Yt SE med Xnäpbta händer är ej ? kroppsligen, växte och hon blev ; mer, och mer medveten om si- > har”. erövrats, IYYYYEPTPYTSTYTYT FET LAHOLMS TIDNING >” Yreremn, Skapa trygghet - stort mål känslan av att leva i en o- trygg värld har mänskan, se- dan hon genom vad vi kallar civilisation kommit 'till en bätt- re insikt om sin ställning och si- na "möjligheter, strävat med ett stort mål i sikte: att skapa trygghet. . Redan tidigt insåg hon sin li- tenhet och sin storhet; sin liten- het då hon mätte med stjärnors och planeters mått, och sin stor- het då hon såg vilka oupphörli- ga erövringar den mänskliga an- den var mäktig. Under olika historiska skeden har det ena eller det andra av dessa mått varit det dominerande. . I- den :: antika värld, som vi kan föreställa " oss då. vi ser Greklands brustna marmorskön- het. i' ett: arkadiskt landskap, där plöjaren - driver sina oxar . under en blå himmel, sökte man "i en syntes av de bå- or Garvaren len CARL DOCK fer vn nog, Je Fl lantman, då & "ber för inöckens : bed. med handen, på din Plog, "då Vvälsignar . bönens makt din möda. hn "Det kom en tid då. mi nni- kahs litenhet föreföll förkros- sande och då hon sökte sin tröst - tanken : på: den; himmel; som välver -” sig över .””smärtornas dal”, "Tryggheten blev:inte en fråga för denna världen, utan för en annan. Medeltidens konst » visar" oss 'denna livsförnekande åskådning i all dess / "overkliga verklighet, ' Men vindarna blåste: Männi- skans frihet, både andligen och na möjligheter, Hennes strävan i blev. att. skapa sig en trygghet 3 här på jorden. Det är där vi nu' står: Snillet triumferar. Luften etervågor - kan fångas, tänkande maskiner har konstruerats, jorden har tvin- gats. att ge hundrafalt och in i räateriens kärna tränger ver, £ tenskapsmannen med sin envisa nyfikenhet. Varför, frågar . man sig? Inte endast för att göra en fin' 'sportprestation? Nej, den verkliga orsaken är den läng- tan efter trygghet, vars andra & sida heter kamp mot fattigdom och nöd. Och när vi nu kommit så "långt att det hägrande målet skyråtar, då: faller skuggan av atom- och . 'vätebomben över " världen. "Man kan säga att denna. lång- . samt. . ” skridande - omvärdering " börjat .redan då penningen me- ra allmänt kom i bruk. Tidiga- ré hade man måst byta sig till '; förnödenheter 'man inte Med penningens köpa ' dem. Men man kunde också något: mer: man kunde D et var en genial uppfinning och det system, som på denna 'grund : utformades, bär också geniets stämpel. Men lik- som alla mänskliga uppfinnin- gar var även denna behäftad med svagheter. . Eftersom pen- att ' fördela sig olika, så blev det. en skillnad mellan fattiga och: rika. Detta tog man till en början. inte så hårt, Man tyckte och fann sig i den. Men indu-. strialismen fördjupade klyftan: Maskinerna 4tog arbetet från många. dom. och ' nöd skapade proletä- turlig ' ren; Först vår tid har det för- unnats. att ta upp fördelningens problem till allvarlig begrun- ' dan och behandling. Jag har sagt att penningen gjorde det möjligt att. flytta. ö- . ver ej: behövlig köpkraft till ett senare tillfälle genom att spara. Men till'vem vågade man "under - 'mellantiden . anförtro sina pen- gar? Byrålådan är inget säkert förvaringsställe, även om mån" "gen den dag 'som.i dag är inbil- Jar sig. det, Där kan man vis- "serligen gömma 'sina' slantar för grannen eller rent 'av för 'dekla- rationsmyndigheten,' "men ens rikedomar: hotas alltid av eld och tjuvar. I äldre tid anför- trodde. "många . sina pengar: åt. "prästen, godsägaren ' eller 'annän. ståndsperson som "man :' hade förtroende ' för. - Denne lade in pengarna i. sitt kassaskåp och ' skrev : utanpå konvolutet nam- net på ägaren. En sådan depo- sition gav ingen ränta, endast förvaringssäkerhet, :': Ville' : man ha ränta, måste man :täla att ens pengar ”arbetade”,:d. vi s. att -de sattes in ij depositariens eller någon annans'rörelse; Men då kom .riskmomentet in i bil- den, Rörelsen kunde gå omkull och. pengarna , förloras. , Räntan är: sålunda i första hand en ber talning' just för "denna risk, » :Räntans. natur” är "emellertid mångskiftande 'och har, varit fö remål:” för; heta - "debatter, inte minst på senaste tid. Man talar om fri ' och bönden ränta, nar och "politisk. ränta osv. Jag skall inte nu gå in på des- sa spörsmål, utan: endast fram- hålla att:räntan - har en stor ef- fekt : på : sparandet "och -att 'rän- tan till och med kan ställa den matematiska "logiken på. kuvu- det. sorna, På de första hemsparbös- sorn : kom i bruk: 1890, stod en devis som lydde: NILS EDVARD NILSSON a bankens förste - heltidsanställde kamrer, verksam i banken i nära - 0 år. . ”Att två och två är fyra, ” vi lära I vårt hem, . > : men hemsparhössan . lär oss . "att två och två är fem.” hjälp kunde” man ” lägga undan, man kunde spara, , gar har en viss benägenhet för att det var en naturlig ordning ” Arbetslöshetens fattig- - RR Hur det gick tl började så Nisa av: "stadens pämpar hade väckt . förslaget, - allmänna råd- stugan hade anslagit 1.000 riksdaler banko — alltså 1.500 kronor — ur den >rikt- flödande : utskänknings- och : utminuteringsavgiften,” stadgar hade: antagits vid extra rådstuga den 27 : juni och dessa hade av magistråten fastställts, styrelse val- des och denna trädde första | E, Det var inte så dyrt på "den tiden: En av styrelsens viktigaste upp- gifter var att se till att säkerhe- ten inte försämrades, Denna upp- gift fullgjordes "med iver. 'Dog ;en borgensman eller flyttade han från orten så att hans solvens inte kun- de övervakas, krävdes ny borgen för att lånet ' skulle få stå kvar. igare var att man fordrade gången den 22 augusti. Den' första styrelsen utgjordes av borgmästaren :;:P+ « Ingemarsson, '- ordförande, åpotekaren Fredrik Harson, vice ordförande, samt ledamöterna, gar- varen . Carl Dock, - färgaren H. J. Dock," handlandena N. P. ' Ahl, B. Andersson och J. Winberg, Det: be- stämdes, nu att sparbanken 'skulle börja sin "verksamhet måndagen den ”7 'septemper 1857 kl 2 em å rådKussalen efter det att kungörelse därem upplästs i kyrkan. "Säkert åg det en både högtidlig och förväntansfull 'stämning över öppningstillfället. Högtidligt skru- dade, kom styrelsens ledamöter till stadens -rådhus, som då inte var riktigt 'så fint som det är i dag. Jourhavande ledamot var -under första månaden apotekaren Hanson, som alltså tillsammans :med .sekre- teraren -=-som kamreraren då kal- lades: —.tog plats vid magistratens stora bord. . Några väl valda. ord pH väl i öppr ket, varefter allmänheten fick före- kunde producera, ” . Det vore kanske skäl att:ta upp den devisen på nytt iskol- sparverksamheten.: Att. anförtro sina sparmedel åt enskilda visade sig ofta leda till förlust, vilken särskilt hårt drabbade dem, som intet annat ägde än sitt lilla sparkapital. "Det var i känslan därav som sparbanksidén föddes i Skott- land 1810 och sedan via detta "land . och "England spreds över världen. + dk D en danske legationssekrete- raren rapporterade hem från «London . om sparbanksrörelsens frammarsch och detta ledde till Handlanden JOHN VINBERG tillhörde bankens första styrelse, träde; En -av stadens ståndsperso- "ner, postmästaren C. von Björn- marck:— namnet lever kvar i den Björnmarckska fonden som :' drät- selkammaren förvaltar — blev ban- kens” förste insättare och erhöll alltså kontraboken nr. '1; Apoteka- 'ren Hanson satte därefter in på böckerna nris 2-och:3 en summa till vardera av sina pojkar Ferdi- "nand och Emil, båda blivande apo- -tekare. Dessa böcker är ännu vid 3 liv.. De vårdades ömt av Få bevittning då ett vittne på en ing avlidit. ; Tydligen. ide 'över. bankens... : verksamhet . återfinnes: "på detta se som: uppslag har skrivits av ban- Ferdinands 'son, numera ' avlidne apotekaren: Egron Hanson, en tid vice ordförande i sparbanksstyrel- sen och-en man med sinne för gammal. tradition. ': Under bankens första' expeditionsdag utfärdades 15 i motböcker och det ån dessa insatta til 125 riksdaler 50 öre, Vid styrelse- sammanträde därefter under borg= ord skap beviljades lån, det första till ”arbetskarlen : Johan Nilsson å 500 - riksdaler mot säkerhet av inteck- ning i gården nr. 5814 här i staden samt borgen av två personer. Kuriöst. nog uppträder denna dag även Laholms stad och lånar "476 riksdaler 65 öre mot revers. Lånet > återbetalades dock kort därefter, då ränta erlades med 2 riksdaler 36 öre, Alltsedan dess . har staden-varit en av sparban- kens största kunder, dock inte endast på utlåningsavdelningen, Vid det första sammanträdet an- mälde borgmästaren sin avsikt att till. den . egna stadens sparbank stads sparbank, en åtgärd som se- dan följdes av andra stadens med- borgare, sz | Bankens första verifikation är av den 10 juli 1857 och gäller n resa till Halmstad, vilken före- tagits av herrar Ingemarsson, Carl Dock och Ekelöf i den lovliga av- sikten att beställa kontraböcker till överflytta sina sparmedel i Halm- |” kens bud: borgmästa- re Axel Malmquist; En historik har ofta benägenhe- ten att bli en torr redogörelse späckad med siffror. Borg- mästare Malmquists utomor- dentligt skrivna historik. har emellertid ' blivit ett -lysande undantag, som ger" en intres- sant skildring inte bara av Laholms ' sparbanks 'utveck- ling utan också av penning-' ens inverkan 'på samhället i det rija veksanbe tar lånade ut dem..De ville. anske para se efter om. deras pengar fanns Mar, oocföa Sparbänkens verksamhet. ; visar genom åren 'en nästan obru- ten .stigande: kurva : ifråga” om in- sättningar. "Första verksamhetsåret, som omfattade höstmånaderna 1857 och hela 1858, visar en insättarbe- hållning på 8.220 riksdaler. :. var detta belopp nästan; fördubblat, - 1875 .överskreds strecket; 1900 > redan 1906. vär andra räiljonen. ett faktum. Nu förvaltar: sparbanken äste 30 miljoner insättar- ;: Att sparbanken vid sin start an- 18591" 100. 000-kronors- ljonstrecket och Mindagen den 6 maj 1057 -. PARBANK 100 ÅR > Tiderna växla och skrida S: gör den ekonomiska kon- junkturen också, Deh svåra jordbrukskrisen 1867 och 1868 som bl a drabbade Dalarna så "hårt att man där måste ta tll det gamla svenska receptet att blanda bark i brödet, åter- speglas inte på något sätt i vår sparbanks böcker, Den enda nedgången i insättarbehållnin- gen under bankens första fem- tio år inträffade 1879 och 1880, men därefter- föreligger åter stigande siffror. Halland håller på att arbeta sig ut ur sin tidi- gare - efterblivenhet och iesul- ' tatet. visar sig i ett rikligare penningtillflöde. Detta blev tid- . tals så stort att sparbanken ha- de svårt att förränta medlen ge- nom att. låna ut dem till orts- befolkningen. Man köple obli- gationer,: men såg s'g också om efter . belåningsobjekt utanför bankens egentliga verksamhets- område, Detta ledde 1909 till att sparbanken . kom in i en kris. som den hade'svårt att klara sig Präglad jordbruksby; Kd som vår blev den kännbar. Sparbanken anslog ,1917 av sin vinst 6,100 kronor att fördelas i samför- stånd med stadens livsmedels- nämnd, och 1,000 kronor till in- köp av karbidlampor för min- dre bemedlade, Fotogen var än- au vanligt för belysningsända- nål och varan kom inte längre in i landet, Följande år lämna- de banken. 3,000 kronor till barnbespisning och 1,500 kro- nor till inköp av bränsle, klä- der och mat, Andra kriget visar helt andra förhållanden, Då var hotet ut- ifrån det mest fruktade, 1940 upphävdes spärren å skolspar« bössor i händelse av krig och krigsfara. Försvarsobligationer köptes och såldes, 1942 togs ko- pior' av de viktigaste räken- skapshandlingarna och sändes tll förvaring I Örebro sparbank, samtidigt handlingar överfördes till Söd- ra Unnaryds sparbank i Små- ut' ur. För att skydda s'g mot 'en större förlust nödgades näm- ligen - sparbanken "då att på exekutiv auktion" inropa fyra fastigheter. på Olympiabmrådet i : «Hälsingborg, Det var en affär på så där en 400,000 kronor och den": föranledde anmärkningar, "från. revisorer och länsstyrelse, ävensom ' en amper kritik från en av styrelsens ledamöter. All- mänheten blev nervös och för fick; banker. Jåna upp pengar i affärsbank: mot säkerhet av in” teckningar. tillhörande kassare- serven.; Därefter: fick banken i ' .|av "sin vinst på dessa fastighe- att möta de stora uttagningarna : flera” år avskriva avsevärd del ' var, ter;.” som den: fick behålla och sedan” första ' världskriget” pres- lympiaengagemanget utan allt- för storförlust." = -Kuriöst: nog” fick. "sparbanken genom” sitt fastighetsinnehav i Hälsingborg : : rätt te rösta vid I stadsfullmäktigeval." "denna stad, en. rätt. som "sparbanken synes ha' begag at sig av både förvalta: under nära 10 år, Först ,. sat upp fastighetsvärdena' kun-|. de 'bänken. göra sig 'av med o- 17 sågs som en. allmännyttig inrättning framgår av "att. rådhussalen kost- nadsfritt uppläts för dess verksam- het. Värdehandlingar ' och pengar förvarades där i två stora kistor av järn, vilka nu finns att beskåda hos drätselkammaren.: . 1892 :; anmärkte revisorerna, att: värdehåndlingarna inte kunde anses vara förvarade på 1914 och 1916, > iDet' är dock inte endast fas- tighetssäkerhet:.: och " namnbor- gen som kan försämras. Obliga- tioner kan också bli nödlidande. Så inträffade t. ex, 1933 att Nor- ra Östergötlands järnvägsaktie- betryggande: sätt, Vid ..den tiden höll mycket på att hända inom det svenska sparbanksvi endet, bolag ' blev :"insolvent och inte kunde" ränta och amortera sina obligationer, av vilka banken innehade - för : nominellt 30,000 man, Nils. Edvard Nilsson, vil- -nighet och pliktrogenhet. Ar 1928 under det senaste 'seklet, " Wi [ ot man , lagt på "minnet den säskilt inom kriminologin kända satsen att " ”döda inte kan vittna”. Låntagaren fick då komma till banken med sitt nya vittne, erkänna sin namnteck- ning och få detta "erkännande skriftligt bestyrkt. Särskilt känn- bart blev detta då det allmänt an- litade vittnet, bankens vaktmästare Ahlqvist, avled 1864, I oktober 1861 uppsade styrelsen inte mindre än 13 lån på den grund att ett flertal insät- tare krävt tillbaka sina pengar. Man beslöt att låta trycka 1/2 ris uppsägningsblanketter,- tydligen för att vara på den säkra sidan, Det verkar som om det legat en för-"' dekris bakom dessa förhå parbank ela kostnad för denna utflykt gick till 13 riksdaler 81 öre: och ändå måste den före- YET TEYVEPISTYVT TN tagas med häst och vagn, enär Väst- den. Alla hade väl ännu ej riktigt kunnat sätta sig in i sparbanksidén. Många trodde väl att de endast limnade sina pengar till förvaring Forts, å nästa sida” kustbanan då ännu ej kommit tilll ; och tänkte inte på att banken i'sin . jackett, konverserade vårt nuva- - . 1892 ärs sparbankslag 2 söm : trädde i kraft 1894,: änd- rade - 'sparbankernas ” allmänna ställning. Dess - gamla” karaktär av ”välgörenhetsinrättningar 'till förmån särskilt för-småspararna försvann och de blev penningför. "valtande » verk - underkastade. all" män kontroll. Över .eo halv 'mil- jon förvaltades "då av vår. spar- bank.: Den 'sålunda expanderande ' . rörelsen : krävde större lokaler, säkrare förvaringsmöjligheter och en kamrer som kunde ägna mer ' av sin tid:&t bankens skötsel Den förste kamrer, Ekelöf, hade 1871 :' efterträtts. av . rådmannen och handlanden 'G- L. ”Akerberg, som i sin. affär fostrade en ung ken i sin tur 1894 kom att efter- träda Akerberg. I nära fyrtio är skötte Nilsson bankens rörelse ch bokföring med omsorg, kun- erhöll han Patriotiska Sällskapets stora guldmedalj för sina förtjän. : ster om sparbanken, Nilsson tog också verksam del i tillkomsten av Lagafontänen Öch jag erinrar mig den ståtliga syn han utgjor- de då han, reslig till växten, vit- hårig och med -vita polisonger, iklädd hög hatt och oklanderlig rande kungapar vid fontäninvig- Forts. å nästa sida. på 1930-talet, som blev särskilt kännbar i vårt län, ger sig na- turligtvis håndlingar. kronor: Det blev moratorium och + slutligen, rekonstruktion. Sparbanken" slapp undan med blotta: , förskräckelsen :' och "en mindre .- ränteförlust. . Sn Grosshandlare : CARL HENRIKSON ordf i bankens styrelse sedan 1938, Jordbrukskrisen tillkänna i bankens "De exekutiva auk- - fick: ha. FOLKE WILLSTRAND bankens nuvarande kamrer,- tionerna i trakten kring Laholm blev många. Banken mäste för att skydda s'na fordringar köpa flera rätt stora egendomar, men lyckades i allmänhet efter en tid avyttra dem utan större för- lust. Jämför man dessa egendo” mars värden då och nu, häpnar man över 'den enorma prissteg- ring som ägt rum under mel- lantiden. ne . De båda världskrigen - : - påverkade helt naturligt spar- banken som allt annat. Under Åt första kriget var livsme- Åotsbristen det största proble- 7" HENRIK LARSSON Styrelseordf åren 1922-1937 En sparbank har: rätt att använda en del av>sin årsvinst : vid olika tillfällen gynnat den stad och den bygd, där den har sin verksamhet. Jag har 'redan nämnt några t'llfällen. Jag vill nämna. några till, 1974 anslogs 10,000 kronor,” som grundfond Den kom till stånd först tio år senare, 1939 utdelades inte min- dre än 22,350 kronor, som fi delades .t 1 barnkolonier, bygdsförening, hushållningssällskap, gård, > till staden skulpturen ”Badande barn” på Gröningen v'd Lagan samt en summa till förskönan- de av rådhuset. Sistnämnda be- ”Jopp användes ' till att bekosta' vid” marmortrappa som ombyggnad 1941—42 den ” rådhusets. " fick ersätta den gamla fula ce” : menttrappan: Anslaget var av avgörande betydelse för -om- . byggnadsfrågan.: En annan sak, som visar det goda förhållande : gom "alltid rått mellan stad och är att mag'straten sin expedition i ban- kens, styrelserum hela ombygg- näådsvintern. Rådstuvurätten sammanträdde, under denna tid på "tingshuset. sparbank, - Under den hundraåriga ”"verksamhetstiden , har många personer måst enga- | geras i Laholms sparbanks ar- bet2.. Jag har redan nämnt nå- gra. Ytterligare några' vill jag erinra . om. 1888 blev Henrik Henriksson styrelsens ordföran- de,. Han var en kraftkarl, som kom att spela en stor roll i La” holms historia. Så var han i många år etadsfullmäktiges rätt enväldige ordförande. Ar 1871 hade garvaren Axel J. Dock ef- terträtt sin far, garvaren Carl Dock, i styrelsen, Ända till sin död 1916 var Axel J. Dock knu- ten till sparbankens ledning, så- lunda under nära 45 år. Han ef- terträddes som vice ordförande av direktören Henrik Larsson, som blev styrelsens "ordförande då Henriksson avlidit 1922, Vi- ce ordförande blev då handlan- den Carl Ludvig/Lundgren, som avled T937.nch genom. tesiamen- te skänkte sin:stora förmögen- het till sin födelsestad, som han så högt älskade och där han framlevt hela sitt 75-åriga liv. met, Til "och med. i eo så ut "> Forts, å nästa sida NIF EFSYOTITIN som bankens värde-' lard för förvaring i slutet före | Direktör : oe ju under vissa bel'ngelser. för allmännyttigt. än-« , .damål.' Vår, sparbank har. också , till ny skola med badinrättning, , .hem-: " hingstiörening, bygde-' . luftskyddsförening och: hem för gamla; Vidare skänktes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.