FeyryfrtyvyYyrrtyYY vr very NENEEE vrevrereyrYvY te säden Prenumerera LAHOLM VILLM veta vad som händer 1 södra : Halland? , : då på ortsorganet - S TIDNING Yyvryyryryyvyfyrevy ve "FREDAGEN DEN 26 APRIL 1957 , | - . Lo [ di $ TIDNING (=E —T - RA . = En miljon bilar iSverige vid "slutet. av: 1958 ; Bilhandlarna räknar med att kun- na sälja 110.000 nya personbilar under loppet av innevarande år, De väntar alltså en minskad efter- frågan jämfört med rekordåret 1956. Då såldes 131.000 personbilar. Den verkliga ' ökningen av bilparken förutses emellertid stanna vid 75.000 Ungefär 35.000 förkrigsbilar faller bort genom skrotning. : + Håller bilhandelns beräkningar streck kommer Sverige vid slutet av 1957 att ha cirka 925.000 bilar. I: dag finns 'nämligen omkring 850.000. Den exakta uppgiften över antalet bilar vid 'det senaste års- skiftet blir inte klar förrän om ett halvår, oe Klan ; Fortsätter bilanskaffningen Isam- Världens största == ma takt även undet 1958 kan den - g IA Mmiljonte svenska bilen räknas in mot ' slutet av . nyssnämnda år, |X kommenterar tidskriften Vi"biläga- re. Tidigare prognoser har förut- sagt att miljonstrecket skulle pas- Beras först år 1960. ' >: För att bilverkstäderna skall kla= ra "den ökade reparationsvolymen måste omfattande rationaliserings- arbeten vidtas, Just nu finns bara en -verkstadsarbetare på 43 fordon « Om man räknar med bilar, trak- torer och motorcycklar, I början av 1960-talet tror bilverkstäderna ett det bara finns en arbetare på vart 55:e fordon, 'Det låter- av- skräckande, men i USA klarar man sig .med en arbetare på 80 fordon tack vare, långt driven rationalise- I — , + Bilisten: — Jag skulle gärna vilja pen. Hol H ersätta er för den överkörda tup- ..;7— Bra, kom då hit varje morgon "klockan fyra och gall. é Aluminium '— 4 Aldrig mera von: "William Pe 2-år, Galena, Ala: ka,:stod inför ri anklagad för a ha smisshandlat hustru. Han fr kändes och I glädjen rusade han bor till jury "för: att.tacka för utslaget TY Jag ska -aldrig slå henne raer ichans, sc . , I metall'som man :: kan”trolla” med I STOCKHOLM (Press) > > "Reynolds,'en av de tre stora I ame-. rikansk - aluminiumproduktion, har nyligen startat en specialfabrik 'för de all 3 för byggnadsbranschen — skolor, fabri- ker och kontor, Produkti i i det hy " Fö å kull, skoll man inte till Amerika för att finna ”världens största”, ty när det rör sig För et sänd ationel det inte någon större än den 35:e internationella mäs- om en inter Ut utställning, ror här. Förbi denna vackra plats förel FÅ k, "san i Milano i Italien. Inte mindre än .13,500 verksamheter från 45 olika länder utställer sina va- ällni : man till vars h ses i bakgrunden . ' Social-Sveriges | i» dörr är stängd | Sverige. De har betytt och bety- "> för utlänning? Vid årsskiftet fanns över 135.000 anställda ' utlänningar och mellan 5.000 och 6.000 egna företagare i der. fortfårande mycket, för den svenska arbetsmarknaden, Men välfärdssamhället är inte villigt att ge dem samma förmåner som svenskarna, trots att 'dessa utlänningar betalar skatt från förs- ta avlöningsdagen, Sjukkassa och datum” = en dag för sent kan be- tyda 16 månaders väntan på dessa irmåner. Landet lider brist på tekninker men en utlänning, som vill studera, kan inte ens få ett studielån om han inte är svensk medborgare, skriver -"Arbetsgiva- ren i ett specialreportage från Väs- terås, där 35 olika nationaliteter är representerade vid Aseas kontor och verkstäder, Totalt finns där cirka 4.600 arbetare och 4.000 tjäns- temän. Nu finns bland dessa 11619 lä (alltså icke-skandi ver), av vilka 928 är arbetare och 289 tjänstemän, Spinnsidan före- träds av 296 arbetare och 106 tjäns- temän, : Det är nästan uteslutande fråga om yrkeskunnigt folk eller i varje . Majblomman En kvarts miljard sålda Maj- blommor och en nettobehållning på över 30 miljoner kronor är det vackra resulat av 50 års verksam- het, När Beda Hallberg 1907 kom på idén med Majblomman, anade hon säkerligen inte, att den skulle falla i så god jord och sätta sådana spår efter sig, Dess insats i kam- pen - mot tuberkulosen har varit mycket . betydelsefull under . de gångna åren. . ns s Majblomman fyller alltså 50 år, och den är livskraftigare' än någon- sin. Den har satt sig ett högt mål före, och det går nu ut på att be- kämpa folksjukd Med detta jernt gick in.i tobaksaffären. på hörnan och jag fortsatte fram till den lilla grinden 'som ledde in till den förvildade trädgården där huset 2 CA Na Av Ossie Sandel nn 0 folk skulle prata om oss, Jag var glad över det och faktum är att jag den sista tiden faktiskt hade fått en del ångestkänslor vid tanken på ål- vi bodde i låg inbäddat i en Ijuvlig grönska, Ett ögonblick :senare blev jag stående med”näsan doppad ner i en lilafärgad syrenklase i busken vid husknuten. Väl inne i-den trånga förstugan visste jag att husets övriga två familjers lördagsmiddagar skulle sticka mig i näsan, Bernt och.jag hade "två små rum "och ett. ännu mindre kök på husets vind och mat- oset ' från 'bottenvåningen,. trängde ibland :upp genom golvtiljorna, Bernt höll alltid för näsan när han. passe- » [rade förstugan 'och jag bad för mig "Vi delade min 'bostad, Var sitt rum hade vi och även om dörren mellan dem stod på glänt när vi lagt oss för natten så var det.oss totalt lik- giltigt. Vi var som bror och syster och någon enstaka gång slank vi in på någon: bio tillsammans men vi gick lika gärna ensamma. tt . Sista, tiden hade jag dock ibland änt mig. irriterad av hans närhet, och mer och mer började jag undra om vi varit riktigt på det klara med vad vi gav oss in på när vi gifte oss. Ett förnuftsä Jo det lät hur själv att inte fruarna And och Klange skulle få se honom i den si- tuationen; De var ju så hjärtinner- ligt snälla och vänliga och jag tyckte inte om att såra min omgivning. De hade känt mig sedan' jag var näv- stor, som de brukade säga. Mor och jag hade bott i de små 'vindsrummen å långt tillbaka jag kunde minnas och när mor dog bodde :jag kvar, När Bernt och jag träffades och så småningom gifte oss hade vi' behål: aktuella programmet kommer att uppgå till 600.000 kg. och bestå av fönster, jalusier, : dörrar : och vägg-, konponenter, berättar industriv Inin« gen Norden, vo oa ct I En ny produkt: blir fabriksgjorda, standardiserade paneler för skolväg | gar; en mängd skolor skall byggas I USA, Kontorsmellanvöggar av alu- minium tillverkas också av Rey nolds och andra fabrikanter, H En intressant konstruktion 1 alu- minium har gjorts till en inomhus- bana för kapplöpningar, Det: böjda taket, av al den och även om jag för- stod att Bernt inte trivdes så gott så fick vi vara glada över att ha tak över huvudet, =. coon tia Pe Jag hann att sätta över kaffepan- nan och duka ett inbjudande kaffe- bord innan Bernt kom upp. Jag såg honom stanna vid syrenbusken och Precis som jag doppa näsan i en dof- tande blomklase. Hans stora seniga händer tog så försiktigt och ömt i den, Jag kände ett litet sting av avundsjuka inom 'mig. När, tänkte jag, när ska han någonsin ta i mig så där? När ska han över huvud in- tår och utan pelare, skall täcka en rektangel som är 420 meter läng] 324 met. bred och som mäter 75 met, från marken, En sådan konstruktion kan göras endast i en metall som är så lätt som just aluminium, i I ett annat projekt får en 34 vå- ningars skyskrapa en . exteriör i guld-aluminlum, Ungefär 200.000, kg. aluminium har eloxerats så att fär. gen kommer in i metallen i stället för att ligga på ytan, För närvarande går ungefär 20 Proc. av allt aluminium som produ- ceras I USA till byggnadsbranschen. Stora framsteg 1 konstruktioner och : färgning av materialet gör att man kan förutse ytterligare ökad avsätt. ning. : - S Sverige och SAL omövrade andra Plats i flygvärdianetävlingen genom blonda Carin Qvarnström från Väs. tervik — på bilden, & av världens flygbolag var Yepresenterade vid täv- lingen om titeln "Miss Spirit of St Louia”, som hölls i New York. Se pers gick till 21-åriga amerikanskan Jo Annete Borseth från det ganska "okända flygbolaget Norih Central re åirlingg, ot kh se att ett äktenskap som vårt är van- sinnigt. Ja just det! Vansinnigt var just det rätta ordet, Och det var inte bara hans fel, Vi var lika tokiga bå- da två, och när jag ibland, som nu, tänkte på vårt äktenskap tyckte jag "latt det var rena idiotin. Bernt satte sig tillrätta i soffhör- nan och jag 'serverade oss kaffet. Jag tittade på den lilla bit av hans huvud som stack upp över afton- tidningens kant och hade mest av allt lust att dänga kaffepannan i skal- len på honom, - - : : "Jag har serverat kaffet, Bernt”, sade jag och satte ifrån mig pannan på den lilla kakelplattan som jag placerat på bordet. Han sänkte tid- ningen och mumlade ett tack. Jag läppjade på kaffet och försjönk i en larvig veckotidningsnovell. Jag låt sades i alla fall-att jag gjorde det, Wlmen mina tankar kretsade omkring vårt äktensk 1 bra' som helst men fyllde det allt? Nej, jag förstod det nu och jag bör- jade oroa mig för framtiden. Kan- ske skulle Bernt en dag också kän- na som jag. och önska att han ald- rig träfat mig: Kanske skulle han träffa någon kvinna som väckte hans hjärta, om han nu hade något för- stås, Tanken på en annan kvinna fick mig att darra. Jag var nog när allt kom till allt kär i honom. För- gäves försökte jag slå bort de där tankarna, Jag ville inte älska ho- nom! Inte så som man bör älska mannen man gift sig med och ändå var jag på väg att göra det. Alla våra krassa och förståndiga förnufts- skäl till trots." tet H i "Bernt var genuin söder-pojke, åt- minstone talade han som en sådan. Ibland tyckte jag att det lät som en väl inlärd läxa och jag försökte att få honom att använda mindre slang- uttryck, Det var som om orden och dialekten inet passade ihop med hans utseende. Han var lång och bred- skuldrad och hade ett magert ansik- te med isgrå ögon under en blond kalufs.' Han gick en aning framåt- lutad och hade en viss tyngd i ste- gen. Nej, Bernt passade inte ihop med sitt sätt att tala. Ibland kom jag på mig själv med att undra vem han egentligen var. Han talade ald- rig om sin barndom mer än i flykti- ga ordalag och hans föräldrar var döda sedan flera år tillbaka, Några syskon hade han inte och några släktingar i övrigt tycktes han hel- ler inte ha. Vem var det jag gift mig med egentligen, undrade : jag" och kände mig olustig. Men när jag möt- te blicken ur hans lugna och goda ögon försvann min oro och jag var glad över att vi hörde ihop även om det bara var på ett sigillprytt pap- Pers fog MN ga ts ” a ”Vad har du tänkt att göra på din som en hökflock över en hönsgård. > Bernt 'och jag hade träffats på firman där vi båda var anställda, Jag som expedit och han som lager- arbetare, Att vi börjat sällskapa ha- de mera berott på rena tillfällighe- ten än av att vi kände oss dragna till varann, Vi trivdes ihop, men me- Ta var det inte. Inte för någon av oss, Båda hade vi fyllt 35 år och var så att säga gamla och förståndiga och så hade vi en dag börjat tala om ålderdomen och ensamheten som föl. jer med den för dem som är ogifta och saknar anhöriga, . "Det är i alla fall trevligare att va- fa två”, hade Bernt sagt, även om man inte älskar varann, man har ju pi alla fall och vänskap häl. er Hog längre än kärlek nä kommer till kritan”, . mör det "Ska det där vara en vink om att du och jag skulle hålla varann säll- skap under ålderns höst”, hade jag Svarat och skrattat. ”Nej vet du vad, jag är redan ett glash och det » sade Bernt och lade ner "|sin tidning, ”Du skulle väl inte ha lust att följa med mig? Jag har be- stämt mig för att resa ner till Sörm- land, och vi får ju semester samti- digt". i - "Egentligen så har. jag inte tänkt På semestern alls”, svarade jag, ”men jag följer gärna med dig om du vill det, men vad ska du i Sörmland och göra?” st : ”Ah, inget alls, det är bara så längesedan jag var där”, kom det en smula kort. ”Egentligen borde jag ha rest dit för längesen, men det har liksora inte blivit så”, . : ”Hör du Bernt”, utbrast jag, ”du vet allting om mig, så gott som i al- la fall, men jag vet inte någonting mer om dig själv än vad jag själv har listat ut. Har du släktingar där nere i Sörmland eller är det något annat som drar dig just dit”, . Bernt såg på mig och hans blick fick ett drömmande uttryck, Hans ena hand grep varsamt om en Sy- renklase i buketten som kafeb intresserar mig inte ett dugg vad iom skall hända när jag blir gam- "Ena den jag blir det”, re ”, skrattade han tillbaka, Jan vi ju flytta ihop! VI fortsätter senare Bernt ville inte stod på och han log inåtvänt in- "EN an Svarade mig. ej, du vet ingenting om mi; det har liksom inte blivit Så att och haft tillfälle att berätta dig heller.” som ban sade, Och ban ville Inte att klokare i att gå våra egna vägar hä- danefter”. Orden halkade ur mig och jag hade lust att bita tungan av mig. Jag begrep med ens att jag inte vil- le leva utan honom! Att jag älskade honom, precis sådan han :var, och jag brydde mig inte ett dugg om vad han upplevt eller vem han varit in- nan jag träffade honom. Jag kände att mina' kinder färgades röda. och jag hade svårt att möta hans blick. ”Du har rätt, Ingrid, vi var nog snurriga båda två när vi ingick det här äktenskapet, "men ser du jag trodde att du så åni: skulle : | farna sköter sig utmärkt och :har fall utläl med verkstad: na, Man är överlag nöjd och belå- ten med detta tillskott till arbets- krafter; huvuddelen av utlännin- växt väl in i sin nya miljö. A Det finns de som påstår att ut- lä i di i arb k- naden och har förtur i olika avse- enden, tex ifråga om . bostäder. Denna uppfattning är mycket fel- aktig, konstaterar kurator Bertil Juhlin vid Aseas sociala byrå. I själva verket förhåller det sig oftast så att en utlänning med glädje tar emot en bostad utan alla moderna bekvämligheter sedan hans svens- ka kamrater, som stod i tur före honom, tackat nej' till bostaden ifråga. es or Men det är några saker, som ut- komma självmant till mig. Jag me- nar, att du skulle börja älska mig om jag bara lät dig vara ifred, och det har jag väl gjort, fast det varit svårt många gånger. Vem jag är, undrar du? Snälla Ingrid, jag är visserligen född här på söder i Stockholm men jag var bara en månad gammal då mina ”förlädrar återvände hem till gården nere i Sörmland.”. oi -- " Jag lyssnade ' på ' helsgänn, Det var en helt annan klang i hans stäm- ma än förut. Han var inte söder-ki- sen längre och jag tittade på hans händer "som varsamt smekte blom- klasen, Det var trygga händer — händer skapta för att arbeta med jord och djur och växter. Bernt var bondson! Jag begrep med ens var- för jag inte tyckt att hans sätt att tala passade ihop med honom själv och hans sätt att gå, Bernt hade fått rytmen 1 stn gång bakom plogen! Som i en dröm hörde jag honom berätta om gården han växt upp på och om hur hans far blivit tvungen att avstå från den, Lurad av någon som kallat sig vän och som sedan svikit, Föräldrarna hade följt var- ann i döden så gott som. Sista halv- året de bott kvar på gården hade va- rit hårt och fadern hade en dag ba- ra fallit ihop ute på tunet, Några månader senare hade moderr också dött och Bernt hade varit ensam, Så hade han lämnat gården och rest, till Stockholm. Husgeråd och möbler ha- de han placerat på en vind i en granngård "och en dag skulle han väl hämta det tillbaka, Ställa de kära gamla sakerna på samma platser där de stått förr. Han skulle köpa går- den tillbaka, det hade han lovat sig själv, och den dagen hade ru kom- mit efter elva:långa år. Han hade sparat allt han kunnat och nu hade han nog för att kunna lägga den "som fordrades' o resten skulle han nog också klara. Det var bara det, att han inte visste om Ingrid ville. följa honom. . Ville hon inte, ja då, fick det vara med gården; -- : "a "Jag älskar dig, förstår du, Har gjort det hela tiden, men du har all- tid varit så där self-made och stor- stadsaktig på något sätt, så jag har faktiskt inte vågat säga något. För att hävda mig måste jag ju tala sam- ma språk som mina kamrater i job- bet och försökt att vara likadan som dom i mångt och mycket. Fast som du vet så är .jag inte tilltalad av spritfester och sådant, så jag har blivit knådad åtskilliga gånger. Nu vill du att vi ska gå åt skilda håll! Ingrid. Du måste väl ha förstått att jag älskar dig”. . Det snurrade runt för mig. Jag ha- de en känsla av att taket störtade över mig och att jag sedan for iväg Uppåt som skjuten ur en kanon. Se- dan stod allting stilla och det var ba- ra mitt hjärta som hotade hamra sig Väg ut genom revbenen, =” Jag kände hans trygga händer om mina egna och jag kände något salt och vått strömma nerför mina kin- der, Jag grät och lät mig dragas in i hans famn. Jag slog armarna om hans hals och snyftade mot hans Solveig medlem i damlandslaget Till den diska dart. ch |gar Mmm, som inte kan ta hänsyn lä har besvär med, fort- sätter” kurator Juhlin; Anländer vederbörande till Sverige före den 1s ber och blir talssk ven i november, så får han sjuk- kassa och barnbidrag först från och med årsskiftet, Kommer. han. efter det ”mekansiska datum” kan han få vänta ända upp till 16 Tore) ri- för att få dessa förmåner! (Teore= tiskt sett finns en möjlighet a / klaga ' hos länsstyrelsen). Det -är kommer i en besvärlig situation då han inte har någon sjukförsäk- ring, En reform i detta avseende behövs säkert så att alla utlännin= gar, som får arbetstillstånd genom arbetsmarknadsstyrelsen och utlän- ningskommissionen, på - något sätt sjukförsäkras från -och med: den första arbetsdagen, .. ss » Utlänningarna har Hkellef inte svenskarna, Vi får inte glömma att när vi väljer utlänningar ge- nom den systematiska rekryterin=. gen utomlands så väljer vi yrkes- kunnig personal. Var och en har kostat sitt hemland mellan 20.000 och 30.000 kronor i uppfostran och utbildning. : Detta belopp besparas vårt land, som omedelbart kan ta ör ge dessa utlänningar en viss möjlighet till vidareutbildning ge- nom tex stipendier. . + . Med nuvarande bestämmelser har utlänningar små chanser att: få stipendier : och . där möjligheten finns blir han ofta helt diskvalifi- cerad på grund av poängberäknin- till de i hemlandet förvärvade kun- skaperna, Skall han studera vidare får han därför själv svara för alla kostnader, och då blir det oftast fråga om tröttsamma kvällskurser. axel och blodet rusade som ett ex- presståg genom mina ådror. ”Bernt”, snyftade jag, ”Bernt, kan vi inte gifta oss igen och börja på nytt? Jag är inte alls storstadsak- tig, jag är inte ens född här i Stock- därför klart att utlänningen oftal.. samma utbildningsmöjligheter som : deras tjänster i anspråk, Vi bör|. ord avses de sjukdomar, som genom sin utbredning och farlighet i högre grad utgör ett hot mot folkhälsan, mot medborgarnas liv, hälsa och såldes därtill nära en halv miljon stora blommor, bilblommor; Detta gav. ett netto, på betydligt över 2 Å | miljoner kronor; Om varie invånare 1 Sverige köpte två små: blommor” och varje bilägare en stor blomma,” skulle intäkten i'det närmaste för. dubblag, . : ” Årets affisch, 'som naturligtvis går” i jubileets tecken, är resultatet av. en pristävlan, Den: är utförd av konstnären Jörgen: Lindgren, Le=-' rum. ' a ben Bland de många sätt, på vilka Majblomman " gör sig påmint vid 50-årsjubileet, märks en journal. film från Förstamajblommans harn= koloniverksamhet, från” st metillverkningen etc. Den är inspe- lad av Svensk Filmindustri och vi- sas på biograferna veckan 22—28 april, . . Arets motto: minst två små blom- mor på varje rock. och dräktupp=- slag och en stor blomma på var= je bill : ee — 2 Uppriktighet gör den obetydli= gaste människa värdefullare än . den mest talangfulla hycklare. : SPURGEON. Kvinna bortfördes, inlåstes 105 dygn i bombskyddsrum 3 LONDON (TT-AFP) ' Polisen i London räddade pa ånd. en ung kvinna, som p 3, zool ar lighet. I denna t var tuberkulosen länge folksjukdo- men framför andra, men det är den inte längre. De reumatiska 'åkom- morna, hjärt. och kärlsjukdomarna, kräftan och polion tävlar nu med tuberkulosen om 'tätplatsen bland: de fåror, som kräver särskild upp-| märksamhet av folkhälsans vårdare! Och det är här Majblomman - vill göra sin insats.” or Majblomman åtnjuter stor bevå- genhet., Det .visar klart det redo- visade" resultatet; År från år. har försäljningen ökat, och i år, jubi- leumsåret, hoppas man på nytt re- för 14 veckor sedan bortfördes och instängdes I ett gammalt | bombskydd 4 förstaden Lewis- " ham, ta Den 28-åriga ' flickan; Marjorie . Jordan, lyckades sticka ut en pap- perslapp med bön om hjälp ur sitt underjordiska fängelse. Lappen hit- tades av en kvinna som bodde i närheten och" denna. underrättade polisen, som släppte ut fröken Jor- dan. Hon hade då' tillbringat 105 dygn i mörkret, Pet Fröken Jordan, som är föräldra- lös, sade att hon' natten till den 8 januari väcktes av en 26-årig man, kord.".Centralkommittén för För-|John Bridal, som tvang henne att stamajblomman och de över 1,500 klä på sig och förde henne med sig Iokalkommittéerna tar särskilt kraf-'till luftskyddskällaren där han lås. tiga tag i år för att resultatet skall|te in henne, .' ” ee bli gott, och de kan säkerligen täk- Bridal själv, som säger. sig vara na med gensvar från köparna — uppfinnare, påstår att fröken Jor- hela svenska folket. vs 'Över: 7 miljoner ..små 'blomnrior dan lovat hjälpa honom med hang = ” experiment och frivilligt gått med säljs numera ' varje år, och i fjol på att bli inlåst. "> &v minnesförlust. H i I U SE +— Någon spred u H ett rykte att lejo- eo net kommit loss. i Och nu har ingen > "tid att kasta mina : : = Taxi, fröken? — > Tyngdiyftaren, Pappa, titta — vad jag vann på H för cs nöjesfältet. -. På tala lite extra för in i — Tänk sån otur — Aha som köper ' : 2. 0 vi har. Jag "som, den här cigarrett= =... «= Nej, I det för- . höppats vinna en tändaren "får en-'- = x flutna. ; Jag lider - väckarklocka, ; 1 ask tändstickor på köpe bor — Dagen till ära ' ska jag bjuda dej : på middag, älsk- Ni får nog bes om spådomen för nå kommer . att ' bil gift med en mils 5 -;: Jonär,. holm utan i skärgården fast jag först blev skriven här av någon anledning. Jag var så rädd att du ville gå ifrån mig, det var därför som jag sade det där om att skiljas, Ville liksom vara först, förstår du”. oe Da . Bernts armar tryckte mig hårdare intill honom och jag borrade mitt huvud djupare in mot hans axel, ' ”Då älskar du mig i alla fall”, hör= de jag honom säga och jag snyftade att ingenting betydde ett dyft för mig bara jag fick ha honom kvar och följa honom till hans fäderne- möta dem, Det käns så underligt att |ri nu bott i tre år är vår egen. Att de grå hårstrån som lyser emot mig varje gång jag ser mig I spegeln in- 1e oroår mig, Jag är inte rädd för|S i pen i Finland 31 maj—2 juni har ut- tagits: Solveig Gustafsson, Falken. bergs TK, och Gudrun Rosin, 5. [med Ingrid Eggert, KI; M kapten och zesorv, TE, som Jag, ABdt rr n - för åld Jag ju inte ensam och jag har två män- niskor som älskar mig och som jag 5 brukar fråga li 180: farande enorm; och b d tionens ekonomiska - aspekt . vållar myndigheterna bekymmer, fastslår |i tionell bakgrind. Uppgifter och siff- Asien; Fjärran Östern, Levanten, Nord- och Latinamerika och öarna är | utvecklade länderna finns det stör- sta antalet familjer som icke har tak "över huvudet. Bostadsbristen odon nad 23, världen med högre el t, Bostadsbristen i världen är fort- familjer. "bostadsbristens offer utveckling uppskattas till minst 30 dok 'oduk: Ett överväldi- gande problem, som myndigheterna de flesta länder kämpar med, är gård, en nyutk FN- dning, Det äder till de ob dlad kande mor är en liten handbok på 60. sidor| hällsklasserna,' — e.. RNE Bernt kommer gående över tunet | där. bostadsprodukti ktuell Största delen av bostadsproduk.' och på hans axlar sitter en liten Poj- or har hämtats i Europa, Afrika, Stilla havet. : I runt tal 180 miljoner familjer aknar i dag bostad; ej de under- de ind sam- aspekt granskas mot en interna-|tionen i dag genomförs med hjälp av offentliga lån och ett av de problem, som uppstår, i samband därmed, är den stora skillnaden mellan den räntabla hyran och den socialt genomförbara. Därtill kom- mer skillnaden mellan hyrorna i lägenheter som byggts före kriget och dem som uppförs i dag. Dessa problem ' har lett till att en allt större del av ansvaret — och de a av bördorna — när det . — di gäller bostad duktionen i värl helhet har. överförts till a myndicheterna, "oo. en som FYRIS PEPE I YYEYYYTYYYYYFTYVTYYTYYYYYFTYY TTT yYrvefeereytT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.