v ITE TFEFReS DL i reryv YTtrTTfYYTYTTTYTN TYvYYTTYTYTTTY + BAHOLMS TIDNIKG | 2 ”Telefonenå Verkliga falla 1 - fonbolagets” a son tillverka apparater. . årsminnet celebrerades 1907-1908 med ed an tillkomst. ett kvartsek "det telefoner i vårt land åch" damfna än För 20 år stdarr ägde rum lör 75 år sedan; 254 ledning av ”Allmänna tele- gare, men redan 1877 fanns började Lårs Magnås" Eri invigdes ”vätldens största 2 Fr 3 2 : LC 4 å å od & a cd i ; su = 2 : zz -merskivan, På 90-talct konstruerade den . der en väljare som användes vid små Sverige. har varit ett föregångs- "land på många områden — även när det gäller telefonen, Den första ”fjärrtalningsapparaten” "som kom till praktisk användning . uppfanns visserligen inte, i vårt land — utan . som bekant i Amerika av Alexan- der Graham Bell, som den 14 feb- Tuari. 1876 inlämnade jverkades av Lars Magnus Eriosson, som 1876 startat en mindre verkstad i Stockholm. Tillverkningen av tele- fonapparater började redart &ret där- På och utvecklades shabbt till en storindustri. 1898 överlät Ericsson si- na fabriker på Aktiebolaget LM. YYTTETYTFrV YYYYTYTTEYEET TU på ön Chios föddes en gång Ho- meros och på Kreta har en ev det moderna Greklands färgstarkaste politiker — Venizelos dä — sett dagens ljus. Den lilla ön Delos, vars Apollontempel blev något av Eriessoh & ' Co, "som 1907 tillverl [< Allmänna Teletonakticbol a telefo: ner) och en ”Riks” — d.v.s riksteles fon — av praktiska skäl. På den tis den hände det nog oftare än nu att telefoner ”Krånglade” och man fick | inte sällan orätt nummer, beroende på att tel och Hå svenske . 000 ärre Stationer, be byggt telefonstationer i bl.a Moskva, lära: b I Stockt Warszawa, Riga, Haag, Rotterdam, Mexiko, Johannesburg; Singapore, Shanghai och Buenos Aires, : A ingadi först när telefonnäten Vlev mera om- och ohanterliga. ren svenska ' ingenjö- na e för densamma — men Sverige blev snart det ledande telefonlandet. Re- dän för 80 år sedan, 1877 nådde upp- tinningen vårt land och n år se- . nare" hade Stockholm tele vsiväxel, Sedan. forcerades utvecklingen, i De första telefonnäten tillkom ge- non / "privat initiativ, . 18"0 bildades ; Stockholms Bell-telefon AB med sia- tioner, vid. Västerlånggatan och Sö- cermalm, .som nästa år följdes .av : hade. huvudstaden (ensam, 1200 abon- « 2 Nänter, sr "På" "landsorten avancerade telefo- nens utbredning också snabbt, 1882 inrättades. sålunda . rikstelefonssta- tioner 4 ' Härnösånd - och Uddevalla — som alltså innevarande år kan fi- r Ikom' ett nät i Skåne, sedan. Mal- ö enskilda nät övertagits. Och från 1822 räknar för övrigt äldre bedörma- Sielefonens egentliga intåg i Sve rig Då bildades” nämligen på initiativ "av "ingenjör. H.T,. ' Cedergren "Stock- holms, Allmänna Telefonaktiebolag. Det' var Cedergren "som' genom sin till i regeringen. ingiyna — men avslagna — ansökan att: medelst -ett interurbant. telefonnät. förbinda” Gö- » teborg,' Malmö och Sundsvall med . Stockholmsnätet,. anses ha gett im- Pulsen ' till .”det' 'störartade ' nät av långdistansledningar” som sedan an- lades :av 'staten. Cedergren hembar Ssenare'— &r 1900 — en. lysande se= « Ber för. den svenska” telefonindåä? strin, då” han i skarp. konkurrens méd demest kända utländska tele- fonfirmorna lyckades :'förvärva: kon- cessionen : för, uteslutandé . rätt = till telefondrift i Moskva och. Warszawa. I Stockholm fanns det;ju visserligen stationer. på: Norrmalm . och Kungs-! holmen." Och vid årsskiftet '1883-- 1ö0a : 75 årsjubileum,'. Nästföljande år |: Detta faletum avspeglades " som Cs många ausca företselser i revyerna, Jag minns ännu en: rer långkörare på ”Södran”: är fel på rikstelefon, det är allni”et könt, men att det är fel på ” "Allman, na” det är riksbekant”. De svenska telefonapparaterna till- ti till användning ren Betul en f på detta område. Han konstruerade sålunda ett år före Var länge cent- ruta för ett $tort sjöförbund och på Rhodos fanns kolossen — ett av » . världens sju underverk, . . , Många liknande. exempel skulle kunna anföras om den roll den grekiska övärlden spelat och allt- jämt spelar i landets historia och kultur. Kreta är i dag en av Grek- lands rikaste provinser och den stora mer eller mindre internationella gre- Strowger ett automatiskt kopplings- system, som redan på 90-talet kom | vid en del smärre stationer i Sverige, Redan då fanns det alltså telefoner med petmöj i svenska landsortsstäder. Bertil Hanzon.. Paris i april. Sinnena svallar i i inför 'skranket. ” ö; Auges dalgirg inte bara för att de . hade tillverkat äppelbränn- vid + vilket i viss utsträckning är fullkomligt tillåtet i Frankrike utan framför allt för det de hade sålt —bräj till ut å Bönder i Normandie kämpar fö | rätten till brännvinsbränning Amiens: Polisen har begärt. förstärkning, och gendarrserna palrullerar runt tingshuset, där det just nu pågår en process som. håller på att åstadkomma ett mind- re uppror bland de goda bönderna i Normandie. + De båda parter som möts i processen ' är, skulle man” ” kunha . säga, fransk individualiem contra benhård fransk byråkrati, Men” samtidigt ä är det nya och det gamla Frankrike som ställs öga mot / , Förhistorien är denna: På hösten i starksprit = i och motsätter sig alla 1955 stämdes några bönder i floden |försök att åstadkomma de reformer som är så nödvändiga, om Frank- rike skall kunna få ordning på, sin ekonomi, cessen i Amiens inte bara en kamp. utan” att betala den hagstadgade avgiften till staten. "1, Frågan var känslig, därför att "de franska bönderna anser husbehovs>- bränningen som er av de mänsk- liga rättigheterna, också när: prö- duktionen går utöver de av, staten | fastställda gränserna. ” kala' domstolen hade" sitt hjärta hos bönderna, även om lagboken talade "sitt tydliga 'språk,' Mänsk= Het nog välde. dorhstolen” dén gyl- |. förut :' ett - enskilt: ;ielefonbolag = a få Stockholm Bell .|lene; elvägen + k men dess höga Mbonnemengs avgörändet ” 240 kr pr år — hade gjort det omöj- Shosska. 4 ' ligt! för den stora allmä att il - ivare : :» vidsträcktare mån använda ' sig av det nya kommunikationsmedlet. : . Det nya "bolagets 'abonnemangsav- gifter var väsentligt lägre och innan årets”slut hade 1170 ab na hunnit ilskna till brdentligt, . I samlad topp tågade" normänderna i -Criqueville, i Mesnil- -Guillaume, mält sig. 1885 fanns-det: flera-telefo-- neri Stockholm. än/'på någon annan ner i Stockholm än på "någon annan Parater,' medan Berlin, samtidigt ha- de 4248, "London 4193;' "Paris 4054 och Köpenhamn 1036: = - : 1887 in gdes den för "det Ceder- grenska bolagets räkning uppförda telefonstationen ' vid Malmskillnads- gatan -—- på den tiden .den största i ärlden.- Telefom : upprättades och Jönköping | .och en interurbanlinje byggdes till "Norrköping. Man ämnade äver sätta 'Göteborgs' enskilda telefonnät i-för- Mi ». bindelse med huvudstaden, men fö- >» retaget strandade på Kungl, Tele- grafutyrelsens veto, Högst densamma medgav: endast. rätt till Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag pet in- om ett område, som sträckte: sig 70 km åt varje håll från Stockholms Stortorg räknat, bibehålla dåvarande anläggningar och anordna” nya, Te- legrafverket, som. redan” 1881 börjat iB k och i andra byar med lika” klingande närnn i väg till den lokåle:, 'skatteuppbördsmannen,”. eh viss -monsieur L'/Helias,: sora hade gjort sig fruktänsvärt illa omtyckt, inte bara genom sitt yrke att driva böndernas ögon — utah också genom att bära lornjett . och glans-tärkta manchetter.. ;-, - Vads. om nu hände' gav rien en allvarlig vändning. Bön- derna nöjde. sig inte med att halvt skrämma livet ur Uppbördsrnannen och slå sönder hans lornjett; utan de vräkte ner alla hans räkenska- per på gaian och gjordé ett bål äv dem och till slut tog de' ett sym- boliskt enfrahemynt : ur haris dr drivningskassa, ..., : . Staten ingrep. Nu hade det bli- A Men under tiden hade. bönder- |” 2 daler racnist väder Särskilt föl. kal. vit fråga om ett verkligt kriminellt |. mellan individuali. och byråkra- ti utan också en strid mellan det gamla och det nya Frankrike, Ut- gången . av: processen : är given. Staten tänker. inte läggå fingararna emellan; Men frågar . man. frans- männen i allmänhet om vad de tycker,. märker man att nittio proc; — lågt räknat — rv håller - tummen ör de anklagade. Sett ur den: synvinkeln är ”pro- = kiska handelsflottan bemannas i 'stor ing av folk från öar- na, Man kommer dit med båt eller flyg. Grekland har ett eget, välskött flygföretag — TAE — och med .dess tvåmotoriga plan flyger man till Kre- ' Jä på en och en kvarts timme och till Rhodos på mindre än två timmar, Och - under sig har man det vinröda havet och Cykladernas berömda arkipelag. En nästan kon- stant molning hemmel gjorde att jag tyvärr fick se föga därav, . När , vi efter. en” tämligen gropig flygtur landade på Herakleions flyg- . . fält var det kallt, och regnet hängde ij luften. Och det skulle bli än vär- re. Men trots detta blev den kre- tensiska huvudstaden med dess min- nen” från den . venetianska tiden en angenäm upplevelse, Det var da- garna före fastan, mycket folk var i stan och det var livligt på gator- na, Det orientaliska inslaget är mar- kant -såväl i gatulivet som i bygg- nadsstilen men: befolkningen ärnu- mera -så gott som ren grekisk och ungdomen - tycktes . ligen — lik västeuropeisk . ungdom i allmänhet. av Nattlig "familjefest. ” Vi gjorde en rundtur sent på kväl- len — restauranger, kaféer och af- färer tycks hålla 'öppet nästan hur länge -som helst — och det var sent här .vi kom” hem till vårt enkla, knappt färdigbyggda hotell vid en bigata 'riågra -få steg från stadens största strög. I hallen. på nedre botten "pågick. i' all” "enkelhet! én liten familjefest. är var vår lige', värd Skoulas och hans familj och närmaste släktingar och några andra: gäster. ' Vi. ville, passera "men en 'snart ; stundande övergången från vinterfoder till bete med- för en tvär förändring för djuren]! ur -många- synpunkter;:varav både hälsa och produktion kan påverkas. Vädret under de första dagarna på betet "betyder : härvid : mycket. I äcbrossionéni. - Ensilage verkar. . ÅA samma riktning, Efter hand erhålles mera möget bete, varvid depressio- nen försvinner; varför stråfodertill- sk bör börttagas, - ..' csberättelser, « som Be 1y r. dessa förhållanden, skall. här i.korthet ri Inom en ayrs= varmt, torrt väder går öv givetvis'”bättre' än i kallt, fuktigt var och. jamim utsätts datt för kylning” vid dåligt . väder; Ungdju- ' ren och högproducerande -hondjur är emellertid" också "rätt ömtåliga, varför även för dem förkylning kan riskeras, Särskilt nätterna är ris- kabla, 'varför Intagning på stall un- der dygnets” kallaste Hel. fit? böfb- gad. Den ökåde rörelsen "behöver emellertid .öckså bealtas, hovår' eller klövå re FEppringen z förfarande, och sju av de. led i ordna : "mellan - . statsdeparterhenten,, och de; - centrala ämbetsverken börjäde vad" det led även anlägga telefoner för. Privatper. soner' inom Stockholm, närmast för att förbindäs med :'den' då färdiga, stora. interurbana linjen till Götes borg. Även rikstelefonen började nu få vind i seglen och de förhållande vis. låga, abonnemangsavgifterna gjorde," att man även snart sagt i de minsta" "byarna höll sig med telefon, Och en 'tclefonapparat hade fak- « tiskt blivit ett behov. i. varje hem; Telefonen 'gav underhållning — inte "- bara på så sätt att man kunde kon- versera med fjärran vänner, som " man sällan träffade, tnan kunde ock- så telefonledes få lyssna till konser- ter, som då och då utsändes från lo- kaler där: musiken. exekverades — och det var enligt tillgängliga upp- gifter Gävle, som på 1880-talet gav den första svenska telefonkonserten. 1907 — alltså jämnt ett halvsekel tillbaka i tiden — var Sverige ännu nav stämdes . till öv tinget i Amiens." De domar; som väntar dem kan uppgå till ett års fängelse eller till och. med straff- arbete, , FSE -Historien är naturligtvis spexari tad, "men ' under, ytan: ligger- ändå så mycket av allvar. .Demotistra- tionen skulle aldrig ha kommit till stånd, om det inte: hade funnits denna ständiga kamp mellan indi< viden och statsmakten. «I I Paris märker man inte så myc ket. av den kampen, Men så. fort man kommer ut på den franska landsbygden, och framför . allt om man besöker. de fattigaste och minst utvecklade delarna av Frank rike, förstår man hur viktig kams pen är, Det var den som gjorde att Pierre "Poujade' under sin stor: hetstid för snart två år sedan kun- de samla två och en halv miljon det ledande tel landet i' Europa. i en rörelse som visser- ligen var fascistisk men som först 150 000 VänER var i bruk och linjernas längd upp- gick i runt tal tll 300000 kilometer: . För att belvsa Sveriges stora .för- språng offentliggjordes detta år föl- jande tabell: "Antalet telefonabonmanter på 1 000 invånare utgö Everige "83 9 Belgien .ses»s 3 Frankrike . dI 15: 2 Ner 3 ,” " Ungefär: var «sjunde - invånare I Stockholm hade enligt statistiken det året telefon under det att ”det I Lon- don gick 338 på varje apparat”, - on . Nu var det inte ovanligt att burg- nare stockholmsfamiljer höll sig .bå- de med en ”Allmänna” (den popu- och främst have som mål att mins« ka. statens inflytande över kf åndi den, "> sons see . Frankrike är det mest centrali sérade och byråkratiséerade” landet bland de västeuropeiska demokra= tierna. Därför är det också natur- ligt att motståndet mot statens in- flytande är särskilt starkt här. Och det blir ännu mera naturligt när man ser. hur de franska ämbets- männen ute på landsbygden sitter som småpåvar, och nästan finner sin stolthet i att göra sig illa om- tyckta, 2 Men samtidigt "kommer: det stars kaste motståndet från de, mest reak- tronära .. kretsarna. . Ordet ”reak- tionär” får här inte tas i, politisk bemärkelse utan det: är. fråga om sådana som med all kraft klamrar sig fast vid gamla privilegier” - exempelvis privilegiet . att bränna! förändring: Sålunda ger det spi Itiga och p ika” betet lätt: upphov till diarré; särskilt öm djuren tidigare stått 'på växttråd- rikt "foder "med . därav förorsakad|” trög avföring,” En övej i med, lagom : gd 'stråfoder' som koriiplement till betet är "därför för- delattigt, : Om" stråfoder: tillsättes, kan betessläppningen börja tidigare än eljest. Utan extra foder magrar djuren lätt i början, varmed kan följa vissa risker. Tillsammans med stråfodret medför” betet en starkt stimuletahde verkan på produktion, eftersom det håller ett, flertal vik- tiga substanser, på vilka senvin- Härav förbättras även dräktighets- förhållandena, - halt och låga växttrådhalt har. un; der senare år särskilt beaktats, "Pror teinhalten överstiger i början "den optimala ” halten, slöseri uppkommer, Ur denna & syn- punkt är tillskott av kolhydratrikt foder fördelaktigt. Ännu" viktigare derstiger den för nötkreatur lämp- liga. Härmed följer störd mikroflora och försämrad j jäsning i /fodersmälta. pningskanalen, = " Nedgången i i fetthal i a - på växttråd Den sedan några årtionden kö da 'fetthaltsdepressionen i mjölken, sam ofta uppkommer .under, första delen av betessäsongen, orsakas vanligen av brist på växttråd i be- tet. Tillskott av kraftfoder med låg växttrådhalt kan då medföra ytter- ligare försämring, även om prote- inhalten "skulle våra Jåg. Tillskott av str åfoder kan” däremot förhindra terns foderstater ofta företer brist.| varför ett visst: är emellertid, att växttrådhalten un- |? hirebesättning sjönk mjölkens fett- halt från "4 till 2.4 72, när korna 'under 2 veckor hölls på. spätt bete och kraftfoder. .När:hö eller ensi-. lage gavs extra, steg fetthalten åter till: normal.; nivå. Den 'slutsatsen drogs, att mjölkens fetthalt sjönk, när foderstatens växttrådhalt ned- gick. under .den normala, ,. "I ett annat försök hölls -s: liga kor på moget bete jämte 'ensilage och ' kraftfoder. ' Mjölkens fetthalt uppgick” till 3,7—3,9 9. Efter för- beredelsetiden delades korna i tvål grupper, varvid ena gruppen fick gå på spätt bete, medan dett andra stod kvar på oförändrad utfodring. Fehälten sjönk för gruppen på det la betet. Efter en tid ställdes denhä grupp åter på kontrollgrup- pehs' foder, varvid normal fetthalt såm tet snart" uppnåddes. : n Vid) betesslåppningen,. liksom alla andra förändringar. i utfodr gen, bör djuren därför, om möjligt, så småningom få vänja sig vid de nyå "förhållandena, Är betet. myc- ket spätt måste stråfoder ges "extra. Framåt sommaren, när betet ofta är " växttrådrikare; . kän det vara "befogat att låta de högmjölkande korna få ett , extra tillskott av kraftfoder... För. att uppnå bästa möjliga, resultat , bör man därför även under betesgången söka av- balanséra näringstillförseln så noga söm ' möjligt 'efter "djurens behov av energi,. protein, växttråd och mineralämne, - De Det späda betets nöga proteins mr Gösta Arnold Ture Jakobsson, som häktats för spioneri, .jsel. med bilen! och vi gjorde halt .-Åde yngre av kyrkbackspubliaen. det gick nu inte: vi måste "vara med, En av gästerna talade engel- ska och en annan tyska . och med den förstnämnde som tolk höll vår värd ett litet" välkomsttal. Det bjöds på kakor, frukt:och. vin. Vi fick "veta litet om - gerillastriderna under kriget, då värden var, med och tog en tysk general -till fång: och vi fick svara på. många frågor om vårt eget hemland. Värden spe- lade på luta och vi i'tnrade på begäran med ”Vi gå övar. daggstänk- ta berg” och ”En .sjöman älskar havets våg”. Med det tackade Wi för välfägnad -och gick upp till våra oeldade rum och kröp ned under ett berg av filtar, medan den gla- da festen fortsatte där nere, Så sov man några timmar till dess tupparna i grannskapet väckte" en långt. före gryningen. - H Det dåliga vädret Kulminerade den eftermiddag som anslagits för eft be- sök i kung Minos nära 4000 år gamla palats Knossos. Kreta har ett varmt och torrt klimat på det stora hela taget och i de gamla borgarna hade man särskilda anordningar för att ta vara på det dyrbara regnvattnet. stark Det tycks fungera : alltjämt. . Regnet föll i strida strömmar och samlade sig över, allt i palatsets. ljusgårdar, skattkammare, trappor . och « hallar, Våta och frusna-vandrade vi runt bland Sir Arthurs Evans rekonstruk- tioner i cement och betong och tog skydd, under hans tak och i Pasi- NH ängkammare, inte förglöm- "att ta en 'titt även på hens nes; Piivata, vattenklosett, Man, kan förstå att det stora palatset med dess otaliga rum, gångar och trappor. i tre våningar framstått som en laby- rint för de, greker, som, en ' gång skildrade. berättelsen ' om , Theseus färd till Kreta ' och hans. strid! med och. värdigt, "Tyvärr fick man inte vara med om fortsättningen! + . Man kan gott föreställa sig att un- geför så' där måste" ett bröllop ha gått till "under första århundradet av vår” tideräkning; Kristendomen vann insteg. på Kreta. tidigt och dess former: synes ha bibehållit sig genom "tiderna. I varje fall är det tydligen ett ”glatt budskap” som förkunn: : iv ”: Johanniternas borg > Har man rört sig i mykensk och klassisk tid på grekiska. fastlandet och i minoisk :på Kreta' hamnar man ' mitt i-: medeltiden, . när man kommer till Rhodos, huvudstaden på nordspetsen av ön med samma namn, .w: sr Visserligen möter man först en fullt modern stad med breda gator, stora vita, vackra hus, omgivna av trädgårdar "men: därinom finns en gammal, muromgärdad stad och det är den. som främst fångar ens in- tresse, . we; » Under > antiken var: Rhodos - en blomstrande ' stat med handelsfärbindelser över hela Medel« havet. I"slossen, som för övrigt väl- : djup 'vid en jordbäv- ning 224:år fKR torde. bära vitt- nesbörd: därom: Men från: början av: 1300-talet och ett par århundra- den "framåt innehades: ön av Johan- nitorden och: den ' perioden ' sätter lännd sin prägel på: staden. Ordens- riddarna ' byggde den väldiga,.. med torn och "bastioner Päckade ringmu« lats, som nu höjer" sina tinnar högt över staden; Det moderna Rhodos härrör » huvudsakligen. : från: den italienska perioden mellan . Tripolis kriget och andra världskriget." Minotauros. Le Det. andra: stora palatset ifrån minoisk tid, Phaestos, som. 1 mycket är Knossos likt, når man efter en färd tvärs över ön. Vägen dit går genom några 'av Kretas bördigaste dalar' och slingrar sig upp på branta utlöpare från Berget Ida, vars snö- täckta "2.500 meter höga hjässä” man nästan? ständigt har inom synhåll, Landskapet är av samma typ som fastlandets men "rikare. och mera storslaget. Bergen & är färre mén mäk- ti a vingårdar och bördiga fält, Och här: kom . solen tillbaka. Vi åt lunch "på ' turistpaviljongens altan och skrev" våra namn i palatsväkta- ren Alexanders stora gästbok. ...» Dans i kyrkan och utanför. "På hemvägen. blev det något tras- i en liten by. Utanför dess stora vita kyrka sted en massa folk och därinne pågick enligt vad vi. fick höra ett. kyrkbröllop som bäst, "Vi kom in mitt i vigselakten, som då och då avbröts av glada skratt från de "närvarande, mest kvinnor "och barn. ' Ceremonien' pågick runt ett fyrkantigt bord eller altare mitt i kyrkan, En. gammal - präst med långa håret uppbundet i en knut i nacken .stod vid bordetsz ena sida och svängde ett stort rökelsekar me- dan han' mässade och. sjöng och mitt emot sig "hade han' én slags klockare som hjälpte till med: ;sån- gen." Bakom prästen, omgivna av. Släkt och -vänner>stod : brudparet, två unga vackra människor, båda iförda ett slags pärldiadem. Bruden. var Iskön som en filmstjärna. och fika mycket sminkad, Då 'och då.vändi sig prästen till dem med några ord, ibland allvarliga som lockade fråm en tår i: åtminstone brudens ögon, och ibland med all ”Stormäsiarens pampiga palats på Rhodos, ”" Slogs folkdans med. olika” turer, stilla | , ter aposteln Paulus, som enligt tra ' ditionen -skall ha landstigit här på. en. av sina missionsresorl. Lindos fick vi göra bekantskap med ett nytt slags golv-: och värgbeläggning. Det var små av havet slipade, vita kisel- stenar, som ställts på kant och sam« manflogats med en ' asfaltliknande massa, Det var snyggt att se påvuch ' tydligen lätt att hålla rent och — mirabile dietu 3 mycket behapligt att gå på. Den beläggningen före= kom litet över" allt både inne 1 hu- ” vägen passerade , vi "btskilliga : andra små vackra, vita städer och ' 1 en.av dem,. Arhangelos, hamnade = - vi mitt i en kyrklig procession. Pen ' inleddes av en stor skara. barn, allan . | bärande ikoner, som de stolt uppvi-" "Isade för de nyfikna främlingarna., . Så. kom "prästen och' några ston«"" på följde en lång rad kvipnor med oh i hände SN s F gjorde halt mitt på huvudgatan beh man slog ring kring prästen som ' mässade, och sjöng, Så fortsatte man in på en bigata, Det var söndag och 'vackert väder och hela den lilla staden var ute och tittade på, Många av kvinnorna somm I regel Kär, 1 svarta, dystra kläder" hade dagen till ära klätt sig i vitt. På fötterna bar de ett slags gröna halvstövlar. De arbetar ute på fälten och där är stjv« larna ett gott skydd mot ormaurna. Rhodos - kallas också rosornas Det är ett delvis mycket bö land med vackra trädgårdar och. ris ka 'odlingar av' olivträd, vin, apel- siner.: och "rosor. Klimatet är milt och "Medelhavet härligt 'att bada 1, så långt b » dohanniterriddarna internationellt sällskap. Från börfän indelades, de, i' sju olika.Y”nationer”, — Frankrike, Provence, ”Auvergrte, Italien, Englarid, Tyskland och :Spa- spanska nationen i.två:.Aragonien och Kastilien. Varje nation' hade sitt. nien —' men . senare ' delades ..den |. eget lilla : palats eller härbärge . vd d TOKIO (ABP 1 . Den sedan en tid Ullbaka pågåen- om ändring av Riddarnas' gata och sin port och sin del av: stadsmuren ka e den, gällande, och av den amerlkans- » händelse . av ”ånfall, Hä finns - alltjämt: kvar "liksom. det nu- mera restaurerade: och: till museum använda ordenssjukhuset, Dess jätte- stora sjuksal rymde 100, sängar och i förbindelse med" den fanns .sär- skilda isoleringsrum för (mycket svårt sjuka. sv. efter , Klaga - slut instiftade författningen har till, ; spetsats ytterligare sedan -ucialiste >> partiet "och kommunisterna hotar med ”massaktlioner” mot: en eventu= ell' restauration av kejsarena makt. Soctalisterna som . är . landews näst största parti. har vägrat att delta:t parlamentets utskotlsarbete Åå san "Ordens högste chef, residerade "i ett stort palats mellan Riddärnas ' gata "och + stadsmuren. Det skadades -svårt' vid en 'explo- sion för "ungefär hundra' år: sedan men har restaurerats ay italienarna, som ' förövrigt nedlagt ett omfattan=« de arbete: på: konservering av den gafnla” stadens många” värdefulla byggnader. . Men de'glömde inte att tala om det, I Stormästarens' palats kan man läsa en skrytsams inskrip- tion, som talar. um "att återställandet av: borgen ägde rum då Victor Ema- band med grundva= Jar, Ministerpresident Kishi och hans skall återfå sin tidigare ”maktsiåll-' ning som slatens överhuvud, Enligt den, gällande ' MacArtur-författnin- gen är kejsaren bara ”ståtens syr bol”, utan politiska eller laglifa funx- tioner. Det konservativa partiet gar längre än liberalerna och kräver at ”kejsaren i der nya förfatlningén bör förklaras söm den nationelta en- 5 hetens ' centrum 'och statsmaktens : källare, Det krävs vidare att. årtikel . denha nuel, Italiens kung och Ab 1 kejsare m, m,, och'il duce Mussolini tiJlevde och regerade. Över huvud taget har italienarna lagt ned myc: ket arbete och stora' kostnader; blå artikel uttalas att krig aldrig får fö-- ras och att Japan aldrig skall äga eg- na militära styrkor. Det konservat.= va förslaget går, ut på att apan bör och för att öns > päringsliv , men det. var . n sie I Ei Lj återfå "i t få försvara sig mot angrepp och delta militära aktioner I med: glädje som . dem dra sina färde, ”DE igamla ”räurarna icsora sig” un Imponerande höjd. och . omges av djupa" vallgravar.: Man kan "tå Sig enlighet med 'statens: åtaganden”. Socialisterna anser däremot. att 'bå- de liberaler och de konservativa ef- ä den - kejserliga ' och vill göra kejsa- en promenad - på krönet, runt ' mäter cirka 4 km. Från dem har man en grann utsikt över sta- ren till statsöverhuvud för att kunna göra | honom till överbefälhavare över na. Där- den, . hamnen och över Medelh ända bort mot den höga och dyst- ra turkiska kusten i norr. Innanför I män munterhet som följd, DT "På bordet- stod. ett senapsglas - med vin -och-; en oblatkaka, ,. Prästen skar ett par bitar av-brödet och la- de dem i vinet och bjöd brudparet [ka att äta och dricka. Så” räcktes det fram ett tefat med er ljusbrun mast” sa på — något 'som 'visade sig varå mandlar i .honung., Det. delades -ut till alla" kringstående så långt 'del räckte. När jag lämnade den glädå festen gick prästen och brudparet och ett par till hand i: hand tunt altaret i ett slags, stillsam dans. Det påmindé om ' den gamla jullekeni ”Så går vi runt oni ett enerissnår Under tiden roade" mari sig utars och söder om riddarnas kvarter ligger de gamla grekiska och turkiska stadsdelarna med smala, krokiga ' gator, otaliga srmå- affärer och: en .mängd moskéer, kyrkor och kapell -« al ot en " Genom "vackra; vita städer . - Mitt på öns ostkust ligger den- ur- gamla” Fhaden Lindos, i forntiden en högst betydande handelsstad, men nu ett lilet samhälle på 1000 själar, som bygger och bor i små vackrä. vita, hus med platta tak nedanför den gamla 'stadens Aktopolis. Där uppé "ligger" en annan Johanniter- borg, nu en ruin, -straXx intill läm- av ett It tempei från för -kyrkån. Ett par' spelmän: 'harieé anlänt och. placerats. » på stolar på kyrkbacken och. runt dem dansadé klassisk tid..Där stupar klippan lod- rätt i havet och inte långt därifrån it ligger en lilen hamn, uppkallad ef! pas. största: verksamma - spydde på onsdagskvällen ut ström= mar av glödande I Java, ci ooor på tb 4e med skulle enligt socialisterna dör« " ren öppnas för gamla militarister att bakom kejsarens rygg och da av kejsarmakten på nytt etablera sitt herravälde ö över folket, stöd > je— 1 «Etna :spyr lava > ia "Nordöstra kratern på Etna, Euro? hade itvå dagars tid hört det mull« ra i berget. På onsdagskvällen skingrades de moln som i flera da= gar täckt den 3263 meter höga vul= - kanens topp och man såg en 159 m lång ström av glödande Java lång- samt ringla sig utför berget. ox sr pö si orer pt ep DRA Aps FS PIE Son på gårdarna och på en del Aas ev liberala parti "önskar att kejsaren ne darbärande sjungande män och där= "= Rhodos har. bara ett fel: "det ligger '.- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.