YYYYTTYITtYTVeTTYS - set w LL Måndagen den 8 epril 1997 se nadassas Lä ”Jordbruksprocduktionen soc Utfallet av det nya pri t hittills ger det in- tycket, att det hela fungerat så som man avsett. Jordbrukets Pro« ' duktpriser har hittills i medeltal legat en å två procent över den ': - ” åsyftade nivån — mittprisnivån. Samtidigt har emellertid konsu=+ - . mentprisindex, rensat från bostadskostnader, under de senaste må. - å fre enheter över naderna legat två na försä 100. Alltså har köpkraften " för jordbr d' ” första månad något över jä något, Den låg under de -. i let, som är 100, men har sjunkit och låg under februari ett par enheter under 100, fram? ' dr Sven Holmström, inledningsvis i sitt rsförbundsstämma i Halmstad igår.” höll agr. RLF:s ' Det är dock inte möjligt att med utgång från reslutaten hittills dra säkra slutsatser. om ' hur systemet kommer. att. fungera — hur jord- ". bruksprodukternas köpkraft kom- " mer att utvecklas i fortsättningen. |, Dels är tiden för kort, dels har världsläget varit sådant, att detta knappast kan ha lämnat prisutveck- lingén -på jordbruksprodukter helt oberörd, tl a 1 Vad kan man då förvänta för framtiden av det nya systemet? Kan man redan nu förutsäga något om vad jordbrukarna har att vän- föredrag inför ” användningsområden för mjö liken, nya marknader för ost etc, Stabilt penningvärde är den > bästa spärregeln Den andra viktiga faktorn är frågan om stabilt penningvärde el- ler inflation. Redan jordbrukspris- utredningen uttalade, att det nu tillä d prissättnings Stågnerar Bekymten för överskotten mindre procent och detta varar under en tillräckligt lång tid, utlöses visser= ligen" den sk sexprocentsregeln, men jordbruket skulle under ti- den göra stora förl d För jordbruket är alltså ett sta- bilt: penningvärde den säkraste spärrregeln” — av betydligt stör- re värde än både fem- och sex- Pprocentsregeln. En ljuspunkt är det i-år fräffade centrala löneavtalet. Sett mot bakgrunden av långtids- utredningens prognoser för den möjliga — konsumtionsökningen är visserligen lönehöjningen tilltagen i överkant, Vidare kan den mått- fullhet, som karakteriserar avtalet, komma att bli störd via Töneglid= ningar i de mest lönsamma in- dustrierna, vilka sprider sig även till industrier och servicenäringar, som. ej kan bära lönehöjningarna utan prishöjni » I sådant fall kommer. att fungera tillfredsstäl- lande endast under 'förutsättning av en betydande grad av stabili- tet, Jordbruket har betydligt större svårigheter att följa med i in- "ta ifråga om sina el iska möj- Jigheter -under det nya prissyste- met? ; ?' Se - : i Att uppställa några Prognoser P "går knappast. Utvecklingen av jord- . brukspriserna : och deras relation till pris= och löneläget i samhället står i samband med ett flertal fak- torer, varav må nämnas: : a ID Avsättningsförhållandena Fr 2) Penningvärdet, dvs frågan " om stabilitet eller inflation F 3) S Effektiviseringsmöjligheterna" [ 4). Utlandspriserna , : Produktionen har stagnerat Vad : beträffar avsättningsförhål- » landena' står en enig: expertis ba- kom :; kalkyler, enligt . vilka jord- hräl duktionen — har 3 och ej kommer att ökas fram till . 1960. Väd som därefter kommer att ske står delvis i samband med de br komstutvecklingen under en infla- tionistisk "utveckling än vid stabilt enningvärde, Som bekant har ef- tersläpningen varit svår under de föregående åren, Den var så be- tydande, att man vid starten av nya prissystemet - måste kan lätt inflation vara i gång igen. Dock ligger en väsentlig skillnad däri, att avtalet i sig självt denna gång är stabilitetsfrämjande, Vi har denna gången åtminstone inte centrala löneavtalet, stimuleras av prishi gar utom- lands — och den. risken kan vi heller inte bortse ifrån — finns all= ”r 1955 för att återställa bal Vi tid. igen att via 1 kan inte vänta oss att jordbrukets läge vid stigande allmän prisnovå inom landet blir bättre under nya prisgiven än den gamla. :, >, js Efter "en femprocentig inflation utlöses f In, : Verk- söka - . verkni på priserna inom landet. Gör man inte 'det, så torde i alla fall jordbru- ket inte ha så mycket att frukta av i i ikad av. impul en klar inflationssignal i själva det | ' 'Om en inflationistisk utveckling |. €. I INS ram fr nas Sensation I kanalernas” stod ful i : 00 fVänsälla engelsmän ” Venedigborna märksäåmhet. r gjorde stora ögon häromdagen då de fick se två unga, förtjusande damer komma promea ” nerande på gatan med en tvättäkta leopard i band, och det ovant De båda damerna är anställda vid en utländsk cirk tyckte att cirkusens leopard ”Monty” borde få komma ut och iga sällskapsdjuret väckte stor upp= . us, som f. n. gästar staden, och de röra sig lite i vårsolen. ur storn 1 skattek är fram- (Taj Mabal - ”Kärlekens höga visa utifrån, ty jor är nu kannlad. nr, med utt ningarna härav blir emellertid obe- tydliga, med undantag för. de jord- bruksprodukter, vilkas priser när regeln utlöses råkar ligga i när- heten av övre eller. nedre pris= gränsen.- Vad som händer i en så- dan 'situation blir, att jordbrukarna får sina produktionskostnader öka- de 'genom ;” prisstegringar och" får mindre ' antal kronor över för sin stora: .strukturella . -förändri som ' pågår inom "jordbruket, Av ellt att dörna blir det en viss krymp- ning:: av ':jordbruksproduktionen. ” Sanpolikt har vi en något minskad produktion att. vänta:på grund av förändringar; som redan inträtt. In- verkan på produktionen genom bla ifiering och ' efi d. igen=- Jä, ning, av". jordarealer.. kommer - "ej. påven. gång men: den -kom- egen 'k -—' kronor. som samtidigt får mindre köpkraft gent- emot andra varor, Skulle det gå så långt, att ,. jordbruksprodukternas köpkraft i förhållande till utgångs- serna, Prisstegringar utomlands kan förväntas bli relativt, snabbt över-, förda på jordbruksområdet, .; "Alla utvägar utnyttjas för" "ökad effektivisering ;; : Jordbrukets effektivisering är den tredje viktiga' punkten, -Förut har. söm : bekant effektiviserings- vinsterna beaktats 1 jordbrukskal- kylen,. Minskande arbetsvolym och "ökande maskinvolym har tex båda fått påverka. kalkylerna över de intäktsbelopp, som behövt. tillföras läget hösten 1956 minskas med 6 jordbruket, Det nya systemet ger i latset "Taj Mahal i Agra,' Indien? För en tid sedan förspordes det ” Ifrån Indien, att det uppstått tre vi- da ick i dess Skalt man kunna laga den hotad helgedomen, eller går den mot för- ' lintelse? Man får verkligen hoppas, att skadorna inte är omöjliga att reparera, så att detta mästerverk i byggnadskonst ännu många århund- raden får kvarstå och fröjda skön- hetsälskande pilgrimer." sr: Taj "Mahal; 'som med skäl kal- las världens skönaste byggnad, är egentligen ett Dess . Hur skall det gå med drömpa- | vega vid Jumnaflodens strand. Där hade. han tidigare låtit anlägga en under- bar trädgård åt Mahal medan hon levde. De sällsyntaste träd "växte där, de vackraste blommor spred sin vällukt, spri Naskad rletades massor med de dyrbaraste och vackraste ädelstenar för bygg- nadens utsmyckning, Det beräknas att byggnaden i färdigt skick kos- tade den för den tiden oerhörda summan av 60 miljoner kronor. Men så blev också monumentet en .byggnad utan like i världen. Taj Mahaltbyggnaden är som sagt uppförd av. den mest bländande, vita marmor. Den vackra kupolen välver sig till en höjd av 80 meter och - är satt av den vack- och sk vita ma belagd LONDON (AEP), : > Vid en opinionsundersökning om engelsmännens: vänskapliga reationer med varandra bekräfs tales vad utländska obstrvatös rer sedan länge förmodat, att en«= gelsmännen är världens mest vEnsälla folk, Bara 3 procent av männen och endast 18 procent av kvinnorna uppgav att det inte hide några vänner alls Också dessa försiktiga personer tyckte emellertid utan undantag att de hade "Nera goda bekanta”. Där- "emot har 42 procent av männen och 48 procent av kvinnorna mel= Jaa 10 och 20 "vänner", Ytterli= Fare 29 procent av männen och 23 procent av kvinnorna ansåg sig ha mellan 6 och 10 "Vänner", Resten har minst en men van« ligen två-tre-fyra vänner. Det var visst ingen överraskning att gifta par mestadels uppgav nig stå i vänskapsförhållande till and= "ra gilta par, men det är typiskt engelskt att 38 procent av män= nen men bara 11 procent av kvin= norna höll sig till de vänskaps= band som hade slutits på skole ' änk Ovint dersök gen konstaterade vidare att vän= skapsförhållanden mellan perso= ner över 30 år till 70 procent haft en varaktighet på mer än 10 år, ytterligare 12 procent åv vänskapsrelationerna uppgavs ha hållit under 20 och fler år, Prenumerera - | av fingertjocka marmorplattor, de= korerade med arabasker och mo= saiker och genombrutna, så att de likna knypplade spetsar, De nyss- nämnda sarkofagerna tr emellertid tomma. I verkligheten vilar det furst= liga paret I en blygsam grav under gångar inbjöd till härliga promena- der. Denna ljuvliga trädgård hade blivit härskarinnans käraste -uppe- hållsplats, Just där ville han alltså uppföra 'gravmonumentet över sin älskade hustru.: Han ville. ått "hon måtte få vila i sin kära sagoträd- ai över .300-åriga historia' är i all korthet följander "i ton tass Den mäktige indiske stormogu- len Djehan. gifte sig med en vacker flicka som. hette Ardsjamand Banu Begam. , Han, blev. mycket, lycklig In : tillkallade" de' mest framstående . konstnärer / från”. In- dien och Europa och 'dessa skissei rade upp den. fagraste byggnåd, som människoögat någonsin skådat, varefter:,.stormoguln satte sina'ar- raste, blåådri Den tycks vila ”så lätt på väggarna som om den: vore av tunnaste siden, där den .speglar sig i den närbelägna dammen som ett luftigt Fata Mor- gana; en avspegling av överjordisk skönhet. "Indiens vita marmorkro- na” har man kallat den. Alla som sett: denna bländvita kupol spegla sig i vattnet nedanför, försäkrar att detta i sten uppförda minne av in- nerlig kärlek är det vackraste man" kan få se av'byggnadskonst över eld världen. an ve OTEL " Under” den nyssnämnda" kupolen betare i rörelse för att förverkliga stu? stormoguln Djehan och hans huvudhallen, påstås det, sata När byggnaden var färdig tille bringade stormoguln nästan. all sin tid inom dess murar, Under flera år avsvor han sig alla nöjen 'och vägrade tom att taga emot besö= kare den första tiden, Senare bru= kade han föra sina gäster till, Taj Mahal, gravmonumentet över hust= run, för att de där skulle få till= tings fåfänglighet. fullt eko, svarar på bönerra. ' Det säges, att om man står bredvid det Det berättas också att monumons .: AM tet är byggt så, att ett verkninggev «vite välle att bedja och "begrunda" all« S - förser sa Björsne | med sin hustru — förmodligen ha=|drömmen, «+ + > $ Mo "wti gälskade makas sarkofager, omgivna | furstliga .parets' sarkofager . och a + trots: stimulans I andra former: ej de: han ett flertal sådana förut — | . Tjugo tusen arbetare varunder jav ett manshögt galler av genom- |lågt ropar deras namn, ekot svarar j ökat: mer än. den har. Hela :pro- och Kan älskade henne så högt, att | många år verksamma vid detta byg-. bruten, ädelstenssmyckad "marmor, |och fördubblar ropet runt hela, . duktionsökningen : sedan. 1938—39 han ' benämnde henne” Mi -ilge, som påbörjades år '1630. och |Byggnadens”inre är prytt med vack- byggnaden, blandas och liksom dör : stannar vid 9 å 10::procent; :men Mahal, vilket betyder Palatsetsut- | sedan pågick i aderton år. Oändli- |ra och dyrbara mosaiker, och nås jbort, svagare och. svagare för att '; a man har i det längsta i progno- valda, ec deg nav! ga karavaner drog och släpade på [blott av ett obestämt; dunkelt fjus, jtill sist viska fram upprepade gån= | serna ii: samband med jordbruks- I fidens fullbordan födde hon åt. |marmorblock från Dsjaipur, medan )ty;nästan alla Jönnninsr tillslutas | ser: Jag älskar dlgt a wi kalkylen räknat med en ökning om stormoguln ett barn, men i band - venfobeennt er riks torn a ner ffa - — toca 1:-procent. En så stor produk- med barnafödseln dog hon och läm- | TT | ar sr tionsökning sedan 1938 har vi emel- nade stormoguln i outsäglig sorg sv . så , n lertid aldrig haft annat än på pap- efter sig, Han sörjde henne så hårt, | - 6 ul : 2 . peret. Nu är även de, som tills för att' hans hår vitnade från kolsvart n y fe es ! . . ett par år sedan tycktes räkna med till silver på kort tid. Vv Vr : I fortsatt produktionsökning, på' det = För att ära henne och för att kun- "ra Ba: förment teen Ar i: > klara: med att eh stagnation inträtt, na; besöka "hennes vilorum med [| + -VAR FYRTORNEF FAROS VID ALEXANDRIA. > "i , » När det gäller konsumtionen har vördnad och andakt, beslöt har ätt "DET. MÄRKLIGA BYGGNADSVERKET VAR I80M ” a. man i långtidsutredningen räknat uppföra ett gravmausoleum" över | | . HÖGT OCH DEN UNDERBRARA-SDEGELN I TOPPEN MR med, att vi vid en treprocentig år- Mahal, ståtligare än alla andra grav KASTADE LJUSREFLEXER PÅ 160 KM AVSTÅND » ; , lig ökning av realinkomsten skulle boningar på jorden. ;::: rn TILL SJÖFARARNA. BYGbHERREN HETTE SOSTAAS , 3 es - kunna vänta ca 5 å 6 procent ökat Ett. par; kilometer' från. staden - TOS FRÅN KNIDOS. ARHUNDRADE "EFTER hrR- -— , | a - jordbruksprodukter Agra utvalde han en lämplig plats HUNDRADE FLAMMADE - ELDEN I FAROS" TOPP, AR RE g SE detta 'bänscende fordbruket en| | NÄR ARABERNA INTOG. EGYPTEN GRÄMDE DET: 11 ol en a | Överskottet kommer att I friare ställning,”Vad som under en LANDETS FÖRRE HERRE; DEN GREKISKE KJESAREN, . i. == :. de minska M treå tod- kan åstadk ge- > ATT FAROS GAGNADE S FIENDER. : Doc es . - Me i ffektivisering får. behållas . - : Med stagnerad produktion som nom el f I : den... mest sannolika utvecklingen inom jordbruket. Det är dock svårt N och ett: försiktigt antagande om att överblicka vad som nu kan vara ökåd konsumtion kan man '. blott ä vänta på detta Srpråde Her . s komma : till: en slutsats ifråga om aten av. jor - ; jordbruksproduktionen i dess hel- ring har varit mycket goda under i . | i ämligen att. totalöverskottet de gångna åren. De faktorer, som | -- : het, nämligi sk; 1 . till största delen svarat för effek- : efterhand minskar nt ina: tiviseringsresultaten, är -emellertid i " + ov Man, får naturligtvis. inte gripas nu ej förhanden i samma omfatt-= BH av panik, om produktionen ett är ning som tidigare. Ett är säkert: Om : exempelvis på gr und av. en ovan= jordbruket under de "närmaste åren 1 , "ligt stor fodersädsskörd ökar på vis- kulle k redovisa lika stora : od sa. punkter. Förra året var foder- resultat av effektivisering som för- ba 4 ädsskörden per ha ovar ligt stor. ut, måste detta ske genom att alla i : Därtill 'var ' arealen utökad med utvägar begagnas, Om man över- t praktiskt taget hela den areal, som väger : vad "som: kan förväntas på ! var avsedd för oljeväxter, vilka fick detta område, gör man nog klokt köras upp. Om vi skulle hålla en i att skilja mellan å ena sidan vad " så liten jordbruksproduktion, att som . teoretiskt är möjligt och å ” vi inte finge överskott vid goda andra sidan vad 'som i praktiken skördar, finge vi göra en avsefärd sannolikt kommer att ske. Det som . nedskärning med försämrad bered- är teoretiskt möjligt kan tyvärr inte |'> | . skap som följd. Det finns nu de SS é svsndeknaisneeÉ | genomföras snabbt inom en näring | | fela som söker bagatellisera livsmedels" | goda ett par år är sil denjoffensiv på 5 av Exportför=|med över 300000 företagare, där HAN . SÄNDE (EN MAN TILL KALIFEN, SOM ANFÖR i a beredskapens betydelse genom att! in. Erkers verksam som industri-|enlagen, ' Svenska - Slöjdföreningen även de-strukturella förhållandena TROODÉ ARABERNA FAIT EN GYLLENE HEMLIG" > -. > tala om snabbt övergående KCig] oj formgivare. Han har tidigare va-|och Svenska institutet. Enbart ut-|lägger hinder i vägen. Troligen blir HET VAR FÖRKNIPPAD MED FYRTORNET. I DESS br ”ete. Det gjorde man före andräl.j. bosatt i Frankrike och Danmark |formningen av det helt nya, funk- effektiviseringsresultaten ia hel MURAR FANNS OMÄTLIGA SKATTER... ov få i , ärldskriget; men det varade 6 år! h prisbelönats på ett flertal ut-|tionella kastrullsk t me ess|het mindre än de varit förut — - 16 LURA S. FL Nere Som sagts om överskotten Ställningar i Sverige och utlandet,|hänganordning krävde ett drygt års | måhända avsevärt mindre, Vi har ERLUFEN. ED göran HAN Riva DET "> Å 7 gäller fotalproduktionen. Även om senast med en silvermedalj på Tri- jarbete. T. b.: Kockums nya rostfria | nämligen att räkna. med en del STOLTA TORNET. FÖRST NÄR HALVA TORNET VAR : överskotten minskar totalt sett, nnalen i Milano 1955. Efter att ha |kastrullserie är marknadens lättas-|följdverkningar av den strukturel- FÖRSTOD HAN ATT HAN BLIVIT LURBD. . ” kvarstår svårigheterna ifråga om Zz rt sig känd för sina kyrksilver-jte. Kastrullerna är försedda med |ta omvandlingen i jordbruket, som ARABERNA BÖRJADE BYGGA UPP.TORNET IGEN, i möravsättningen och kanske: blir |)” ten gör nu Erkers sin insats å|en plansvarvad och linsformad kop-|gör sig gällande efterhand. Samti- PENEDE LYCKADES ALDRIG KOMMA HEMLIG- | läget besvärligare, I den frågan bör ar industriella produktgestaltnin-|parbotten, vars utformning och fast- | digt får. vi oc komma inäg, att >Z HETEN MED SPEGELN PÅ SPÅREN. FyREN VA Å-. : or fn as” son un- jden ång är|sättning är ökta och garan-|den enskilde"har sin chans nu lik- : Ro. arvon eka , , ingenting försummas, som kon e|gen. Hans. senaste ka terar bibehållen planhet även vid|som tidigare.' Den som till fullo FÖRSTÖRD. KA . - derlätta — avsättningen . på ångra formgivningen av Kockums nya ka- ärm z äxlin- | utnyttjar de tekniska och organi- : . . sikt. Även här bör man emellerti trullserie i rostfritt, som utvaldes] mycket hastiga mperaturväxlin bir i sin produk Å 1375 SPOLADES SISTA RESTERNA FV FAROS ; > arbeta; positivt och ej. negativt li en exponent för god svensk gar. LI legering med ära 100 46 tion, har nu liksom tidigare möj- ÅN BORT VID EN JORDBÄVNING. -— + "er . . "ordbrukarna bör så långt möj- :yning av.i dag på den stora|speciell legerin; 3 betydligt över me- : a ot ing pe M ligt skjuta över produktiorsresur- formgivning husutställningen i Zi-)koppar. Förutom kopparns goda jligheter att nå tycker iskt re- men : . serna mot köttproduktion. ÖOrga- svenska varuhus år, vilken arrange- värmefördelande egenskaper besit- ldeltalet ifråga om miskt SJ - ich i iiår, på da : N pd —— : nisationerna - måste undersöka nya des fm ett led i svensk export-|ter den även förbättrad slitstyrka, [sultat. . - - - ' — l 7 a avsällningimöjligheler — dvs nya rades nn - — - [| igen nea Rs : . oh te . . | mn APR AETINNIN IFÖR ALLA ANDRA LA H:OLMS"TIDNING :öveon i ren. "0 ORTSTIDNINGEN FRAMFÖR ALLA ANDRA ' = EA H:OLMSIAAOHIMF ere 00 NE | a | nn . s Des - pv | ' ' - . ? - vel er , M M 2 . eo H I Us | ov ” on ma SEE SET s ; ; - KSR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.