MAMA RA RA annas "Tisdagen den 11 mej 1057 > läns DN. DA . . . bl : : NN | es SS — oe LAHOLMS TIDNING 2" . = | Film om-Dunkergu EONSlaNS ivrsvarr Man & barnen den 1, Ng de så väl behövd SN Låt oss ponera, att det vid söndagens matinéföreställning ges en god och lämplig film, Varför inte I förväg ta- | la om denna film i undervisningen och på detta sätt fostra barnen till goda biovanor? Vad är viktigare: po- ängjakten eller personlighets- och ka= "+, -5 k ktärsbildni ? Vad gör fö : ” skolan för att lära barnen göra app en" budget och lära sig handskas med pengar? Det är sant att vår Herbert Connorz. Ci ”Våra barn skall en gång bli bättre människor än vi” SN ad - ' 'ngdomen är en spegel, i vilken toch 15-åringar- hamnar iljöer — U ället kan 'se sig själv. Den |-arbetspl 1 1 NT som klagar över ungdomens dåli- | krav de inte är vuxna, varken Ppsy- ga vanor anklagar i själva verket de | kiskt eller fysiskt, "Som motpresta- vuxnas värld. I två radioprogram. tion för de förlorade barndomsåren Ungdom på glid” hade man ,nyli- | får de Pengar. För pengarnas skull :;sOmmargäster dömda > aff utge skadestånd . STOCKHOLM (Press) '. : Båtägare, som i vår skrapar si-|> Då båtar, bör se, till att inte läm. |. na kvar något avskrap av färg om de håller. till På en äng eller dylikt där kreatur sedan skall beta. Om båten" är målad 'med blymönja kan det nämligen gå så illa som i ett fall Svea hovrätt nyligen sysslat räk gen tillfälle att konstatera sannip- | skickas de även — i många fall utan |enhetsskola ger gedigna och värde- Med, , nämligen . att. korna sätter i gen i dessa den. Bakgrun- tvingande, nödvändighet — till fab- |fulla kunskaper. Men den står makt. " ' Sig färgen; blir. sju och måste den' till de tragiska öden som passe=Triken ' eller bygget eller” kont lös gentemot tidsand, nedslaktasi "7; os . ae fer I äga Program var: frat |Där ansluter de, sig, lösglorda från slet att den själv återspa än an . ; sa is isshandel, brist|£örg) rar at Ett par eskilstunabor hyr sedan siga hem, psy brist bind och ännu sj erspeglar sam: på ömbet, känslan av övergivenhet. Splittrade familiefö. den ' och dåliga inflytanden från familjemed- lemmarnas sida framstod som den främsta orsaken till vad vi med ett hällets ändamålsenlighet, effektivitet ' och oerhörda överskattning av den - : teoretiska begåvningen. Ett samhäl- le Som inte har råd att Ppoängbelöna k lagda resp k H inte mogna att gå på egna, själv. ständi vägar, till vissa gäng, vil- kas bild alltsom oftast bestäms av de mest . ohederliga . och . hämningslösa elementen. : on flera år tillbaka sommarnöje av en | lantbrukare i Gillberga och har där -' haft en roddbåt, När-de på för- + Sommaren 1955. skulle rusta upp - båten" fick-ide "lov av lantbruka- N oe k ganska Jaissvisande ord brukar a Alla försök att minska ungdoms- FE uedonr Inte förvåna sig övers = ca Ah ren att hålla till på en äng invid eckna Sr | brotts borde börja med åt- |mindre tilltalande utagiat Söker sig ån. där de brukade ha båten. Se- Man har velat göra den moderna | gärder som syftar till att stärka fa- Att det finns nägan lövens dan” dé skrapat "båten och målat | ansvariga för den ökade möd for ningen och frigöra Imed fiskar i det komplicerade os Öm den städade de upp på platsen, men försummade "att ta bort av- skräpet” av. gammal färg, som de lade i en hög på ängen. Samma dag släppte bonden ut sina kor och några dagar senare blev fyra av dem sjuka och rnåste så småningom > slaktas. : Veterinären konstaterade blyförgiftning, tydligen förorsakad av färgflagorna i gräset. . . ” ' Läntbrukaren stämde sina hyres- gäster med”kräv på skadestånd för de mistade korna men Livgedi häradsrätt i Eskilstuna ansåg att ef- |" tersom de båda eskilstunaborna in- te haft insikt om att deras urakt-|- låtenhet-att avlägsna färgavskrapet "värv: barnens omvårdnad och fostran, So- cial nöd torde inte längre vara ett skäl för mödrarnas fabriks- och kon- torsarbete — varken ett skäl eller blott en förevändning, Den 5 maj sändes ett radioprogram som blotta- de ruskiga och otroliga detaljer från folkhemmets bakgårdar, Sent kom- mer, man att glömma den 5-åriga moderna samhällmaskineriets grum= liga vatten och försöker Pprofitera på . Iden villrådiga tonårspublikens bes"! kostnad vet vi alla. Huruvida det är '.i lämpligt "eller olämpligt med strän- . gare censuråtgärder är en fråga som' här inte skall ventileras, Det vore skönt om det svenska samhället skul.« le klara sig utan inskränkningar liknande 'dem som beslutats i. ett flertal andra västeuropeiska länder, bla England och Österrike. Men' ' =» + skulle det visa sig att hemmet ocht > ” skolan ej mäktar uppgiften borde man « ” inte tveka att skydda ungdomen för von profithajarnas snaror. Man behövde: > | inte ens tillgripa lazstiftningsvägen. . om tex Svenska pressbyrån, boka ., handeln och blografägarförbundet ; | brottsligheten. Tänkbart är, att ung-, ; | domar i entsaka fall kan ha fått upp- slag till billån, överfall mm genom olämpliga filmer och. kriminalno- veller. .Men det avgörande faktum | torde ändå vara, att det genom 'den moderna massuggestionen via press, radio, . television ' och film ständigt väcks begär som pockar på sin till- fredsställelse och slutligen även k;j [flickan: som stod bunden med ett leda till kriminella handlingar.” För |snöre i ett hörn medan mamma var en tid sedan hände det att en' väst- |borta' på arbete eller den lilla sex- tysk arbetare slog ihjäl en, lärling åringen som antastades av den för- + joch rånade honom emedan han tyck- |supna. moderns manliga spritkumpa- te det var odrägligt att tillbringa Iner, Nog: över vi en utbyggnad veckoslutet utan de vanliga nöjéna. [av Jagen för ökat skydd åt barnen, Han: tjänade 240 DM i månader; :av | Meh det är lika viktigt att vi äntli- " | vilka 40 i veckan gick åt för cigar= le «gen. begriper att det är de vuxna retter, sprit och bio. På grund. av I England håller man för närvarande på att spela in en rad scener för en stor . engelsk film om > evakueringen vid Dunkerque i maj—juni' 1946. Många :av de engelska husen har fått sina fasader för=' ändrade så att de verkar ”franska”. Här ses några av de medverkande i filmen. i tyska uniformer ”n Sr NG och med tyskt kri ial under. i Ini nl ; er - - - själva som. vållat den nuvarande si- 5. Mr - kunde medföra förgiftning av kör- . : H : Möt ME ec ka M rn ee . . ov doförutsedda: utgifter råkade han "en | tuationen .genom sitt hektiska läkt sonen gra överens om frivilliga ”X” na eller. ens. att de bort förstå att | ” ER er . KPP RES hare att man i Förenta kend i ek isk årigheter efter fr: njutning och pen-| Hur vi än vänder på problemen. sådan: skada kunna uppkomma, så Hee D t NEEELLK Å - NN tydligen börjat inse faran :av.en|och visste då ingen annan utväg än |gar, även blygsamt kallat ”höjning kan slutsatsen bara bli mn det än kunde de -inte anses ha förfarit SR e g rona "gu et «7 ca | fortskridande . rovdrift och' därförjatt ta livet av en iv levnad: ”. Lät barnen 7 tvårdslöst. ..Rådhusrätten ogillade sålunda”, skadeståndskraven, :- men Svea hovrätt dit lantbrukaren över- klagat domen har ändrat densam- ma och utdömt :1375 kr, i skade- stånd. Den har nämligen ansett att - om båtägarna iakttagit skälig akt- samhet skulle de ha beaktat att bly- mönjan var giftig och gjort sig un- . dérrättade om vari giftigheten be- stod "samt .vad.de- borde -iaktta till undvikande av risker, Därest så skett skulle de haft klart för sig att " dem avskrapade färgen var lika gif- tig som när: den anbragtes. De har därför gjort sig skyldiga till ovar- samt förfarande och skall förutom skadeståndet ersätta lantbrukaren « dennes. rättegångskostnader i hä- radsrätten med 810 kr och i hov- 769 kr, > - : "Uznder tiden 1932 till slutet av 40- tälet : hade Sverige en enda fabrik för färdigblandad betong. Ar 1932 började AB 'Betongindustri' leverera - färdigblandad betong till huvud: dens byggen från sin fabrik" vid Hornsberg. Under '50-talet har. anta- let anläggningar för fabriksbetong kraftigt ökat, ech I dag finns ett femtiotal fördelade över hela -lan- et har, under vårt tidsskede or- dats mycket om striden om en Av. fil.dr Eric von Born ella "andel äv landets hela yta som känt endast obetydligt lägre. Ännu för ett par d sedan utgjord oljan och om kampen om och om andra viktiga råvaror, men man kan även med full rätt hävda, att det pågått en formlig vapen- gång inom näringslivet i fråga om utnyttjandet av staternas skogstill- gångar. Det fanns en tid, då man tanklöst hängav sig åt den föreställ- ningen, att såväl havens fiskbestånd som sk as 'riked ' skulle "Karelen, har Sverige fått inta den skogsområdena i såväl Sverige som - H hållit: tillbaka de omfattande och tidigare alldeles planlösa skogsav- verkningarna. Siffrorna för rund- Kom inte och 'säg att någonting 'så- | vara. bärn 'så länge som möj igt.” Vå- dant är otänkbart hos oss. Vår ung- |ra "teknisk i jdomskriminalitet domineras klar d och ' sedlighetst virkesproduktionen har här nedgått från tvåhundra miljoner till etthun- dr iofem" miljoner ' kubik om året och: detta under en 'tid- Finland omkring tvåh rymd av bortåt: tvenne årtionden. Ti h i i Kanada har tusen kvadratkilometer, men på bå- da hållen ' har. siffran” sedan: dess sjunkit,” och 7” då Finland genom fredssluten i Moskva "fått avträda däremot fortgått i ökat tempo, vil- ket siffermässigt kan belysas på så vis, att den årliga skogsavverknin- gen där. under de' senaste två år- ganska ”betydand 4 sd ledande. platsen i fråga om abso- vara outtömliga, och så banades vä gen för den rovdrift, som” här lik- som på andra områden 'tryckt sin prägel på' utvecklingens gång. Ett Halvsekel har nu förflutit sedan Iden behjärtansvärda lagstiftningen tillkom, som vände sig mot ”bagg- oe setet ÅA tong "blir alltmer böleriet” inom landet. De åtgärder till skydd för skogägande jordbru- kare, som”: då skapades i Sverige, saknades: länge på andra håll, där en : våldsam rovdrift pågått . vid skogsavverkningarna ända fram till den allra. senaste tiden, men även i de nordiska länderna är man än- nu . långt ifrån det idealtillstånd, som "lagstiftarna "åsyftade med 'de nu jubilerande Baggböleparagrafer- na, varij de må lade sågverken ' vid Ume älv fått sina namn förevigade i näringslivets hi- storia, Vv " Sydamerika det, tidskriften B ds- att. bland de europeiska: länderna |något ökat på Filippinerna, med: "vapen, 0 ban” p A ör nå ; i äl ä : petska erna [nagot Stat på Filippinerna, medan '" Dock hade han som polsk industrin. För närvarande finns tolv Den skogrikaste världsdelen -är|jygoslavi oah Rumänien förf de: alltjämt är' ansenliga + Indien. Lung” inget att a äga a j ka, som till mer än hälften stycken enbart I det. toa «Under fjolåret levererades här i - landet -inemot” 1 milj, kubikmeter färdigblandad betong, vilket unge- fär motsvarar ' 0.15 kubikmeter per person, I USA var motsvarande siff- rör 50 milj kbm och 1/3 Kbm per person, I de största städerna i US. y "lav sin yta är beklädd med skog, men också Asien uppvisar så stora skogsarealer, att de synes betäcka mer än tredjedelen av hela världs- delen; ”sorä” för övrigt ger näring och livsbetingelser åt hälften av jordens folkmängd, Därefter följer Nordamerika och Europa med bort= åt. tredjedelen av sina ytor skog- Genom de vidsträckta he- används ..så gott som lutand: oo sten i Ik" bak ika kronan och åt på-" gångar. = cv. i .nna dominerar | darna i söder kan Afrika inte pre=lsumme.. 0 Vv är | kan. vid. första ögonblicket kanske sin katolske brorsons .synpun aa Svend OA a fabriksbetong, och de + Istera mer än ungefär en fjärdedel delarna a = | förefall; om ti förråd Å M - även i mindre tätorter, —, 0 > jstera , ju belysande för skogarnas bety-|] förefalla, .som om ö N - —— - I Sverige Används cirka 60 proc. lav sin yta som typiskt -skogsland, delse för denna: stat. /Silva”, be-1 här. skulle vara outtömliga.. Bland sc di k Stygga . s - Sa en i inom hus- | och 'för den minsta världsd elens tyder ju skog, och vid sidan av ut- | asiatiska länder, där skogsavverk- Om IS uter at por ir att: el ” av. cem och - färdigbetongtillver- via t ande hann en sjättedel.| bredda skogsmarker böljar yetefils FiRgAnA Starkt ökat på sönare "5 - TS - T - 2 I krympt: på se h. flödar oljekällor, Produk-|framträder Tukiet, där den ras! 3 karna betjänar främst husbyggart?-| Alle som allt kan. sägas, att vårt ten och Aödar olje framskridande civilisationen i väs- | SS - I USA byggs övervägende enfamiljs” , hus. Denna byggnadswyp gynnar fb - riksbetongen = eftersosa betongtill- verkningen på små byggnadspl "gör ej kan göras så sutionell att den platstillverkade ' betongen kan kor kurrera med den fubrikstillverkade. Vi bygger endast en mindre del av » lägenheterna 'i en” och tvåfamiljs- hus, och det kan tänkas "att våra byggnadstyper inte 4 lika hög gra gynnar fabriksbetongen. I stort sett . eger Så 4 het överens iksbetongens lönsamhet I Sverige och USA, Både här hemma och. däröver råder brist på arbetes kraft, arbetslönerna . är. höga etc. - Detta för till ökad "rationalisering och till ökad konsumtion av färdig- blandad betong. J "Gick utikörbanan 13 mad ryggen mot trafiken | | bruk för deras h jordklot till närmare tre fjärdedelar omslutes av vatten, medan den be- boeliga delen till ungefär en tredje- del är beklädd med skog. De täta- ste skogsområdena utbreder sig i Brasilien, Belgiska Kongo och in- om Sibiriens landamären. Som an- tipod härtill har vi Island, som inte uppvisar . annat än buskskog, och vad staterna i vår världsdel i övrigt angår, 'så måste fem av dem, näm- ligen Eire, England, Nederländerna, Danmark och Spanien betecknas som direkt skogfattiga, då den skog- bevuxna ytan här understiger tion- dedelen av; statsarealen, Det finns egentligen blott fyra länder i världen, där skogen ännu betäcker halva arealen eller ännu mer därav. I täten går Finland, där skogsmarkerna' alltjämt utgör sju iondedel av t, och där jäginäst eller. ! ästar. na”, som de där kallas, är så många, att arbetslösheten under senare år föranlett flera av dem att utvandra till Kanada och till de sydasiatiska .tområdena, där man synes ha fått k och för- Norge haft svårt att skydda sig mot luta skogstillgångar bland länderna i Norden; En: blick, på timmerav- verkningsstatistiken visar :dock, att bland de nordiska länderna särskilt stegrade skogsfällningar,'som ifråga dm, Finland fått sin naturliga" förs klaring,. om vi betänker, att detta land punktligt uppfyllt alla i fre , | rande; tvåh tiondena ' ökat” från” sextiosju till sjuttionio '" miljoner ' kubikmeter. I Sydamerika är" det' förutom Brasi- lien egentligen blbtt Chile, som kan uppvisa skogar av; större national- delse, I-Brasili Ide ungdomar, som under den./' la sysselsättningens tid tjänat mel- lan 600 och 800 kronor i skulle "ta sig till i en k för att komma över pengar, lunda brott som salnmanhänger, med väckta och icke tillfredsställda, be= gär,. Emedan samhällets största an” ängni) just gäller strävaiidet efter prestige, ägande och njutning; | ter sig dessa ting för ungdomen särskilt åtråvärda: Det är lätt ”& räkna ut vad de mest hä: sl rat q och ind framsteg torde ge oss alla förutsätt- Jningar att låta barnen få växa upp i trygga och 'goda miljöförhållanden, Väd hjälper. oss all. vår mäteriella välfärd om våra barn tar skada till sin själ? Den så ofta citerade satsen Våra barn skall en gång få det bätt- e än vi” kunde. med fördel. ändras ill” "Våra barn, skall 'en.' gång bli tire än vi”, ul: månaden, ö . och "för är ', |Skolans -brist på förståelse för med- s|borgerlig fostran. Dét :talas , hårda och fördömande. ord om den: förrå- inte barnen som är kriminella utan ' det är vi vuxna som gör dem krimi- nella, "Därför är det både orättes. . vist och 'dumt att straffrättsligt för. . vandla tonåringar till vuxna. Vad samhället däremot kan och bör gös ra är att främja en mindre prestige-" , betonad och" materialistisk syn på. . tillvaron, : ” BUDAPEST: Två ungrare som F- : | tisdagen dömdes till döden för sa- ser ; | botage >, under "okfoberrevolutionen a avrättades” inom mindre vän två timmar, meddelar Budapestradion,', | "Två andra fick sina dödsdomar förvandlade Hill livstids 'straffarbé-. 42 ände sedelösa filmen, Men :var nå- te; medan" en femte åtalad: fick: 15" som täcker. halva, Sydamerika. ochå | uppvisar de tätaste' urskogarna i världen,, har sål ida skogsproduk- tionen” under Hugutal år; ned- | gått med ett tiotal' miljoner kubik- me ter' ock understiger för närva- villkoren. 1 ; vartill skogarna i stor utsträckning fått lämna råmaterial, Inom Danz marks gränser kan man skönja en svag, produktionsminskning under de senast förflutna årtiondena, me- dan man där givetvis på bästa sätt vinnlagt sig om att vårda de starkt kringskurna skogstillgå '' ” Stora reserver i Rumänien; " > och Jugoslavien: - erblick över. skogstillgåni garna i olika delar av världen visar, över avsevärda skogsområden, I den förra staten betäcker sålunda sko- garna tre tiondelar av”ytan ochi sistnämnda land ungefär en fjärde- del :av statsarealen” Skogsavverk- ningarna har gått något tillbaka i Jugoslavien, medan inga säkra upp- gifter härvidlag föreligger från Ru- mänien för tiden efter andra världs- sittningar, som ju utgör huvuddelen 3 dra - miljoner kubiks métet; "medan : siffrorna - för. Chile förblivit: nästan konstanta. Här må |” | erinras, om att det ur många syn- | punkter vore, beklagligt, ifall rov- driften skulle. fortsätta i de tropi- | ska urskogarna, där zoologen och botanisten ännu har mycket att inz lse, hämta av k , som” en; gång "på ett ännu oanat”sätt kommer att berika vårt Vetande. -.' Vad'.den skogrikaste världsdelen Asien angår, så säger oss världs- statistiken, att. skogsavverkningar- na starkt reducerats i Japan men Inom Sovjetunionens "asiatiska be- av riksarealen, brukar man tala om tundra ..och . ”teiga”, stäpper och fruktträdgårdar, om man företar ett tvärsnitt genom områdena från Is- havskusten i norr ner till gräns- bergen i söder, Allt som allt synes | ”teigar” eller skogarna betäcka un- gefär fyra tiondelar eller något mer kriget. Beteckningen T: yl för. Siebenbirgen såsom en av'de tionen av rundvirke har under de senaste tjugu åren annars ökat nå- Sahuet. av hela Sovjetunionens yta, och det | i: fängel kungligt "BB betraktat .ska. trist inrättning, 21 år. nare var han vald kung av Po len,” ett : krigiskt - » land "där. han inte" vidare ;be hövde : sakna ljudligt skrikande och entusiastiskt grep efter makten i efter. pappa Johan III: 1592, Men I vilket under detta avlägsna år- hundrade ännu räknad lyckan är obeständig, i . Sverige mötte han en trumpen ,. SI ? i protestantisk opposition och en "kung: ännu. 34 år efter dessa butter. farbror — hertig..Karl. 16 De n -som var totalt. oförstående för.' des åt flitiga försök att ta till- igisk Der: -munds födelse 1566 och.ingen pu folkmassa: jublade i rojalistis ran Födelseplatsen var € mm: en gan knallande med s Ison Vtår, Epilogen kom för Sigis- en nackdel, Det var därför.med a. mund vid Stångebro 1598, för vissa förväntningar Sigismund hans: adliga medhjälpare på Sverige ”Linköpings torg där en' död: [ I ödel "med. 'anmärkningsvärd flit: lät . dem. hastigt bryta upp från jor- delivets ;besvärligheter. - Sigismund - levde som : polsk 7 -,obehagligheter.: De åren ägna- hittigt inbländånde 4 bråkig rysk politik där han tidvis spe-. "lade en betydande roll. - stränga ' försakelser. - Många. löften svek han, slingrande var : hane bana, ett var han trogen: "den" katolska kyrkan, För den" satsade, 'han kungatron, folk, : heder, rykte. Sådan konsekvens 4. hör inte till varje kungs : Personligen var han lagd för terländsk anda ställt stora krav på 1 a fal ee got i Belgien, ävensom inom länderna på den py- reneiska halvön och särskilt snabbt i England men däremot något sjun- kit i Österrike, Tjeckoslovakiet, Ne- derländerna, Grekland " liksom i Frankrike och Italien, I sistnämnda land hade rovdriften på skogshan- teringens område tidigare uppnått nästan ödesdigra proportioner, som klart framträdde vid de stora över- svämningarna i Podalen några år tillbaka i tiden, och de gör sig allt- jämt gällande på många' håll. De låga produktionssiffrorna för rund- virke från Västtyska förbundsrepu- bliken med ' dess stora skogstillgån-' gar är starkt framträdande i världs- statistiken, : som: dock företer'en ganska " ensidig bild av läget, så länge 'som länderna bortom järn- ridån inte lämnar några tillförlitliga sifferuppgifter om skortillgångar och skogsavverkningar. Så mycket mera glädjande är det då, att Jugo- slavien i stort sett kunnat infogas inom ramen för en allmän världs- sd pc 1 för åga, Såväl för. Brasilien, som: fö Japan kan man anteckna en så hög skogssiffra som 8ex tiontledelar av istik för näringsliv och handel. Sd A Fruktan för rovdrift i USA Låter vi så blicken glida över till ate Vurealeh, och för. Sveriges "vid= kommande är skogarnas procenius sadra världsdelar än vår egen, fin« Skrämmande avverkning : i Australien :- Vad ' Afrika ” angår, så kan de största ' skogsavverkningarna under de senaste två decennierna anteck- nas för Guldkustområdet och fran- ska Ekvatorialafrika med en årlig rundvirk av ing |. sju miljoner kubikmeter för vart- dera - området. I ' Sydafrika har skogsproduktionen sjunkit, medan den't. ex, är i stigande på Mada- gaskar, Skrämmande är skogsav- verkningssiffrorna för Australien, där den årliga produktionssiffran under föga mer än femton år tre- dubblats, medan den på Nya Zee- land stigit raed ungefär hälften. ; . Allt som allt kan sägas, att om- råden med glesa skogsmarker fler- städes allvarligt hotas av avsevärda förluster. genom obegränsad av- verkning, medan stater med vid- sträcktare skogsterräng lättare kun- nat skydda sig mot ödesdiger rov= drift, Visserligen är den tid förbi, då åtrån efter ”det gröna guldet” duktion ledde till formliga, feberepidemier | :- och man besinningslöst sökte ut- ansa skogstillgångarna. oc st! [KR På Royal" Academys Winston Churchill, Tavlan [ ; derna, som tilldrar sig den: störst drkAr tställning 4 London deltager Ruskin Speear med "ett porträtt av sir : lan kar givit anledning till mycken diskussion och är den av utställningsbil- a uvpmärksamheten.. Här ses en grupp utställningsbesökare fram + för porträttet, t ock arr 4 BÄSTA. ORTSNYH ' ETERNA FINNER NI IcLAHOLMS :TIDNI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.