freeryrYyvrr vyvevyv YyrerYeeryvYYvYrYYYYYE TF YYVYYDT YT Vv Y eveveryevevereeryvev? Y rYYY ververyYtYfYyYYPARET TTT YTETEY YE YTYPFYT veref vr rrevreryryf PY YveryfyyTvevYrftrerYrY Ywrerev : Laholms Ti Redaktör: Sven B. jdnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan” Jönsson, Tel 10150 dl pop mlinnock" 2 -S fm löser problomel WATSON har ett Iöst och ledigt » dntté.och: alla' nya modefinesser; märkerat ok med skinnkantning, kontinentala, - påstickade . fickor, öch ;en ; elegant 242-knäppning, Allt 'détid skänker ägaren trivsel . shaler, et : : r Can Tel. 10028 1 I ; rp: 3 Kyrkbuss i: Hånnabad 10, Tormänsbygd 10.15, Råstorp 10.45. Markaryds Bio” Lördag och söndag kl. 8 em., -ILA STRADA — LANDSVÄGEN « med Giuletta Masina och Anthony Quinn. ' - Barnförbjuden. ! Se den, prova den, hos Bröderna Olssons Bil AB” Markaryd. Tel; 10038 - : 10089 Markaryds Blo 207 vita ed spelar på lördag och söndag den itallenska ' storfilmen ”Lastrada dd landsvägen” med Giuletta Ma- sina och Anthony Quinn i huvud- rollerna. ”La-strada” är. en film- upplevelse i världsklass, :tjusan- de -”och', gripande ;och "en: sådan där film” som "bara kommer vart gy |tionde Ars. ry | Markarydå 'Mejeritörenlng: ö Styrelsen ' har. vid / konstituera: de sammanträde ”omvalt hem- mansägare John Olsson, Gällare- böke, 'Timsfors”. till "ordförande och jourhavande ledamot: "Til" vi ordf, har omvalts hemmansägare Erik .Brånalt, ,Ängabäck, RAstorp; sydd i hör ökfaslg Imprögnerad ÖNARK. ARYD poplinvata, ängar av b vinn 1 "Sunnerbo 1 revir god. 1956 | Jägmästaron” 1 Sunnerbo revir H.; Aspöngren, Ljunby, rapporte- rar : -till, romänstyrelsen, att ' av- sättningsförhällandena för barr- virkot från kronoskogarna senas- . te Året varlt goda, däremot har avsättningen för lövvirke av bok och björk gått sämre, ' +'TNråga om brännveden var av- sättningen ' ojämn." Oljeransone. ringen ' medförde en ökad men kortvårlg: efterfrågan. Av de på ” kronoskogsauktion - utbjudna 59 rotporsterna kunde 50 säljas, ef- teråt har avsättning erhållits för ytterligare sju poster. « Tillgången på arbetskraft för. bättrades avsevärt under höstens lopp. Motorsågen börjar alltmera komma in i bilden, den ökar Ppres- tatlonen och nedbringar samtidigt behovet :äv arbetskraft för. av- verkningarna, Avtalsenliga grund Prisor har i vissa fall fortfarande krävt relativt höga savärlghets- tillägg, men dessa: har tenderat att sjunka sedan avverkningarna nu börjat andra omdrevet efter Arskontraktssystemets införande med gynnsammare förhållanden än som förelåg under första om- drevet. Svårighetstilläggen 1 kör- ningarna anses dock ej kunna nedbringas för att i allmänhet ligga mer I närheten av eller på krundprisnivån förrän bas- och släpvagnssystemet fått en ratio. nellaro lösning, Körningsarbetet måste vanligen utföras på bar- inark, 1 mer eller mindre stenig och svårframkomlig terräng, som pressar dragare, redskap och kö tare. Modelförtjänsten för hug- gån rörde sig omkring 30 kr. p bd och för körare omkring äs Totalt utsynades På reviret: skogar 36.053 kvm, varav 47 & belöpta 'på auktlonsvirket ble kr. 47:41. mot 52:28 år Stormfällning av skog fi arrvirké 80. Plantornas gesarolbehandling utgör en matverkande faktor, Till förekommande av viltskador, vil- ka begränsar sig till de nya plan. teringarna, är. tjädern fortfaran- de orsak. På tal om jaktvården noteras tillkomsten av två nya jaktvårdsområden, Vislanda östra Jaktvårdsområde och ' Koppar- bygds m. fl. byars jaktvårdsom- råde, Till det förra har anslutits kronoparken Hästhagen, till det senare skifte I av kronoparken Kölaboda, Sk. Fagerhult Strandpavitjongen i Skånes Fagerhult bjuder i morgon en populärafton varvid Agrons välkända och omtyckta orkester med den från 'Tyskland Xh tyska radion välkände tarristen Dieter Witte, sitter på estraden. Parken har tidigare gä- stats av denna orkester, vilken vid dossa. tillfällen livligt upp- skattats av en stor publik. Par- ken bjuder som vanligt på ba- saranordningar och servering av "Öörstklassigt slag. Bussturerna går som vanligt ' turerna från Klippan, Örkelljunga, Hässle- trömsnäsi holm och St -sakkunniga att de fortsätter i idag. Aljagare var ladsfiskal åkan Otto nike nd . Aklagaren framhöll i sitt stäm. ningspåstående fem punkter, som hart ansåg att det brast i vid det aktuella tillfället, nämligen den 18 "juni 1955, sålunda för snart två. är sedan; Dessa var 1) att grisarna” 1' vissa. boxar led brist på vatten, 2) somliga grisar hade svansarna uppätna intill svansro- ten och andra hade till hälften avgnagda öron, vilket kallas kat- nibalism 3) att renhållningen var bristfällig: i vissa ” boxar, 4V. att golvet "var gropigt i vissa boxar sämt 5) att veterinär ej tillkal- jats” i samband” med - -kannibalis- funnits” c:a 800 grisar ba gården och dessa utfodrades automatiskt. Även, vattentillförseln reglerades automatiskt. I golven var en: del fegelstenar ”uppfrätta vilket gjor: de att. golvet. blev gropigt.: Det konstaterades : av de två" veteri- därer, som gjorde inspektion, att att "tiotal grisar I hade svansen helt uppäten ; och. en : hade ; ett öra nängande.. öst. Luften ' "var: osund och "utanför en dörr låg” en död Fris, och på : gödselhögen en” del löda ” grisar... I ' en" märgelhå- 'a hade hälsovårdsnämnden sena- se funnit. en: mängd döda grisar, som lantbrukaren ålagts att grä- va ned, Aklagaren framhöll ock- så "att. svar, fått er avsevärd del 1v sina grisar. kasserade vid slak-. " Svaranden fick därefter lämna an "lång "och mycket ingående re. Togörelse för. gårdens byggnäder. Jan hade: specialiserat,” sig på svånuppfödning och ej häft södra Mur sedan' 1950. Han had 'påivåd- ru hade: bniffran istigit; lör 2 a 3 Procent. betyda” minst ' 100 döda” svin” pr ir hos: honom: . ;kannibalismen, + Det kinge bebådade stora målet om djurplågeriet mot grisar” pA en . gård. i ”Bldsberga, + 4 ' handlades 1 går inför härads: sätten i Laholm men "med" nämndemännen ; från” ' Halmstad. ' Före som ledes åv häradshövdin; el jälv, på tar så m: n; CN vittnen "och garna, Henning Nitelius 'sj ÄN p ång: handlin; Eg g , mycket svåra bitskador! Det var obehagligt 'och jag förfasade mig, framhöll hr Svahn. Jag har'sett många angrepp av" kanibalism, men ' detta var : nog: ett av de Chefsveterinär: Kolmodin från Falkenberg . var ; nästa / vittne och även han hade konstaterat många ; och” "svåra ". bitskador. Många” grisar hade ' svansarna ”avbitna ända in till: roten: och: även en del hade skador i öro- nen. På en hängde' ett öra en- dast i en tunn skinnflank. Var "fjärde :å” femte gris företedde skador, Det" "rådde' allmän, oro is boxarna, ” men inte ” några slagsmål, Det varmt och och 'vattenförsörjningen var mycket , dålig. : Jag anser att kanibalismen ' orsakade djuren otillbörligt "lidande, På” en speciell fråga av advokat Dufva - varför de båda" veterinärerna inte : ingripit, förklarade. hr - Kolmodin, ' att - detta ' hade de lämnat : till länsveterinären ätt avgöra. - "Länsveterinär T. Kalén, Halm- stad,-var nästa omtaläde .:: här ” de.” båda "ovan nämda herrarna kommit på kväl- len till honom och berättat ovan- stående: Nästa” dags "förmiddég |- hade” han. fått länsstyrelsens be- myndigande att fara ut till går- den.: Hah" hade; funnit ' attii en böx ” med 55 - "grisar". Var: femte värre. och atty”epidemin”. nu var på : retur... Hr. ,Kalén ansåg kannibalismen: 4 vårat ungefä dagar. Vad orsaken” var ville: irekt in på, men ofta är I det' djur” från "olika kullar ssom] vid: sammariföring sätter, igång då med att bita framstsvansarnå på varandra.” Han' ansåg att. effek- tiv. åtgärder : vidtagits..: "mot dettå.” Han. ahsåg” också att det var alldeles för, lite med en, vat- . Som ju var huv i åfå- t t, påpekade han att det? sper "cent; varma dagar ' "uppstår. så- : dana. saker, Det har även fram: >. kommit ratt. det: är brist på växttråd,. som orsakar att: "gri- Särna börjar bita på varandra "och även ärftliga faktorer spe. lar in. Den hade tidigare upp- n trätt sporadiskt men nu kom. mit värre just i slutet av maj 1 och början på juni” 11955. Man c hade. fö < nä! men' det. var inte :så -lätt "med 40 a 50 svin i varje box, >> För att få' bort blodlukten ha- "de man stänkt fotogen på väg- Bar och golv. Vidare lade man "salt på "golvet och förbättrade + ventilationen." "Nämnda ' "dag ”pade . levererats 72 svin av vilka en var självdöd, 20" kasserades och fem voro un- dermåliga, Många av de -levere- rade hade” svansarna .&vbitna. Svar. medgav att det kunde sett smutsigt ut då utgödslingen hade blivit försinkad eftersom leverar- sen fick gå i första hand och det tog mest hela förmiddagen i an. språk att Plocka ut de som skul- le säljas." Dessa fick sedan sprin. ga i gångarna. Han” medgav, att han inte tillkallat veterinär för kannibalismen. Men det visade sig att storboxsystemet inte höll varför stallet i' fråga ' numera byggts | om för boxar avsedda för 20 a 25 svin, Svar: hade inte träffat veteri- närerna vid deras besök men väl talat med dem i telefon. Som vitt- ne hördes så en framstående ex- Pert, laborator Svahn” från vete- den 23 augusti, dock ej av större omfattning, Rotrötan 1 tallsko garna på: Nöttja kronopark före, kommer alltjämt, Bland insekter! na kan nämnas ställvis mindre angrepp av tallstekeln. Av anyt. baggen förorsakade akador i de gången 1 en tävling med lottade par. Individuela resultat: 1) NlUs Benedictsson 197 Gunnar Andersson 194 (83) och Kart Persson 194 (79, 4—5) Gun- nar Gunnarsson 190 (74) och nyanlagda & förekom mer men är ej av större betydel-Andarsson 280 169), Märta Benedictsson 190 (74), 6) Signe Jönson 186 (70), och återresa efter di t. | rinär i 50 annces I dagens tidning. Stockholm. . Dålig erfarenhet : av storbox 19 G FE "Hr: Svahn berättade att han R och chefsveterinär Kolmodin it till gården på kvällen 1955. Velngo Bridgeklubd oh bara träffat a jeans I hustru d: andra om- e fått gå ut i svinstallarna och vittnet blev besviket på automatutfodringen som led av de brister, som tidi- gare påtalats i andra samman- hang Storboxsystemet med ett 50-tal djur i varje box var heller 7) Vilna inte bra och i allt för många fall Medel: 180, hade svinen i de olika boxarna Pp, : som "dessutom" funge- 2 fade dåligt. Den bristande; vat- tentillförseln har orsakat största Ndandet för djuren; .Svarandens' främsta vittne var överdirektören - Alarik - Örborn, Lund, och denne: höll ett. längre försvarstal så utomordentligt in- tressant" och". välformat,. att det Hade "passat ' bättreéi' en fJant- byuksklubb : än inför. ett i auditorium som vid" rätt Man fick det intrycket att det ver- direktören” inte visste" om: "svin och” svinbyggnader det. var: helt enkelt inte värt att veta: ss Vid två: försöksgårdar; den ena. i Habo. i Lomma. och den andra på Linero i Lund bedriver vi just.nu en:mycket' försöks- verksamhet, omtalade han, del- vis just med: inriktning på kan- nibalism, Denna sak är intet nytt: Den har' funnits” i många år. Men det "finns intet fel på Svar. stall, de har god ventilation och mekanisk .utgödsling en gång om dagen -- mer kan man inte begära: Det har” -klagats på fo- derautomaterna,- men” det -har visat sig att vid svinuppfödning upp till 30 å 40 kg har det gått mycket bra'med dessa; Mycket viktigt är. det att få rätta foder- blandningar. Sköts anläggningen ordentligt så blir också resulta- tet gott, Automaterria inga- lunda på NR som vete” rinärerna påstått. -. ' — Kannibalism har varken med klimat. eller fuktighet att göra, ej heller beror den på brist på animal äggvita. : Det har sagts detta och att det är därför som en gris hugger en rumpa på en annan. Men så enkelt ligger 'det inte till. Ej heller vattenfrågan har någon .inverkan utan även vid blöt- utfodring har kannibalism kon- staterats, bl. a. på Habo. Däre- mot verkar det som om växt- trådhalten i fodret har den allra största betydelsen. Nor- malt ligger denna på mellan . 5,7 och 6,3 Proc. Minskade vi växttrådhalten' till 4,3 så kom det bara efter några dagar full speed i fråga om kannibalism, 7 Det är £ ö, en sak, som går I niska att gå in i stallet — då blir ytterligt fört och bära på ett par timmar kan en ”kannibal” hinna UM att, hitta ”bitarna”::' Man 'kan titta. några "minuter på grisarna i boxen'så hittar 7 man honom snart,: men; "då får man” inte stå för nära. Han har i ' regel obiten svåns själv och det är:bara.att isolera , honom. När. vi "höjde med halmmjöl till 8, så försvann kannibalismen'. Vi har, löst prd- blemét -- genom att 'ge -grisarna torr, ren halm." Denna kan de ade många andra ja, bl.a. att en vattenkopp på 50 djur är mer än tillräckligt, -- Kannibalismen är är kritisk först när såren blir så stora att.det äl isk för infek- tion. Men vem är den ansvarige för kannibalismen — det går så fort. att. djurägaren : ofta zinte Hinner. med, förklarade; h Ör born till. sist; .', "Nästa vittne var en civi lingen- jör från: stockholmstrakten,. som själv hade, er svinbesättning på 1.200. djur; Han' hade också haft kannibalism bland sin besättning i mycket ': svår grad.: Men något att göra mot'den fanns knappast = han” hade frågät en massa per- soner; och! fått lik" många” goda råd 'som"ant ' han: frågat." Att dagseftermiddage: till" kl.. 7: på måndagsmorgonen, oc "det be- döt under den: tiden 'abso- rbjude för ” någon män" saärga många grisar; "Det är lätt | växttrådhalten” genom "att fodra | i | hä kär, det går ut- | 'Fru "Harriet Sonesson. öch frö. sammans, och tydligen ägnar sig Bär inte mindre äv8 8 blommor Lä den ina blor mor: " måd all ken. Inez Dock-'i Laholm . har I kärlek som. fordras , för. att .det dessa , dagar - all" anledning .. att | skall bli: vackra iresultat, säger glädja . sig åt en Amaryllis, "Den | de sig alärig tidigare .ha- "varit tillhör: fru Sonesson och har /sla- med: om något liknande, De hop- git ut inte mindre än åtta prakt- pas? "givetvis. att fler, gånger få fulla -blommor.' Trots- att- damer- skåda” en "sådan" praktfull? blo na, som är systrar och bor till-| nin; det ett farligt väsen på djuren.” Till sist” natadstrok en "lantbrukare allmänt” N Omtyikt för: sätt riga. ti! Imötesgående: edan” 1943 ”sörjes” hon "närmast vägerskör. . Fusta" Johansson, 7 2 Höganäs, har avi dit i Jens ålder: av 87 år. äts. på” "Höganäs" "ålderdomshem. byster: i Hel- ngör, ävensom syskonbarn och Hushällningssällskapet! " re klubbodlare från. Veinge och Laholms landskommun, som sam- lats. till en 'upptaktsträff-- inför den "kommande -odlingssäsongen. AV, intresset" att : döma. kommer träffen, som föregåtts av instruk- törsbesök i skolorna, att tillföra de nuvarande klubbarna 'i Veinge, Ahla och. Mellby många . nya, energiska medlemmar, och kan- ske kom ' mötet också att utgöra fröet till en ny klubb i Köpinge.” : ”Klubbodlareverksamheten är ingen. lek, - som "man leker en stund för. att/sedan' lämna” od- lingar och djuruppfödning åt sitt öde eller åt föräldrarnas omsorg utan ett företag, som kräver pla. nering, energi och ansvar”, sade Claes Andersson, som redogjorde för” klubbverksamhetens organi. sation, . arbetssätt, mening och mål: Han berättade, att "Halland, som ju är ett litet landskap 'har över 80 odlingsklubbar och 1500 klubbodlare och att verksamhe- ten utvidgas är. från år. I vår kommer klubbar. att' bildas . i Hasslöv, Östra. Karup och Skot- torp, och sedan är de vita fläck- arna på klubbodlarkartan borta i södra Halland. : Claes Andersson . talade också om, att man ställer stora krav På skötseln av klubbföretagen och" betonade de yrkesfostrande inslagen i verksamheten. Dessa allvardsord tycktes dock inte verka avkylande på de entu- siastiska åhörarna, utan man följ- de med intensivt intresse den po- Ppuläre instruktörens ,' fortsatta tips. om cdling öch andra lämp- > Det 'var nuvarande "och blivan- NN Fö da upp; ridhästar eller odla gurkor i . . 'klubbodlare :på träff 3 + rVad skall” man göra, :om man; inte” kan få" grisarna på avbetalning”? Frågan ställdes te som Iman. skulle kunna tro, av 'någon nystartad jantbrukare: på ten. ekonomisk. förenings. ma. Grabbeh; som med. bekymmer. i anletsäragen kom med spörsmålet kunde väl knappast. ” mer än tolv - tretton år, «ock i deh åldern - var” de' flesta! av: "de nära. 200 pojkår och nuet 'kor;: som: i går kväll i "Lagagården diskuterade potatisodling, försäljning av. granplantor och andra jordbruksfrågor med instruktör -; Claes Andersson frän mods blev ” givetvis inte mindre, när han kom in på som. marens' klubbodlarläger, i Plön. ninge, ett storläger av aldrig ti- digare skådat format i. vårt land, där. man ' också får ' besök” av klubboålarkamrater . från grann- länderna.” Det lägret drömmer de flesta klubbodlare :om;' och , det blir väl kanske också sporren, som hjälper över de besvärlighe- ter och missräkningar, som en klubbodlare i likhet med andra jordbrukare kan bli utsatt för, Alla de nära 200 unga, som samlats 'i Lagagården blir kanske inte” klubbodlare, men långa var de Anmälningslistor klubbledarnä kunde presentera och många var de frågor Claes Andersson under kvällens, lopp. fick besvara, Han uppvaktades om' bistånd vid upp- görande- av : odlingskontrakt för gurkor med Esseli, ” han fick be: rätta om lönsamheten av odling I av granpiantor, han fick redogö- ra för bokföringen av 'odlingarna, berätta om hur stort ett bönland måste var för" att godkännas, Kur många ankor man borde ha, att man kunde” ödla - potatis, ärter och mycket! annat eller" föda upp gäss, kaniner, kycklingar, grisar. kalvar och till och med en rid- häst, som en ing mån bestämt sig för. Från denna” kväll - av ung. domliga planer, initiativlusta och allvarliga föresatser att driva ett välskött och naturligtvis också inkomstbringande företag kan vi vidare nämna, att Ränneslöva klubbédlare bjöd på en trevlig underhäll; En Vacker och Nga företag, -Lagagården. in. ankuppfödning; ' gurkkontrakt, om en pojke; "som" rymde hemi. från och fick uppleva några” inå- naders.' stråpatsrikt. vildmärksliv innan snövinter och” hemlängtan drev: honom” åter . till. hemmet, grep' helt det ungdomliga audito- riet.' Risken ' att den lockade-till' äventyrliga känotrymningar längs Lagan .: eller ”, andra "vattendrag, är dock änte så stor.: Därtill syns alll för : - viktiga, och roliga. -Inkomstgivande Fåmtliga' "fotbellsspelare tränar I kväll kl. 18 på idrottsplatsen. Träning på planen/i"kväll ki. 19. Alla, skall” "närvara. NE 2 Laholms Tårotistörening ' Friidrottsmännen ha 1 kväll kl. .:18.00. en :uppskjuten, r "träning Fråningtävlingr. H | s HULT. Knut Bengtsson, tel. 1 2 5 anna Gu ola Kyrkor slag Ommer att be- väder strån en annons! rätta om och visa resa i Norge, Se a N Wykter a tingdom- - z. också | spännande svensk färgfilm | Y 3. "bröder och syskonbarn; kh genare åren. vis-" Johansson. vär, född i. Våx-. Höganäs, varifrån. hon ' utvandrade: till ”Amer | | SEN YrverYYYFYYTY Änka sommarens. - klubbodlaruppgifter :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.