2 ATEN GA bd Heng nee. a veta vad 4 vad kom -händer 1 södra ” "7 , Halland? XV. St LL-NI -/ st AHOLMS' TIDNING då på ort: = a Törränta. sina” 4 . Pre MAI ot LAHOLMS TIDNING ( very ONSDAGEN DEN 29 MAJ 1957 VY YTYTTYYYYFV FFF PY » Dataraaskin:kan-.-. y slå: knockout”. 227 påkontoristen "USTOCKHOLM (Press) "so. ;" Databehandlare ( minimikr; för att "det skall" vara .någon eko- nomisk" mening medratt skaffa sig dem; "Det /krävs 7 naturligtvis : rätt ; Databehandla ): av en: viss släräplig: storlek: skall som av ' friställa ;' 40 : anställda tet 1950 beslöt Sveriges Kyr- kosångsförbund, Sveriges Körför- att stödja tanken på en gemensam folkhögskola med sången som' hu- vudämne, Initiativet : hade ' tagits av Ingvar Sahlin, Manfred Björk- "(stora kontor föratt skall Tyå ersätta.så: många 1-peronal- FÖRS Nena rsan= språk på annat sätt också: man kan köpa - hos "en "firrna' eller: bo- Jag, som” inte ensamt har mö; g- het att'utnyttja helasin anlägg. ' nings kapacitet: "Så sker. numera i tex England, "konstaterar. ' TCO. tidningen; som blä skriver: s "Vilka följder” kan en utbredd an- ) 8 > få för quists eft e i Sigtuna. Det blev inte helt så: som Sahlin tänkt sig, De. ekonomiska svårigheterna visade sig till en början oöverkom- liga . och "det ena projektet efter ett nytt förslag fram som skapade det i verklighetsunderlag, på vilket skolan, » Det ' nybildade ' ”Geijer- sikt att delh ändning väv," kontoren? Därom vet rhan' egentli- gen iw.e mycket." Man talar i all- mäpnet or att: en "computer fristäl- 19 ä 20 -proc av arbetskraften men"av' praktiska exempel att 'dö- ma blir” inte effekter. denna. Det be å att: de stora kontoren ofta : å -omfattande rekrytering att”de”tämligen lätt kan" eliminera en, friställning.: Men det kan ock- - så bero på att det är ont om kon- Adtister. I: sådana: fall kommer da- som hjälpare i nö- Andra - verkningar, "som. kunnat iakttas i England, är 'tendensen att och i te att..den. 'gamla” värmländska bruks-. "och. Kerrgårdsmiljön - vid Klarälven ' passade 'utmärkt: bra för hans sångskola. Då även: Geijer-. samfundet ansåg att ett samarbete "borde 'komma till. stånd be: det ' att”. den. planerade” folkhöf skolan skulle uppgå ”i: Geijer-sko- lan (med en: representant av ”Ce- silia-stiftelsén” i dess styrelse ga- ranterad), : » Skolan '- började " sin verksamhet hösten 1952: Med ari- ledning av dess femte arbetsår och bondeförbundets "förestående ”riks- driva" "computern -:kontinterligt. ,Man förstår att det kan vara önsk- vätt för bolaget eller firman, att M investerade”, medel - ”genorå att” köra 'computern i flera , ssk "behöver " emellertid ite tt héla kontoret mås- «té. arbeta: i skift. För. computerns > driftroch skötsel: räcker .det' näm- ft. ";, ersom tagits, Jigen -med'. en-'eller. två' personer. Mansk äkna' med att, de vins- ter, retagen + kan -motse, kommer (utöver: andra , orsaker) ”"bit'kraftigt' stimulera företagen till att skåffa sig. eléktroniska” databe- "ha dlare. Män" räknar också med 5 den” u tvecklingen skall ta fart väder” den "närmaste femårsperio- den. Då 'skall .det väl! också visa sig vilka verktingarna kan bli för ae kontorsariställda. -Härvidlag ty- der: dem hittillsvarande erfarenhe- Aen. inte på något som kan ge an- ledning till oro. - oe da, h ga 'snömän ” i? Nepal i Karlstad kan det vara skäl att i Korthet redogöra för sko- lans målsättning och arbete. : «: Geijer-skolans mål-är att; föra in Geijer-arvet: i. den. aktuella si- tuationen, Till: detta arv hör ju högsta grad musiken,-"varför det bara är naturligt att sång och mu- sik får god' plats på schemat. Re- dan under sin lärartid på. Hamp- näs Folkhögskola tog Ingvar Sah- lin beaktansvärda musikaliska ini- tiativ. Inte för intet kallades han ”blockflöjtprästen”; (Sahlin är” bå- de präst och utexaminerad mu: 4 direktör). Han var en av de förs- ta här i landet som i början: på 30-talet insåg blockflöjtens 'stora betydelse för den folkliga” musik- fostran och använde den i under- visningen. Även under sina präst- år i Viksta, : Uppland, uträttade Sahlin en hel del till den svenska musikkulturens ' fromma, ; främst genom sina insatser. inori den sk orgelrörelsen, Som ' Sigtuna Folk- högskolas rektor: tog Sahlin . som sin främsta 'uppgift att förvandla Björkquists skapelse till" en både Vi sina ' årsmöten. vid. årsskif- ; bund- och Kyrkosångens vänner det andra ; förkastades. Då: kom 7 man .kunde'' bygga : den "planerade '. starta en folkhögskola förlagd : till Ransä grann= " skap av Geijergården. Sahlin tyck-' > å ar med ia” och It i eg . . (prof. Gunnar Aspelin), musikteori: och ” ”dagboken” upp- |”Materien och livet”, (prof Gustaf 21 tar oräkneliga kväm skol- !1 8), ”Filosofen i vår tid” konserter. och framträdanden : av celebra gäster, bland dem Ivan Ericsson och 'Stockholms-kvartet- ten.. Ett karakteristiskt inslag i skolans liv är även de kurser som anordnas i samarbete med Förbun- det "för. vokal och instrumental verksamhet. . Sålunda hölls som- maren : 1956 för tredje gången. en mycket - uppskattad + musikvecka på. Ransäter med 35 tyska och 65 svenska - deltagare- under ledning av "den, betydande 'körledaren "och musikpedagogen prof. W. Ehmann från "Västtyskland. «00 00 - i Musiken kommer säkert bäst till sin "rätt om den inte blir självän- damål utan för stå i ett vidare sam= manhang. Geijerskolan söker för- verkliga Geijerarvet inom den nor- diska" folkhögskolans ram, Filoso- fi, ”. historia, : poesi, vältalighet och musik är den andliga jordmån, ur vilken skolans särart växer fram. Inriktningen är således, utpräglad ”musisk”, .- sohetsdanard (prof GH von Wrigth) och ”Etis- ka idéer i främmande religioner” (prof' Erland Ehnmark): har för- visso sitt givna intresse för både lärare, . studenter, och 'en sökande folkhögskole-elit, som 'vill fördju- pa sin livssyn. På tal om denna elit J skolans dogörel- ser, om att jordbruket avgjort do- i bland > målsmä ” ”yr- ken, Sammanlagda elevåntalet un- der vinterkursen 1955—56 'var 63, av vilka 23 kom från jordbruket, 14 från hantverk" och industri och : | sju från handel och samfärdsel, : Det vore roligt, om de stämmo- deltagare som har sina vägar förbi Ransäter. (som dagligen har många bussförbindelser med Karlstad och tågförbindelser, med : Deje),' skulle ta sig en ittt på denna särpräglade miljö med" sina vackra kulturtra- ditioner.. Vid tiden för stämmorna pågår på Geijerskolan: 1, ”Ordina- rie sommarkurs för flickor (29 från VT fem ioner!) 2." Folkhögskola för Form och färg, slöjd och heminred- |'gymnasister + (12). 3.' Akademisk ärliga utgestalt- |kurs (ca 50 det e). Ingvar Sah- ning, den konsti ningen" av' fest och ;vardag ligger skolans ledning varmt om hjärtat. Eftersom Geijer i eminent grad var en kristen tänkare, är det bara na- turligt att religionen spelar en bety- dande roll i Ransäter, Ämnet ”Re- alanskunskan”. ok 1 , 3 de och de: skoia. ich för finna sig i att köpa” j di till: "ett pris'; av. femtusen kronor. Trots detta får de "endast i självför- -svar. öppna eld mot de lurviga sä- För att yt ligare "avskräcka snö- annaspanare har. Nepals. regering . tämt. att” expeditionsmedlemmar- "nå inte utan" särskilt ' tillstånd får "offentliggöra, några detaljer om Ile- tandet. Hitiar "de mot all rimlig för- odan någon. ”snöman skall han — löd eller levande — överlämnas. till - myndigheterna "jämte alla. fotografi- De f: ltat han” upp- nådde -med elever som vid. ter- minens början inte ens kunde läsa noter, är oförglömliga för var och en som gästat skolan på den tiden och hörde skolans elever blamed- verka .i Hilding Rosenbergs ora- Uppent » ”Ioh toriumae ? else”, + > med . frivilliga ' bibelstudier, intar en” central plats på schemat, och de som så önskar kan deltaga i ett musikaliskt ' rikt utformat guds- Ett initiativ som betytt mycket för. skolans andliga Hv. är de aka= kurserna, som an- I Ransäter har musiken fått en om möjligt än mera dominerande roll. Skolans körrepertoar upptar några av de finaste namn sångens guld- ålder; 1500- och 1600-talen, fram- bringat: Palestrina, Di Lasso, Mor- ley, - Hassler, . På skolschemat märks . först sju '.. veckotimmar ordnas i : Geijersamfundets och - med skolan som värd.: Här kan man verkligen tala om en folk- regil lin hälsar genom undertecknad al- la ' hjärtligt - välkomna" att besöka skolan, men .ber om en -förhands- anmälan per:brev eller telefon för att kunna ta emot sina. gäster på ett värdigt sätt. € les, tor oe + Väl mött i Karlstad och därefter (eller före)i Ransätert + Ce os "co; Herbert Connor Ingen idé att.gå | "STOCKHOLM (Press). >. on - Det finns knappast en mera "naiv och förlegad fö lse :i relation na på ark 1 än den så kal- akademi, ett försök att föra folklig -och akademisk bild- ning. '. Föredragsserier . som ”Ka- raktärsdaning” - — (biskop .- Eivind Berggrav), - Riktlinjer i modernt lade öppna dörrens politik har en Mr Laurence Stessin framhållit & ”Forbes”, skriver 'The . Management Review, som 'också refererar veder= fösg är man åter” ett tag ute vid kåken, där man har sina pinaler. Manobyggningen på den gamla går den ligger där låg och mörkröd, all- deles som då vi lämnade den i vint- "fas. Men' snön är borta, Marken omkring är brunskäckig av löv och vissnat gräs. Akrarnas plöjor börjar redan fläckvis ljusna i askgrå. toner. Stararna visslar och pladdrar i askar- "nä Från skogen kommer nästan oav- brutet gröngölingens mjuka skratt. '. När vi vältrade oss ur bilen, var det eff hektiskt. Solen brann genom ett tätt dunsthölje, Den liknade en gulröd måne. Långt ute på fälten såg man hästar, som stretade för plogen. På en teg gick en karl och slängde ut konstgödning ur en skäppa. : Efter solnedgången gick jag ut och bämtade lite luft. Den bengaliska be lysning, som en stund tidigare fläm- tat över landskapet, bade slocknat. Aksar och skogar låg I ett ljusgrått vägens lera syntes |, Vårpromenader ' ! spår. Jag bade tagit med ”Ajja” == min stövaretik — vilken vädrade I dikeskaoterna och ryckte i kopplet. Hela hon utstrålade en total oför- ståelse för allt, vad jaktstadgar och paragrafer om löslöpande hundar he- ter. Tydligen hoppades hon på, att kopplet snart skulle strykas, så hon skulle få ta upp en munter dans med jösse eller mickel, - : s Jag hade passerat genom en skog: dunge och stannade invid en väldig veteåker. Brodden hade en fadd, gul- aktig färg, Stråna låg i stor utsträck- oing krökta mot den stöpiga jorden. Kvällsskuggan bängde som spindel- väv över fältet och tätnade till ett gråblått dis borta vid skogskanterna. På cirka bundratemtio meters av. stånd satt — belt nära varandra - två harar. De satt så stilla, att jag till en början inte var säker på, om det inte 1 själva verket var frågan vM ett par jordhögar, Men småning- om trädde kroppskonturerna tydligt fram -— och de stora,' lyssnande öronen, Då jag rörde på mig igen, blev det till yttermera visso fart på jössarna. Som två mörkare skugg- partier i allt det skymningsgrå ilade de bort över mullkokor och vete. brodd. Satte sig, klippte med öronen, — och studsade vidare. ”Ajja”.;upp- täckte dem lyckligtvis inte. Men jag. vände och gick hem igen. Annars hade vi snart korsat några spår, och så hade det blivit sett bedrövligt gläf- sande, tjutande och slitande i kopp» letse. Hd i ; » Nu I kväll har jag gått samma väg- sträcka — utan ”Ajja”. Hararna fanns på sin post. D, v..s, denna gång var de tre stycken. Tre långörade, skugg- lika små skogsandar ute på den grå vidden. Men jag såg. också Inågot. annat: en älg. Stor och mörk kom den sakta lunkande över : en plöjsel, Pörsvann som en vålnad in i skogen. Det Kr en vacker kväll, även denna. Högt uppe I den dunstiga rymden g!änser månskäran, Men vid horison- ten växer några mörka molnstoder: det är inte omöjligt, att det blir rego till natten, > oc ” : t Och då det regnat, kommer gräset. Snart skall markerna skifta i grönt. flor av skymning. I föryka. och målfjot etsade th NARAAMARSAAA Fj "i. Svep Resendahb A]- —] Svar till ”Oviss 30 år”. Era ut- slag på ' knän och i hårbotten är sannolikt orsakade av' hudsjukdo- men psoriasis. Denna sjukdom är helt ofarlig i den mån. hudföränd« ringarna ej sprider sig och för att förhindra detta bör man stå under läkarekontroll. Det är vidare nöd«= vändigt att sköts om utslagen med vissa salvor etc. så att huden hålles mjuk, varvid sprickbildningen före hindras och infektionsrisken elimi neras; s To 1 Svar till ”Undrande mamma 1950", | Sannolikt har er lilla pojke av nå- gon orsak ej fått i sig erforderlig mängd 'D-vitamin just då tänder- na växte, varvid. denna tillfälliga, troligen helt obetydliga vitaminbrist efterlämnat ett spår i tandemaljen. Att det skulle vara caries finner jag ej troligt. För övrigt anser jag att ni bör fråga nästa gång ni visar upp pojken på barnavårdscentralen, för ni går väl dit med honom, hoppas jager sn sa la va Svar till ”Okänd”. En 8; k; kro- nisk tarmkatarr som ni säger er li- då av är ef att betrakta som 'en verklig sjukdom utan mera som ett sjukligt sätt att fungera med tar« men på dé påfrestningar livet inne= bär för den individ det gäller. Jag tror visst att era besvär kan bli mycket bättre med en: lösning på era bostadsproblem, Däremot anser jag ej att arbete är skadligt i ert idén att varje anställd utan vidare kan marschera in till högsta chefen och lufta sina klagomål "utan att själv behöva stå till svars för nå- got, är helt enkelt inte praktika-bel inom ramen för den sociala ordning, som existerar inom våra dagars fö- retag, menar hr Stessin, Det riskab- la med den öppna dörrens politik är emellertid att många chefer bedrar sig själva genom att tro att detta är en dur -som verkli; f Och inte ens det faktum att knap- past någon' träder in genom den öppna dörren tycks kunna övertyga en sådan chef om att hans anställda kanske helt ogillar systemet, - Det finns många anledningar här- till enligt mr Stessin, En av dem är att chefen, hur "folklig” han än må vara, ändå är en oåtkomlig figur så som den anställde ser honom, En annan är att en anställd, som tagit mod till sig att ”gå direkt till che- fen”, kan få ganska mycket obehag från sina närmast överordnade när dessa får reda på att han gått för- hbidem, «sov Nag Det finns olika varianter av den öppna dörrens politik, som” införts av vissa företagsledare. En chef tex uppmande sina anställda att,, om :de tvekade att begagna sig av den Öpp- na dörren, skulle de i stället skicka honom ett brev, 'Orn så skedde skulle han" personligen: ta sig an deras be- kymmer. Detta ledde. till,”att han Bilarbetare i USA: Ji det närmaste 70 timmar till dry; "| femdagarsvecka. "direkt. till chefen” Ja > 11000 .vapenbärande män, YFTEYTYTYFYYFPFYN Yverey SÖKER NI: Vb . kontakt med befolkningen I södra Halland? - Annonsera då 1 ortsorganet . LAHOLMS TIDNING framställer krav på 4-dagarsvecka . Sedan år 1850 har den genom- snittliga arbetsveckan inom den amerikanska industrin sjunkit från 40, d. v. s. till en så gott som, all. mänt genomförd och. accepterad Men detta är inte nog, anser le- darna för amerikanska bilarbeta- reförbundet, United Auto Workers (AUW). Vid förbundets kongress helt nyligen lovade den :'stridbare ordföranden Walter. Reuter att hu. vudkravet vid nästa års'avtalsför- handlingar blir 'en begäran om fy- ra dagars arbetsvecka, dvs;en minskning av arbetstiden med åt. ta timmar i veckan utan någon 1ö- nesänkning. =. CC åsen Om detta krav går igenom — vil- ket dock finns skäl att betvivla — skulle det vara den största engångs. triumf 'något amerikanskt fackför- bund kunnat inregistreara, anmär- ker tidskriften Vi bilägare, + +..." "Allmänt anses dock att bilindu- strin kommer att kämpa 'mot kra- vet med” näbbar och klor och hellre riskéra en långvarig' strejk än att gå med på denna begäran. Även Reuter: själv : torde inse att detta krav är i starkaste laget, och det väntas att' AUW när förhand« lingarna, inleds : begränsar sin be- äran till en minskning äv arbets. tiden med fyra timmar i. veckan, från nuvarande 40 till'36 timmar. Då kan man antingen köra varje MONTESLAFFÄREN: = ' De tre åtalade VENEDIG (TT-Reuter) ” Den uppseendeväckande Monte- si-rättegången i Venedig slutade sent på måndagskvällen med fri- kännande för såväl den huvudåta- lade jazzmusikern Piero Piccioni -. men dramat är ännu olöst | som ställdes inför rätta var 36-åri- ge jazzmusikern ' Piccioni, ' åtalad för att ha lämnat Wilma åt sitt öde på stranden och därmed vållat hens ' nes död, 717-årige polischefer Polis pd och 46-årige "egendomsmäklaren som markisen Ugo 3 och Roms förre: polischef Saverio Po- lito, Men mystiken kring . fallet Montesi har. därför inte skingrats, Aklagaren anser det nämligen fast- Y stod nio and= ra åtalde för falskt vittnesmål. > En' mängd vittnen" har berättat om ' narkotikaorgier, ' nakenfester etc etc. :Det förekom en hel del slaget att offret i dramat mörd Av vem är dock alltjämt en gåta. -. Montesi-affären,. . som skakade de Roms dåvarande polischef Poli- regeringskris, daterar sig från den 11 april 1953 då 21-åriga Wilma Montesis halvnakna lik' hittades på en "badstrand i närheten av Rom, . Den 1 april närända år förklara- de Roms dåvarande polischef poli- to att det var fråga om en olycks- händelse och att flickän hade av- lidit genom drunkning. Den 6 ok- tober ' publicerade; , tidskriftsre- daktören Silvano . Muto uppgifter om att Wilma hade avlidit efter att ha deltagit i en sex- 'och narkoti- kaorgie i en jaktstuga tillhörande egendomsmäklaren ”Markis” Ugo Montagna. Muto påstod att Piero Piecioni (vars fader då var utri- kesminister), Montagna och andra kända italienare hade" försökt att tysta ned hela historien. : "0 oc "Regeringen anmodade då myn- vecka med fyra ys gar och en femte kort dag med fy- i: Rom att, göra en ny dersökning av. än digt kring ' flickans 'död.: Rättegången ra timmars arbete eller arbeta fy- ra dagar varannan vecka, ” 2 började den 21. januari iår — de jungelkriget SINGAPORE (AEP) SN = Världen tycks ha glömt att det "V10 år har försiggått ett krig, "en kvarleva från den tid då Sta= lin underblåste ”små nätta krig, "det ena efter det andra”, bla i Indokina och Korea.-I dagarna blir det 10 år sedan inbördeskriget i Malajstaterna' inleddes genom "ett kommunistiskt uppror. . "Det glömda kriget i djungeln lik- nar den täta dimman i urskogarna, Den: är äneli Yestäd på Malacka : ' rum ' genomföra raider -mot planta- ger .o. posteringar, ibland på 100-tals mil avstånd från varandra, ., ... : Mest kineser i de rödas tjänst. Komministernas spanare är till 95 procent kineser och inte 'malajer. Soldaterna i kommunisternas tjänst är likaså till 75—80 procent kineser, vilket 10 års erfarenheter med fån- ger, dödade och sårade ovedersägligt ål "och några blev åtalade för mened.':Aklax garen i målet fick till slut medge att hans egna vittnen hade' hängi= vit sig åt diverse fantasier och be- gärde i sin slutplädering att dom= ta åtalade, Han: ansåg det dock - bevisat att Wilma Montesi inte dött en naturlig död utan bringats om ivet, . MV De tre domarna tog sj' halv timme på "sig för att fatta sitt ' beslut, "Under ' tiden 'väntada de -huvudåtalade, deras försvara= ' re, journalisterna och en stor åhö- rarskara: otåligt på utslaget i den - vid Canal Grande, ver an « Då ' presiderande : domaren. Malo Tiberi tillkännagav utslaget brast den åldrige förre polischefen Poli= to ut i' gråt. Piccioni stod i stram' givakt men darrade 'märkbart och . Montagnas solbrända' ansikte fick en rödare underton. . : ft .' & - . sh Majvintern: bragte: otillständig kyla" i. nya fastigheter: - Under denna'”säregna' majvinter, då det: visserligen varit ”vårmt' i solgasset .'på - vindskyddade ”: platser men nordanvinden trängt in i märg och 'ben på de icke; vinterklädda och termometern varje natt krupit ner till och ibland passerat nolls strecket, har. det kuttrats och"frusits som aldrig förr i många lägenheter. Ett alltför stort antal husvärdar slu tar . nämli; elda 1 vä D när medio av maj överskridits,"all= deles. oberoende av hurudan" väders da hus går det väl an. De håller a bevisat. Lika säkert är det att re- bell väpnade män och hemliga närvarande, obegriplig och ofattbar, lighetsfull : och S d organisation endast till en liten del f: riktiga Slagfältet i detta krig börjar redan 2 mil utanför Singapore, men för- givarna, smugglarna' och rapportö- värmen någorlunda, Men 1'de vit . svinkallt, i:all. synnerhet i de hus som är så nya att fuktigheten sitter kvar, i .väggarna., På. många rerna, tvingas till v ge- läggs i bland ' till torg. Ingen vet vem 'det nästa offret blir. Det kan bli en engelsk soldat på ru- tinuppdrag i en storstad, det kan bli en malajisk polis i en till synes ”fredlig” by, en kinesisk affärsman, ler vilken som helst medborgare som bortrövas eller måste dö, en tjänsteman som utsätts för utpress- ning och mördas, en europé som nom I på grund av att de har anhöriga i Kommunistkina el- ler på grund av att kommunisterna har någon hållhake på dem. Rebel- lerna utövar terron helst mot civil- befolkningen ' och : endast i- mindre skala mot landets reguljära styrkor. De är organiserade i fasta 'enheter under ' skolade i : 1ed- håll har kusmöc vädra sängkläder och släppa ut mat= os för att inte bli av: med det lilla En 'del fastighetsägare har låtit sätta igång eldningen igen: sedan de fått påstötning om' att deras hyres- vägrat , under » hänvisning till eld- inr il 1 pj ning. Trots. allt motsatt prat. kan de icke k ktas'- som ”banditer”. "De äger eller ägt en en kvinna som gick ut att handla, en arméenhet som invecklas i allvarli- ga strider eller också oskyldiga barn som olyckligtvis börjat leka på en plats som de upproriska anser skall tjäna andra syften. == ir Ingen vet var rebellerna finns. Hell har sina män i fackföreningar och studentorganisationer, ofta som upp- satta förtroendemän i de'demokra- tiska sammanslutningarna. KR 150 000 soldater i ständig' be- redskap. ns oo håller 150.000 malajiska och Rebellorganisationen lisk Isk Ingen vet vaar huvuå- kvarter är beläget. Det kan ligga i en källarlokal i slumkvarteren eller i en förnäm restaurang. Det - ka bra utfärda sina order från Kau- la Lumpur eller Malacka eller från någon annan av Malajstaternas , sto= ra städer. Ingen, känner till hur starka rebellernas arméer. är. Brit- tiska oficiella kretsar tröstar sig och ner med påpekandet att det sina vän väller ett: par tusen kommu- ister a sig kvar i. göm- ister som håller s ställen i djungeln. Det påstås ibland mmunisartmén bara - rå att ko andra upp- skattar den: osynliga arméns man- skapsstyrka till 10.000 man. En armé på 5000—7000 eller. tom 10.000. man, under de villkor som kriget i Ma- laya förs, måste ha en» utomordent- lig duktig ledning, förfoga . över många många. miljoner. dollar i form av vapen och ammunition. Den mån te också äga en vitt utbredd elegal organisation för att kunna hålla Je kvar i djungeln och tätt kunna tra- fikera de. smygvägar” till Kommu- nistkina. som utgör de direkta för” indel till p = vs a ch j slovakien, . Östtyskland 0 Pilen. Annars skulle detta' ”glömda” krig icke kunnat föras med den en- vishet och uthållighet som man bäst känner till i Singapore, Annars vore det öjligt för ll att be- sotländ varje' dag fick i g ut fem brev. Når chef beslöt att undersöka hur. dénna procedur fungerade. Det första 'han' fann var att endast ett brev av. tjugu innehöll ett legi- timt klagomål, Det mesta vär skval- ler, och fyra: äv fem var anonyma. För det tredje fann chefen att de 211 and fall, Arbete är närali; det skydd mot inre konflikter som de flesta människor klarar sig med inför li- vets påfrestningar, Någon som helst anledning att befara en försämring på grund av graviditet föreligger ej, men givetvis innebär en graviditet en ökad belastning på hela männi«= skan och huruvida ni tål den kan icke jag veta som ni förstår. ; brevp N som ett verktyg för att underminera sina överordnades auktoritet. Om nå- gon tex :'fick en reprithand för olovlig frånvaro, hände det att han hotade att skvallra om något miss- tag, som hans förman gjort sig skyl- dig till. Faktum var att ett auktoriserat spionerisyslem hade' sats 1 system, vilket inverkade synnerligen menligt visligen veta allt om de 17.000 civila |öuropbernas dagliga och nattliga gö- randen i Malajstaterna. "Rebellerna uppträder aldrig i större skara 'än högst 500 väpnade män, Men rebell- armén kan med få dagars mellan- Renee skall lägga 'ner sina skriftliga kla- gomål och "att höj ta ledningen se- dan skall se till" vad' den kan göra åt saken. Men sådana frågelådor brukar ha kort livslängd, främst där- för. att skrivelserna för det mesta är anonyma och många gånger inne- håller rena otidigheter. Den öppna dörrens politik är alltså ingenting att d och den är inte på arbetsandan och effekti ten på lägre stadier i organisationen. : "Frågelådan” är en annan. variant av den öppna dörrens politik. Idén mycket att komma med när det gäl- ler att få till stånd en fungerande kommunikation nedifrån och uppåt med Jen är att de anställda däri MMM ÄAANSAAADDADA. inom företaget, anser Mr Stessin, a AMMMÄANDAAA. nya-zeeländska soldater och polis- givna data. = :- + fell :— Det där med att kontraktet in= nehåller bestämmelser. om vilka tid punkter, eldningen" skall börja och sluta ger inte hyresvärd rättighet att Jåta bli att elda' om de klimatiska förhållandena kräver ' eldning vid annan tidpunkt, förklarar. ombuds- man Bror Hallberg fi Hyresgäster. ' nas riksförbund på PRK:s föl skall man finna att det står atteld- ingssä i regel sträcker sig män i ständig . ”Det glömda kriget”, kan icke glömmas av dem som lever i dess ' skugga, Under de gångna 10 åren. har enligt officiella uppgifter sammanlagt 9.000 rebeller ”eliminerats”, dels i öppen mellan . vissa angivna" data, Detta viktiga ”i regel” betyder att därest väderleken så skulle kräva skall eld= ningen : fortsätta, - även om angivet datum passerats, :18 gr, är den tems ' peratur. dici Isen . funnit strid, dels med hjälp av lisakti ner. Bland. de ”eliminerade” kan nämnas "Yang Kuo,' vicegeneralsek- reteraren för Malajstaternas : kom- munistparti, På hans huvud sattes 1500 pund, levande eller död. Myn- digheterna betalar också nu, efter 10 års oroligheter och efter flera gån- ger kungjorda ”slutsegrar”, 60 pund, dvs 500 malajiska dollar, för ”oskad- liggörandet «av varje rebell”, Det händer dock ytterst sällan att någon gör anspråk på belöningen. . än A sanbudet . som vara sanitärt 'minimum, och är det så kallt ute- att denna. temperatur inte kan hållas skall det' eldas,” öm det så är mitt på sommaren, Det är fastighetsägarens solklara . skyl- dighet eftersom han, genom att vär facing 3 z. it ans svaret för värmehållningen i lägen- heterna. + > er ; ör gäster inte behöver finna sig i att det eldas efter almanackan och inte av . malajiske: premiärministen Ab- dul Rahman har stolt avböjts av re- bellerna. Kommunistledaren — Chin Peng har uppenbarligen misslyckats med att få Pekingregeringens aktiva stöd vid utropandét: av ”Den obe- roende folkrepubliken Malaya”. Men hur länge de övriga kommunisternas stöd ändå räcker och hur det speku- leras där i eventuella senare möj- ligheter att i större skala reaktive- ra kampen, därom vet ingen någon- ting, med undantag av 'de hemliga makter som svarar för de malajisk upprorsmännens strategi. H Michel Bernay. Ingen morkulljakt Oo o må - FE Må p2 varen. oo Morkulljakt på' våren kommer inte längre att bli tillåten om re- geringen godtar : domänstyrelsens förslag till ändrade jakttider. Na- turskyddsföreningen och Ornitolo- giska föreningen har krävt slopan- de av vårjakten efter morkulla och domänstyrelsen finner sig böra stödja detta fridlysningsförslag. Sv jägarförbundet, har också 1 princip förklarat sig anse att vår efter väderlek Blir det en köld- knäpp som 'i'innevarande "maj : och är elementen kalla' är det bara att säga ifrån, Vill inte värden efter på= stötning fullgöra "sina 'skyldigheter återstår alltid möjligheten att- låta ortens hälsovårdsnämnd ta itu-med saken, . 7 se i Pranumerers- akt bör vara förbjuden. Efter ute redning. här förbundet emellertid funnit det olämpligt att i Sverige (vinter-) jakt är tillåten i stora delar av övriga Västeuropa. För= bundet här föklarat sig villigt meds - verka i strävandena att. träffa in=" förbud mot vårjakt men anser orik« tigt, alt innan sådan överenskom” . melst träffats förbjuda vårjakten i Sverige." Domänstyrelsen säger sig emellertid hysa: mycket > förhoppningar om att en interner” tionell överenskommelse kan rie fas om skydd för morkulla . våren, då fågeln företar sina dära ningar, och styrelsen tillråder ? arv för fridlysning. , ” TNT Va och en +. leken är, I en del äldre, stabilt bygg- - , XV stolen skulle frikänna de tre främs= 400 år gamla domstolsbyggnaden ' hus, där det inte eldats, har det blis' inte ens vågat som funnits kvar av rumsvärme, gäster frusit, men andra har blankt : ” an= - Läser man ett hyreskontrakt noga n » Det är alltså "uppenbart att hyres= . > -|förbjuda vårjakten så länge våre ?” ternationell överenskommelse ' ora - | FFYCTEEY | FR a osaltt Väte vererrereer aa i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.