ST a j [d i a yr Vv FETYETYVY TY YET Tv vettrer Sex odlare-12. .000” 000: eranpläntor Företag i i nybildad "odlarklubb” 3 nya nya "klubbar;i Karups kommun Som ; korthet omnämndes i måndagens tidning ingick 55 Pojkar och. flickor i åldern 11—15 år som tre odlingsklubbar som vid sammankomster Skottorp och Östra Karup 1. ide Skulltorkni, Si av hö är k Fa löntor | Atbetstoppen vid höbärgningen Å elimineras genom skulltorkning det. i — Hasslöv, på lördagen och söndagen bilda- des i Karups kommun. Ytterligare ett tjugotal förklarade sig intresserade, varför framgången för klubbodlartanken i Östra Karup blev, glädjande stor. Såväl lärare som föräld- rar delar ungdomarnas intr esse för verksamheten och har verksamt bidragit till den lyckade starten.' Ungdomsinstruktör Claes An- dersson, Halmstad har, som LT tidigare meddelat rest omkring "1 distriktets skolor och oriente- rat ' om verksamheten, Denna första kontakt följdes i lördags och söndags av sammankomster i Skottorp,' Östra Karup och Hasslöv, : där "verksamheten yt- terligare diskuterades och klub- bar bildades, , . 2.7 Medlemsantalet "i. de olika klubbarna blev. Skottorp . 23, 16. Klubbledare blev för Skot- torp Evy Eriksson, Lögnäs och Ö. Karup - Dorit Wilhelmsson. För Hasslöv är klubbledare än- nu ej utsedd, - . Verksamheten — blev - redan från starten omfattande och så- väl djuruppfödning som odlin- gar planerades i stor omfatt- nnig. Sålunda skall 12 ungdo- mar syssla med fjäderfä, 4'upp- föda grisar och 2 kalvar, 6 odla- re i Hasslöv skall ha plantskola VECKANS 2 DIALOG. — Det är väl & ändå litet över- -- > klassfasoner att. hålla sig med ett 'sådant där kontrolkärl som du har, Karlsson; för att samla de första mjölkstrålarna i. Om det rätt'skulle vara en smula fler bakterier i .den lilla mjölk- skvätten, har "det väl ingen be-| tydelse deh' "gången / . mjölken kyls ner ordentligt genast efter], . mjölkningenis +: > > Nej, det” kan man kanske tycka, men: du mjölkar vanli- gen: de . första strålarna direkt på båspallen , för att.inte få dem i mejerimjölken;” och "så. har du en och annan ko, som står med "juverinflammation, Den mjölken är en svår 'smitthärd. En ' frisk] - ko lägger sig med & spenen. i när- heten "och är — Men det ta: jag dras. med juverinflam- mation på korna, och de gånger de får sådan, går den: över på ett par tre dagar, -.- -— Tror” du, ja! Men jag kan "tala 'om” för dig, att inflamma- tionen håller i sig: utan att juv- ret. är vidare svullet eller ömt. Långa tider:framåt får du c:a 1/10 lägre: mjölkavkastning från |” kon än du hade förut, Sjukdo- . men har ofta ett kroniskt :för- "lopp, söm kostar dig mer pen- gar änrdet här filla kontrollkär- let. . — Men jag vet. "de som i har ett :sådant men'”ändå- dras med '' juverinflammationer. + ++; — Kan 'väl hända, men 'då har de antingen för trånga båsplstr då framtusige centern Lennart ”An- dersson forcerade in' bollen, När så AIK i 14:e min; kvitterade genom ' en behärskad . avslutning av hi. Sköld, började man:så smått fun- - dera om inte AIK trots kallduschen i fhledningen skulle ta hem segern. Efter paus: var spelet rätt jämnt men några större händelser kunde ej noteras. I 37:e min. kom något överraskande 2-1 än Bandviken Vy. "And sköt hol som hy. Nilsson: mötte eo portekt vid högra stolpen, on ed | Serieledarna vann : med 12,000 granplantor. Så gör Miss. cv PÅ Råby gård, Söderman- i] landg län, 1 vår framgångsrika odling av utsädespotatis, omtalar förvaltaren, agronom John Johns- BON, Agronom Johnsson, som un- der årens lopp dragit fram flera testodlingar, har en över 20-årig erfarenhet på potatisodlingens område och lämnar följande re. kommendationer för denna” .Brör da: Utsädespotatis odlas 3 med för- del på. sandjordar och mulljordar -— de senare bör ej ligga 1 frost- länt läge, dränering är en förutsättning.- och skall vara fri från skorvsmit- ta.. Den. skall 1 stort sett vara dgräsfri och särskilt - kvickroten bör man se upp med. : >. - Gödslingsråd: Sandjordarna få 15 ton stallgödsel på hösten och av . handelsgödsel användes: 600 kg.superfosfat,''300-kg-svavelsy-|- rat: kali-och 200 kg: svavelsyra] ammoniak. Allt per ha... Använda . kontrollerat : utsäde; helst av testklass -—'d. v, a. vi- rusfritt : utsäde, . Vid inköp . för uppförökning till utsäde — se då upp med stipulerat avstånd till annan potatisodling. "= Råby Gård har med stor fram. gång odlat Magnum Bonum och har f.n. en A-odling och en test- odling. Den senare på kärrtorv- mull; Till "sättningen, . som utföres med maskin, användes knölar av medelstorlek. ; Potatisen sättes ej djupare än ca 3 tum. ' "Innan uppkomsten slätsladdas res ogräshärvning och när plan- torna äro ca. 15 cm höga, kupas potatisen. . - Strax efter kupningen har un- der senare år ogräsbekämpats |- med "Agroxon,: . Bladmögelbekämpningen ' : på): börjas vanligen sista veckan i ju- 1 och upprepas sedan ytterligare 2 ev, flera gånger med hänsyn till väderleken. . - Blastdödning har' skett ' under senare år ca. 14 dagar. före .upp- tagningen. .... Upptagningen sker "med hjälp av årder och skolbarn — de min- sta mekaniska skadorna... :' Lagringen sker i stukor ovan mark, så att potatisen ej kan vattenskadas, Ca. 3.000 kg pen stuka. - Vid "leveransen ” bortsorteras stora och. små ' potatisknölar — resten går till .utsäde.. - Under växttiden besiktigas po- tatisen vid två olika tidpunkter av Hushållningssällskapet och | utan att glänsa - | Frökontrollanstalten. 5 tre . Utan att ppvi något + rspel Nrera klarade a 3erielesande” Norrköping sår ” eller: för” korta båspallar. |: > | Spentramp ' ger upphov till ju” med 30 yupgpane ns Stor Me verinfl tioner, och ett ju-]. överläj nom satt dock målen ganska långt inne och det tredje och sista fick t o men hö de I mate älpa till med. Det hände 1 mat- ad näst sista 'minut då ch; Olle Nyström råkade slå bollen i egen bur. a Inte förrän i CE min. tog IFK ledningen genom . centern Putte Källgren. Det tog lång tid även i andra halvlek innan 2—0 var ett faktum. Hy. Herbert Sandin för- " passade bollen rakt upp I nättaket från bara ett par meters håll. a Ingen i hemmakedjan var sig di- rekt lik från segermatchen i Malmö. I försvaret var ch. Ake Johansson och vh. Holger Nyman de' bästa. Hammarbyförsvaret slog ifrån sig' allt vad tygen höll med-Olle Ny- ström som mycket säker ch. och lille Aldor Eriksson på vh. som den verkliga arbetsmyran. Målvak- ten Lars Wretman gjorde en syn-, nerligen stark" match.- Hammarby= ver, som ligger där det är vått, kallt. eller smutsigt, har svårt att hålla sig i högform, och blir då, liksom vi människor, när vi inte är i- form, lätt offer för sjukdomar. båspallen så lång, att juvret in” te : hamnar i smutsiga gödselrännan. Tänk på, att den vara, som produceras i juvret, är "ett högvärdigt födo- ämne för oss människor, sär- skilt för små ömtåliga barn. - EK Mer, - DET RÄCKER "med en annons i kedjan fick aldrig några större till- " fällen att göra sig gällande. En . tillfredsställande |. Jorden får-ej ha för högt pH fältet, några dagar senare utfö-' : dagar äro användbara, Tee - som 'skulltorkningen är igång slår Båsutrymmet. bör |: vara minst ' 1,20 m per ko och . den våta, kalla, H Laholms : Tidning | Nils K jordbruk. Den ger ökade chanser till m, Däremot torde hässjning alltjämt vara oöverträffad för det mind= re jordbruket, Men skulltorkningsmetoden är dock ännu allt för litet provad och de praktiska erfarenheterna flera större halländska jordbruk, bla Lindhult "och Bårarp är utrustade med sådana anläggningar, Detta är ma- för större och är ringa, även om . och Torebo, Bobl mit hem från en maskinkonsulentkurs vid Jordbrukets Tekniska . Institut och berättar här för Hallands . Nyheter och pl Han har nyligen kom- att skulltorkning målen vid årets fortbildningskurs. I alla förtag, inte minst inom jordbruket, är det av stort vär- de, om arbetsbehovet är jämnt Det försvårar och fördyrat, om det finns ”toppar”. På många gårdar "är fn höhässjningen en sådan ar- betstopp. Hittills gjorda försök att mekanisera hässjningen för att på så sätt få bort arbetstoppen, har heller inte slagit så väl ut. An- ledningen härtill är närmast, att höets kvalitet ofta blivit sämre. > Skulltorkningens princip ” Den relativt nya höberedninges- metoden, som här i landet fått nam- net skulltorkning, har därför gått | j; en annan väg. Kort beskrivet in- nebär den, att höet torkas på slag, tills det blir ungefär vålmnings- torrt och därefter körs in för att torka färdigt i skulltorken. Inlägg- ningen i denna: göres efterhand och i relativt tunna skikt, Det be- .-fintliga höet bör ha fått torka en = del, innan ett nytt fuktigt lager - lägges på. Höet flyttas inte-bort efter torkningen, utan skulltorken g är samtidigt förvaringsplats. a DN Hur skulltorken byggs | oe Den relativt ” nya 'höberednings= . På skullen. eller i: en lada - vilket |. man tycker passar bäst. På golvet . lägges ett-spjälgolv, ibland kom- pletterat med -.en -luftkanal, Dessa "äro mycket enkla att bygga, men ; det är viktigt, att de är dimensio- ” nerade riktigt i förhållande till hö- kvantitet,.. fläktar, -.befintliga Juft- trummor, fodernedtag mm, gas? "5 Den luft, som skall; bortföra det sista vattnet ;ur' höet, pressas' jn "under "spjälgolvet' med: :hjälp av: en "ellér flera fläktar. Till! denna' upp- gift passar . propellerfläktar : bäst, Centrifugalfläktar ” +» (halmfläktar, höinjektorer, ” : spannmålsfläktar mfl). ha:större Sm tförbrukning ”öch passa därför sämre, = :. H '" Anläggningskostnaden ””. varierar : beroende på förhållandena, 100 kr J.7 iv os Per ton hö, som” torken rymmer, |. är "ett : ungefärligt . -värde, För- .brukningen av elström är om- "kring 5 kr per ton hö. Behövlig |. mmotorstyrka är ca 1 hk för” 4 ton "Metodiken vid skulltorknä go i via skulltorkning slår man re- " Jativt små arealer per:dag. Ofta är det lämpligt att slå omkring 1/8 : av . höarealen . varje" dag. ; Sedan man slagit höet, vändes det två , gånger ' första "dagen, : men ännu - är vattenhalten för stor och inget hö kan köras in. Andra dagen slår man en ny bit "samt: vänder höet” där. Därefter " vändes det som slogs första dagen och har' vädret varit vackert, kan » det vanligen köras in på eftermid- dagensere > or r sn Tredje dagen slår man en ny bit, länder, och : kan . efter. vändning lv det, som slogs andra dagen kö- Rin det, + " Hur gör man, c om a det regnar? zz + Under den period på" omkring 3 veckor, då höskörden är aktuell, man i medeltal vackert väder under: halva tiden och regn under Festen. Vissa år är det bättre, men ' wissa år så dåligt att endast 6 å 8 Skulle det bli regn. under tiden man ingenting nytt. Är regnet av kort varaktighet, kan man efter nå- igon extra vändning relativt snart SN det hö som ligger på marken örningstorrt. - Blir' regnet lång- varigt, bör man ta fram sina hässjor sloch hänga upp höet på. gammalt ' | vändig. En vanlig sprätt är an- I var de mest aktuella spörs- till: denna Teserv, annars försenas hö: och h försäl | Skulltorkningens maskiner : Som framgår av ovanstående skif- tar arbetet mycket, man slår en bit, man vänder och kör slutligen in. Det är därför bra, om det går snabbt att byta maskin. — ' . En ' maskin för vändning och spridning av höet är absolut nöd- vändbar, en kombinerad sidräfsa' och hövändare är bättre, Första vändningen efter slåttern skall gö- väl och blir så ”burrigt” som möj-, ras kraftigt, så att höet luckras & åk ten Gen dr ligt. De ' övriga na och särskilt den sista göres försiktigare för att inte bladfallet skall bli stort.” Vid inkörningen är lastning för hand möjlig endast på de mindre gårdarna. Foderlastaren är välan- vändbar. Frontlastaren torde vara den bästa och har dessutom stor avverkning allra helst, om man lastar från breda strängar eller hö- För 'att spara arbete kan man' förse vagnarna med höga grindar. SOrdvruasavibuent Knutsson har nyligen tagit del av' Jordbrukstekniska Institu- tets senaste forsknings- och experimentresultat " för skull« torkning av hö och plantork- ning av spannmål. Han står gärna till tjänst med råd och skisser för de jordbrukare, som funderar på att lösa hö- och spannmålstorkningen =. genom byggandet av sådana anlögg- Arbetsbeskrivning - på sådana är utarbetad och "beslag finnes att köpa. : Inläggningen på skullen kan ske med elevator,' fläkt eller hiss, dock icke ' gärna släphiss.' Det inkörda höet bredes ut på torken. Hur blir höets kvalitet? TS ” Är torken rätt dimensionerad och rätt använd, blir:höet bra, många som "provat metoden säger ”avse- värt bättre än vid vanlig hässjning”. . Höet har grönare och friskare färg än vanligt hö; Det stora blåt spill, som "ofta förekommer, då vanligt hö' petas av! hässjorna”. och Jasias, är eliminerat. es ” Sparar metoden aärbete? elen i Det är svårt att ge något gene- skulltorkning torde -spara : ungefär ' 50 proc. av mansarbetstimmarna : ningar. or . rellt' svar. En måttligt mekaniserad jämfört med vanlig hässjning och > lastning av höet för hand, - 5 Något att läsa . Jordbrukstekniska Institutet, Ul-. , tuna, har lagt ner ett stort arbete.«. pår att utforma metoden. De har "]till 1954 hade smörförsäljningen Storm P. lär nån gång ha präglat det förvisso kloka ut- trycket att det alltid är svårt att spå, speciellt om framtiden. Svårigheter. är som bekant till för att övervinnas och framt- den är vi allesammans speciellt nyfikna på. Det är därför inte så underligt att det blivit myc” ket diskuss'on omkring de anta- ganden om den närmaste fom- årsperiodens ekonomiska ut- veckling, vilka gjorts av 1955 års långtidsutredning I dess för en td sedan avgivna betänkan- de, Vi vet att våra möjligheter till standardhöjning t grunden är beroende av hur omfattande framställningen av varor o, d. blir, dvs hur produktionen i dess helhet utvecklar sig. Vi vill därför gärna veta vilka möjligheter = till utbyggnader, som kan förel'gga på dessa oli- ka områden. Bättre och fler bo- städer, skolor, sjukhus, indu- strier, kraftverk, vägar, vatien- verk m. m. är vi beroende av Resurser och behov 1955-196) - segt: hur mycket får vi att rö ra 083 med under de närmaste , åren? Till. och vad bör "ka > kans” ökning användas? Xan' vi själva påverka takten i pros + duktionsutvecklingen? Ekonomisk Information, som är ett samarbetsorgan för LO, | TCO, SAF och staten, bar”, - dagarna släppt ut en S2aldig + broschyr, 4 vilken långtidsut- redningens uppgifter och anta- i ganden = presenteras På ett lätVattligt och populärt sätt, Bro schyren heter "Resurser och ber i | hov 1955—1960", sä a Framställningen innehåller: öv verskådliga diagram och tabels | ler samt dessutom små trevliga | vinjetter och illustrationer, bl. ' H a. ovanstående enkla och klara : framställning av sparondets bei” tydelse för byggandet. : "Resurser och behov 1955— . 1960 distribueras främst Renom LO, TCO och SAF, men kan , också rekvisras via bokhan: deln, vi "I uppgick 1956 till 64 milj. kg och understeg ” därmed föregående års försäljningssiffra med när- mare 13 milj. kg. I förhållande reducerats med 17 milj, kg ochi förhållande till 1950, vilket Be- träffande matfett var det första helt 'ransoneringsfria året efter kriget, . med ej ” mindre än 31 milj. kg. .Samtidigt har den to- tala margarinförsäljningen sti-|tad git från 81. milj. kg 1950 till 100 milj. kg 1955 och 10 milj. kg 1956, ' - I samband . med övergången till det nya' prissättningssyste- met på jordbruksprodukter ge- nomfördes 'i.”september 1958 en | samtidig ”prissänkning 'på smör och margarin, Denna prissänk- för vår standardhöjning. Kort Låg — smörförsäljuing — 1956, "| Smörförsäljningen i Sverige s K oaru p. Ö. Karups el. energiförening har haft Arsstilmma. Btyrolso- berättelsen godkändes. Modlema- antalet har ökat med 17 till 502. Sydkraft har lovorerat 1,119,024 kvh ström, Medlemmarnas för. , brukning har uppgått till P10, 57” kvh, en strömfäörlust på 17,8 proc. Högsta effektuttaget 374 kw var , 1 jull, Medlemnuarnas avgåftor har : 1 medeltal varlt 9,68 öre por kvh, inräknat — tarlffonhotsavgifteran. Norin och förlusträkningon alu» ä 90,790 kr med ett brutto öv ott på 8,313 Ir, som holt Avskrovs "på anläggningen. Till: gångar och skulder bal. på kr 273,242, I tur att avgå ur utys relsen var Arthur Johansson, Om . kar Paulsson, IEsklilatorp, Vildng Steon, - Rivlera och Gustav Jo- . hansson, ”Tiahaga, villa omval... des. Till revisorer återvaldes Karl: Larsson, Östra Karup och Emil , , Almquist, . 'Tvchöga.. «. Intrådosny.e: > Ffiften - och - tariffavgiftornd 'bo-." Alng har dock ” hittills icke lett framlagt sina resultat i fyra olika meddelanden. Av. dessa torde medd nr 263. ”Val 1 er till en'. återhämtning” av smör- försäljningen. , Under perioden och: medd nr 269 ”Förfaringssätt .- vid skulltorkning av hö” vara de, som tilldrar sig största intresset." , | flyttas t "Inom kammarkollegiet har. upp- rättats. ett förslag till överflyttning från 1 januari 1959 av byarna Es- mared, Hilleshult, Roshult och Ske- nekull från 'Tönnersjö socken och Eldsberga kommun till Breared 80C- ken . och Simlå Tö il Å Breared | praxis inte någon ' skatteersättning och någon sådan bör därför inte förekomma. : Vid -en överflyttning kommer folkmängden i Eldsberga kommun att minskas med 4 å 5 proc och i ' jö med cirka 20 proc. Ök= Byarna motsvarar Tönnersjö östra valdistrikt. Inom 'området' var 131 personer mantalskrivna den 1 ja- nuari 1955. Däremot anses ifråga- satt överflyttning även av hemma- net Eriksköp inte böra ske. Både invånarna där och kommunen har bestritt en sådan förändring. ' - Framställning om överflyttning ningen för Simlångsdalen, -resp. Breared blir omkring 3,-resp,' 8 proc. Enligt tillämpad praxis torde vid dessa förhållanden inte i något fall påkallas nyval .av fullmäktige - eller nämnder och styrelser, utom möjligen såvitt angår kyrkorådet: i Tönnersjö församling. Denna bör lämna upplysning om huruvida ny- val av kyrkoråd: ö för 1959. har gjorts av ett 70-tal och den har motiverats med att byarna har bättre förbindelse med huvudorten i Simlångsdalens kom- mun än med motsvarande: ort i Eldsberga. I förslaget påpekas att invånarna i de fyra byarna har anses påkallat. De donationsfonder som” finns inom Eldsberga kommun och Tön-- nersjö församling bör inte delas 1950: upp- gi tele smörförsäljningen - således till 20,7 milj. kg och var « ärmed |! 4,3 milj. kg ellér 17 procent läg- re än under motsvarande . Mjölkens " medelfetthalt fort- sätter att stiga. I slutet av 1930- talet ' uppgick ' mejerimjölkens medelfetthalt ” till” 353 procent, en siffra som i mitten av "1940- talet steg till 3,59. Därefter fort- satte medelfetthalten att öka i snabb takt, År 1950 uppgick den till 3,70 procent för att 1956 uppnå 3,80. procent. Annonsera i LT et 's . sa | . a Predikoturer Hishult Folketshus fredag XL 19.30. Sång o. Musikmöte av utan odelade behållas av kommu- Frälsningsarmén. ”Smäålands- a " - nen och församlingen. Däremot lär |" Brita” m. fl Film; ” « Hilmer Svänsson, tel. 144 höns av Simlångsdalens och stämdes likaom förog. år, TT nu Md «vr Karups Yrkesakolop:. ts MA 3 har årsavslutning och utställning '' av, elevarbketen söndagen don 5 maj ' Östra. Karups kyrkskola, 50 an« M no . «Nr ' a Veinge Fontioon nybörfaro I Velngo MN +-Bkoldlxtrikt, : « Inskrivning av nybörjare 'Ugaor ? 1. måndags rum 1 Velnga akoldi-"" ptrikt.' 42 barn skrevs in, varv, "+ 22 'pofkar och 20 "flickor: Den”? sammanlagda siffran för Astrik« s tet torde dock bli 51' eftersom in- gkrivning i Genevads skola into ägt rum, Barnen fördolade mg på . de olika skolorna eh: Gistorp 3 pojkar och 2 flickor, Öringo-Böl- arp 2 pojkar och 3 fickor, Voln- go by 5 pojkar och 8 fllekor, Me-, Stocka” 4 pojkar, Skogaby i poj-' ke och 1 flicka samt I Daggarp 7 pojkar och 8 fllckor. Överlira- re Birger .Johansson betecknar siffran som normal mew tilläg- > ger att det minskat I skolorna + på bygden. Detta fämnas dock ut '. a med att barnantalot fr större Kn. - vanligt 1 de mera tätbebyggda områdona, ——— VÅXTORP avsevärt större med Breared än med Tönnersjö Med hänsyn till avstånd och kommuni- kationer torde 'det vara förmånli- gare för dem att tillhöra Simlångs- dalens kommun än Eldsberga. Eldsberga kommuns nettoförlust per år genom överflyttningen be- räknas till 5.125 kr. och Tönnersjö församlings till 2184 kr. Förluster- na motsvarar ett ökat utdebiterings- behov av 9 öre per skattekrona för kommunens och 20 öre per skattekrona för församlingens del. En sådan ökning motiverar enligt : s beprövat sätt. Det är klokt att ta Breareds donationer komma samt- , liga invånare inom den ökade kom- munen och för”imlingen till del i ' den mån donationsbestämmelserna inte lägger hinder i vägen härför. Intellektåell.. +. arbetare är en bara strunt” Nå Det ser ut som om den tole- rabla gränsen överskridits i fråga om de sista årtiondenas medvetna av are t De alk "ut-" I bildade har länge — om ock under I suckan — utstått denna nedvärde- Bantadé grisar ger bästa 2 fläsket Har Ni bekymmer med för fan slakt. svin? Låt då grisarna banta, d v. s. ekär ned 'utfodringen med försoksvis 10—1526 under hela tillväxten. ädfad; av ring, skriver Socialmedicinsk ' tid- skrift som kommentar till avtalskon- flikten, mellan Stadsförbundet och 4 | SACO? Det heter vidare bla: Här ovan visas en schematisk bild av en trapetstork, uppdelad i två enheter. Luften tas in via ladugården. Denna typ passar kan- " ske bäst halländska förhållanden. 2 teckuingem, Et!agrets höjd markeras även En utvidgad och långvarig kon” ställer större krav än vanligt på att foder- flikt måste 1 Iek fidor för städerna. De förluster sm de 5 re tuella med sina vål- ” lar, bevisar deras betydelse. Risker na av att driva en-negativ lönepo- ltik mot dessa grupper kommer" säkerligen att visa sig genom den aktuella konflikten. Utöver direkta och indirekta eko nomiska kostnader vållar konflik- tern även ; betydande ' prestigeför- vänder svinuppfödarna sedan snart 20 år tillbaka EWOMIN KK. EWOMIN KK för stin rn rita miner, mineralämnen. och spår element. ” Ge stinen ” ER ÖNOMIN KK och stinen ger mera : luster för skilda stader. AB EWOS SUDERTALJE Ä Gammeldansens Vänner na har samkväm i Våxtorps bygder . gård på lördag kväll, 5e annons! T raditionellt | Forts. fr sid 8 cv St kören de olika vårdinrättningar= : na i staden och på eftermiddagen . konserterade musikkåren £ bådo '< Östra Karup och Skottorp, bägge. med stor tack och nöje. På eftermiddagen ”ånordnade Laholms arbetarekommun sin sedvanliga demonstration och ' med ett tiotal röda fanor och 7 musikkåren $i spetsen utgick ”. a -tåget från Tivolitorget runt Stortorget och framför råd-,' 7 huset höll så riksdagsman Olov Nilsson det sedvanliga majtalet, där han bl a redogjorde för -.: vad socialdemokratien gjort för -' arbetarna under den tid denna existerat och minde om att det. i är i år 25 år sedan Per Albin Hansson bildade en ren social+ - t demokratisk regering. Han... hälsades välkommen och ' Bye FF kades av arb 3 ovas ordf, Äke Erikou, .. vo o+ i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.