I Däsagen'den 24 sj 1957 a YYYTYTYTT VEN , Mk . Polismans' fysiska fostran: eftersatt: | oo STOCKHOLM (Press) . : Det krävs. en mycket. god fysik för att vara polisman; det måste va- ra spänstigt:folk för att ombesörja en tjänstgöring "utomhus under ' dygnets "alla timmar ' och i alla ty- + > ber av väderlek, Men hur är det ställt "med möjligheterna till trä- ning; till att bygga upp den nöd- rr Juridiska == =”. ” ' sen nål > Spörsmå " Under denna rubrik besvaras ju- ridiska frågor av allmänt intresse mot en ersättning av 2 kr i frimär- ken, Frågor som kräva ett mera in- gående eller enskilt svar, betingar ett något högre arvode, . tv: 'vändigt erforderliga konditionen? . Inte så värst bra, konstaterar Po- listidningen; som skriver bla föl- Det är 4 hög grad en polisled- - ningarnas angelägenhet att med- : verka till bättre möjligheter, för s polismännen att sköta sin fysiska träning, ' Den ”' dagliga polistjäns- ten som sådan är inte ägnad att förbättra spänsten, snarare för- håller det sig tvärtom, Med lite trängning från polischefernas si- » da borde det gå att ordna så att viss tjänstetid avdelas för den fy- siska träningen.) De, 1 - 4. digt Imstorg 4 I, 5 ee testamente förordnat att jag till- sammans med tre av våra syskon- barn lika skall dela hennes kvar- låtenskap. Hennes tanke är i hän- delse jag avlider före henne, att mitt barn då har rätt till min arve- del. Härom har intet utsagts i testa. mentet. Är det så? ' " : . Undrande prenumerant. Edert ställe. sak FRÅGÅ: Undertecknad, som in- har i. Polisens idrotts- och skytte- förbund en tillgång 'som man ty- värr ofta förbiser eller inte helt förstår" värdet av;'En rörelse som bygger på: frivillighet och- ideell känsla förvidrott' och fysisk fostran är. alltid en verklig tillgång, Men aldrig "så mycken frivillighet' och . idealitet räcker'inte' alla gånger om den inte får den uppmuntran och det stöd som behövs uppifrån.” "+, ” Polisens .: huvudmän, -. kommu: nerna, har, i de flesta fall visat en mycket. liten uppskattning för poli- sens idrottsrörelse. Och staten har bekvämt .hänvisat; till att" man inte gripa på kommunernas om- utveckling med kommuner, som mer och mer gli- der undan sitt ansvar för polisvä- séndet. har. gjort :att staten alltmer måste"engagera sig för att ej polisvä- sendet fullständigt skall halka efter. " Det är: därför. all anledning att - hoppas på statsmakterna även när det gäller stöd åt polisidrotten, —-": 1 Poliséns ,idröttsförbund' har gång på? gång gjort. framställningar : om medel. för :'sin” verksamhet;-. Det nehar fastighet! har av-myndighe- terna. blivit ”anmodad företiga re- staurering av byggnaden, Enär icke medel- (kontanter) finnes till. den - Alla brev adresseras till Hallands|; nyheters juridiska avdelning, Norr- holm, É ' FRÅGA: Har en syster som I sitt]. SVAR: Ja, Edert barn inträder 4| . Förra veckan nedk I ha av Db; härför anhålles om råd om vad som bäst kan göras i detta fall? -;-'- ” SVAR: "Vi kunna endast' råda Eder till att söka lån i bank, hypo- tekskassa eller liknande eller privat, FRÅGA: ' Jag äger 'en mindre gård. på: landet. Får min son, som är fyllda 16 år, övningsköra med bil på .vår' egen väg. eller. den närmast bopingshuset' inhägnade marken? Ivo ros "Tveksam fader. SVAR: Nej. Övningskörning med bil får ej någonsiri ske av den, som ej fyllt 18 års sossar Dra mera äskade 50 tusen; Det är smått. skandal att alla: andra statliga kor- porationer fått mycket. störra an- slag än den ' kår, som 'är satt att skydda medborgarnas liv och' sä- kerhet. 'Det börjar bl på tiden att även myndigheterna visar något av nare år blivit 10 ax'nu- den positiva » vilja som samhället alltid kräver av polisen. =." . To cs Över Ävalla travbana sken 805 len och nationsflaggorna smattra- dö muntert i vinden. Ingångarnas . vändkors tickade oavlåtligt nä . ,publiken..strömmade in. Bland dem gom sökt sig ut till travba- . nan denna vackra vårdag befann "sig också vicevärd Johannesson. : iDet var första gången vicevärdeni , .var där och han följde vaksamt den övriga publikens steg och åt: göranden. Lopp 1 skulle just bör” ja och högtalarspeakerns röst då-! Inade och skrällde över platsen. .jVicevärd Johannesson gick be-; slutsamt mot luckan ”10 kr vin- nare”; Han ämnade spela på stor- favoriten ”Amiral Boy” 'som han! Häst om i tidningarna. Det fanns' etora pengar .att göra, hade hanj fått veta av en kolutkörare 'som! spelade "regelbundet 'på ' Ävalla! Vicevärden kände hjärtat slå, det slog av ängslan och av förhopp- ning, Han. var en snål människa, rädd att mista en tia men lysten: efter de sköna vinster gom kol- lämparen talat om, ”— Klart = ett — två — tre kör, råmade speakern och ekipa- gen kom iväg. Marken vibrerade! &v snabba hovslag och publiken) | böljade fram mot balustraden. Vicevärd Johannesson kikade fram över axeln på en snobbigt: klädd gråhårsman. Han hade inte unnat sig något program och has; ve de därför ingenting annat att ori- entera sig efter än numret på ”Amiral Boy” som han spelat på. Nu virvlade hästflocken in i ned- fe kurvan och kom upp på främ- re långsidan. Vicevärd Johann son hängde som en hösäck över axeln på” den” 'snobbige. Han skrattade högt av lycka när han såg ”Amiral Boy” gå fram i led: ningen. : Ekipagen försvann in i kurvan och'dök upp på bortre långsidan. Fortfarande ”Amiral " Boy” i täten — men vad nul: UU "En skimrande svart travare lösgjorde sig plötsligt ur klungan ORTST månar ! de två travarna längs upploppssb | drog. förbi ”Amiral Boy” 'osk " nare, trea blev... Pr i Pr Margaretha, Här' ses "nydöpta syskon, =. Charlotte med 'en:son och prins Henri och prinsessan Marie-. en dotter, prins Jean och as Astrid beundra sina nyfödda och "> be tr : engelsk stod och sov. , : B eror hästarnas hjordinstinkt' på att flocken erbjuder det: bästa skyddet "mot : allehanda" faror? Kan hästarnå tala med varandra,' kan de se skillnad på olika färger, hur ser de i mörkret och kan de: se tredimensionellt? Dessa och mån- ga andra intressanta. spörsmål be- handlar en engelsk dam; mrs Moy- ra Williams,.i en bok ”Mina' hästar och deras'. värld”, som nu utj från ett danskt förlag. 7.7: "+ : : Man " har. diskuterat huruvida ljur, " vilka liksom hästarna: an- änder mycken tid för att äta, all- tid måste hålla vakt samtidigt och på detta sätt få sin fysik och mat- smältning undergrävd, skriver mrs Williams, 'som "på sitt stuteri,: Sto- nes : Farm, : haft : rika + igheter nl iakttagelser av olika. slag. För egen del tror författarinnan att häs-' "Itarna turas' om: med att. hålla vakt "när de: betar i. flock."På dagen $er Iman sällan" att alla hästar 'i en flock ligger hed samtidigt. Där finns'all- > tid någon som står upp. Även om öck tog upp jakten på den ledande ”Amiral Boy”. Viceväri Johannesson ' kände knäna ' vik sig. Nu dansade outsidern Ickan de lätt upp i-jämnbredd med ”A. miral Boy” och vicevärd Johan nesson hörde sig själv skrika som en sjuk. Sida vid sida jagad 'dan' och spänningen vibrerade ublikhavet. ". --" Är TR P 50 meter från mållinjen skedde det som måste 'ske, - Outsidern han ser ut att sova” reagerar... han för minsta ljud eller: rörelse med Jen anmärkningsvärd snabbhet, Och detsamma synes gälla. på natten i y Istallet enligt vad nattvakterna' på Stones' Farm rapporterat.. Om nå- gon häst - lägger ' sig ned reser sig strax någon annan i stället. "Detta återupprepas : flera gånger . under nattens lopp, ... sv. cd x un .Gnäggning betyder g dje Det "hävdas ofta att språket är ett människans : privilegium. Detta är rätt såtillvida att vi i motsats till andrå - skapade. :varelser: kan "| vidarebefordra abstrakta begrepp till varandra.: Men även om djur inte kan fatta abstrakta ting behö- ver detta inte nödvändigtvis'bety- da att. de: saknar. möjligheter ' att ddela . sig med varandra, ' Det vånn med en knapp hästlängd. 4 Den oväntade segern stimulerat de den travsakkunniga publikeng vilken benföring — en sådan od emotståndlig kraft i spurten.'.d Diskussionen sorlade kring vi- cevärd Johanneson. Men han upp- fattade det knappt, Med sitt 10- kronorskvitto i gäven glodde han buttert omkring sig. Vilken idi- otisk — tillställning, — Travsporten var bestämt till för att Jura av hederligt folk deras pengar me» dan stalltippsförsedda yrk 1 har fastslagits att djurens sätt att skepelsen föras tillbaka? till . prak- tiska 'och fysiska orsaker. Intryck av något svart uppstår vid brist på ljus och skugga är ju inte annat än bristande belysning. ' När "man går in i ett mörkt rum eller beträ- der en mörk skuggig plats'upp- träder rädslan :för att. där kan fin- nas faror'som man inte kan'se. ' Da «Men: ögat "vänjer sig efterhand och "en. person kan snart: se. lika skugga 'som i klart sol- änte:3 vid ..: mörkret .. lika snabbt. Människan gör det ganska fort' men egendomligt nog "tar det längre tid fören del' djur, bl a' hundar kattor, öch detsamma syhes gälla även häs- tar. Detta"kan utgöra förklaringen till varför hästar undér elt terräng lopp "alltid" blir: oroliga. när: de' skall ett: hinde; är : det krävs. ett hopp från "solljuset. till, ett" skogs- bryn'.eller” en annan mörk «plats, Att begära ett. sådant 'hopp:av en häst är detsamma som att kräva att han 'skall” springa direkt in' i det okända, Ingen häst vill göra detta för såvitt han inte är så skrämd att han glömmer alla faror eller därest han inte litar blint. på sin ryttare att han gör allt vad denne fordrar. "Svårt med avståndsbedömningen " ". Förmågan .att bedöma" avstånd är något mycket viktigt för rov- djuren och det är sannolikt därför som de har sina ögon framåtrikta- de, skriver mrs Williams, Men häs- tarna, som behöver överblicka ett vidsträckt område, har ögonen sit- tande på var sin sida av huvudet på så sätt att varje öga registrerar sin särskilda bild. När dessa båda bilder sammanställes blir det inte någon bild av ett mindre tredimen- sionellt "område utan fastmer ett stort, - brett... panorama, Hästarna har dock ett ehuru ganska litet tre- di ionellt åde : men ' det uppföra sig i många fall fö av signaler, som de mottar eller avger. Dessa signaler kan bestå av rörelser, ljud ;eller lukt men: då ett djurs uppförande kan bestäm- mas likaväl av/ tillfälliga 'omstän= digheter som av signaler,' är det svårt att utforska anledningen. När det gäller hästar känner man dock är inte på långt när så stort som människans och man vet inte om de använder sig av det..." =. FN » För att pröva hur förhållandena gestaltar sig för den som bura har ett öga att se med arbetade mrs Williams" och hennes assistenter på Stones Farm en tid med ena ögat . e ger i en nu utkommen bol ” intressantä skildringar ur hästens liv och leverne.” Hon: söker också lämna förklaring till varför hästar är rädda för vita och svarta före- mål, varför de har så svårt att bedöma avstånd och hut de uppfattar "omvärlden. Hästarna är mycket vaksamma djur och när de betar i flock håller de vakt i tur och ordning. . Den som står på vakt har alla sinnen på helspänn även om det ibland kan se ut som om han ' ? förbundet. "De försökte också” att hoppa över små hinder. Mrs Wil- liams 'körde också bil cirka 19 km fram och tillbaka till Oxford, först med ena och sedan med det and- ra ögat förbundet. De' kom alla till sammä resultat. De föremål 'som låg. långt borta eller mycket nära uppfattade de 'som ' vanligt. . Men saker och ting som låg ungelär mitt 'emellan : vållade : mera "besvär." I början var det sålunda mycket svårt att bedöma den fart, med "vilken man närmade sig ett hinder. I ena ögonblicket. syntes föremålet. vara långt: borta "och strax därefter! vär kraftigt för att inte Köra på en vagn; som "ögonblicket dessförinnan”föres fallit att "vara ganska långt .börta: > Efter dessa" försök" var det "lätt att förstå varför hästar har så svårt att, bedöma avstånd. En. ung -häst går alltid för. nära ett hinder. om man /inte "hjälper honom , tillrätta, De flesta "hästar föredrar också"att hoppa : över , lodräta ' hinders” Vat- tendrag ”och "andra. vågräta. hinder ställer sig :däremot mera” i ga för dem, "När allting står på huvudet . en :Det gick emellertid ganska fort att vänja sig att:se med endast ett: öga, "säger mrs Williams. och berättar :.i detta ' hang , om försök som en del psykologer gjort i syfte att. bevisa kroppens fanta- ba ker "I bjuda: dem ”utanför.> hemmet Gärna sommarjobb för skolungdom! STOCKHOLM (Press) . ” Bör skolungdomar vara helledi- ”Iga under sommarlovet, eller skall de ta ett eller annat arbete - . under ferierna? Det är en fråga, som i tala 'om ungdomarna själva, Biträ- dande skolöverläkaren Gösta Ro- dhe framlägger i tidskriften "Barn” några personliga synpunkter på N detta spörsmål, Han skriver: När skolungdomarna, främst ung- domar i puberteten, har suttit i sina bänkar en hel termin, är det | först och främst två saker de be- Å höver: ombyte och avkoppling. Om- byte från den påtvingade regel- bundenheten i skolans arbete till "| möjligheten: att göra vad de vill, att ta dagen som den kommer, att följa plötsliga impulser eller länge kända önskningar. Men också om- byte till en annan sorts aktivitet, från stillasittandet inomhus till en kroppslig, muskulär aktivitet utom- hus, en aktivitet som kräver sitt om individen skall kunna uppleva harmoni och balans i sin livsföring. Oah så behöver. de avkoppling, vila från teoretiska studier, från intel- -| lektuell .' tvångsmatning, : kanske från intellektuella - sysselsättningar överhuvudtaget, +". 0 oi: or. Det är mot denna bakgrund som man får se frågan. om eleverna skall ha arbete under ferierna. Kan ett sådant arbete förenas med de önskemål som . här ; uppställts? Kan I tillfredsställande utsträckning? . :.Sommarferlerna är långa i vårt land, och det "torde "varken vara nödvändigt eller lämpligt att ung- domarna går och: slår .dank ' hela tiden, Med: hänsyn. till. feriernas längd kan. det därför vara lämp- ligt att en del av tiden, heist mitt i ferien, används till ett mera bundet arbete. Men denna tid skall vara kortare” ju "yngre barn 'det "Ett annat krav som man bör hål- la på är att arbetet skall: varå av=- passat efter. åldern;' det får inte va= ra .allt för. ansträngande, och ; det a lagt : utomhus.” Ungdomarna 'sitter inomhus: så stor 'delav sin tid. un- der; då de gärna vill vidga'sin-ho- risont och pröva på: vad livet: kan berteten, ' hör ' också ' hoya att fortfarande få vara barnzI"av- stiskt stora a ". Försöken ” påbörjades av'.en: dr Stratton, som ville veta bur lång tid det skulle ta för att vänja sig vid att leva i en värld, där allt stod par glasögon; vilka vände uppjoch ned på allting och bar' den i:ett par. månaders tid. Efter någon tid fann han att han kunde röra: sig i denna i sanning upp-, och ned- vända" värld lika lätt och oberört som i 'den normala världen, Han fick till sist ingen känsla av att allt var upp- och nedvänt. När han nått detta stadium tog han av sig glass på "huvudet, 'Han koristruerade” ett | !' mellan! "ungdomarnas dét skäl att akta sig för att ställa högsta grad torde intressera föräld- i rar och målsmän, för att nu inte det medge ombyte: och avkoppling | behov' i' dessa båda: riktningar är|. 38 minderåriga I. träfikdödade hittills i år STOCKHOLM (Press) Redan under årets fyra första mån ider fick 38 barn sätta livet Gl samband med trafikolyckor, Enbart under april månad oms- kom u minderåriga, dvs barn under fjorton år, Statistiken talar tyvärr redan nu sitt obarmhärtiga ann om att, barnolyckornas antal är Få väg mot en ny topp, fast= slår tidskriften Vi bilågare, som statistiken för den hittills gå, delen av innevarande år, De olyc- kor, som nu inträffat, ger också belägg för att det här inte kan upp= repas tillräckligt många gånger: ' ”- Se upp med barnen i trafiken! ” Räknh alltid med'att ett litet barn, som leker vid vägkanten, I nästa ögonblick. kan vara mitt ute I väg= banan! +: cc v > veta SS ort Rs TA ' Stort antal cyklande bland de > IA omkomna, - "Av de 28 som, omkommit har ett ' stort antal cyklande fallit offer för ': bristande uppmärksamhet — polis= som svängt över vägen framför bla" 4 lar utan att göra tecken; eller små= knattar, som sprunvit ut på vägen för att hämta en boil osv. . . .Vi skall! också komma ihåg' att de 'siffror,! som nu nämnts, endast gäller dödsoffer, Runt omkring på vårt lands många sjukhus ligger barn, som fått . mer. eller .mindra svåra skador "vid trafikolyckor av skilda slag. KR ” ur : Överhuvudtaget ' blev april. en svart. trafikmånad.' Tidigare : under året kunde man jämfört med" 1958 - notera 'en viss minskning i dödsos |" lyckotnas antal Under aprll omkom . emellertid. 50 personer, vilket är ' Delvis .hänger” väl" detta! somman 7 med att april månad f år var .mer a ur a för bilturers "== "7 IMAN | Antalet omkomna bilförare passagerare ökade också oroväckan= de kraftigt. ”Under månaden omkom 10 bilförare och, 7. passagerare mot 6 respektive 4 i fjol, Och fortfarai- de är det ofta för hög fart och våd= liga "örikörningar som” är ,uppho=- ; | vet till, det: .inträffade::. Tre förare omkom. när bilar: krockade kylare. krävde två 'dödsöffer; och kollisiö= nellan bi. och tåg tog tre bill för stora. krav' i riktning mot. de ä iska" lände alltid betrak= ' ig! när det: gäller vinterlov. Här bör man. måhända krftigare framhålla önskvärdheten av att arbetet med- ger, istelse. en kort ledighet under ”.den - mörka - årstiden " skall män inte tillbringa inomhus under arbetsförhållanden som kanske med- ger" ännu ”mindre utomhusvistelse än skolarbetet, + 0 vv fos tats som. ett mönster för den fred= « liga ".samlevnaden mellan " olika språknationer , inom . samma - stat. Under de senaste åren har dock kla- . gomål förekommit bland de fransk= '- talande och italienska schweizarna som känner sig nationellt och kul" turellt . hotade av den framträng= . gande. tyska ' folkgruppen. tVid en 1 i Locarno, som ligger i ögonen) men nu föreföll allting: stå på huvudet och ' det tog, någon: tid innan han kunde vänja sig vid de normala förhållandena. Andra fort= satte försöken och man konstatera- de att tillvänjningen skedde snab bare och snabbare, så att man sist, nådde dit hän att världen 'f en” el- a uerade ler inte: . nior En sådan förmåga till anpassning förekommer säkerligen också bland j | djuren och man kan därför lära häs- reföll normal antingen man bar de tär en rikti; avståndsbedömning.' Flret NT "PJ-n till ett flertal tecken och ler En gnäggning betyder glädje. När hästen stryker öronen tillbaka är han på sin vakt och rör han sam- re kammade hem vinsterna. J. ojo,' han genomskådade nog hela här. ligheten, ffs Vad hade han egentligen här att göra bland dessa välpressade snobbar ' och uppbjäfsade'” stors stadskäringar, barcharmörer och uppkomlingar hela bunten .ss-4 «> Vicevärd Johanneson knäppte igen sin slitna kavaj, Han retado upp sig alltmer. Och med en plötslig impuls rev han itu kvit- tot och såg bitarna virvla ner om benen på en medelålders dam med höga, försilvrade klackar och stram kjöl. I det samina raspade idigt på Maa park Men det finns säkert många tecken som vi ännu inte lärt att förstå. Ett enstaka ”grymtan= de” "kan .betyda något helt: annat än två sådana ljud osv. Ett ben kan lyftas på -många olika sätt, vil- ka vart och ett har sin särskilda betydelse; - SÖN toa "> Rädsla för vitt och svart +: Hästar blir alltid skrämda när de ser' någonting mycket vitt eller liams, Att de är rädda för vittkan bero 'på - att de inte är .vana vid denna färg. I den tempererade zon, det i högtalarlurarna och speakern slungade' ut sin hurtiga' stämma över etablissemanget, 7" 4, 5 > — Etta, häst nr 7, ”Sailor”, som enligt programmet startade utom totalisatorn. Tvåa nr 5, ”Amiral Boy”, som alltså är vin- där hä: lever, förek helt vita föremål mycket sällan i natu- ren." Någon ” liknande: förklaring hästens fruktan för svarta ,föremål och skuggor. ' För -människan : är svart symbolen för något ont och hagliga men djuren kan knappast ha några liknande förnimmelser. Ä Leo Pardla är det inte långt |” mycket svart, förklarar mrs' Wil-|. kan dock inte ges när det gäller|; mörka platser förefaller henne obe-1: andra sidan kan den mänskliga vit | : Ar 1940 var 72,5 procent av talande. och "tar än I de-typiskt fran”. TS inerna och i det ttaliensk.- Men a den' italienska kantonen Ticino'$ södra ' Schweiz, har i dagarna på=. pekats 'att' medan italienskan var. ; modersmålet för 81 procent av kan= tonens' befolkning år 1910, är det . nu bara' 51 procent av tessinarna: som bekänner sig till detta språk. Invandringen från de tyska käns: tonerna ökar red varje år liksom - « . invandringen från. Tyskland. och Österrike. - Enligt den italienska '- befolkningens talesman kan det in=" te-dröja länge innan .kantonen Teg» sin får en tysk majoritet och land= skapet förlorar sin häydvunna ka= . raktär som ”det italienska Schweiz”. = |] AInbyggarna i Tessin är tvungna att lära sig tyska, både på grund. äv" att turisterna helst talar detta språk men också därför att det tyska in slaget inom '+atonens stadigt bo= =. satta befolkning ökar snabbt och : med varje år. =: + ost samte liga: schweizare tysktalande, om=- procent , italienåre och 17. procent retoromaner. Enligt. reg pp gifter har tyskarnas andel 0 til 74—175 procent, medan de fransk= n italienska medborgar” >; antal "ständigt minskas." Sak= kunskapen anser att utvecklingen $” viss. omfattning gynnas av den öka= se de! ekonomiska verksamheter te ora tyska städerna Zär "= 3. 3ern" och Schaffhausen, d - sa »ndustrialiseringen och ann - iomisk. verksamhet snabb: "ii ni rapporterna talat-tex om Pojkar, et 12 flera.än samma månad. förra Årets "+ "benat upp” den nu' föreliggande — + at fel Ne aa a > April — en svart trafikmånad . d fal ,/ möt: -kylåre,: för hög fart I' kurva" we t KI kring, 21 procent, fransktalande, 5,3 se NGE IDNI FREDEN OMSK FFEFSTFEENYFTTT TT vs FEFFESTYSENT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.