trvryerYTYTYT YYYveTYTYTVer "Lördagen den 6 april 1957 sn i ov Dean - M itt uppe i den andliga vår! Ne flodstiden börjar Mästaren plötsligt att täla till de tolv om — sållningstider, + > 0 vo 3 Simon, Simon! Se, Satan har begärt 'atl:£å eder i sitt väld,för att kunna sålla eder såsom vete; men jag; har. bett för dig, att din tro icke må bliva om intet...” : :Längst inne'i varje människo- själ” :på den hemligaste av. alla krigsskådeplatser .- är det alltid : sållningstid så sant som strida om männi- ”Pyås väldig Ulan 07 skans. själ, att 'den i sin Iydnad taga: . Den ene vill hennes eviga väl... Den. andre vill se: henne fången - Men. det" finns också något som, skulle "kunna . kallas ett folks: sållningstid, kyrkans. såll- ningstid. + "7 vIrus a an en : Sållningstider Väckelsetider - der, SA ln : Då savslöjas vad som: är dug- ligt i Herrens Plantering — lik- som : vårsolen avslöjar vad som har liv i våra :trädgårdar,' . >. Frestelsetider. är :sållningsti- der, "4 an Aldrig”: har ' frestelsen . varit större än i våra dar att knäfalla för" "Tekniken, "Levnadsstandar- den, Våldet, 5 vå Nu vill det i stora kretsar mod till att vara' kristeri och att leva efter kristna normer," = I, sådana-atider. visar det. sig vad en-människa är gjord av — spindelväv eller granit. Då skil- jas agnarna från vetet, = = Sållningstider är kamptider.;.. är "kristider. r " sållningsti- ' "Själen ' måste utstå en kamp. för ac > den tron, salighet hänge: ser må,.:.den som har en Av. domprosten--Nils Bolander, Lund. en NA TR fa bot re sammalunda; och de som icke har något svärd, han sälje $in mantel och köpe sig ett så- Neutralitet kommer" vi ingen: vart med, Vi måste kämpa för vår livssyn. och kristna tro. När frestaren kommer måste vi ge klart besked. ene Kanhända känner vi oss. gan" ska nedstämda inför de kristnas läge i världen... ” ola — kamptider, '— Kristider korstider — 'undergångstider. Korsfäst, död och begraven: — det .'. är tydligen kristendomens utvecklingskUrva. ör. Nej, låt mig få säga ytterliga- re. något om sållningstiderna Sållningstider är der... 7 | LL. 2 . Jesus sade till Petrus: ”Jag har bett för dig; att din tro icke må bliva om intet.” > | Kris-tider 'är' Kristus-tider. Just dessa frostiga tider, då me- ningarna bryter sig i andliga ting, visar att Kristus är å fär- de. När det stormar kring Kri- stus, då faller alla falska stöttor och ställningar, : Då räcker det inte att slå sig till ro med en steril kunskapstro. .Då' blir det fråga om ett personligt Kristus- kan "”sållningstider' bli så-' ningstider i världen. .Den viss- heten : är ” vårhimlen ” över vår mörka väg: Vi är inte lämnade ensamma. Jesus beder också. för oss att vår tro : måtte bestå, ::': . Vi tror i kraft av Guds ord Så "tl och. löfte att ur:kristidens sam- manbrott skall ' Kristus-tidens genombrott -ske, 1. v. slår : : Luk, 22: 31—38,". 1 "Annonsera den som har en rånsel,' han. gö- H on hade' i dopet erhållit nam- net, Kerstin, vilket längre: fram blev 'Krestin för att sluta med det fördanskade Kitta. Hennes + ödelsehem var ett fattigt sinåbruk i byn Stenber- ga uppe i den trakt i Halland, som'”'ej ”är slättbygd : och ej skogsbygd, ”det "väger mellan - | båda”.- Föräldrarna voro'heder- ligt 'allmogefolk, ” vilka skötte sin räring' så gott sig göra lät, men som ej blevo ' feta på den- samma. : Den mindre: jordbruka- ren är visserligen sin egen her- re, "mer" han är nog den, som har det sämst ställt, då det gäl- ' ler att. få ikomster och utgifter Är så ”stugan full'av glytta”, som den vanligen är, så vill det till att se på öret innan man ger' ut kronan ' till "något, som. ej räknas ' till" nödvändigheterna. Något ' inköp" av litteratur blir det-inte,.Och. några. slantar över till teater, bio och dylikt nästan" . Flickan : var." äldst ibland; 10 vind av"arbetet att vara barn- piga. för: de yngsta. Något: bak- om blev: hön också, men "arbeta fick hon: lära sig. Någon: glädje av livet hade hon icke och hen- nes' sång 'blev mest vaggvisor. D et, blev” dåligt - ställt med -skolunderyisningen - för - lilla Kerstin, Sysslorna i hemmet 'la- de hinder i vägen för regelbun? den "skolgång. 'Det var heller icke så noga på den tiden med den saken, Någon fortsättnings- skola efter. konfirmationen blev det 'icke:” Men katekesens : dog- mer pluggades in till föga nytta för '- livet, " ty någon ' förklaring och" praktisk tillämpning var lä- penningpung taga med sig, och "Den brittiska flottan experimenterar - meter lång och har ett strömlinjeformigt torm Även om emellertid så mycket, att det gjort - vetenskapsmän under ledning av prof. Helnvuti i tionen av u-båten. Här går den in i närvarande med en ny u-! åt, ”Explorer”, som fartyget omgivet 25 knop 4 undervattensläge! Anmärkningsvärt är att en grupp tyska kh Walter. bistått de brittiska experterna med konstruk= West-Indiadockorna i London efter en provtur. =. raren.: ej : mäktig, endast förhör knappt 70 - med sekretess, vet man. latt balansera. ' Något stort över- ” Iskott blir det i varje fall icke.”', ' syskon; :' hon "blev kantig och - S öch;- åren” bort: och '.den bästa ungdomstiden '' svinner; "| på; beräkning: Som nygifta in” | köpte Kail och Kerstin på skuld -|laden;' där var lågt. och skumt Vi tar oss friheten' återge följande skiss ur livet av' den för snart 25 år sedan bort-' gångne :lantbrevbäraren! och skriftställaren ': Johan ;Jöns- son-Dixius, Laholm — i gott minne ' bevarad av "många sydhallänningar. :Dixius' med- arbetade" även i den 'då ny- | startade. Laholms Tidning. > var det, lite skrivning 'och räk- ning; åtminstone så pass, att hon kunde nödtorftigt reda sig.;Nå- gra stora fordringar i den saken ställas ju icke heller på en fat- tig allmogeflicka, som är dömd till kamp och 'slit så långt livet ' När flickan läst sig fram för prästen, så kom hon ut'i tjänst. Det var stränga dagar: Att va- ra ensam -piga på en, bondgård om -80 tunnland jord: och 12 å 15 kor att imjölka morgon "och afton, det' är| påfrestande." Upp kl..5:om. morgnarna-och;i säng först. vd” 10-tiden på, kvällarnä, det: känns" jefter :för ett ungt människobarn, . Emellan 'mjölk- ningen! var' det” trädgårdsarbete, gödselspridning, höstarbete, och n intern "spånad, tvätt och andra” sysslor, i som "aldrig taga slit på: en: bondgård. Där ' behö- ver'"ingen ledas"vid för tiden är lång,” man har inte ens tid att tänka på tiden! Det har blivit ett: ordspråk: "jag har så' brått, så: jag: har inte :tid.till att göra något”;'i Arbetet;är utmätt idag g' och: så "rulla "veckorna näven blir :barkad, 'ryggen krokig och ful, huden sträv och ansiktet få- rad i' förtid av "väder" och" vind. -fter . mycken möda - under många ; år .soni; ensampiga kom stunden, då Kerstin skulle träda i brudstol:; Det var en'ar- betare ”"från”. skogsbygden; som vunnit hennes, hjärta och hand. Föga kärlek var det med i spe" let, "”äktenskapet ingicks: mera ett gammalt ödehus uppe på fä- och takbjälkarna voro ett stän- digt hinder för' att gå rak i stu- gan. Så fingo våra kontrahenter eget hem, Men arbetet och sli- tet. blev . därför , icke mindre. Här kan nu inte relateras alla göromål, som föllo på nybyggar- Forts ol mas inte var den som var så — General Thomas? frågar | de jag. oe «Han skakade på huvudet. : — Har bråttom, svarade han lakoniskt.' 2 — Jag. måsté träffa honom - "4 genast, sade jag häftigt. . Var kan jag träffa honom? ' - ' Han såg smått road ut då h anskade, mig. «+. = Pa det-'absolut nödvän” digt? frågade han. . Jag nickade." — Jag har hans egen order : att anmäla mig omedelbart ef- ter min ' ankomst, dag eller - Utan att svara tog han upp sina kryckor och . hoppade fram mot den dörr, som för- band 'rummet med :' ett bakre. Då han' öppnade den, såg jag en skymt av en: grupp office- rare, vilka sutto runt ett bord, och genom dörren trängde sor- let av ett allmänt samtal. — George, här är en ung man, som påstår att du har gi- vit honom. order, att genast anmäla sig, antingen han kom” mer på dagen "eller på "natten. : " Hörde jag rätt? Jag visste ' visserligen, '. att general, Tho”. ” noga med den militära etiket- ten, Men att en menig dessut-". om vågade tilltala honom vid förnamn och i så familjär ton i närvaro av hans egna office- ständigt otroligt.: , Jag. hörde - en stol skrapa, och ögonblicket 'efteråt kom general Thomas ut i det yttre - "rummet. Han kastade först en " frågande blick på mig men tog . så ett par långa steg och grep . »— Löjtnant Mason, vid alla .. "gudar! 'skrek' han. General . Grant, får jag presentera löjt- ; " nant. Mason, mannen som lät 'oss få nyheterna om Braggs förflyttningar med ganska provisorisk .. General Grant! : heliograf. " Överbefäl- .havaren! Rent mekaniskt lyfte - jag handen till stram honnör, | i nsikte under det att mitt ansik brann av skamkänsla, då jag tänkte det . högdragna sätt ja; nom på. : . — General, jag ber om ur- ” säkt, -att jag inte kände igen g tilltalat ho- "General Grant 108. a «rare, det ,var någonting full- : hjälp av en « på det familjära och: a” 2 Ave? FOR-U ot Det är många som gör samma misstag, svarade han, bara för att jag föredrar uni- formsblusen, ' Han ' skrattade glatt... Den . åtsittande vapen- : rocken ' kan nog passa unga sprakfålar. Jag är rädd för att jag är litet för fet för den, re- -sultatet av en' bekväm medel — En liten historia vid New Orleans. "Men nu tycker jag det skulle vara roligt att höra "er berättelse. . Jag kastade mig. min rapport — från det ögon-. blick jag anlänt till Braggs högkvarter till major Collins "räddning wur' Kingsleys och hans kumpaners händer. Jag då jag berättade om - min flykt ' från Andersonville och om ' det :: egendomliga nattliga giftermålet i Aaragon. Både "Thomas och Grant visade sig mycket intresserade, och båda två ' avbröto mig ideligen med otaliga ' frågor angående ter- " rängen, '. om" konditionen hos Braggs trupper och allt så- dant. Men det var först, sedan jag kommit till den del av be- — Och kryckorna, general... - "direkt in i . sparade inte heller mig själv, pr rött oe kepar PID GDOM — rättelsen, där jag skildrade hi- storien om den gamla väggspe” geln, som förvandlades till sig- nalapparat för att kunna tele- -grafera ' över min rapport till nordstatsarmén, som general Grant : förlorade sitt, vanliga : Utmärkt, ' kapten! ' Ut- märkt, " helt enkelt! utropade han, Det var en situation, som bara en verklig soldat kan kla- ra,” en soldat som kan möta "vilka ' svårigheter. som helst . besegra dem. ' Da > Jag tackar er, general, sade jag rodnande, men ni tar fel Jag är bara premiärlöjt- nant. NE - — Det är en dålig politik att söka gräl med sina överordna- de, skämtade han tillbaka. Om ” jag kallade er kapten, så är ni kapten från och med nu. :. "Jag försökte "tacka honori, men han bara vinkade avvär- — Fortsätt historien är ni vänlig. Det var den värsta här va jag 'någonsin hört talas om "sedan krigets början. "trots minimal kärlek, och hen” a och hennes -Astrid. och i all sin brist, nas lott, men så mycket kan sä- gas, att Kerstin blev ”välsignad” med mycket ”livsherrskap” nes uppgift som barnaföderska och fostrarinna tog ”en god del av hennes arbetstid, > >>, . Vid 58 års ålder var hon ut- sliten och kräftan tog ände på henne. Så var hennes livsupp- gift fylld. Hon hade gjort sitt dagsverke som en' av: dessa jordbundna. " Nöjd, ignerad — Racerbil . jag blivit Grand Priz-förare. Jag «den om jag ville. och jag komnu kanaren Harry Schell som gör de med Fangis och andra berömdhi I visar Schell strax före ett lop körning är en del av ni g liksom mitt blod, "Järför här skulle inte kunna sluta med det, er aldrig att vilja! Det är ameriet 4 fetia uttalande I en artikel-$ senastå 24 + där han också berättar om sina duster - etcr på tävlingsbanan, Bilden ovan Pp ned sin Maseratibyngda racer, OM som en åkarkamp, och som"den- ne glad "att bli förlossad från detta :. mödosamma livet, ' vilket varit så sparsamt på solglinitar. Föga tid hade hon haft att ägna sig åt.intellektuella sysselsätt- ningar. Att timra upp en idéer- nas stolta byggnad mäktade hon ej, lika litet som att tränga ned i naturens underbara ljup:: Det blev kanske, några uppläsningar av morgon- och aftonböner- och sparsamma kyrkobesök; där hon förstod "föga ' av de invecklade satserna om 'tro och: helgelse. Hennes ' arbetsmöda + och. "ipp- fostrarkall var hennes; religion, : tunga: suckar "vid slit ” och” umbärande stego"'s kert upp till den outgrundlige, som ”hör korpungars rop"; en- ligt vår kristna urkund." "Hona var naiv och barnslig, men. det är > ju, ' enligt. samma ”urkunc barnasinnet, 'som' något gäller, Hon dog lycklig efter all.sin götder Kosin. eller” gämla . Kitta, var en bland de tusende hennes ”likar,. som få bära' dä- gens ” tunga ' och hetta" under kampen ' för": brödet, men som aldrig. komma fram till en plats i solen.' Som dö arma och"obe- märkta ' och som föras till gra- ven - utan 'ståt : och blommors mängd. och: som inte”få några vackra . tal-"'på . sin döda mull. Vackra tal, blommor" och? fahor hör de andra till;. om än 'deicke ha 'mäktat så-stora under:/tåla- ment""på sin! grav.” Men deras stilla, sega uppbyggararbete: till hembygdens :: och " fosterlandets tjänst,' är" en' minnesvård, 'var- mod 'och förnöjsamhet 'i mörka] "OM. LJ .” 5 Smålänning löser Al . .” Organisation även Vi är så glömska av oss, re kord i tanklöshet.är väl den un- ga "mamman som glömde kvar babyn Å norrlandstågets barn- kupé, Att glömma en Paraply på en spårvagn eller att tappa en handske på gatan är mänsk- ligt, men hur kan man glömma en;bur med kanariefåglar i en spårvagnshall eller inte märka förlusten av en Portfölj med 4 böcklingar och 29.000. kr det är väl.en aning slarv. : = På Polisstationerna landet runt och inte minst i' Hallands län samlas mängder av borttap- pade '' effekter : såsom cyklar, armbandsur, "väskor, : nycklar, handskar m, m, I de flesta fall finner (dessa effekter aldrig sin rätte ägare. Nu har emellertid j en påhittig : smålänning beslutat göra” Dn. riksomfattande aktion. Han har nämligen "lanserat 'en identitetsbricka "som ' skall ge abonrenten ' den största" säker- het att få. borttappade föremål tillbaka; "Alltsammans går ut 'på att "allmänheten "låter" registrera sig och. därmed bli införda 1: det riksomfattande” régister som ,gö- tes” upp på" firman, vilken: inom parentes ; heter ; Svensk Säker- hetstjänst. Detta" régister:kom- pletteras "' och- översäfides:varje vecka till respektive 'polisstatio- her. Firman! har stöd från: hög- sta" polishåll;. som redan ' givit idén sin välsignelse. ' För polis- väsendet + kommer ! idéntitetssy- hittegodsproblem . 1 södra Halland . huvudregistret i form av min- dre registerliggare placéras: hos” ' polisen i övriga städer, "I 'La- holm blir det en underliggåre för södra Halland, co sc En bricka ' försedd med :nr, : länsbokstav samt polisdistrikv tets nr. utdelas till varje abon- - nent. Med dessa beteckningar får. abonnenten sedan . märka övriga tillhörigheter. På'så sätt -- försäkrar abonnenten sina ägos ' delar, . På såväl brickån som . märklapparna står orden:. "Till Polisen” vilket. är en uppma= ning för den eventuelle upphitta-.: ren att:.lämna hittegodset till .. polis. oa äl Försäljningen organiseras . nu. : i Hallands län, och till dotta er--:" fordras en stor ombudsorgani-- 1 sation, Se annons i dagons tid-.1i - ning! . Md . ba kas eller niinskas På bohovet föra + 67 eller efter 70 års. ålder, För. :: delarna med systemcot torde vara. att man:slipper'en stor och tungs=, — rodd instution "med länga .rader” av direktörer, kontorschefer och ter kan» användas. 1: produktivt. säkringen, ' emottages med taclk-' samhet "av. våra ' välsköttå spar. banker, 'jordbrukskassor . m, fl. +. vilka» därigenom :erhåller 'meodel., 7 för utlåning till bostäder för. vär ,.., präktiga. ungdom, vilka nu :har :, stora och oöverstigliga hinder; när' ” det. gäller att: sätta-bo"och/däre= med säkra tillväxten .av bofolks..' stemeét 'inte-att kosta någonting, firman» håller. nämli ningsunderlaget.sJ es pr asnyprd pr i Naturligtvis kan ovanstående: stationerna . med:' registret”. huvudliggare : för: varje aktigare än Vvittrande marmor. " Frågan om. pensionering av samtliga invånare 1 landet; efter tidigare i dylika frågor vanliga normer, med statliga eller :i, bor. lagsform , ordnade inrättningar diskuteras. Under för 'handen' va? rande omständigheter har många med undertecknad ställt: frågan: ”Vad får man betala och vad får man i gengäld” ? När. man stude- rar de vid S. P; P. igång varan- de.;; penslonsförmånerna ' finner man” att. största delen av: inbe- tald premie går till omkostnader. Dessa höga omkostnader .står in: te i rimliga proportioner till den hjälp och nytta försäkringstagar- na borde ha rätt att fordra, av sina. många gånger genom :-hårt arbete förvärvade pengar, De nu framlagda förslagen skall, enligt experter gjorda utredningar, krä” va en kostnad av c:a 15—20 proc, & inarbetad lön, Tanken på att ar- beta :30—40 -år och under tiden lägga 15-—20 proc av inkomsten för att från 67 år erhålla, lalltså under 3-4 år, medellivslängden är: c:a 70: år) en inkomst, som ungefärligen svarar mot inkom- sten före 67 års älder, är hori- belt. Att uträkningen är rätt be- tvivlas inte men att anställa mas- sor av människor i improduktivt arbete kan närmast jämföras med ristuggen under första världskri- get vilken förbrukade mer bräns. Ile än den producerade. =, - Nuvarande pensionsförmånerna är små och otillräckliga och. en allmän önskan är att vi alla éf- väsentligaste behoven tillgodosed- da, utan tiggeri'och nådegåvor. Med den nuvarande höga levnads- standarden och med de tekniska och materiella hjälpmedlen som står till vårt förfogande. bör: ej detta vara något problem. Tyvärr är vi inte alla så funta- villigt avstår något, för de få &- ren, på livets höst då vi av natur- liga skäl har svårt att produktivt om än små behov. Jag önskar härmed framlägga ett. förslag, som utan nämnvärda uppoffring-. ar på ett enkelt och effektivt sätt tryggar ' ålderdomen och. dessu. tom tillför näringslivet investe- ringskapital. sets or Vi utgår ifrån att Individen börjar sin aktiva livsgärning vid 25 års ålder (i genomsnitt torde den ligga något år tidigare)/ och Ar - Ploeeteet e r : Forts. På KG ped ASPA LDEEY SOT > 3JA-del av de 20 procent, som pr gd På ART ARNE OT lika med 560 kr per år, (eller”en m 'folkpensionéringej 23 ter slutad arbetsdag kan få'de|- de att vi under de goda åren fri-|. skapa förutsättningar för våra, |. vi utgår ifrån en inkomst på : .18,000 kr per individ och år av vil- -N ka avsättes 7 procent blir detta - céras på hittegodsavdelningen i kunskapen kommit till). Beloppet. insättes 'av arbetsgivaren "pa eft” spärrat bankkonto: där: pensions: tagaren erhåller, 3 procents. ränta. Med ' bibehållen. Jön 'och samman, avsättning samt med. ' ränta ”på' ränta- har" pensionsbeloppet" vid 67 ärs ålder. stigit 'till' 47.609:90. Med ,tanke. på medellivslängden, 70 år, skulle pensionstagaren un- der de 3—4 år av sin återstående levnad ha mer än tillräckligt. Ut. betalning 'av "beloppet. vid. pen- sionsålderns inträde -bör givetvis begränsas -' och: utlämnas under betryggande former, Vv > Nu kan givetvis individen leva och, arbeta både längre och kor. tare tid men medeltalet torde lig- ga omkring ovan skisserade. Be- loppet törde vara större än indl- viden”strängt taget har använd- ning -för. "Ingenting . hindrar, att en viss procent tages från belop- pet och tillföres en fond ur vilken de, som drabbas av arbetsoförmå- ga genom sjukdom eller" olycks- händelse. innan uppnådda 67 år, erhåller bidrag, som påbyggnad till nu utgående hjälp från stat- liga och kommunala organ. Det torde inte . vara något problem att utarbeta ett någorlunda fitl. fredsställande system så att en eventuell fördelning av pensions- ; .l.Underlaget procent både minskas till 5 och. 6 "eller ökas till 8 procent, Komr, ,. mer penhingvärdet i fortsättning. ”" Ven att sjunka stiger lönerna, När pensionsunderlaget uttages I pro- cent. av inkomsten ökas penstons. 4 i automatlakt. Då gal. ' kunskapen. och vår regerlfig Ati talat”att levnadsstandarden,'Sti-" stiger mellan 2—3'procent per är. betyder reformen ”att ' får 'avst& ”& ökning av densamma I högst 3 är, vilket med tanke på såväl det-In- rikes- söm utrikespolitiska” läget ' 4 skulle vara välgörande för lan« 3 det: och dess invånare, d&"kon- < Kurrensen om varor och tjänster blir härdare År från är gentemot utlandet." NÄR " Enligt ovanstående system bor. de alla med taxerad Inkomst, eg-f na företagare och lantbrukare, betala avgift och erhålla penslon. Inkasseringen kan. för löntagare ske genom arbetåglvares ock fa. . sätter medlen på bankkonto same? tidigt med inbetalningen av käll- skattemedel, Lantbrukare och eg- na företagare. inbetalar 'skåtten till en viss anvisad bank 'som 1 samband med skattelnbetalningen 7 inkasserar penslonsavgiften.' Pen- 3 stonsavgiften uttages först och bg om Inbetalat' belopp .ef täcker: skatten och pensionsavgiftert, päå- föres resterande belopp restläng- den och inkasseringen sker på samma sätt som nu. Lantbrukar- na kan på ett. enkelt sättavsätta , sin pensionsavgift (om -de så ön- 7 skar) genom månatligt avdrag > j'/ på mjölklikviderna. i. "fräna "Ovanstående är endast -skisserat i grova drag, justeringar och de- taljerade förslag torde kunna ut- arbetas utan större utrédningar. beloppet för den enskilde kan ö& " es os soc RR MER RR " affär Erik Ekhol: som & polio ? en avenskt si ;] ber och som legat i järnlunga 4 Panama i över il New Yorka Ho , 'a up sig några dagar dit han hämtades av doktor Sten Gullberg och Reidak.- Ekholmers tillstånd var under resan behövde använda den medförda svenska respiratorn. avdelning för innan resan över hemkomst den I oprik en månad, har nu överförts med flyg till NewYork, . sjuksystern Marta så bra att:man inte. Han överfördes ' ”Special Surgery” för, ait :2ö -Atlonten. startar smed" länets residensstad. Utdrag från N arbetsmyror vars värdefulla kraf« + ' arbete. Arbetet "med. pensionsför. , . ; = |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.