. derns . gamlingar. av a fäller : föras under. år 12961 och KAN får bättre förutsättningar. för HEJ < NGG är. r det klart. om väl är, Nu San jordens alla kvinnor andas ut ordentligt, Dior har bestämt: sig . föratt: kvinnan skall se ut som ” set stort H, '” Monsieur Diot, som tydligen är - en mycket 'erfaren man, har nog- sant tänkt på att det skulle vara alldeles för mycket begärt att få : ett helt ord med, då det gäller en kvinnas klädsel, Därför har han nöjt sig med en bokstav. Vem har förresten inte fått göra det — mi- ha herrar — lite var? . : "Men ' vilket” system har vännen , Dior. "egentligen "gått efter? För min del tycker jag att det skulle ligga snubblande nära "till hands utt låta en blivande mamma för- slagsvis gå i D-linjen, Skulle, det visa sig att vederbörande mamma skulle glädja världen med tvillin- gär, ja, då ligger väl B-linjen nära till hands, För damer med mera ” framstående behag i stil med So- | . phia Loren i skulle, man. kunna tänk » man I dessa bilismens tider borde föreslå 'att..P-linlens damer bar nÅzon' slags banderoll från. axeln till midjan för att undvika 'att bio lister ”annärs "skulle kunna. tyda "det: -hela till P-arkeringsplats. Ty jag iror: att .P-linjen skulle tilltala många herrar att där ta sig en ir ten'Iur i allsköns ro 1 vår j tade tid. Alltså '> endast för tets skull, Naturligtvis," TT , damer; . och kollegan Diors är dock det att " märka, : att jag gör linjen: efter bokstaven, '. Man tycker nog 'att detta kan ge upphov till vissa ris- ker, över vilka ingen kvinna är herre. Jag vet en'dam som i det allra längsta dröjde med en blind- tarmsoperation, ' Stackars. varelse, . Efter en sådan skulle praktiskt ta- - garderob. vara . panvändbar,: Kirurgerna - får has get hela hennes . " DEN SVENSKA STATSKYRS sin gärning i städerna och på Norr: lands landsbygd om riksdagen bi- 4. ecklesiastikrniuisterns, hr Persson i Skabersjö, förslag . till omgruppering . av .'den prästerliga arbetskraften, skriver Göteborgs- Posten: fp): er etc Trots farhågorna för det kyrk- :liga livet i landsbygdsförsamlin« "garna tycks man inom ledande och ansvariga kyrkliga kretsar i stort sett vara rätt nöjd med eck- lesiastikministerns riktlinjer. Det bleviinte heller något av med för- re ifinansministern Per" Edvin Skölds planer på att indraga två- "hundra: prästbefattningar. Kyrkan måste följa med sin tid. Samhället har :vuxit ifrån den kyrkliga. ör- gen P-linje, Dock kanske ” Mellan "mina Filip-linjer |: skån ha att — sitta på. ” ' Enligt Diors'senaste påbud skall klänningen våra '””en' dröm 1'ett minimum av tyg”. Förr' hade det, som ' fanns kvar inne i lioniac garna också" en viss betydelse. Men det där med jämförelsen med en dröm är onekligen väl funnen och täcker faktiskt allt. Det finns ju hämligen mardrömmar också, ” -.; Nu till sommarén skall emeller- « tid damerna vara snälla och låta . höfterna" sjunka ned, Ungefär : en handsbredd — om - man inte här för stora händer. Ellet höfter.” Vi- dare skall mellankroppens ”rånd- ning helt'försvinha och 'slutligen skall bystpartiet- höjas, väsentligt. Det '- kanske är lika.brä'att låta även denna — eller dessa'—'bör- ” dor läggas på damernas axlar, För nyvordna mammor kanské det har |: en rent praktisk förde] — även om det. blir : en nackdel, På så sätt ' Slipper 'de nämligen att sitta och | hålla de små liven; som, oftast' ser | 17 sitt sköte, Nej, nu låter man - .dem helt enkelt: rida mjölsäck: på " mammas rygg och'allt' medan” de små begärligt. sörplar i i sig äv vad " som- bjudes;: kan mamma Bitta och rensa syltlök, ; ri har han ju. glömt. Men den är så oväsentlig och betydelselös, så | det" gör ' ingenting om den är glömd, De, som skall betalå här: | ligheten, Men vännen Sträng kan- ske tänker på dem, En likhet finns dock mellan vännerna Sträng och Dior. Allting: skall höjas — en "Under denna fubrik besvarar en . svensk : legitimerad ' läkare” kostnadstritt medicinska frågor från läsekretsen. d nl Förse trågorna. imed lämplig . signatur” och "uppge helst ålder . « och kön. Det är givet att envars anonymitet. obrottsligt bevaras, . Märk breven DOKTORN SVA= ganisationen ': ute på 'arbetsfältet | ..;". "som -skrämt &r 'att tro, och denna skall därför nu anpas- Bas efter ombildni från .bon= hälle till: ind ihälle. "Ett stycke medeltid skall rationa- liseras, Genom hopslagning av åt- skilliga' små pastorat frigör man " kyrkoherdetjänster + för: de nya pastorat,.som man skapar genom klyvning av alltför folkrika Stads. pastorat... rean i Reformen är- avsedd att denom- 330 i likhet med många -av- sina -kol- leger' farit vårdslöst fram med san< ningen. Det” finns alltså: inget fog] ut som väl inrullade kåldolmar, |: «Monsieur Dior han tänker då på I allt, Ja, det vill: säga, En katego- I att -.man' får blodbrist av' den fil=V. mjölk, . som, "säljs "i" affärerna, har |- som svarar, . J Även timmer " Under sin tidi Gävle höll Fa- bian Månsson en gång ett före- drag "hoz en sågverksarbetareför- ening, Fabian talade om det so- cialistiska samhället. och - poäng- terade att det måste muras starkt. « Det 'skulle muras på klipppans grund, 'sten 'skulle föras till sten, och solidariteten skall vara binde- ämnet i dessa murar. I den stilen gick" Fabian på, men ju mer han pratade om murar desto” längre i synen blev sågverksarbetarna.. Till t$ist kunde en. gammal stabbläggare inte hålla sig, utan reste sig och avbröt Fabian: ' Öre : — Då var då Én osse — får det inte. finnas' en enda: timmerbit; i det där samhället? . "Inpasset utlöste” applåder," men Fabian .var situatiofien vuxeri,. ' där" ska : vara ' timmer, dj-a starkt "Detta ägnade 5 ämningen, c 0 Fr bian fick tala utan avbrott. Drottningen och ning Elizabeth och prins Phi lip "hår 'wider'sin resa genom mel- lerstaå ' Egland även besökt Here- fordshire, där man naturligtvis inte försummat att se på en -av de stora Doskapsutställningarna. Här beund- irsmål:' oci fö ovan. a Svar till ”Ölycklig fru 2 år”. Om en- bröstvårta dragits in på senare tid och det k vätska ur brös- över "hela riket. . HUR "SKALL- DET GÅ För SAMHÄLLET om. bankmännen gör allvar.” av. sitt strejkhot,' spörjer Handelstidningen' (fp) rea tet, bör ni. omedelbart uppsöka lä- £are för undersökning. Mycket sto- ra: bröst kan bli föremål: för för- minskande operation och sådan kan göras på vanlig kirurgavdelning och betingar sålunda! inga kostnader utöver de vanliga "vid vistelse på > Vi vet vad som händer — eller rättare sågt: vad som inte händer «> när läkare, tivoliarbetare; sten- huggare och sophämtare inte vill + vara med längre. Det är egentli- gen bara :strejker bland politit Isiukhus,'” som dock a bestridas a av sjukkassan, . a -Släkthistoria' Vavi Wi ford, som "och banktjänstemän som vi inte har någon erfarenhet av. Att vi någonsin : skulle få uppleva det - förra är nog. också ett fåfängligt hofen banker kommer det inte > att finnas några möjligheter för fö- ”retagen att låna pengar till sina investeringar. Så långt förefaller > banktjänstemännens eventuella "aktion "att vara inspirerad av'hr » Sträng. Men inte heller rikets var ett grymt fruntimmer, fick : en sommardag år. 1640 besök" av en av sina derl; en Bondhustrun klagade över att "hen- nes son var en odåga som ingen kuni de få att företaga någonting nyttigt. Markisinnan lovade att ta hand om pojken, och lovade att modern ald- rig vidare ' skulle få något besvär med honom. Vad som därefter hände är oklart, men på morgonen nästa dag återfann. man w pojken hängd i en minister | att kunna nar Men han har, i motsats till andra företagare, rikets sedelpres- :'gar att tillgå, Att han Ja vet pe " bruka dessa är ns inte 0 " kant. «7 aah + För oss, andra återstår natura- hushållningen, . tillägger HT. om danom ser hur redan 1 -andano minttor och 1 synteti- djurhudar . förvandlas till ska tvättmedel. och. symaskinsolja.. av markisin- nans slott: Bondhustrun svor då en dyr'ed, 'och nedkaltade Guds förban- nelse över den' Waterfordska släkten intill sjunde led sn od Den förste markisen av Waterforå omkom vid en eldsvåda. Den andre störtade från hästen och bröt nac- ken.' Den tredje blev ihjälsparkad av én häst, Den fjärde drunknade. Den femte omkom. vid en järnvägsolycka. Den” sjätte mördades år 1932 på ett värdshus. Den sjunde markisen slut- ligen, John Charles Beresford, mör- dudes för en kort tid sedan i i ett bad- a Unt ör N spö: po terar riskerna av för tidiga erotiska förbingelser.- Men som sagt: ta det hela vänligt och förstående; i-mot- satt fall skapar ni' para nytt trots. = Logna er "gobbar, sa han, Jag raser kommer: snart upp -till taket, och |- : Det är naturligt .öm der i gatutrafiken, LE en cirkus,, som på detta sätt gör reklam. för sig Veterå, nn FN öm trofikpdlisen ger .en smula misstänksamt på det underligå ekipogtt, som at för sadeln sitter inte mindre än 2,5 meter över: m : snabbt övertyga sig om att den kuriösa motore ykeln var inregistrerad på-lagligt vis. Den ehvänds av, e tyska städerna, SA Under senare år bar ockdå visa « | försök" gjorte med en ny-metod 4 för a Akögsbrandbevakning, nimlis CM gen. från flygplan. Vad anser man sig ha lärt genom de hittills utförda försöken? Kort sagt: > Metoden har obestridliga fördelar men också påtagliga nackdelar, som man inte, kan. bortse från. Bland fördelarna kan nämnas att man har större möjlighet vid; Nygberak= ning än vid tornbevåkning att rätta bevakningeha ' omfattning och ia- tensitet eRet rådande 'väderleksförs” håtlånlen, och 'att man vid flyge: bevakning även har. möjlighet [ätt > nagsraht "utforska en brands'em= "attning, och sptidningstondenser.” Åygplan ; kån emlertd Uv” kost nadsskäl inte: hållas I löfteh mer än vissa tider; beh en av följderrin : i $ihörav blir att bråndernas lokallled : | I ting Inte kan göras eå exakt koht + man". kunde". önska, ' Slutsatserna . bit därföf dossat 777" vare + Även, om 'sålbunida sogsbråndbös vakningen från flyg kan ha”vissa' fördelar, tordå' dåt våra riskebelt. trär arken. "Polismannen kunde. dock ha "Jag vet inte” "många "som ' bli hårt åthutade i vår tid som för- äldrar. De får skuld för all ned- busning ' och -bilstölder och alla ungdomens oarter. De ”får skuld för” att många ungdomar inte "får den' tröst i livets vedermödor och den djupa förståelse som de anses behöva i i en tid som vår." = ' Men: hur mycket hår man ' rätt att begära av dem? Kan 'en mam- ma” på: nitton” eller: tjugo år veta allt :som : lärda" doktorer: och 'pro- fessorer. har” skrivit" om” psykologi och pedagogik? Och om hon. visste det, på ålen I smula! vad | säker då henni att” "planéra en total övergång lrän' torn» "Ull flygbevakniag: "Bortsett ' från alt vi Har ett väl utbyggt och mycket värdefullt nt av brandtorn, — . som skulle bli överflödigt och trolle + gen också få förtalla 'vid total över= gång till. flygbevakning, så måste man bötänka att privatflyget kr en ' Victoria : av Eng larid 'och hennes älskade prinage- I som mål -Albert: berättas det, att prin= sen Yr vid ett av, Toa karns 3 " sällsyns rara barn? Det säger: ”Håll. käften jädra satkärring.” Så säger andra NS barn "till sin mamma; Öckså barn måste följa med sin tid, vara moder- na. Öm några minuter hår de glömt vad de sagt och kommer .in -och tjatar och: tjatar om: pengar : till något" gott,' minst en krona, där) för att det har de andra fått. Då får mamma sin första 'stora chock | het i livet. Hon :skall få många fler. : Ett fåtal; barn” forlfar att 'varå smeksamma, .men de flesta är inté morsgrisar när 'de kömmer :upp; i ne n. Då kan man inte. an? man nu d: ve- is hålla 1 handen tande” som något I delsefullt, nå- got man bör vörda" och ha respekt fört” Inte vad jag. vet; "Jag här sett så mång: unga mor sitta i'en' buss: eller en tåg- kupé- och sticka. på "något mjukt rian över "sin hjässa och. moder- skapets ömhet och förväntan i sin blick. Sen har jag sett dessa' möd- rar . läsa” psykologi och barnupp- fostran och springa'till doktorn så fort lillen får minsta' skavank.. Vi har sett dem vaka natt efter. natt . Inär kikhosta och andra barnsjuk- "I domär' sätter in. Sid eger vilå och ro hår .de inte tänkt på. Jag har sett dem avstå från den tjusiga vår- dräkten: och den : nya hatten” f:: fatt lilleå skulle få något, vackert | att ta på sig: Barhen först, alltid först. De är så rara de första: åren när de kramar mamma så ömt om i och säger. att. -hon: är "i gås "med -andra' barn. i byn" eller kvarteret "och får nya kontakter. 'Och så kommer” den, bråkiga ålder då de rusar in och ut, river sönder kläder; slabbar. ner sig, kräver: att få leka överallt och: med. allt, slår benen” av bästa. farfarsstolen : och soikar i pianot -och drar in” hela gänget med je när huset är 'helg- 2,. Har pojken 260 i månad och kter herama på. söndagar och frida- gar kan 100: — kr för delat modernt ' Svar till ”Bekymrad mor”, 1. Na- turligtvis har”ni rätt i. att ungdo- mar i 16-årsåldern är på i tok för urni- ga för intima förbindelser. "Ingen av dem kan ju ta ansvar om ett htet ovälkommet barn skulle komma till världen." Å andra sidan. är det tyd= ligt att pojken är just i de åren, som åringen' vill: hävda sin: egen och "börja stå på egna ben. Därför tycker jag ni lugnt och -sansat och vänligt ska tala med båda ung- domarna gemensamt, Säg att ni för- står, att de är kära i, varanda, oc att ni i princip inte har något emot att de eventuellt förlövar och gifter sig när de blir vuxna — men att de är på tok för omogna för en sexuell förbindelse. Det vore nog väldigt bra om ni. köpte ”Hos läkaren” av Stone (5:25) och lät dem läsa den utmärkt klara och rediga bok, som ger ' utmärkta svar "på de festa som ett lagom pris. Skriv gärna igen och bjärtlg hälsning, i Y .”Gallie” "Svar till ””Sicietet?. 1 Naturligtvis får en tidning aldrig bryta sin dis- kretionsplikt när det gäller att be- vara insändares anonymitet, Vad det andra fallet beträffar så kan ni tala med en jurist eller med Rättshjäl- pen, som kan säga er hur ni ska behandla det hemfridsbrott ni talar om, Med hälsning.. - ”Gallie” - rum plus den mat. han får anses | kallas andra trotsåldern och då tja : - der; lille med på galej. Den! "enda eller vädja till ett förbud av hen- ne när” kamraterna vill dra" den gång man kan. hålla henne i haf- tion, som dessutom lr mycket sår- bar om vi skulle råka $ krig eller av andra skäl bil tvingade attran=: sonera ollan.. Den ' nyligen genoms'' I ldna - Suezkrisen är ett” lärorikt faller ätt. dörren. skall, öppnas, exempel I det fallet, : taste skrek” den . -temperamentsfulla da- "Vi har vår teknilskt betonade ' men i falsett, [tid en viss benlganhet'att. atlrra. > 053 blinda på: den allt anabbare : tekniska "utvecklingen: och" atölla alltför stora förhoppningar på nya tekniska möjligheter "som". dyker : upp... Ifråga om skogsbrandbevak« ningen”. torde "det, vara ' klokt att skynda” långsömt. 'Flygbevaknin« . gen bjuder utan tvivel på vissa möja ligheter;: men. de bör Inte övers skattas,' och man' bör framför allt Inte förhastat kasta över bord ett, prövat och . erkänt. effektivt bes ss som tornb stund ' kiympte köröke lät det "med. bevekah- att de inte. "hann- sitta Toch! gräva i' sig själva. , Under: barnens: läpp» växtår har. föräldrarna fått'en viss dressyr, De vet vad Pulte:och Kic- den-är när man skall in till tand- läkaren, Hövligt"” uppförande /är: en svaghet. Att lyda en "tillsägelse ; är rena fegheten.' Man ska vara karsk och . kavat —'som "andra "är. När lillen var tre år! kunde ' han - gott bordskick, men när han är nio år | vill .han inte låta någon veta om detta förnedrande faktum, då" bär han sig åt så illa han kan; både i skolbarnsbespisningen och hemma. Han kan ju läsa. Han vet att 'det, står i tidningen" att föräldrar inté får vara så grymma att de bestraf- 15 far, sina barn.' Allt ont barnen gör är föräldrarnas fel. Det måtte man väl veta. "Det mormödrar och”far- mödrar”. kallar för gott förandi kän kräver ”av sina föräldrar och har fögat: sig" efte act för rien sköll,. så, långt det har gåtk. när barnen kommer upp, 1” Iota tonårsåldern och. börja ry tycka : de är vuxna finner de till sin förvå- ning att. världen inte : dem' som vukna;' de ä | puttefnasker och. inte mer. Hemma har de. regerat men på, gatan "får de inte regera. Då kommer. polisen. Då vill raringarna, ha" sin "mammas öd igen; då: vill de ha en klapp] "kinden 4 'oc i en kyss och kanske en/.stund./ Men. det där förstår inte mammå t' eri, hast. Det är inte 'så lätt att följa med i livets alla krökar!' Barneris "hyal; ns 1 varje fall inta förrän neka . och". långvariga "försök gett! lägg på att flygbevakningen lr Ki svafort överlägsen 1 alla avseen= dén tt den bör' bil allenarådander "Rektorn vid läroverkét”t "Wikél' field undervisar "sila pojkal t'hur man skall uppföra slg då mari. har PRrälf” med en flicka; ; Pek klorn, Ernest Baggaley, anskg' att pojkärna borde känna till "bästa är "absolut "omodernt. "Vad skulle "säga om man inte var "Nåja, vi ska inte överdriva." Def finns hyggliga barn också i vår tid, men jag . fruktar. att de. får sota rätt hårt för» det om' de inte är T Och så kommer det förunderliga som kallas för -puberteten och som inte fanns förr därför att då fick barn. arbeta så. mycket; och hårt alla blivande föräldrar fick fåra upp -. "| kologt;. "ock likaså. barnen; om för- så” överraskande sättet att uppvakta en fllcka”, vär= att också den blir en chock; ": för han tog upp. detta på skolachos ; . Det skulle inte vata så dn Om hn, till Skansen och" titta" på. har 4 2 Hål fola Karner hand vå en björninnorha fostrar sina barn' til 7 fr ock rejäla björnar. Vi'skulle los Dagger. = luften 4 Mället 7 I del kväsi ipsy- . nn AT ork b sip — Att sitta” och hålla om vars: äldrar "och ”barn' finge" klara' upp ndra på: blivande ' svärmors soffa sina problem enkelt och riaturligt Är sllright .— men, inget hångel ' från början, Det skulle: bli lättare| ortarna,' "säger han också.: för alla parter, ' och : myck - Skolans motto" är: Det är skam gt att vara okunnig, : v s "Ber - = Skäms med dej, din oartiga pojke — gå genast I säng med : — Jag kunde 6 nästan inte låta bli att skratta, för det lät så sött — men jag - måste fu göra mej hårdt .. - Får jag fråga, varför skulle Jag sändas I säng, . när det Fdet fotar mt så gött då cd Lig s de fula ordet? i ganska”: Tösligt" uppbygd organisas | FEYSYTTYTTEN PFITFSTET - « sovr srt: ov LAHOLMS TIDNING "os, son a . . | . TT rt t som i : se KR NR VS KA Het rag a | 3 2 or Ax nn Noa le , Me rö Tack för senast NV peta Fly &t kan i Inte -. Banförman Svensson hade varit : : E Ät Sf å Kåh 25) | betsompta rippa hos sin ar. IgE ES RV ersätta” bevaknin g H omgren, berättar N i rise: Dagen efter skulle han med brandtornen: oa ringa och tacka för den utmärk. . ” Diorlinjen eoge- i ta trakteringen, men kom fe STOCKHOLM (Press) 4 es ortens Brendtornen som bevakningscen= + turligtvis. söka" så ig andra vägar lj blev oro a Svarade. | Det tra när det gäller skogsbränder har fram till blindiarmar, och dylikt, |) ning till Blomgren: y påring- ingalunda spelat ut sin roll ens I men ser man i dagens modejour- — Hej, Blomgren, å tack för AS deta LyTets tidevarv, hävdar Udé naler, så förefaller det som öml| i går! Jag ringde nyss till dej, TR tiftea Skogen, organ får Svenska, ahgreppspunkterna blev a allt färre ll men kom alldeles åt hellvitte — e 3 : ALNCATIN skogssårdsföreningen. Vi har nus och färre och Jnindre mindre.]| de va prosten som svara. . Jatt YYNUNTKA Se rand SN omkring 800 dylika Och någon liten plats — om än!| — Dyster röst i telefonen: DE | FRIES SIGN ON att de” gör ”hytu" har ” aldrig så liten — måste ju männi- — Det är fortfarande prosten Toa i . : visata vid minga tillfällen, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.