reretYTeY YtretrYtvYTYYTYYY Tr tEPEYTETERAV Tonge den 2 april 1957 " År 1970 Kommer det att finz nag ca 200.000 jordbrukare i . landet mot. . för närvarande - Arygt 800.000. Vid denna tid- ' Punkt torde det inte heller fin. . ” Mas några" jordbruk kvar med arealer under fem hektar, Den- na prognos för den framtida ut- + vecklingen :: ; framläggs av agr. lic. Odd Gul-; brandsen, Industriens Utred- " ningsinstitut, i. en nyligen av- ” slutad undersökning, n ;- Den ärliga minskningen fram ” till 1970 torde röra sig ' omkring . 5.000—6.' 000 manliga jördbruka- fe, vilket är skillnaden mellan av. gången och” rekryteringen, Av-; gången har"undér: perioden 1950 - —7T70 "beräknats minska. från ca: 10.000 till ungefär 8.00 manliga jordbruksföretagare per år, Sam. . tidigt kommer. rekryteringen att: . sjunka från ca 4.000 till mellan: 2.000 och 3.000 årligen. na - En kraftigt. -ökad folkpension j' enter ökade” svårigheter att få ar- |. betshjälp kan göra avgången än. "nu större... A andra. sidan kan även rekryteringen bli. mindre om ; en” avflyttning ' från. "jordbruket huvudsakligen” sker” "från skogs- bygderna, Det är. det "nämligen svårare att få” nytillträdande jordbrukare. Dessa omständighe- ter kan medföra, att. företagar- ' minskningen "inom; "jordbruket kommer att : uppgå ända” till 7.000 Personer årligen. Det stora antalet 4 nedlägg- " Ningar i samband med företagar. minskningen” leder” till” väsentliga « ändringar. 1. jordbrukens ' storlek - och utseende. Endast; en del åker- mark torde "planteras med skog. För tiden . 1950-—65: har: -utred- ningen -beräknat,. att den' genom- snittliga åkerarealen per: företa- - gare kommer ätt öka med. ca 40 procent; > Vid: fortsat ”torirjutningar” ö prisrelationerna till..;arbetskraf- tens fördel kan också nya former för jordbruksaärift . bli aktuella. Företagstypen”" "jordbruk ' kan . "komma att ersättas av en rad fö- retagstyper såsom ' maskinstati- - Onsservice, - mjölk-, kött. fläsk- och ”äggfa. ” brikation,' arealuthyrning etc. Den jordbrukspolitik, som hit- tillg först, tycks ha haft ett täm- ligen. begränsat inflytande på gBtrukturomvandlingen. Beroende på begränsningar : i syften och - tillämpningsmöjligheter kan :de olika politiska åtgärderna såsom "yttre rationalisering; - jordför- värvsförbud, vanhävdsförbud, och prisregleringar knappast betrak- tas som självständigt. drivande - faktorer i jordbrukets” struktur- förändringar. Snarast har jord- brukspolitiken haft en garska inom ' ”' jordbruket | 7” foderbefraktning, |” "agr. lic. opp GULBRANDSEN verkan, framgår det: av utred- ningen, - VECKANS "> DIALOG. — " Mjölkningsmåskinen' är: en fin uppfinning, du Karlsson, Ha- de jag inte deny vet jag knappt, hur jag skulle klara mej. + Det har du nog rätt i, men jag tycker, att du sköter den illa. — Gör jag. Nej, det kan jag]: tala om för dig, att det gör jag inte.-Det är säkert :inte många, , » i som: jag eller rättaré 'sägt gum- — Det är r inte på diskningen, jag anmärker, "men hör: du inte så fort den "går? Maskinen :ska inte; göra mer än 80—85-enkel- |]: slag : per: minut,' och vacumme- tervisaren får aldrig passera det röda strecket 'vid 38. Slarvar:du med. dessa saker, skadar du lätt juvrets mycket ömtåliga ”slem- hinnor” med-risker-för>juve flammationer som" följ — Ja, kanske har du 1 ., Jag får väl 'ställa ' om "maskinen" då. — Det bör du göra, och så ska du vara noga med att inte låta maskinen sitta på onödigt länge. Masserar du juvret på rätt sätt i samband med mjölkningen, bör den normalt vara avslutad på c:a 4 "minuter. Mjölkar maskinen tomme, som man säger, blir det ett så kraftigt sug i juvret,"att slemhinnorna lätt skadas, Också i detta fallet med risker för ju- verinflammationer, : —- Väldigt vad du sitter inne med kunskaper, : Karlsson. ' Var har du läst allt detta? ; et '— Ingenstans. Grabben går ju på Jantmannaskola, vet jag. För- resten bör du tänka på att byta| : spengummi i tid Efter c:a 400 timmars användning är ett spen- gummi i vanliga fall färdigt för svag och möjligen bromsande utbyte, Slitna och illa påsatta - Halmstads Sla kteriförening AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 22/4—27/4 1957 Priserna gälla utan avdrag för frakt, slakt, vetertnärbesiktning. Oo. dyl. men inklusive hudar och övriga organ. - + L-m H-t Ungh.” Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd Gräs- Späd- Får Oxar Stut tjur tjur kalv kalv kalv : prima Ex. pr. 4:52 5:15 5:05 4:60 7:30 5:25 4:05, 4:10. 5:60 3:60, 3:85 Ir > AA? Bi, 4:95. 4:50 T:—" 5:05 5:45 . I 4:30 4:95. 4:90 4:45 6:60: 4:85 4:35 5:35 1- A:20 . 4:90 4:85 4:40 6:20 4:75 365 5:30 I :15 4:70 . 5:95 : a rr | 205 55 4:50 > 5:85 4:45 4:15 3:40 5:20 1— 3:97 4:35 4:30 I 2 Os : :89 vr " mn 25 4:95 4:20 3:60 3:25 4:20 / 4:85 vv 0 4:75 4:05 2:85 3:35 För får och lamm, som levereras ulliga, I Avärag för: pr kg. över ovanstående notering. betalas för köttet 2 öre” Fläs! ring amma tid: | knote Ex, för Lr IH mm Storboskap, för får och. lamm eta 1034 kg Pe Plog 2:50 2:50] B (=mellanf eta) 20 öre 112036 vv 7; 2:50 2:50 2:50] C Fr 213514 vx = 2:50 2:50 2:50 yY : 3:00 2:70 2:60 10 > arr ” 3:20 2:90 2:80] C ( ta) | 2 2 56—6016 > 3:76 3:66 3:41 321] D(= övareta) ” 817114 3:91 3:81 3:71 3:46] Enligt Jordbruksnämndens be J2—163a rn. 3:86 3:81 3:71 3:46 sbser utgår slaktåjurs- 17814 » 3:80..3:75 3:55 3:40 stämm ; Left fört i ur 92 8:70 3:65 3:40 3:30 A. Nötkreatur (storbosk.) för B-10236 ” 3:65 3:60 3:35 3:25 |" hel kropp vägande 150 kg. ” POM 3:60 3:55, 3:30 3:20| > el däröver S ch svi : . Mindre än 150 k&. guy 2 EP I50 ke. SAN För halv kropp väg. go 1.50 över 150 kg. o. däröver : | Mindre än 75 kg, "0... i. än Klaca - "> Kalv, hel kropp - Tr nn Kalv, halv kropp - | ue | . IB. Svin dre on 2olP För hel kropp. väg. 15 kg. se Hel- o. one, DÅ oflådå 3 20 od: och däröver op väg. Ti kg "och däröver ock. som "diskar sin. maskin så : ofta - 2 är, bör medtagas' sen ängss "| rare och kräver större frömängd sti "Hur ställer sig. då årets odlin- gar och hur mycket är tecknat? Laholms Tidning" ställer frågor- na "till: kamrer Månsson på Häasslarps: sockerbruk ' dit . de sydhalländska betorna går. '; . "Vi måste” nög "säga, att” in- tre set. för året är ovanligt stort och ; detta: sammanhänger givet- vis med ätt fjolårets skörd blev ovanligt god både vad kvalitet och sockerhalt beträffar, förkla- rar hr Månsson, I år har näm” ligen 665.:odlare tecknat sig för 850 hektar.” Detta gör ett femtio- tal odlare mer än i fjol och ”are- alen' var i fjol 760 hektar så- lunda en ökning med 90 hektar, förklarar kamrer Månsson som inte vill uttala sig om priserna. Men vad säger då odlarna om årets betsådd. Laholms Tidning ställer. "frågan till styrelseleda- :södra Halland. ; förening - Töre Jönsson på Östorp. - "— Det var ju ett gott år i fjol för sockerbetsodlingen och även priserna gav ju gott utbyte för « odlare, förklarar hr Jöns- son." Detta hängde ju inte minst samman med den nyordning i form av betalning efter indivi- duell” ,;sockerhalt, sor då" tilläm- pades, Denna kommer att till- ämpas även i år — dock j sam- ma modifierade form som i fjol så : att det 'blir en viss utjäm- — Nu har ju sockerpriserna stigit på världsmarknaden och i enlighet 'med jordbrukskalkylen kommer. detta att återverka för vår "del" Det heter nämligen. i vårt ' avtal "att om sockerpriset håller : sig vid 99 öre fram till den 30 april och vid 98,5 öre:re- Sockerprise rna är ju också i starkt stigan=" moten ' i; Ängelholms b betodlare- sten av året så skall odlarna ha Odlingen av. öockerbetor i i södra Halland har alltid varit ett problem — från sockerbe | fuorhetstid har vi kvar fabrikerna i Genevad, Ett slag såg det ut som om miocen. elt skulle falla bort ur den sydhalländska växtföljden m en så blev inte fallet utan "de: Senaste åren har tvärtom odlingen ökat något. . de "på ” världsmarknaden ' och det har ju stimulerat odlingen : kurrens med specialodlingarna här i a — som dock har stark” kon: : 7,80 pr: 100. kg betor. vid 16 proc: sockerhalt, > = "äte — Så ser' det ju ut'aätt bli'i år men därför kommer det in- te att bli:' någon större areal. Skulle det tecknas allt för myc” ket," så kommer nämligen sdc- kerbolaget -att kvotera våra od! lingar — skulle vi odla, allt för mycket inom landet håller I äm- ligen inte kalkylen. Men ser det gynnsamt och bra ut för året. Själv har jag sått betorna för några dågar sedan och ju ti- digare man kan så ju längre ut- vecklingstid får de på sig. Det- ta inverkar på både storlek och sockerhalt. Risken med en, allt för tidig sådd är ju att frosten tar de första bladen och: då blir det alltid fröstock i; stället. för 4 beta. ' Men risker får ju 'vi lant- | slutar ” hr brukare : alltid ' bag met > Cel” Jönsson, -+i;> 7” Slåttervallens avkastning sär, beroende ' av eft flertal faktorer, av vilka" val äv 'odlingsmaterial, insåningsförfarahdet :'och : öds- lingen är de viktigaste. ct -I vänliga "fall ”insäs. vallen med flera växtslag, I” kortvariga . val- lar och under normala förhållan. den” änvändes' ofta rödklöver och timotej. och det kan vara tillfyl- lest. Ska” vallarna” ligga” mer äl vall. på torvjord, dessutom 'sen- gröe, ' och eller / foderlosta. i Där alsikeklövern går bra, bör- den till en”del få ersätta rödklövern. Inom "torrare "områden och "på jord med ' tillräcklig "kalkhalt och en mjuk alv får klövern ersättas av - blålucern.' Förutsättningarna för vallodlingen äro mycket vari- erande, och det är ej möjligt att inom ramen för en liten. uppsats lämna förslag till fröblandningar, utan jag hänvisar i det fallet till hushållningssällskapena ' ”jord- brukskonsulenter och instruktö- rer. 'Det. gäller också stam. och sortvalet. Men kom måg alltid fullvärdigt frö! NE . insådden spelar mycket” stor roll: och här stär rätt allmänt mycket att vinna genom förbätt- rade' åtgärder, 'Först och främst måste jorden, vara fri från ogräs, särskilt rotogräs,: men 'ej' heller fröogräg bör förekomma i nämn- värd omfattning, då de kan kvä- va. vallplantorna. Ogräsdödning med kemiskå medel”kan visserli- gen. användas i -vallinsådd . men kan/ej utan risk användas mot andra än lättutrotade ogräs. . Skyddssäden mäste utgöras av en .gröda, som skördas tidigt 'och som ej genom liggsädesbildning el. dyl. kväver vallplantorna., Bäs- ta :skyddssäden är i ållmänhet korn, men baljväxtgrönfoder kän i en del fall vara lämpligt men endast ' under. den förutsättning- en att skörden sker tidigt, alltså innan grödan lagt sig. > Sådden : bör ske med radsä- ningsmaskin,.. antingen omedel- bart efter sådd av skyddssädet eller 10-14" dagar senare, det sistnämnda dock ej i områden, där vårtorka är regel. Genom an- vändande' av radsåningsmaskin vid sådden finns de bästa garan- tierna för en jämn groning och uppkomst och man sparar utsäde. Bredsådd (t. ex. med frösånings- maskin) och myllning i samband med sådd av skyddssädet kan ge ett hyggligt resultat, men i alla händelser är den metoden -osäk- verinflammationer. : Nya , spen- gummin är billigare än veterinä- ren eller den förlorade mjölk- spengummi bidrar också till ju-|' pr: Bä. Störfrölga. ”växtslag.. .som ängssvingel och foderlosta' ”kås lämpligen "inblandade i ”skyddssä- det, Om" jorden är mycket "lös, bör .: den ' vältas ' före frösådden, då, i: "annat fall fröet ' blir för 7 Gödalingen ”. är mycket viktig för att få en” god skörd. "Det ' är. rätt ; vanligt . att "ge "stallgödsel ill skyddssädeni En. mindre giva äkadar nog ické "1 ”öch: för: sig, men bör icke användas om min- sta risk för: Uggsäd föreligger. I så fall är det bättre. tillföra "den till vallen sedan. Kalk” och han- delsgödsel får:tillförag' efter" be- hov.” Och. som till 'alla övriga grödor "lämnar ”markkarteringen här god vägledning. Om kalkning är behövlig; är det lämpligt-till< föra den på skiftet för insåning. Fosfat är i regel behövligt och en grundgödsling till skyddssädet med ; "fosfat välmotiverad, : Men sannolikt” är en årlig ”övergöds- ling av: vallen,” gärna på hösten, att rekommendera; .” Mindre ; än: 300 kg superfostat Pr hå bör man icke. räkna med på fosfatfattig jord; Behovet åv kall är rätt ofta varierande. Men om kalitills stån-. det ej är särskilt gott, 'Pör mån nog ge 150—-200 .kg kalisalt : på N fastmarksjord + och :250—300-: kg | - kalisalt pr ha på: torvjord. Vall; växterna är näm! gen. mycket'k ka- libehövande. - sill a «vallar med "övervägande gräs betälar? sig 'en 'Tiklig kväve-” gödsling: väl :både på .:fastmarks- jord och torvjord. På sydsvenska höglaridet här 300—400 kg salpe- ter pr ha lönat sig bäst. på fast- mark - c:a . 10—14 : dagar: efter Växtlighetens början, på torvjord eller lågt. liggande mark. Red senare, - Den - relativt - rikliga gödsling, som "rekommenderats,' kan Synas stor '1' jämförelse "med, den” som tillämpas, :men: den är ofrånkom- lig; om ett gott resultat" Sen .Wattplågan ute i Från den 1 mars "är det för- bjudet "att låta hund löpa lös 4 marker där villebråd finns: Ingen verklig jägare eller :jaktvärdare opponerar sig mot detta lagens bud. Han vet att det vilda under de kommande månaderna mest av allt behöver fred och Jugn i sin. barnkammare;' I 'annat - fall blir tillväxten ringa eller ingen: "Hans gränne däremot har: Ing. en. hund, .men: i stället två eller tre, ja kanske :halvdussinet med katter, som. stryker omkring i markerna både dag och natt. De hörs inte, och syns kiappast hel- ler, men de finns där, det vet vi. Kattägarna är i ..motsatg till hundägaren inte ansvarig för den skada som åsamkas det vilda 'ge- nom' hans katter.:De må sedan fara fram hur. mordiskt som helst. Nu sägs det visserligen så generöst. i -jaktlagen att: katt som anträffas utanför gård eller trädgård må-av jakträttsinneha- varen eller hans folk saklöst dö- das, Helt säkert är andan i den- na paragraf god, men den som försökt tillämpa den har säkert | vårmarkerna tätt en annan uppfattning 3 Att få" ' grannskapeta alla på sig är minsann inte så, "vidare angenämt. "Då "offrar man hellre både harungar och fågelkullar för den ovärderliga grannsäm. mlöst. Kattskjutande, ty. skjuter man, en står tio åter. På många: gårdar få nämligen! katterna fritt; förd: ka sig, och vi vet att nativiteten hos dessa' djur inte. är särskilt låg. Gällde "det endast. de B..k. vildkatterna vore ju saken Jätt avhjälpt, ty « dessa är det ju ingen som a anspråk på att vara ä a mer bort”; Men dem har man: ju ingen barmhärtighet. "Men då dessa, 1 regel. är hankatter, som blivit vilda under parningstiden, vill jag påstå att de inte gör så stor skada som en tam honkatt med ungar. Vildkatten jagar en: dast. för livets nödtortt,' medan honkatten oavbrutet strövar om- kring och slår vad "den kan kom- ma över. Tamkatten;har ju inte så stor akti die som den vil produktionen., Man får inte låta — sparsamheten bedra | visheten; sa :Å da,. men 'den- är så mycket - mer noggrann i sitt. sökande och det blir ofta kemiskt rent inom en sådan omkrets, Vad ' skall : man då ta istg till |: med dessa otaliga katter: Ja, den frågan tål säkert att tänka på. På lagstiftningens väg "lär, det knappast. gå, åtminstone” inte för ; | närvarande. Vi säg hur: det-gick för den riksdagsfarbror, som för nägra &r sedan, väckte förslaget :| gentlig mening har sin hemvist | som: helst. for). FoderpotatisensPanvän ändning! Situationen för dagen för "ra ekonomiskt att använda gen. Men mot bakgrunden av den största ekonomiska ringsförlusterna att sätta i För odlarna ide fabriksod- lande” delarna. av landet är det inget ' större ' problem,' men så snart, det rör sig om områden där matpotatisodlingarna' i e- måste: man handla snabbt innan våren och förstörelsen. av: pota- tislagren på allvar börjar... « Av 1956 'års potatisskörd, som var. .den'. största på många år, beräknar man att minst 500,000 —600,000 . ton: måste användas som foder. Det är främst avfal- let ' från matpotatisodlingarna, bl; a; storvuxen och: grönfärgad potatis; >skorvskadad''. och lärv- skadad . potatis, som måste .ut- fodras. : ' I: och för sig ä der i ingen vo lycka att potatisgrödan lämnar stora foderreserver.: Men för :å-' ret är det många faktorer som bidrager” till att läget blivit be- kymmersamt. när det gäller att använda” de "storå lagren som har sparats ända fram; till vå- ren," Det finns "nämligen. även mycket” fodersäd 'i marknaden till Jåga” priser.” Dessutom, såk- nas praktiskt taget helt och hål- let kokningsresurser 1. förhållan- "kvantitet rör sig om. ingen kan Störst är det för der kokta potatisen. Me utfodra. och 'särskjlt. till nötkre- >, blir 7 utnyttjade,” ju fortare dess : ren över hela landet och dä rmed börjar också de stora lags potatisens del ä är ir alt - alla: än .gärder måste vidtagas för att det stora översk ottet av, for: < .. derpotatis blir använt. Det ä r visserligen sant att det är mo. - andra fodermedel vid utfodrin- N av att stora värden kan förstö- ”,- ras om inte foderpotatisen blir använd måst betänkligheter ställas åt si dan, Votatbsodlygan Det är för Ppotatisodlingen '': betydelse att de stora lagren bättte.- Snart' kommer vå- a 8 N S : fran ät i SAN u ättemälta kolhydrater sparsam i de svenska foderstaterna, Genom att "sätta in, potatis i lämplig mängd, balanseras fodermedlen mot varandra på ett för produk-. , tioner värdefullt 'sätt, — : Uv " Svin utnyttjar kokt'potatis bäst. Stora kvantiteter potatis kan sålunda användas för fläsk" - produktion, Man kan ' ersätta upp till 50 proc, av kraftfodret | i gödsvinens foderstat med po .; tatis: Vid en foderförbrukning av-4 fe per kg tillväxt och en ” potatisåtgång av 4 kg per febör utan : vidare en foderreserv av hågra hundra tusen ton potatis" kunna ' omsättas i de svenska” fvinstellarna, Tyvärr går detta . många . synpunkter inte. att '” fealisera på en kort tid, sl Joviyg a ät i "största ; möjliga u sträckning ' utfodra:rå potatis —+') framför allt till nötkreaturen, ; Antingen. potatisen! utfodrag 2 I rå eller kokt, bör den "vara ren- tvättad och fr! från stenar, Bäst är om. man; här tillgång till sär- skilda' potatistvättar; men" saknas sådana måste' man ordna provi- soriska:' tvättanordningar.'. Tvätt- ingen går, t.'o. m; alt”ut ira en vanlig, transportvågn genom att spola vatten genom Jasten,. Det. fordrag' dock att mår har ; gott. om vätten för att”fi bort ' jorden' och :självfallet Kandplocka, bort, stena; atär. : Bäst: torde gödboskap' och |- ungdjur, kunnä utnyttja den råa potatisen... Genom, sin: höga. hålt|n av kolhydrater ger. den fika till- äxtmöjligheter :och- god fettan-|g sättning... Också. mjölkande djur kair : med fördel, utfodras 'med potatis — ofta. är tillgången: på | p rekommendera, ” "Potatisen , bi än ges till. morgohmålet för att . under dagen, skall ha, ngt. rabalder. i "både "press bondatugorna.'” "Ty, trota; att, man blivit :: van; vid. många ; sorters . skatter. på senare tid, gå: : protes. terade: man högljutt mot: att;be- höva betala skatt. för äde kara missarna, . En möjlighet jAterstår emeller- Ttid,:det. är: propaganda, en: verk- lg, antikatfpropaganda, Vi" veta att stora mål '"maningar fråh cy- kelfrämjandet, > -gkidfrämjandet, livräddningssällskapet m m, Helt säkert har dessa maningar', uf- fört stora resultat, Vad beror det. ta på? Jo helt enkelt" därpå att de "ständigt upprepas... - "SA" skulle det även. vara med kattpropagandan, Det måste 'skri- vas I tidningar och predikas 1 fö. redrag och radio tills det ingått 7 i allmänna "medvetandet att. kat- ten är: ett grymt rovdjur, : som man. inte' får, låta husera” hur "Det borde även kunna utges en broschyr till alla lantbrukare och villaägare: på landet, värl dessa uppmanades ått göra sig äv "med sådana katter som inté näåller” sig inom gårdens hank och stör, ”samit för länge, "då. de yngre inte är 5 farliga i markera, om de ens gå dit; Vidare kunde igångsättas. en landsomfattande ' affischkampanj med motiv. från kattens Jägarba-] - +. I den nämda "broschyren borde även lämhas råd angående; effek- tiva” råttutrotningsmedel, ' vilket kanske 1 sin mär kunde bidraga till en- decimering .av kattstam- men, De flesta lantbrukare häller ju ' katter enbart för råttornas skull, 'det finns ju även en ”rätt- plågar. = cv : NO :"Propagandan mot dessa , skade och -resultatet har ju glädjande råttorna på landsbygden. torde dock 'bliva svårare, men att er- sätta kattens råttfångande med kemiska. medel borde inte vara ogörligt” oe om kattskatt. Det. blev; ett' fas NE Ela. N förhindra "olyckor. vid, it ättast. undvikes sådant ger att ;skära eller krossa de"; ; åtörsta. knölarna ' men . .oftast i gaknas, sådana anordningar, : Om”. nb t krossa 'den,' där den'sitter, vil- r.: en smärtsam procedur; ..; för djuret och inte helt riskfritt . för ägaren, "5000 4 / Smågrisnotering. Å - Smågrisnoteringen "från Sve- riges : smågrishandlares' riksför- 4 re kr 5:— pr kg t, o. m. 20. kgs. medelvikt. och kr 2:50 för vikt : däröver, ' Premiegrisar.. klass 1+-;- från - veterinärkontrollerade :be- - sättningar "betalas med ett.till-:- 'f läggspris av kr 3:— pr st... Tillgång god. Efterfrågan god. an : bund "är från den 22/4 tills vida-.«:;”. MAR ett djur sätter en potatis i hal=... cv t-|sen kan det' bli nödvändigt att att man inte skall behåila en Katt | djur är. dock så mycket utbredå NN inom, både städer och samhällen nog även visat sig. Att: utrota |. Ldklnde lätt. går a ; bärgningen med: .DIO. . "EQDERHISSAR (Med växellåda "koljebad) eri 1 bråd skörde” - tid ärdet tryggt med en DIÖ-. - hiss i Iadan. 3 > Brost vid Sutem AAA ” Se moddelande or 1005. FILES LANTMANNAFÖRENING. FH Wallberza ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.