, > Tistagenå den 28 maj: 1957 >< > Elitstipendium” till Alice: Eklund "Folket 1 Bild: utdelar från 'och med Nå Årg kö "elitstipendier till förtjänta medarbetare - inom. folkrörelserna. Bland årets séx stipendiater befann big fröken "Alice Eklund, 'Stock- holm, chef för SLU:s förbundsexpe- dition sedan. rörelsens tidigaste ske- de. | Stipendisterna” har korats av FB: S kulturnämnd, som Består a av ff. LO-ordf. "August ; Li Från National Geographic So- ciety i Washington har' man” fått rapporter om ' framgångsrika 'för- sök "att med hjälp av radioaktiv strålning vrida den- biologiska ut- vecklingens hjul tillbaka. Engels- ka växtförädlare," som experimen- tferat "med trädgårdstulpaner, ' har sålunda lyckats få fram” en ny tulpanart, sedan de bestrålat mo- derplantorna, Den nya tulpanen är i verkligheten mycket gammäl: den är 'av' samma slag som den" ur- sprungligen från Sydeuropa kom- mande vilda tulpanen. Genom mu- tationer, dvs genom ärftliga för- ändringar av” den vilda tulpanens gener har det uppstått en mängd - [förädlade . sorter .av denna vack- .Jra vårblomma. Men genom-det ra- dioaktiva bombardemanget uppstod en hy” f ändring i kulturväxtens gener, 'som resulterade i att kul- turväxten ombildades till en vild- tulpan av den ursprungliga typen. Det. ser alltså "ut som: om växt- biologerna på. så sätt. funnit en returmutation till moderväxten.' :"- Denna nya metod är av helt an- nan 'typ än. de "bekanta och "lika -JUroxen rekonstrueras. ; genom avel.” ”baklän ge tv som har tarpanens utseende och egenskaper. - Många fackmän vägrar dock att godta dessa pånyttfödda urförmer som äkta. När det gäller uroxen vi- sar noggranna undersökningar, sä-" ger de, att det endast är fråga om en yttre likhet. Skelettet hos den ursprungliga - uroxen har ' däremot en mycket grövre byggnad än hos den moderna, ' Att korsa :'kulturra- ' ser tillbaka till urformen är säkert en lång, besvärlig och osäker pro- cess, Men det ser ut som om 'be- strålning "av han-. och' honceller på en gång kan påverka -generna så att de återfår den ursprungliga utgångsformen och på så ' sätt utan: mellanstadier . vrida dert biologiska klockan tillbaka till utgångspunk- ten, allt under förutsättning att den nyssnämnda nya tulpanen verkligen är en gammal vildtulpan. . överhuvudtaget — är att: sätta in all kraft på att uppfostra det'upp-|di | Bara, en kärvare j:]' 'uppfostran: kan: hejda: bilstölderna ' STOCKHOLM (Press) a i s -fpiÉ Vi kan visserligen göra Er vigare för biltjuvarna genom; att förse fordonen med stöldskydd Vi kan 'också (möjligen) avskräcka den . presumtive brottslingen genom 'att skärpa . straffsättningen: "Men deh rätta metoden för att minska anta- let bilstölder — liksom antalet brott "växande släktet till sociala indivi: der. K "Det stod två karlar nere vid s med bänderna nedkörda i byxfic- korna' och pratade och kisade mot aprilsolen. De var varandra så olika till både utseende och sinnelag soni två människor kan vara, Den ene av dem, han, som ägde den stora gula guden på andra sidan gärdet och hade allmänt förtroende>i banker och kommunalaffärer, var en bild ”av själva välmågan, Han hade re- an "fått en. smula herremage av dj alla rikliga bestyrelsemiddagar på , bar nalt, -det kan dock vara skål, ätt göra det. ” " På. det sättet summerar .: til lic Sten Björkenhed resultatet undersökning : han utfört av'' 300 brottslingar samt en kontrollsrupp icke brotisliga i åldern 15-20 år foch vilken ägt rum i Göteborg. De tiakttagelser . han gjort framlägger han i i Försäkringstidningen, häl "H.G . mot ket och mot olika aspekter z av sam- hällslivet divergerar från den icke mycket. . omtalade ; som omstridda försöken att genom avel kors. och tvärs'. mellan alla möjliga kultur- raser få fram en arts ursprungliga, primi iva form..De mest, uppseen= och. roli; .försöl rektor ' Justus : Elgeskog, musetchef Ernst J.; Lundqvist, direktör Einar Ebe och chefredaktör Tvar Öhman. Svensk. frökontroll [kan 80- -årsjubilera |. STOCKHOLM (Press) "Iå är är det. 80 år sedan den förs- vä land." Det var Hallands läns hushållningssällskap som tog.i tiativet genom "att. grunda en skild”anstalt i Nydala för unde ning av:.? ”sädesarter och frön”. inom länet, 7 och. detta initiativ vann |” snabbt efterföljd så att under det följande decenniet av hushållnings- sällskapen' inrättades ett 20-tal frö- kontrollanstaler, På en 'del' håll, såsom i Kalmar,:Skära och .Väster (ås, fick nyöppnade kemiska statio- ner ombesörja ä även frökontroll.. j stadsfiskal Ingmar ' Siguråsson . Rattfyllerist 7 försökte muta. " STOCKHOLM (TD SN "En -landsortsbilist.. som försökte av detta slag har gjorts av bröder. na Heck, sou före andra :världs- kriget var direktörer! för de zoo- logiska, trädgårdarna i Berlin "och Dresden. De försökte att pånytiföda den - europeiska uroxen,'vars' sista exemplar: nedlades vid en”'jakt i | Polen för mer än 300 år” sedan. Försöken fortsattes efter år, 1945 i den åter dna stora" zool : En'av Prags kvällstidningar har i dagarna på första sidan infört |: följande definitioner om kohstrikt- ni gar; utan ytterligare kommen- » Vi i ombads att upplysa all- om impr Sex pressionism och socialistisk' Fea- lism.' Impressionisten målar "vad han ser. Expressionisten, målar vad mod listen nålar. vad han hör”: Som .bekant'är den ”socialistiska 'rea- ”lismen": den. enda : av, kommiunis- sterna: officiellt. erkända + -”rätta” ka .. trädgården ' Hellabrun; Minchen och i dag finns liten hjord av riktiga uroxa t N enligt - bröderna 7 muta en polish in- om kort att ställas inför Stockhol och deras anhä es mening. rådhusrätt, Mannen är: åtalad? av rattfylleri och bestickning. « Landsortsbilisten' körde på Väster- broleden . mot ett skyddsräcke. Fan fortsatte emellertid.'som om”ingen- ting hade "hänt men en: civilklädd + Experimenten gick till så att I på: måfå: korsade de' mest: primi tiva ”av'” Europas kreatursräsér: Bland ”avelsdjuren”, förekoni skots- : | Sydfrankrike: och gue-halvön från årig vit engelsk poliskonstapel '. som "kom. del bart efter tog upp förföljandet, Vid Heleneborgsgatan. . stannade . lands- ortsbilisten för att se efter om hans bil hade skadats. Även boskap, som "härstanner från drui- dernas - heliga « djur och ungersk steppboskäp. . De " mest : primitiva och gick fram till man- ;' I en återblick på 1 Sverige under .sju decennier mag: Ivar -Gadd skildrat de — missförhållanden «som rådde inom' - fröhandeln. förr:i tiden." Det' fanns nen. Denne erbjöd då polismannen |; pengar om han ville låta saken bero. Då 'poliskonstapeln nekade ' a emot pengar försökte landsortsbilis- ten. smita" genom att:springa sin väg. inga Li utan fröet avrafsades från. plantor r-m växte vilt i skogar, parker”och fält, Av 'de -vanligaste . frösorterna, röd- - klöver, "vitklöver, timotej och raj- gräs' kunde-man visserligen få .ett ” tämligen... brukbart frö, men - det |” hände ofta: att det hade förlorat sin | ': - mbarhet.r Och vad heten an- går var.det dåligt beställt, det fanns massor av ogräsfrö också. Det kun- de hända att mani exempelvis 100 i vara inte fann' mer än 1—-10 kg verkligt äkta, grobart frö. k fånns tom" fabriker för "tillverknini "av små, färgade ste-. nar, till förfalskning ” av klöver- fröet; sådånt måste dock betraktas som småsaker mot de farliga ogräs. arterna,” som lantmännen, ännu of- tare fick etala med ett ganska högt pris enligt vad som omvittnats av kontrollmän för" ett 70-tal” år - sedan. "vc Det var ett par fröfirmor i öre- bro och :Norrköping som först in- ” förde plombering av fröpartier, och på 1880-talet infördes .statsplombe- ring,. Fordringarna på frövarorna skärptes sedan. efter hand. I och med att statens centrala. frökon- trollanstalt kom till år 1925 blev det stora förändringar i reglerna för 'minimigränser för både renhet och 'grobarhet samt maximital för ogräs- ” halten. De flesta av de små lärkt des i band här- | h -hann emellertid upp honom... Ern z Laridsortsl sten förklarade” att han inte har något som helst minne av att han erbjöd konstapeln 'pen-= gär, + ss, Före vl yt lAn Brådskande | : : Hallå, det är hos Jönsson. Kom hit snabbt, för det är en katt i i vä- ningen. - vi Är ni tokig? Ni ringer till po- lisen för en katts skull — vem är det som talar? — Det är Jönssons. papegoja. »som talar, : Hon: —:Varför svarar, du” inte i telefonen? Han: — Svara i har ju inte ,ringt.. . ” Hon: — Ska du nödvändigt vänta telefonen j : till sista. ögonblicket med allting? Under de sista årtiondena har nya it och plomberingen av Pear har dagar plomberas över 800.000 de- citon, vilket motsvarar' en : prov=- tagen kvantitet av.inemot 1 milj deciton. Statsplomberingen har där- med blivit en avgörande faktor vid utsädesdistributionen i vårt land. Mag, Gadd uttalar till sist den för- att plomberi skall med och efter någon tid ,kvar- — såsom en pionjär bland frökon- stod endast na i Skara, "Örebro, Torsta ' och "Luleå, vartill, senare kom centrala frö . kontrollanstalténs filial i Akarp. | trollanstal uttryckte sig — bli allmän i vårt land för allt saluhål- let utsädesfrö, till nytta och gagn för land och folk. d vv Galenskap ' ” Tel orket håller på att riva i ga- an och arbetarna har slagit upp ett tält. Till och från sticker en arbetz= ye -tit: huvudet genom täliöppningen - för ati ta en' nypa frisk Iuft. I detta « bgonblick. går tar. Julia förbi. Hon hö Tornjetten,, ” "huvudets i: tältöppningen och säger: :'— 'Sickna och cowbey på öppen gatal - . ”Kalmaräktenskapet vand ongprackv - : ålet me”. Kommer ni ihåg gifterm ann! E viljonärsflickan från a A och mannen av folket”, en alllar» im på sin tid tilldrog sig.s snärksanhet? - Flickans förö ”motsatte sig giftermålet oc | . fick gå ända till hovrätten innan ån Åge on är v det romantiska dktenskapet srdigt för upplösning. Flickan Hon försor.ats' med alna föräldrar. . vu -- har. även tilldömte rätten uy pen "dotter vari väser RN Uttar förargad på karlar! Leka indianer |” stor Upp-, Svar till ”KJ, 45 är . Hjärtspecla-" list finns i Göteborg men' någon + kan 'ej' ske .idenna spalt. Vidare "upplysningar kan ni få . i läkarförteckningen eller hö Sahl- grenska sjukhuset, - - sin pr Ht = Det var min fru som sa: Du är en ängel, om jag bara: ett litet tag Jar köra bilen! or anar ann en av, så mycket som” möjligt påminle om ännu : bevarade "skelett och bilder ta [av Uroxar; utvaldes för vidare” avel. Resultatet, "föreligger nu i form "av en-ny Uroxe- med; spetsiga". livsfar= liga” horn: och en ”stor; kr smidig ” kropp ' utan överfl fett, Och Hellabrunns uroxar' har ett. "temperament; lika vilt stridslystet som den gamla uroxens; Denne var som -bekant'den -farli- |gaste--bland de' europeiska: ursko- garnas vilda djur. Ungefär samtidigt har man gjort försök" att återuppliva den: sedan ka höglandskor, tjurar från Camar- |. ; tvilka |" "kon tr ikt : "Det finns många gudstrog- nä "personer :'som -intez vet att: det ”socialistisk de: : Detta 'v:skedtle "skapade "Eva i''paradiset . och förde. henne till Adam.: Då sa- monstrerade, vad mokrati”; ! innebar; 7 "kvinna, 'Du' får frit! ru. Adam” : valde "den . enda > kvin- nån som fanns, ; ; pad högre kommunistisk statstjäns- "teman från Östberlin rapporterade? "Det 'var i" "september" förra” året, då ven rysk general, nykommen ' från "flera medlemmar 'av. den" östtyska -1' regeringen, Ryssen ' ville: vänligt han kommit till. " han'känner. Der, socialistiska rea= : steg närmare sin lösning,» : 1 handlar, försökspersonernas : miljö, ;En'nyligen till Västberlin avhop- I . ' Moskva,'' deltog ' i «en, bankett "med: Han /tog' sitt glas : och - gick: fram 5 -är' den huvudhypotes En. brottslings 1 ttsuppfattning av= viker från en icke brottsligs;' hans attityder mot samhällets oskrivna regler för den likaså. och av'tryggheten' att inte behöva jäkta — för brödfödsn längre. Den gula skinntröjan blänkte te ett par breda näsor. rakt fram som om de ville säga: — Kom inte nämndeman Lavesson i Östergården för nära, för då trampar vi ner dej, . Den andre mannen, som stod bred- vid, var raka motsatsen till välmå- gan i skinntröjan, Han var lång och platt, som en planka och som han stod där en smula framåtlutad, kröp magen ända måt ryggen; Han var mager och maläten och grå och byx- baken" sackade - vemodigt mot knä- vecken, Han såg ut som. om : han |". jämt. stod .och frös. Med en smula fantasi; kunde man absolut jämföra hönom med hans lilla jordbruk någ- fe hundra meter från .stranden:. en smal och låg stuglänga' mitt i "ett Hans intressen. är avvikande, vil- ket visar sig inom snart 'sag ”alla områden, hans -målsättning. o. livs- inställning : '”annorlunda; ' Kanske mest markant är skillnaden"t triv-/ sel mellan försöksgruppernä,kon- i staterar « dr Björkenhed.” Brottslin= garna är osäkra, känner” vantrivsel, har ' kontaktsvårigheter' 'och ' intar ofta n negativ attityd även mot si- na närmaste. Kunde vi ge; ett en- tydigt svar på frågan om: orsaken till avvikelsen i attityder, inställ- ning och allmän inriktning, så vore problemet brottslighet strax ett stort "Som ' en; "sämmanfattning . av; rden del av ” undersökningen, som' be- anför hån: att. brottslingarnas -för- äldrar” och kamrater i sin uppfost- ran — eller. brist på uppfostran':— och genom : sitt I !exernpel 7 "förmått ynglingen" att acceptera en inställ- ning till. brottslighet.'som ; fen fr gär. se dr; Björkenhed vidare "och erinrar om att tillgreppen av bilar, motorcyklar .o. mopeder i vårt Tand ökat fr. 7.065 år 1950 till inte re än 125.922, förra” året, : Häl lutli följande ;k i Vi är för slappa i vår "uppfostran, Vi: meddelar inte: våra söner, till. säk Han: ville uppenbarligen hälsa Ge 'sundheit”, d vs ”skå!”,' Hans tyska kunskaper : var emellertid. bristfäl- liga.: Med ett brett leende förväx- lade” han orden, -Han sade," 75 år tillbaka utrotad isk asiatiska urhästen, tarpanen.. Män har - - efter | samma princip korsat hingstar .med, islännin= fått allt större omfattning. I våra |. gar, norska hästar o. små. -gotlandg- russar: till dess man "fått fram en heit”.; Han . strålade : av <.välvilja, Wollweber reste. sig blek och dar- rande och frågade på ryska: ”Vad är 'meningen?”: Den ryske genera- len 'grinade lycklig, och" uppr le: ”Gehelmdienst”, sIPrinceps ich TR t ”hollandsflicka” i ett hav i porten utenför a ländska lökblommor, som plantera- des på Skansen i oktober och" no- vember" förra året :dokumenterade, att skansenbesökarna nu under någ- i[ra veckor framåt har en, sällsynt attraktion att glädja sig åt. - 62 'olika sorter har vi plante- rat och 20.000 :av dessa bl >Pressvisningen av de 20.000 hol- av påskliljor ovanft " Hasselback Skansens kontor.” bre "il de ”äubbla sena storblommi- ga sorterna Coxa och Livingstone, som: avslutar säsongen. Mellan dessa ytterligheter finns » exempel på de flesta grupper inom det stora sorti- ment som en odlare har att, välja bland. +. H 4 | Päskliljor finns: det också i Åg- . |lättheten ; -| gens centrala Jönénämnd har par- normer, som de. måste ha deras” attityder" mot: "omvärlden skall ge ett resultat som faller inom tet av derna att. de "blir. "brottslingar. De. stegen. på brottets bana tas so! gel på den lättast frankomliga. gen, dv's man begår de:'brott där. ”i.' utförandet förefaller störst o. risken. för upptäckt minst. Därav "den -. stora frekvensen av enklare stölder och. ånbri dit biltillgreppen, hör. : STOCKHOLM (Press) - + Efter” "underhandsköntakter me = lan läkareförbundet och landstin- terna enats om att vid stundande nånadsskifte återuppta de” förhand ingar om ny löneplan vilka a stran” dade i december.' r "I sammanhanget kan nämnas, att Sveriges landstings tidskrift presen" terar. en. beräkning av. vad de'se- naste löneuppgörelserna . akostarl > ländstingen. ' Utöver. de -, tidigare ”iostnaderna om c:a 24 milj kr; förl ”nollställningen”. av lönerna: be= äknas kostnaderna för: 1957 ge- som tilläggsavtalet om "2 proc” höj- ning av baslönerna gå till-i:runt tal. I milj kr.. Det ytterligare” tills medföra 'en. kostnadsökning av 13 "I milj.” Därtill. kommer kostraderna för arbetstidsförkortningen. -;" tt. betyda proportionsvis " mycket her 'för' Jandstingen: än för staten, påpekas det. Orsaken är der," att petydligt större andel av landstin-' gens personalkader nu har 48 tim- mars arbetsvecka än fallet ; den statliga sektorn. IT kar är skänkta av Holländska Bloms- |" terlökodlareförbundet, ' berättar träd- gårdsarkitekt Walter :Bauer.' Domi- nerande, är tulpanerna, som- före- kommer i alla tänkbara färger,!for- mer och med 'en tidsföljd från: de allra” första” ”botaniska”.. sorterna Eichleri,", Ksvfmanniana, : -Fosteriona wa Vme Lefe-." erade fält, i en sö ning: under :. ett : hasselsnår , har pingstliljor kombinerats med tidiga tulpaner och pärlhyacinter. . Det finns redan nu och kommer att finnas under de” närmaste wvec- korna åtskilligt att glädja sig åtför Iden : » blomaterintresseraden skansen- En: "dödssytt) i trafikens; : I ast tå risker ch anääköe HN Järsvägsbereningöt ramen 'för' samhällets' intressen; I hi :”Ge-lyi » i stället för ”Gesund- na Ös! N breda bringan under skinntröjan och ak med en aning av trots i tonen, .. jag nog. . lägg som skall utgå för 1958 synes ' En arbetstidsförkortning kommer av sten och hopk lade. åkerlappar. . Hans 'mantalsatta jord var en rad. små petitsiffror, som bara en lantmätare. kunde reda ut. Jordens ägarex hette Noak' på .Näbb s öt "nörd en "kil till sjön” och läg i 'gräns en bit till Östergårdens,; Även här var skillna- den å ömse sidor om gärdesgården på- taglig, Inne 'på Näbbåsens sida bred- de en ljungbeväxt sandås, full med stenkummel ; och” enbuskar, vut.' sig till nästa ägogräns, medan Östergår- déns ägor nästan ända 'in till gärds-' gården övergick i en frodig betesvall” Man skiftar då, också” av småbruk från 'storhemman .så. det passar. pre= cis. "Ungefär som att skära av en be- nig: fläskhals från en fet: skinka, När om somrarna Östergårdens krea. tur gick i det rikliga betet kunde 'de ställa” sig och" glo: över gärdesgården på sNäbbåsens: magra ”korynkor som om de tänkt: "=, CR i Denna soliga aprildag stod" nämn- démannen ' å ena sidan gärdsgården på på -Östergårdens- ägor,;- var". onekli- gen, den bästa i hela. sjön för gädd« fisket” om >våren;å snåla ögon: hur nämndemannen och håns folk tömt de fullstoppade ryss. jorna medan 'han ätt litet eller 'inte i sine, bara några meter därifrån, Det "var "likadant" tas ut ett par ryssjor. Fock på tergårdens sida. låg isen : ännu hård och, tjock. Det var klart att gäddle- ken. gick in där det var öppet > vatten, och'nu kunde Näbbåseris ägare bör” ja skörda medan den' andre var ute: stängd från fisket så länge, . srieglade-på sin: granne, som - såg ut [som om. han skämts både för. 18 nu själv och sin gäddslinka..;; +, .—1 vår tar du: gäddorna Tiviken här, innan jag ens hunnit börja och det tack varé.. bäcken, . sad han beskt, (7: ös - Noak vred "och vände på sig: och kände sig en smula generad; — Ja, se bäcken, sade han, précis som hah bett om ursäkt £5r att han råkat ha en bäckrännil då ;itt, bäc- ken : tinar. upp. isen åt nej. 7 Du ska få se alt i morron jag mina ryssjor i viken också. — Inte i min vik då, svarade No- vm Ah nej, bevars,. så pass hut” vet Och. så. Lä nämndeniannéen med självsäkra steg därifrån medan - den andre” stod. kvar . och undrade. vad han kunde menat, - > Noak. följde. den lilla "bäcken vå vägen "mot. hemmet, Den lilla ränn- ilen,: so; hjälpte honom att smäl- ta isen i sjön denna vår kände han en” djup sympati för. Därför följde han ,den i alla! dess krökar och billade” sig att den pratade med" hi nom. ue ad Var liga. ju, Noak, tyckte han]! att bäcken sa'. I år ska jag ställa om att: du får rikligt med fisk i'dina ryssjor för du behöver den. bättre än, 7: den där stinne patronen i Östergår- den, Och hur tror du att han kan![. ilfiska i vår när isen ligger så tjock!) utan att en sådan som jag hjälper; Läkärna i i | England lär hä samma" slarviga händstil som i alla andra . länder. sål en läkare i Liverpool och fick ett [Sr på en viss tvättanstalt och. honom, Du: kan ta hela gäddleken .2nsaim tack vare mej. .. | .Noak rent :myste "av välvij den" muntra . bäcken sor pratade fint för honom i vårsolen. .+: + >= ur I skymningen samma dag hörde Noak tre: dova skott nere från, sjö: stranden, pet. var sl hela marken], darrade.; Mal Det Hog någon, son” sprängör!! Av Kalle i i Dalen . SA EE av vederhäftighet och stövlarna sat- på .j magra till köttet och de stod 'utmed sina ägor och Noak på Näbbåsen på sina.: Noak" hade ' gått. ner» till 'sjön | för? att / vittja . sin ” gäddryssja ' och stod och -höll en liten. gäddslinka på " Jett knappt.kilo i handen, Och nämn- "| demannen hade samtidigt. gått dit för att se om inte den efterhängsnal” Vårisen' gett med sig så att han kun- de sätta ut sina-ryssjör snart. Viken; som sköt in på. andra sidan gränsen. ut ved fisket. "som |” de boch? försökte sett./ + "leende Ne 1 blick: och Undrade vem som dsunfiat” . fyra par strumpor. - Lr a nöten; sten, tänkte hen och funderade Inte vidare på saken, Men när han” en stund senare kom ner till sjön för att bygga en risbrygga åt en av sina ryssjor, trodde, han- knappast. sina ögon. : « Hela hans vik, där den filla böce- ken rann ut, var igenmurad” och översållad med stora isblock medan viken å andra sidan på Östergårdens äger visade en stor öppen vak. Två av nämndemannens arbetare häll just. på att réns bort de” sista” isblocken och . lägga. ut risbryggor .. för ryssjorna,' Lavessom ' själv stod stranden .och log belåtet åt sin idé. När han' fick syn "på Näbbåsarn ja skrattade han och repade åt honom: -— Så här smälter man bort isen med dynamit, kvickt å ätt, dull "avs -.Noak kunde inte säga ett ord till svar och vad skulle han säga för reå- ten: Han gick och grävde fram sin N ryssja ur isbråten, som sprängskot=s . ten slunsat över den, 'och drog "den : I land, Så gick han hem, men denna gången följde han inte den lilla bäc- ' ken, Det var ingen idé nu. .. Re Noaks hustru, satt I -la'gårn "och" mjölkade, när. : mannen kom, +", > Pastorn var här för en stund" sen & ville, tinga ' gädda," sade hon ” när hon hörde mannen komma in- om "la'gårdsdörren. Han hade hört, , att: du var den ende som fått disk nu.: sm ”Noalc svarade Inte. Han stod med krökt, TYgE och .Ssirrade rakt fram- in försig,” "= Var där nåt i runs röst från båset, . — Åh ja, Östgårdspatron var "där, er svarade Noak och sparkade till kat- ten som satt och väntade . på sin mjölkskvätt. : Just i detsamma kom” ett. av :bar= hen, en tanig, nioårig" tös över går. den och ställde sig i ladugårdsdörs ' ren: "Hon hade en' biblisk histori handen och läste högt på sin läxa, :Noak rent ryckte till när han. hör: de den entoniga, läxramsande rösten läsa i historien om Faraos dröm: --' kväll, hördes hust-' att han stod vid älven, Och si, utur älven uppstego sju nöt, vackra till utseendet och feta till köttet och be- tade:1 'vassen. Efter dessa uppsteg ; sju:andra nät, fula till utseendet och de "andra på stranden. Och de' sju till . utseendet fula- och, till. kö magra” nöten ålo upp de sju : seendet, vackra och feta, höten. Och Farao vaknade. AO <Noak hade Va "I många : gånger stått ..och sett med bara 'Bå en annan sak, at va precis, som om mina "nägra ko- 'skrylor skulle äta opp Östergårdeng Säsju rakt ' gt Rel m att ja skulle försökale | in in. + Hustrun gav honom ' critiske a bjudit » på : starkt.1 k gick hör: in'med mjölken. e » Noak "stod kvar. ute: på gårdsplan. ner och: stirrade - fundersamt bort emot, Östergården i vårdiset och fun: deraie för sig själv: h — Jå undrar i alla "fall, "fnumlade:? han; om inte den. där drömmen ” kunnat tydas på mer än ett vis, ÄT spanska präste igt det 'spanska .katolska” big kopsmötets nyligen” ”Ullkännagivna?7& dekret har det med omedelbar kan förvjudits' för Spaniens 'pri Å ter.”att besöka danstillställningar,' offentliga > baler, . tjurfäktningar, fotboll her av .pro-k teater- och bioföreställningar. Präs=" | terna får inte heller röka på offent- lig plats. De som under de senaste åren i stor omfattning följt sina ita=,, - lienska kollegers exempel och skafr”> fat : sig motorcyklar och bilar "så långt församligarnas' resurser tillät detta, får hädanefter göra bruk” av sina resp motorfordon endast efter vederbörligt tillstånd av Bbiskopar« . na, vilka utlovar att' sätta” stopp" Nyligen gick en kines till 7 k ul två nytvättade skjortor: och. Kanske något som vore värt att för ka här hemma; : "Och två år därefter drömde Farao ':, , : fen 2 LU , a a i i i Stränga Tagår. MOE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.