"den 20:epri! När el 1 Finland tänder man midsom-' märeldar; "i. norra och mellersta "+ Sverige 'valborgsmässoeldar men "-1'södra. delarna av landet tänder : " man 'påskeld. Det har sin prak- tiska förklaring. Det är möjligt att | eldarna har någon gammal hed. niskt symbolisk betydelse. Men så som jag minns det som barn var. det inte fråga om trolltyg och häx. bål eller något liknande. Det var ' ? så'enkelt och naturligt. Man brän« de' upp allt det vinterns :skräp so; "sarhlats kring gårdarna. > ”, I'min barridom hade man får till husbehov-på alla gårdar. Och det .. hörde till att fåren skulle ha tors : "kat löv och inte bara hö till vin- "terfoder. Om somrarna: fälldes as-" och'storbladiga: björkar när. len” blivit: så" mogna! att: den" . "Beska'vårklibbigheten' lämnat den . ”"”ock "de" kunde "våra begärliga för fåren, Vanligen brukade man hjäl... " på$ åt ilbyarna.. Man tävlade..om att' hugga mést lövkärvar. Och när” lövl iktsdagen: var slut låg de av- : skalade träden därmed grenarna ”sort'nakn: e te.'om "det goda lövet. ef tten stod alltid upp och plocka "ren av fåren, Sen kårtades de nakna.kärvarna ut i en "hög: på "ladugårdsbacken,. Den " - högen kunde' bli. ganska stor. Där hamnade också den plundrad julas »' granriset vid förstukvis« det ”blivit"utslitet.: Och 'in-=" arsåviden : började 'drog "man ” ut allt det där riset på en åker: för att brännas, tillräckligt långt från skog och hus för eldfarans nad vi ishö + d skull: I den det darna tändes :. gda till torkning, ” Jen som ett lätt dis. Men det.:var ”. ljuvligt att. äntligen” ha; fått rent rven kunde träs ' någon fara för skog eller gård. Bar- "nen fick inte ta helgdagskläderna På sig innan brasan brunnit ut, De Sprang i röken och gnistorna och | "lekte som barn brukade göra och trodöe att hela tillställningen var anordnad för deras nöje. I verk- ligheten var det för att få gården ren och fin till påsken. Den var en mycket större högtid 'då än nu även om det inte fanns Påskris eller. kortsumerades 'så omåttliga mängder ägg som nu sker, Påsk- risen med-deras lånta fjädrar kän. de vi inte till. Hos oss hade björk- kvistarna verkliga" levande löv, som ' visserligen" drivits. fram" en ' smula tidigare än naturen kunde göra men som. i' alla fall doftade och var. äkta. Och "kom inte pås- ken allt för tidigt hade Påskliljor. . Na slagit ut, PETRA "På de nykrattade gräsmattorna gräs. Alla spirade vårens gröna.” fönsterrutor var: putsade 'och"allå vita gardiner i stugorna nystärkta. "Mor hade lagt på sina bästa: mat- tor och förstubron var renskyrad. Det doftade fränt från fårriset och det andra skräpet i påskelden,. Rö ken låg över markerna hela kvi omkring sig. Det var en stor kväll när allt skräp i den egna gården, "den egna byn, den egna socknen och i alla söcknar Småland runt "eldades upp vid en gemensam tim= "me, Det gamla var förgånget, Det nya var rent och friskt, -. = "MA = Hur ' skulle det yara; med lite 'Påskeldar nu? Jag menar inte bara eldar där gårdens "skräp. brändes -upp och där kvickrot och mossa "från trädgården förintades " utan . där det gjordes en riktig general- in allt av skräp som gården - ville bli av med och löv och. annat som r;öfsades "hop: från -trädgård och gårdsplan, till påsken: Det blev en "ganska stor. hö; "Och. när den ' bleka” värskymningen . lägradeé sig - över : byarna påskaftonskvällen tändes ögarna få. Varje gård hade "sin och: det hörde till att - barnen i huset gjorde vad de kun- de föratt deras påskeld skulle va= - tå störst och flamma högst. +: i Hemma hos oss kunde .vi se hur eldarna tändes i byarna runt om-" kring oss både i öster och väster: tädning på allt skräp i hjärta och "sinne, i hem" och land, en påsk- eldsceremoni för hela världen där man brände upp hat och groll och misstro och annan ondska så att världen. kunde 'ligga : grön och Snygg med städade hus och gator och tomter. Tänk om man er påsk- ; dagsmorgon skulle kunna säga -a allt det gamla var.förgånget, att nu var världen ny. och vi själva | "nya. Nu; skulle det. bli frid och försoning, samarbete och förstå- else, Nu ska svärden ,smidas till plogbillar och andra nyttiga red- skap och allt krig med storm och ' Beriktigande » > Värden på hotellet rusade fram ' till en av. gästerna. och sade. - Jag har fått svåra klago- mål På er. Portiern berättade att ni hade somnat ifrån cigarren och satt eld På sängen, : . - : = Det var lögn. Det var eld i sängen när jag la migt int Statistiska central känt följande i Benstorp, Åspeström, demark, Grepp "men i Ilbyrån har god- namn som släktnamn: Alkbrand,. Annbrink, . Bogelid,” Centerström, d Gamdal, Gliding, Grepp, Hidemo, Jungblad, Kanljung, Lax- Noting, Palmelind,' Planebrink, Parbrink, Savegren, Tedeborn, Ade- rpan,, Donvall,.; Dragestam, ..Teréus, Brunevik "och Gyltell na KET JA olika orsåker blev. det avslag Baumån, -Ernsid, ”Hachon; Loftry, Relief," Nevin,” Ailefors, ”Ailemark, Åileryd, Fergeus, Ingvö, Jeijedahl, deij mo, Sannådal, Bannåskog, Ke- sing,..;Caspe, :; Råsenby, ' Hellerts, Centler,' Sjöbo, Donvald,. Grabefelt, Grabestam och Carltén, >. «| - 4 bl SN va - "Ugh; 'sa den Bee FN 1— Ugh, sa: hans lilla squaw. sä-dep' store indianhöv- hans lilla squaw. ené :Wachs "stenograf- i: Phila- e Relief Hå i föliande narhoförslag: Hållstad, | store: indianhöv- Tr n kungliga operan, Vises drottningen sta dag "väg till föreställningen. a esökte drottning Elizéx, där "en "strålande festföreställniig i sällskap med president. Coty 0-årsmigine — Mikael Agt. SN [Yen Anders Österling, Akademiens Förtroliga stunder ERNnenN å SSITUgSForRRseha Ao EoNTeN: en ENE > >< SAGT: och CKR VET SS . Det finns ej slune vå förslitet, + &O0m ej bar barnaögat kärt, + det finns ej barn, om än så lite! som ej är millioner värt .. . NT C.V.A Strandberg En gång lär Karl den tollte en- , 48 år till ”Pluto”, Aka- må emiens ledamöter äro f. n, 1) riks- rskalken Birger Ekeberg; 2) riksarkivarien Ingvar Andersson; 3) professor Henrik: Samuel . Nyberg; 4) författaren Sigfrid Siwertz; 5) professor Henry Olsson; 6) 'vakant efter författaren Sten Selander, död april 1957; 7) författaren Hjalmar kvist; '9) <professor. Ture 'Johannis- son;.10) professor Fredrik Böök; 11) författaren Eyvind Johnson; 12) för- fattaren Bo. Bergman;: 13) -författa- ständige sekreterare; 14) författacen Per. Hallström; 15) författaren Har- ry: ' Martinson; 16) professor Elias Wessén; 17) 'generålsckreterare Dag fört i, Socialmi Andersson; u i "inrikes Nilsson; dl d: sänt: "finansminister: ; handelsminister: inister: Sigurd iastikminieter Ivar jordbruksminister:' 'Bern-| gård; konsultativa ståtsrå Allan: Nodenstam, Ulla Lindström, Lars” Eliasson ;.och. "Herman Kling, början av april för 400 år sedan ilade" en.. rad. slädar : genom Ingermanland ' mot Viborg, Efter den ridande eskorten åkte riksrå- det," greve ”Sten” Eriksson” Leijon- hufvud i 'den första, släden. I den andra satt ärkebiskopen i Uppsala, Laurentius ; Petri ' och "lutad ”mot honom ' en några: år: yngre; mar, biskopen 'i . Abo,' Mikael" Agricola. Herrarna var på hemväg från freds- förhandlingarna ''i Moskva, ' Efter ändlösa. diskussioner hade slutre- sultatet av -underhandlingarna bli- vit! gynnsamt för. Sverige-Finland, men den finländske. biskopen; hade utömt ”alla "sina krafter. och; han avled under hemfärden 'den 9 april, strax” efter det att slädarna kom- mit över på Finlands sida 0! grän» ge ' Mikael hörde honom predika reformationens nya läror, Många sekreterare "till :reformationes hög kvarter "Wittenberg för att han un der Luthers och Melanchtons egen ledning skulle komplettera sina stu. dier. 77 BR OT iTlett brev till Gustav Vasa från] Wittenberg . berättar. Mikael” Agri< cola om;att han hade inlett arbetet på 'en översättning av, Nya Testa- mentet till finska: Det var ett i avseenden banbrytande arbete ricola gav sig i kast. med. Någoi Y tryckt "litteratur "på finska” existe- rade ; över: huvud. taget inte; "och följaktligen inte heller några” fas nörmer för ett finskt: högspråk. Nå- turligtvis blev Agricola också tvun- år senare, 1536, sände Skytte sin 6 + | oerhört ståtlig prestation 0 ningsspråk. på -Agricolas tid. Utös ver sin. gärning som rektor. fort satte: Agricola" sitt' egentliga "livs- som "grundare: av : det -fins- kriftspråket. Sammanlagt gav der tio. å1 dåtida: trädare! 'T edan, 1551 förestod Agri- odla bis imbetet 'och tré år nare? mndes Vasa till bisköp i vistades hog, ku gel ålot - blev, in ullterg; 8) författaren Pär Lager. |. rhållanden > var 'detta', en]: ch vitt- "na, björn på Djurgården, dom inte 'ens felparkerare. 2 ag > Och så finns det något som kal; + Jag för ”Kärleksbilar" i vilka mäns :2v "niskor sitter timme efter timme > och pussas, Det säger vi ingenting .Om, i synnerhet inte så här års, ' och man har ju själv. haft bil i” många år, men är det inte roligare . . at! pussas en bit längre bort från 'stadens hank och stör, eller stank «och hör, som. jägmästarn- säg "Sigtuna, Öregrund och Norrtälje =". "är brå pusställen, Blockhusudden , .inbjud mera, till kollektivfolk. ” "Puss, inte ett dugg. romantiskt, Au > sitta i bilen. och pussas samtidigt ' som 58 andra bilister runt omkri "Att en mi oritet förföljes 2 majoritet är inte bara en polis 4ö 1 " Och den. är. inte bara .allmä - mänsklig; den äger "också rum'' - djurvärlden, Den år ett'speciallell : . av.lagen om kampen för tillvaron. ; . och om den starkares makt. ; (R. N.'Coudenhove-Kelergi) sa AN «En gåmmal .+ ikning Arstads. och Faurås härads / h . colas. biskopat: blev, inte. lång iTiden' var -tung. och orolig jTe' Årsta och :Faraos | Jag 'har lagat 4 nämdemiang. : " stollar. i; Ve6rden Jag har beströket deras beni1 rdössmy Köft verke å sneckrat ihob 2; törsebev hyå« nämdeniansstollar: .',' i lej ä « in»! och ”ämbetöts «många - förpliktelser Skogarna "var avverkade så att ” blodig klädnad vara. uppbränt och | delphia. Att. hon fått en chans att ser,” vt | [gen att skäpa nya ord eller åtminr. a 2 rå biskopens krafter. Det har) man kunde se långt på den tiden. ' förtärt i den renande elden. «= prova ”Andernas krona”, ansedd . Mikael Agricoolas namn hö till | stone” att ge' gamla ord en. ny, be=, 2 Ha bm "honcki attt han sor) 7 : "Barnen fick inte sköta sina eldar ' ; Det, mina vänner, det skulle: bli | som. världens dyraste juvelkollek- de' största i Finlands historia. Inté |tydelse, : eftersom :hari. för sin je om RN ' siälva,.Fädernäa" övervakade noga — en: riktig. påsl inar- sr don, beror, på att hon arbetar, för därför. ätt han var: biskop ock stats- belöversättning och. ör de: kyrklia Syr) g Martin. Luther H skö så inte : 33 Amerikanska ädelstenssällskapet, Naser län- | gå handböcker hän:skrev: behövde IC Martin, Luther att.de sköttes så att det inte blev ji er ; Märta Leijon - Som- + dagarné' öppnat en' utställ- nan, utan därför ätt mn Vara är ån religiös terminologi. Det. märk.|eller; Olaus Petri, Men hans djärva — - — CE - a åri i bestå lets religiösa reformator : och i de: en rel 2oBL, Det, n . ning, . - tt. finskt dö re nt ould plus 455 bikt som ”skåpade det finska skriftsprå- | liga är att det språk Agricola ska nydeningr skapande 5 ve tänt Å ; sg der av utsökt kvalitet, vägande mer ket och lade grunden till"den fins- pade ännu i dag i allt. väsenth da fr litteratur.” blev ivsverk g > jÄspling låg bra till för uppdraget, än "1.500 karat. Den är värderad. till! kä litteraturen," + "> fel focT, [ligger til grund för den mod fd ällsynt varsk tighot.” e JMen hr Skoglund har också länge i otii Mikael Agricola föddes någon gång | finskan. ' För de kyrkliga och - Re dan Mikael” Agri, vo stått i tur till att ”bli något", till- kring 1510 i Torsby i Pernå socken | ligiösa begreppen använde Ågrico- ER lägger tidningen: s7l "uns skll i östra; Nyland. Man vet att. hans |la både slaviska lånord, som ”redån | 16; - 25 ER : Han var på tal som landsh far, hette. Olav Larsson och av allt långt före hans tid förekom N - hans skrifter fick under hans It one u ding i- Västerbotten men tackade att. döma. var självägande : bonde, | finska munarter, och svenska lån Ud dn för dåtida förhållärdet stor - 4 osar FPÖ Ert on nej. Han ville icke lämna Helge- Pernå "socken låg då sön nu vid Lord. "De finska: orden. för bibel; e Om den vidlyftiga Bib« ; VÄINÖ TANNERS. VAL till de| andsholmen och dess möjligheter. én så" kallade. språkgränsen /och | präst och hedning, ran pap- boken;..som tgavs, utt finska: socialdemokraternas parti-| Han har kommit snabbt. fram. I | NR RE ONE EA socken "har | pi och" pakana är till. av sboken som ra ver ut stirj ledare” är ”uppseondeväckande' ur |. Sp år mån efekajde - "JalltidF haft' en' in lideles obetyd- slaviskt." urs rung, medan > kirks Fr att.den "dagligt en "sas flera" synpunkter." Han är 176 år SA som "ordförande i den so. lig” finskspråkig minoritet: Det" kö-kyrka, > Piispa-biskoj 1 finnas händer": fyllda och slog ut statsminister Fa=! suggor 5 ratiska andrak iär- | -| tänkas. att” Mikaels .hem var ivå-| offer, .synti-synd, helye: SIN : i gerholm, Dessutom kan valet .kan- gruppen, . Det låter mycket fint språkigt. I varje fall bör han redan | alla är'svenska lånord, = ske tolkas som mn fingervisning åt] men iet är en, rätt anspråk i som barn ha varit i. tillfälle att lära SRA SE ryssarna att inte blanda sig i rent| ställning. Hr: Tage” rlander är sig. både” svenska och finska” oc e C äv Nya > finska neg sgenneter: Handelstid- ter ot Para Iielen också pojke D Testamen tet gavs Ir för 1 Agricola gav ut var med ande l.: = ningen ä (fp) kommenterar: - SV riksda sseruppens "odare: Under : - a "i thilda! ei 47 53 Då hade Mikael. ne "Abo från n litteratur för folket, Det « Elva år har förflutit sedan han| TIXSSagsgrupp a ädde hr : Viborg för att utbilda" sig till präst ER ST återvämt så ktor för om etta . som . från , första "stund - tillsammåns ' med sju - andra" av] Erland h : framför ' allt hr - och det var i skolan han fick. nam- | Wittenberg 'och var re ; den Måod Så oörhört "betydelse 15 landets politiker dömdes. till. fän- Sträng "nonchalant mot. grupp= | ' sor b S VA RAR; net "Agricola, : åkerbrukaren. Mot nya skolan i po. Skolan, hade det Fn Med rätta står det:på Mikael dl ft för: kri ie sv | ordföranden; hr Skoglund. Den- Under”denna rubrik besvarar - |sjutet av 1520-talet flyttade Mikael |bästa rykte , till och med ir / SM 2 tpitafium; att: de böckor men han erkände sig aldrig skyl- ne. fick "icke komma: till ordal-en svensk legitimerad läkare '.| Agricola från Viborg till" Åbo, där huvudstad och många unga mn gricol: SE Då fiska var r « dig eller besegrad och nu ricer] förrän långt fram på eftermidda-|"- kostnadsfritt. medicinska frågor - han blev biskop Martin' Skyttes se- | sändes övervdit från: Sverige 'för. i z 2 ess mn he trana La gen och vid en tid då ingen lyss-|- frän släsekretsen.. 't + 2, |kreterare.: Till "Abo hade idå nyli- |sin utbildning.. Där: f ände Bland, "11 Vara att han tidigare i sam. | Made. cs Fö örse” a " lämplig" magic ärkilax åter- | annat också lära sig; finska," fö! nl idi lik: - lå snel EN ." Förse' frågorna med' lämplig | gen magister Peder Särkilax' åter. nnat också a sig. å : pan tatits tll nåder, den ga De AN mä nressant att se vad] > och. uppge helst ålder - 'sommit från Tyskland och den un- [vid sidan; latinet" var” undervi naste uppgörelsen är den mest|han kan uträtta il u "| ”oehskän .Det är givét att envar : j , öl ia. Ul är 'i första | depar Där behövs en man| Off: RT kenlne h , hand em följd av Tamers out-|som kan häva sig I statsrådskretel Mn reDen DOKTORN SVA- . ”släckliga ambition, ty även i den sen och framför allt mot finansmi- RAR och .sänd "dem till redak« : politiska exilen behöll han många [nistern, tillägger GP, ; : od konen Mg rg tt ji-trådar I sön hand, SneeTSTA TT: HEN NÄRMASTE ÅTGÄRDEN Kr ie han Hara tande Men - ankom- | är nu att ta reda på om de hittills- Va Aa a ; Fo er det också på honom själv att|varande regeringspartierna alltjämt Svar till ”Orolig 35 år”. Er plöts-. ; rättfärdiga detta' ordförandeval, [är villiga fortsätta samarbetet, samt liga svimning kan tyda på sjuk iom . ” inför: vilket partiet stod så tve-|på vilket sätt och under vilka för- men behöver ej vara tecken På dy- t att den idde vete-lutsättni skriver S So- AL KORSTO es sk person. & - faen bara fick en rösts övervikt. | sjaldemokratti i en I till rådas är en, förut fre | Re ” H ve fll mar ; finska regeringskrisen:/ ' et svim BEND SÄS da a rn : KARL-AUGUST FAGERHOLM " Detta är en naturlig första åt-| »Syar till ”JA. Diamox arivändes | HADE ännu en gång 'den ense, Tra] gärd eftersom det ju denna gång lvid > behandling . av. vattusot, vid] J.. rösten emot sig, skriver Ny Tid (s): 4] te är fråga om egentliga. mot- | hjärtfel för att driva på urinen samt JC” I Det var egen Vid "presidentvalet vann Kek« sättningar. inom '; regeringen.: Om läven vid, ökat tryck i öga s. E . domligt — vi av konen med en enda 'rösts majori= | man härvid finner 'ett sfjortsatt grön starr. .,.. 2 F '; talade ju att mötas tet, Nu var det Tanner, som gick samarbete möjligt på ett € tiska Sas dr bend sluttio år EK N - H förbi Fagerholm med en enda röst. | nat sätt, kan Frågan prak tiska Starr till PSnart sjuttio år , Ko br Li 5 ävlare |. "sida tas i skärskådande. Blir Te= lunta" blodtillblandade upphostnin- |; ; Liksom sin segrande man och diltatet det motsatta bör man sö- Sr on da läkarbesök sna- |! >: i var Pan ett. starkt Blivit par= | ka finna nya vägar för att lösa |fås, "Or oöranifef SSE re dr skulle utan tvivel Bö. Men geringsfrågani , > sect osökt ÖP OlA Mo or n ec ” tiet en förnämlig ordförande. de rege Nee fa Ae till ”42 år”. Hos er är blod- ":' i. den dagen, kanske, kommet, FÖRSONLIGA :- TONGÅNGAR tyck på 180 att betrakta som lätt - . "För statsminister Fagerholrs del. PRÄGLAR även' kommentarerna i|förhöjt, En. obetydlig yrsel. kan . 1" måste väl valutgången innebära en agrarernas huvudörgan Maakansa: [ibland bli följden, Beträffande mer Ks viss prestigeförlust. ; Det återstår = Män måste förstå de ev:ratser [diciner hänvisas ni till er are. US även att se om Tanner skall lyckas .som de socialdemokratiskif, -"niste |. var till ”Adiae 48 år”. Veryl ges L : klyftor, som rholms« = hans]' S r överbrygga de djupa klyftor, rarna dragit. Fagerholm « . t. är [för att hämma överretning i det ve= | my uppstått inom finsk socialdemokra= | IÅllegers bedömning av be fö getativa nervsystemet, åstadkomma | i tf under striderna mellan de s k:| följdriktig. Den arr hållit lavslan av den glatta muskula-" ÅA. ; " -falangerna, tiska 1 gen ar os vilken ej står under viljans : Skog” och Teskinen - ” ” - pt dess avsikt mA deklåration inflytande, Medlet innehåller, också N : AG: / = | ri en d ä dici rukar. ha ; i o0 DET ÄR NÅGOT AV EN ÖVERS | ringen men en 4 taktisk. Det är jer. lugnande medicin och brukar. ha; : - d ans lindrande på v H ; ta Skoglun måste en villlen RASKNING att hr Gös bv tt den nya ledninge: len I hörselfenonsen. brus, sot j blir '" kommuntkationsminister efter klart of stämpel .på.regeringens betingade. VÖrse LEN : | i il — . » Hel n, sätta sin St! a ee AN : . vt - - - 7 Nr en zS SEE ör Uh fe rn eAA ÄLL A ANDRAS LAHOLMSSTIDN . 4 2 EEE Jgrönke hå de WAR sr sö 3 : rs ad re | EE EEE oas on " : | : ue stt NH uu ä - RE . Nea ör VT ” | v " . a - : . + SL a 4 ; : i . . ; a | i i ; : 4 . . H AAA FOTEN TSEFENY Ån An FYN nr bn . . i ” Me NN An JALMARAERAALAS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.