen. tillhandahålles a av v lånet ” LANTMANN AFÖRENINGAR " VN | Cenbralförening U tsädesavdelningen : nu hb i marknaden. Den ger något högre skörd .än Bintje 'och har även ganska god kvaiitet.' På torrare jordar, inom de' kräftsmit- |. tade'; områdena har foderpotatis- sorterna givetvis även i många fall sin -givna plats..: Vid odling ay 'fo- derpotatis. gäller det också att-ut- gångsmaterialet är fritt från sjuk- domar. Den som skall skaffa nytt utsäde: bör därför köpa plomberad vara, on R Alltför - många potatisodlare har tyvärr inga lagerlokaler för pota- | tis utan lagrar i stukor.” Det är en ganska” dyrbar och "därtill "osäker metod. Det kan givetvis lyckas; bra även med stuklagringen' men: man här mycket ringa kontroll över 'vad som: sker "i 'stukan. : Under "kalla vintrar 'kan man från en lagerlo kal i allmänhet kontinuerligt, levé- rera potatis 'och- därmed undvika bristsituationer. med importhot som följd. Lagringsfrågan är sålunda, en mycket viktig fråga, söm måste få en bättre lösning här i länet; Ringrötan' på potatis är en 'yt- terst' lömsk sjukdom, som "även drabbat oss här i Halland. Det. är en. bakteriesjukdom,. som - är myd- ket - smittsam. Det har visat' sig att 'sjukdomen ' trivs på de flesta potatissorter, ”Har man konstaterat ringröta på sin potatis,” skall den slås ut så snart som möjligt. Ma- skiner och redskap, som kan tän- kas "vara infekterade, måste noga rengöras och"spolas med. 2-pröcen- tig sodalösni Även ev ll .. snåla med fosfatgödseln. De av larna och de. bättre betesvallarna 7: | vegödsling av stråsäden intill ligg- fattillstånd bör man nu i vår inte > förda vd ligorna i länet ut- ; förda gödslingsförsöken visar - att 600—800 kg per: ha 20-procentig fosfatgödsel lönar sig bra till potatis och rotfrukter förutom normal giva av stallgödsel, 25 ton per ha. Till stråsäd med vallinsådd bör en giva av. 600—800 kg per ha fosfat till- föras för att ge vallen en gynnsam start! Är fosfattillståndet otillfreds- ställande och man ej tillfört denna 'mängd vid insådden bör slåtterval- övergödslas tidigt i vår med 300— 400 kg fosfat. Även till stråsäd, lin och ärter bör liknande fosfatmäng- - der. tillföras... På : de gårdar, där :markkartan visar ett bra fosfattill- stånd, skall givorna naturligtvis re- duceras, På mullrika och. kalkfat- tiga jordar,. där -- man inte odlar matpotatis,” kan med fördel super- fosfat ersättas :” med thomasfosfat. Därvid ' tillför man: även en: inte ringa mängd kalk, som -på sådana Jordar till: viss. grad hindrar att ”fosfatet .bindes i marken, "i :. --Sammanställningen av markkar- teringarna visar, att kalihalten på jordar med starkare lerinslag ofta är tillfredsställande. Sand- och mo- jordarna samt mulljordarna är där- hov av kali. I de under senare” år man än har ett. otillfredsställande: foå- I emot i mer eller mindre starkt be-'|] |. ban bygger. lågerhus . för potatis. i I Potatislagring i i stukor är i ins gen rationell metod. Under kal la vintrar kan kontinuerliga le- veranser "äventyras, : : Potatisens hållbarhet blir inte :den bästa och arbetet blir tidsödande. I åt... skilliga fall finns' utrymmen i - ladugårdar och foderlador; som blivit lediga genom övergång till kreaturslös. jordbruksdrift.' Des- sa ' har . emellertid i ringa ut- sträckning”, utnyttjats för pota- tislagring trots att enkla om. ändringar. - skulle kunnat gjort dem "lämpliga härför. I Ahla i .södra Halland har tio jordbru- » kare slagit sig samman och byggt ett eget lagerhus för potatis. De tänker gå in för att plocka pota> tisen direkt i lådor, i vilka 'de . sedan lagras. Metoden blir kan ske alltför dyr genom att virkes-' priserna är relativt höga, Expe-' . rimentet: är emellertid intressant och . öppnar -tydligen vägar för matpotatisen, ” framtida rationell Jagring ET utförda = kvali i matpotatis har tydligt framgått ett markant samband 'mellan kali- tillförsel och mörkfärgning av pc tatis. Som” generell regel kan 'sä- gas, att förutom normal stallgöd=- selgiva”. "skall: mängden tillfört kali till potatisen vara. minst lika hög som märigden tillfört kväve. och på mullrika jordar ofta:större: Mellan 400—500 'ké& ”svavelsyrat kali är. en ordinär giva :per ha. Ofta- ser man kalibrist. i”stråsäd och 'vallgrödor på. lättare", jordar och .mulljordar. Underhållsgödsling. av kali på så- dana "jordar, betalar , sig i de flesta fall: om rmarkkartan . visar mindre gott: kalitillstånd. "Beträffande kvävegödslingen bör enbart svavelsyrad ammoniak ' an- vändas”? till "matpotatis för ;undvi- kande”av :skörv.” På” ganska” mull" fåttiga jordar lönar det sig att till- föra upptill 500 kg "per: ha, På de mullrikare” jordarna kan kvävehal- ten givetvis sänkas betydligt. Kvä- sädesgränsen :: är . enligt; försöken lönsamt.v Därvid kan kalkammon- salpeter, givetvis före sådden; myc- ket väl användas. En sen övergöds- ling av 'vårvetet med kalksalpeter höjer: proteinhalten ”.och "en: dylik relativt. sen ' övergödsling. brukar inte öka liggsädesfrekvensen nämn- värt.: Slåttervallar ' med "ett klöver- bestånd :understigande 50—60 pro- cent'betalar i allmänhet -en kväve- gödsling på mellan 200—400 kg sal- peter per ha, De ofta gräsrika andra årsvallarna" bör erhålla den högre givan.: Goda: betesvallar i tillfreds- ställande fosfat och: kalitillstånd ge god lönsamhet för 500—600 kg sal- peter. per ha uppdelat på 2 å 3 gödslingar. under sommarens lopp. 'Under senare år har en hel' del fullgödselmedel' kommit i markna- den. Dessa innehåller både fosfat, kali "och kväve. De fullgödselme- del, ' som : vi för: närvarande har, passar dock endast under'speciella' förhållanden och då i allmänhet främst. på lättare" jordar. Priserna dessa gödselmedel är i de flesta xon n Extra 250 z högisomer 4K2M Plantoxon 750 g högisomer 4K2M "oo som lättlösligt pulver a "K.O.C. 115 .pNOc3+3Z gA4K2M dyräsen! t I stråsäd - ' . N i potatis och lin, I stråsäd, Mot svåra ogräs I ; . so Guloxon såsom snärjmåra. Er D et É ) 3558 Tillsättes Agroxon : tl | mor blåkliot, Blando7eg baldersbrå m. m. Speciellt lämpligt mot pilört och hampdån i lin: "grödor. 'aB PLANTSKYDD . eiookholm 1 lokaler bör noga rengöras. Vid inköp: av nytt utsäde "skall! helst t "sådant det garanterar bästa möjliga skydd mot .denna sjukdom.” 70 procent! "av länets åkerjörd är fosfatfattig En; "Sammanställning har nyligen färdigställts . över + växtnäringsinne- hållet i de 100.000 markprov, som genom". hushållningssällskapets' för- sorg uttagits i olika' delar av Hal- land " under. de ” senaste '17 åren. Sammanställningen visar, att i ge- nomsnitt 70 procent av åkerarealen vid första markkarteringen har ett otillfredsställande fosfattillstånd. In- om 'södra och mellersta. Hallands slättbygder är läget något bättre. Mellan: 60--70 ' procent: av jordarna är där:i otillfredsställande fosfat-- tillstånd medan i skogsbygden och fall rätt höga och man-kan i all- mänhet 'räkna med en timrjänet per man på mellan 10—15 kr om man utför blandningen själv. Ett av med procenthalten 13 kväve, 11 fos- forsyra och 13 kali, är dock: jäm- förelsevis billigt och är; dessutom fördelaktigt genom sina höga kon- centrationsgrad, vilket något sän- ker: frakter och spridningskostna- der, nav ör 'På gårdar, där man väl känner till växtnäringsbehovet och dess- utom har begränsad tillgång på ar- betskraft kan' det därför vara: be- fogat att använda åtminstone de billigare fullgödselmedlen. . - Flyghavren ett ogräs som "måste uppmärksammas : de marknadsförda fullgödselmedlen' - D nätter kan göra att kulturväxterna skjuter, långsamt. Ogräset däremot kulturväxternas.. konkurrenskraft blir nedsatt. Broddharvning På inte alltför: lösa "jordar har: god verkan ell skörpbildning häves, Sker ogräs- bekämpning med kemiska medel bör den . sättas :. ogräsplantorna är små. ' I stråsäd utan -vallinsådd får man" därför of- ta den bästa effekten om spridnin- gen börjar 10—14 dagar efter strå- sädens uppkomst; Särskilt 'vid: bé-: kämpningen av gullkrage; pilört och våtarv är. det viktigt att bekämp- ningen insättes vid rätt. tidpunkt. Sen "bekämpning" medför försämrad Dominerar ,: . åkertisteln, måste; man vänta tills de. största skotten : blivit. cirka. 25 om. långa: Vid .- sprutning ” i: vallinsådd -skall också " sprutningen ' uppskjutas- till cirka” tre veckor - efter "stråsö uppkomst: När ' antalet" og m!; uppgår till" 100: eller är det oftast lönande att spruta: - I många fall. förekommer" att antalet uppgår” till” över 5.000 äspl klarar" sig betydligt bättre," varför |” mot ogräset samtidigt som 'eventu-|- in i' god tid :medan|. år ids" lantbrukare, även de >persexercis, Hur detta"arbete kan ; kanstud på 'Skandi oket bjä ilpmedel — för: morgondagens bonde "bringa en stor del av sin arbetsdag eller fritid sysselsatt med | Pap. första : på de "mindre gårdarna, får vä R och " niska utställning för jordbruk, trädgård och djurskötesel . ”Från SÄDD till SKÖRD”, som just nu pågår 1 S:t Erikshallen i Stock > holm. fram till.den 31 mars,. Där visas ett toppmodernt och ratio. nellt inrett gårdskontor, som byggts , upp inne på utstäl vidabergs I Industrier. . «Inte heller läntbruket Har kunnat "ålla.sig utanför den expanderan- le papperskvarnen,' som: för varje Ar "behöver mera papper. och flera Vi många. onödiga "steg och .där- . : med "arbetskraft : genom att "r kontakt med folk ute i markers "na, i ladugården; i foderkamö” I. övervisa | -— . utställningen "en; "utrustat :imed iska I men det kan "underlättas och kortas. med bjälp av en rätt avpas- ska informatlonshjälpmedel: Kony > kor (Sändare ' och ' mottagare) : till och med mottagare Iokal televisionsanläggning,.ge=' = nom :'-' vilken :.- morgondagens lantbrukare kan följa arbetet som .100 per-m” är ganska lätt + nade; Viktigt är att sprutning ej sker i blommande "grödor då vissa nyttoinsekter; -bin och humlor, kan skadas, Vindavdriften bör även be- aktas, ty. betor, kålrötter och fler- tolet:' trädgårdsväxter är : mycket känsliga för flertalet preparat för ogräsbekämpi ing. tillfrågades filmstjärnan. Curd ”Jär- gens' som kom sent till en mottag- ning och ursäktade sig med: att, han varit bröllopsvittne. > Nej,' ett hatgifte,. blev. svaret, hon hatar, ensamheten "och han ha- tar fattigdomen: = F — I Varför ska just jag gå in, chefen och klaga på ackorden?" '» oo Du: är: den ende av; oss: sum per m? och fält med så lågt antall ; i" Skandinavien visar "ett rationellt inrett -gårdskontor för ett mindre eller medelstort lantbruk. Där finns det . 'inventiösa” ' skrivbordet”, med plats för mappar och till och med en :mindre skrivmaskin,' där finns der lilla behängda kalkylmaskinen, det; inventiösa. men "överskådliga förvaringsskåpet, den -”sittriktiga” skrivbordsstolen. ; osv, en''; liten "I söffgrupp >—- allt som: allt inte bara rationslit utan också trivsamt.” ".- Men” vi :har gått ett'steg längre. Inom kontor och industri har man numera” radio-': och : snabbtelefon- anläggningar för att kunna stå. i delse med olika avdelni " "eller; övervaka "något " viktigt: avsnitt: i gårdens skeende" utan, att behöva vara på ort och 8 ”Petla "modernt utrustade: kontor visar. dels nödvändigheten 'av att minded”, d vs tar de moderna kon= torshjälpmedlen i sin tjänst för att att betydande rationaliseringar kan göras 'av gårdens arbete genorå att utnyttja "sådana ” "moderna infor: JeL' som snabbtel fon, UKV och en gen televisions anläggning, stutar 1 lantmästare, Stes gander, ör 8 ändå är avstånden där små i "I jämförelse med lantbrukarens' ar- betsplats.' ole ve Erfarenheterna - nd bla från USA — har visat att man kan - vinna mycket tid och spara "KAN Du, detta vägmärke ?. sedan priprani 13 bidragit ul "Förr stod kr t vän- om den igtvis i ett rätt stabilt förhålland. ill. jordbruksarealen på gå 3å är det inte längre. Som:en följd ig av mer. eller mindre noggranna ör fortsättningen." Många har i; "press och föredrag bidragit med Det .kan vara skäl Eg i norra Halland mellan 70—80 pro- cent av jordarna har allt för lågt fosfattillstånd. Hittills har ett hun- dratal gårdar företagit omkarte- ring, varvid det visat sig att fos- fattillståndet sakta men säkert ökat där man tillfört 300-400 kg fosfat i genomsnitt. per ha och år. Fosfatproblemet får 'ses på lång sikt. Målsättningen bör vara att genom en grundförbättrande fos- ödsling skapa en betr d att -fl; tera Mn områden i Halland. Non- ra inte detta k g a bekämpa det effektivt med alla till buds stående medel. Detta kan "endast ske genom jordbearbet- ning och en väl planlagd växtföljd. Träda, hackrensade grödor, vallod- ling samt handplockning är viktiga förebyggande" åtgärder.. Några, ef- fektiva kemiska: medel mot flyg- havre ' har vi ännu inte. Använd tomberat utsäde och 'se upp med reserv av växttillgängliga fosfater och sedan "underhålla dessa reser- ver, Det kan ta både 10 och 15 år och kanske ännu längre, innan man erhåller ett hyggligt fosfattillstånd, heroenda på jordens krikhalt,. dess innehäll av järnföreni.gar, organisk d, "som visat sig innehålla fodersåt Dylik 'fodervara" skall inmal des. finmalas innan den använ Beträffande ogräset i allmänhet kan ett tidigt vårbruk medföra k iska övervägand: har pro: k på t och dess å om, iktni på de enskil- sannolika verkan. Men den obe- hotar ' starkt infek= driftsenheterna ordnats efter in- tydliga erfarenheten hittills av det- da driftsenhe i ta system synes dock ha manat till ärliga ogräs iduell: och d irmed försiktighet i uttalandena. Man kon- a ått en mycket framträ differentiering. . i : - Förr var i konsekvens med den regelbundna kreaturshållningen ä- ven växtodlingsarealens uppdelning på olika grödor tämligen stabil, var- för växtodlingen inte behövde för- beredas förrän strax före” vegeta- tionsperiodens början. Nu' "däremot börjar tankarna på planeringen in- för en ny säsong långt tidigare och gör sig t, o. m. i viss utsträckning vissa risker för ökad e- ning till föregående säsbng. komst. Vid relativt tidig sådd kan substans och liknande saker. Där dordtemperaturen vara låg och kala di att att vara riskablare än förut, Och i och med att 'de ekonomiska mo- tiven till en ensidig växtodling i viss utsträckning bortfallit, bör det bli lättare att låta de rent växtodlings+. tekniska hänsynen få komma till sin rätt. Den som förut har dragits med ordna det lite: lugnare för sig. -' 1 d. staterar helt allmänt att pl situationen för jordbrukets del fö- > tar och föredrag, som berört den är i allmän- refaller i en por- tion ovisshet. . 'Agr. lig. Sven. Holmström har emellertid i en uppsats vågat sig på landet att man i fortsät gen på lång sikt sett kan förvänta het den avvaktande- lållningen Nå- gon omläggning i i stor skala av pros, it på de skild; auses inte motiverat av den nuva-. rande situationen ges ej heller någ- ra till vi en betydligt större pri: för djurprodukterna än för xtpro- sentlig ändring. L dukterna. Uttalandet är d fritt från ovisshetens märken, och det bör låta bra för dem, som må- en uppsats om växodlir.gens plan- på år 1557 i första hand måste be- "Under. hösten 1956 har. det hya ti Her eljest önskar ha korna 1857 4 f ”. kvar. - det är bestäö; omlakta /h att höja hektar - > Iskyddet åt mjölkpr i, som/skö d: och förbättra skör anar främst. motiverar 'detsamma,. - -Vad kvalitet, II a Illningen i. från gårdskontoret kunna; hålla ” g. Därför är detta modernå'+ dana ' moderna”: men "praktiszet vår tids lantbrukare blir ”kontors= ' underlätta' pappersarbetet, och dela or växtodlingen beträffar är det iller i växtföljdsbekymmer, bör nu kunha - « eljest för artik.;;' Ewert Aberg uttalat. i. i + läggning, att denna med avseende" - peter maren, I reparationsverkstaden 1..40 ' AE EE AS a DK TA SE TA 2 2 tt ole
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.