+ Ior a | Tisdagen "den IL juni 1957: 2 LAHOLMS TIDNING a raktisk. regnkappa och € ponoskuren Tygg, schalslag . vat syntetiskt maj Ä sc legant kväi AV Å lsplagg förenas och.inrynkad ärmmanschett." Impregne-. terial med kamgarnsberedning: nen 2 RR DEBATE EAST ING pe i denna vac kert skurna: kappa från Tornvalls. Kappan' är .halvvid :med ke : a CA Fan få kasta Ioss från vardagen och sin vanda omgivning för att under några lyckliga veckor få göra upptäcktsfärder bland främ- mande folk, främmande seder och grytor, drömmer vi väl om li- te var då tillvaron syns osa allt- för enahanda. Trots vår positi inställning händer det ändå att -) många resor blir misslyckade och intresselösa, ech vi tycker inte vi fått ut tillräckligt för de pengar vi kostat på oss. ” Varför blir det så? Som regel "| beror det inte på några yitre om- ständigheter utan på oss själva och vårt sätt att planera öch för- bereda resan. Man ska inte bara lita på gin goda tur, då får man också "en resa därefter. & s ; Har mah plaverat en ttlands- resa för e&ommaren har inan gi vetvis också inder vintern friskat upp nä Språkkunskaper - Men man bör öckså skalla sfg tillför. itbga kära ö ÅL goda handbös: eiy Lås q. an innan så ser ser, Tag red på så mycket ni kan om da platser, få ska besöka. Vet an I fen oM vilka sevärdhe- ter man vill. så,- hinner man så mycket mer och man får också mer behållning av en plats eller ett minnesmärke om man har dess historia I färskt minne, hållas efter, Nysådda gräsmattor röm.: kårde Ingenting ger heller träd- "en-så' vårdad och -vacker . anblick com "just en välskött gräs- 3 - matta. Men”det ligger: mycket ar- KR SAMMETSMJUKA, "EVIGT... CRÖNA: GRÄSMATTOR ; är väl varje trädgärdsodlares som ska nyanläggas måste sås så snart, jorden . torkat. upp.; Höst- sådd är. dock: bättre än. vårsåd bör' dock” aldrig! vält Efter sådden vältas planen." Man > på :vått blir bäst om man första gången slår med lie, Klipper man sedan mattorna tillräckligt ' ofta kan man låta det avklippta gräset lig- ga kvar och tjäna som näring, ” » Kanterna måste också hållas fina. Allt vanligare har det blivit att man kantar gräsmattorna med d. Innan ni reser utomlands . , : PLANERA OCH FÖRBERED ' RESAN VÄL ; så . - Har man inte så god tid till förfogande bör man helst ha bela sin reserout klar då man åker. Då kan man praktiskt taget kö- pa alla biljetter hemma och be- höver inte tära så hårt på valu- tan. Men gör inte programmet för stort. Man hinner aldrig så mycket som man tror då man sit- ter med kartorna i handen. Mås- te man jäkta från det ena stället till det andra bli man inte ba- ra trött, man går också miste om så mycket. Räkna från början med ett par dagar utan bestämt program. Då har ni möjlighet att stanna litet längre på någon plats ni tycker om, = | Ovan mat och ovant klimat kan också få oss att känna trött- het och olust. Glöm inte att läg- ga ned ett milt laxermedel av ett märke ni känner till. Likaså de vanliga tabletter ni någon gång tar in för huvudvärk. Klä er hel- Ier: inte för enbart solsken. Är man bara klädd därefter, gör det ingenting om man någon gång får vädrets makter emot sig, : & Svullna," Émma fötter är ett trist kapitel för sommarresenä- ren, i all synnerhet om man är utomlands och går och står ovan- ligt mycket. Förse er med några ombyten bekväma skor. " Det är en viktig detalj för trivseln. För den som är beroende av sina glasögon kan ett par bort- tappade eller sönderslagna' glas hli en katastrof om man är på resande fot. Skaffa ett extra par innan ni reser. Det kan vara bå- de besvärligt och dyrbart att fi dem ersatta utomlands. . : Ja, det är mycket man hem- ma räknar som bagateller men som? då man befinner sig på re- sten för att slippa den besvärliga |sande fot kan äventyra hela nöjet -| smaksätt med salt, peppar och ko sågan cetalj är också pack: ningen. Oftast släpar man med sig för mycket, Man blir mera bunden för att inte tals om hur mycket dyrbarare det blir med en tung packning. En väl genom. tänkt garderob behöver inte be- ben ska vara oöm och lätt och alla plaggen bör konna kombine- ras med varandra. Sedan kan man med smycken och andra till. för alla till. Kajsa, | MATEN Harsyra och ängsyra blir gott i salladen. Plocka de späda, ljusgröna bladen och klipp dem över middagens salladsbun- ke, De ger frisk och syrlig smak åt anrättningen, — . 2 att man är rätt klädd fällen, mn 8 Maskrossallad of är också mycket gott. Den på- minner i smaken om endiver. Det är de späda skotten och själva bladansatsen alldeles ovanför ro- ten man ska använda. Skölj skot- ten väl och låt dem rinna av på hushållspapper. Gör en vanlig sal- ladssås på olja och vinäger samt krossad vitlök. Lägg i maskrosor- na och etäll salladen kallt till den ska serveras, FN S tenmurklor och toppmurklor :, "är vårprimörer av rang, I år lär det finnasgott om dem. Topp. murklorna behöver inte förkokas men det måste man absolut göra med stenmurklorna. Koka dem 4—5 minuter och slå sedan bort förvällningsvattnet, Skölj för sä- kerhets skull murklorna hastigt |i rent vatten. Sedan är det bara att anrätta dem precis som van- ligt. De blir underbart goda i sop- pa, som stekta till kött eller fisk och naturligtvis också i stuvning stå av många plagg, Resegardero-|' behör variera finhetsgraden , så |: Klänning med kappa är en ide. alisk lösning för sommaren. Är man noga vid valet av material ger det otaliga kombinationsniöj- ligheter, Här en klänning i prin- sesskärning med ' mjukt lagda dubbelveck på kjolen och omlott lagda veck 'vid ringningen, - från axeln och Kappan har des moderna vide Ihuetten med mjuk "lagda veck halvling, lagom Både. kappan och klänningen . kan kombiueras, med enfärgade plagg, med olika skärp och hats. tar. Fläskkotlett med lökstuvat ris " Börja med att låta några skiva- de lökar puttra i smör i en kast- rull. Låt dem bli mjuka utan att ta färg. Lägg i ett par dl sköljt ris och låt det småkska en liten stund bland löken. Späd med vat- ten så att det står ca två gånger över riset, Salta lätt, "Låt grynen koka tills de blir mjuka. De bru- ri P Grönt potatismos vev in, Stek under tiden kotletterna ' och lägg upp dem på ett fat, Lögg set i en rand runt omkring, Dofs ta över med persilja och garnera fatet med tomater, vo Gör ett vanligt potatismos, vis) a det lätt och -luftigt och smak sätt med salt. Rör till sist ned rik Marknadsberättelser besparar. den vanliga hässjellnan. e bakom e "| kanthuggningen, —; "och trivseln, smssnmatnmumes | till omeletter- och smörgås. Jä. '| ker vara klara då vattnet kokat] ligt med -finklippt gräslök, =" franska francen: Kvalitet och" 0 > mindre" bladspill | och, att man in« [Det senaste Arttondet, har Zn] 7 rikeclidit-såsvårtsexutrikes=] Politiska kriser, att man både inom och utom: Frankrike varit benägen att överse med en samtidig ekono misk 'missaripassning, som slutli . även ' den-'nu" utvecklats , till ett tingen äv" 350 franc för 1 dollar, som gällt sedan. den stora europeis- ka valutadevalverigen' 1949, har för francens del betytt en stark :över- värdering. Med ' beaktande av den inhemska prisnivån har detta varit |" " liktydigt. med en övervärdering av | - francen "med ' 20 :å:25 proc. Följ- den har blivit svårigheter för fransk export och-' en :övernormalt- stor fransk "import. Detta i sin tur har medfört ett. ständigt utflöde: av guld 7 och utländska . valutor, från då I Ihanlkei delshal > centr. underskott inte kunnat täckas av Inkomsterna från turisttrafiken. Med - undantag för. Paris och de mon- dänaste Rivieraorterna har de dyra prisen -vållat "franskt turistväsen betydande avbräck, "= - ” Att det hela kunnat fortgå så länge, har enbart berott på hjälp 4 form av lån: direkt från USA eller från International Monetary Fund och Världsbanken i Washing- ton, Just nu är Banque de Fran- ces guld-' och -valutareserver näs- tan uttönida och det är bekant, att fransmännen” de senaste veckorna varit i ivrig verksamhet i Washing- ton för att:få nya lån som kan rädda situationen. Men den franska strävan härvidlag har gått ut på att ”rädda francen”, dvs bibehålla den nuvarande överkursen på va- Jutan. Den amerikanska regeringen har emellertid denna. gången be- stämt låtit förstå, att Frankrike mås- te' ha en valuta med en ”realis- tisk” växelkurs gentemot övriga va- lutor, om ett nytt USA-lån i sam- |] kall beviljas. Det upp- ma Er ikanarna" fördrar att ” kursen sätts till. 450 franc för en dollar, så att' dén franska impor- ten automatiskt nedskärs, så att be- talningsbalansen” kommer i jäm- vikt och "därigenom ke ovet. av ständigt nya stabiliseringslån upp- hör, ” el Fransmännen h a” också sonderat åneterrängen' i. International Mo- notary Fund 4 Washington, där vår landsman, .dr. Per Jacobson. edan . ett år fungerar som chef. u Nr Frankrike fått beskedet, - an inte kan ifrågakomma eme mn e franska statsfinanserna inte 1& are är i ett; sådant skick, att ana rätt att gnlist stadgarna bevilj Y Av-Georg von Essen Atter;” men” dessa. kunde inte röra kas: få några: direkta” handelskre= sig.om mera än några: 10-tal mil- joner . dollar.; och- är: alldeles ' för litet för' behovet "1 nuvarande” yt- terst prekära" situation. <A "andra sidan är det uppenbart att USA inte bara är villigt, "utan. tom an>= geläget'..om "att ” hjälpa. ' Frankrike med 'en betydande stödkredit om fransmännen dels kan förmås att devalvera, och dels att förbinda sig att-vidtaga erforderliga åtgärder att hålla prisnivån inom landet stabil även därefter. Da ' På de" fria valutamarknadeena 1 världen, i New York, i Schweiz och: 1 Lissabon. har. den franska francen sedan" länge sålts betyd- ligt under "den. officiella "kursen, Noteringen i New, York nådde se- naste vecka bottenkurs :med ' 428 franc för 1 dollar. Alla tecken ty- der” på, att en, rättelse .1 francno- Ilägre frakter räddning för 7 och. svenska (och i ven; finska) trär vVaruexportörer har väsentligt hård- nat och- den :skulle vara ganska hopplös, om inte två faktorer gyn= nade de skandinaviska exportörer- Ha. Dels är kvaliteten på det ka- nadensiska virket lägre och dels är fraktskillnåden” mycket stor; "5 " Som bekant exporteras den ka= - nadensiska produktionen av träva- ror och tidningspapper, soma är den kvantitativt största på hela världs-|. marknaden, framför allt till Fören- ta staterna, . men produktionen är numera så stor, att även Västey- ropa fått kä av konkur är omedelbart föreståend och. man får bara hoppas'att den franska ekonomien därefter: skall återfinna sig själv och turism och handel blomstra ' på nytt, :Frank- rike är ett rikt land, och kan om det inte misskötes, väl stå på egna ben, TT 2 Överproduktionen måste avyttras. "Utanför USA är Storbritannien den största köparen av sågade trä-' varor från Kanada. Skeppningar- nä till Europa, i första: hand Stor- britannien sker till:största delen från British Columbia på Kanadas Lönande- odla"; "I .>'skogsplantor & > 1.privat:regi STOCKHOLM (Skog-Press) 650 kg svenskt frö av tall och gran har 'skogsvårdsstyrelserna i vår sänt till tyska plantskolor för - Vid sidan av de stora "]sågverken 1 British' Columbia ' har man nu även en modern tidnings- pappersindustri av mycket stora mått. Världens för närvarande stör- sta enhet på detta område, Powell River, har nyligen satt igång en maskin, som. ensam . tillverkar 80.000 ton årligen. Dess Ppappers- bredd är inte större än 665 cm. De stora bredderna upp till 7—8 me- ter finner man tydligen inte läng- re el isk Man har i stället tönt ökat tigheten, som iden sk legoodling. Om 2—3 år k detta parti. åter i form av värde- fulla plantor. 1 kg tallfrö ger 50.000 plantor och 1 kg granfrö 40,000. — Men det där måtte väl räcka, sistnämnda maskinen vid full pro- duktion kommer att hålla 750 m i minuten. Powell Riverfabrikens nio maskiner beräknas komma att d omkring .450 100 årston. åhända, Nej, säger Kungl Skogsstyrelsen, som centralt håller i plantförsörjningen, vi behöver betydligt större mäng-. der plantor för att kunna tillgodo- se”den starkt stigande efterfrågan. s Vi måste sålunda arbeta på att än mer utvidga våra plantskolor, Detta kräver emellertid både tid och pengar och det är. dessutom svårt att finna jordar som är läm- pade för 'stordrift, - H " Vida lättare skulle det vara, om i vissa fall en organiserad hem- odling av skogsplantor kunde kom- mg” till stånd i bristområdena. - På många gårdar finns det säkert lämp- liga ' jordbitar för ändamålet, där tex gårdens ungdomar kunde ”sko- la ut” och "sköta skolat ma- Jin - PR ot do DEU ade rar 2 svenska TLACT|: gtockholm den 5/6 1951. -, STOCKHOLM (Pressy ; > "> "| Spannmål "055 tv öees Konk 1 om den brittiska | Lantbruksförbundet noterar den marknaden "mellan kanadensiska 4/6 1957 . följande . producentpris Denna vecka koristateras någon och prisnoteringar . meddelade genom Sveriges Lant« - ksförbun på”fodersäd (försäljning från jord- brukare");' avseende "genast leve- rans, fritt noteringsorten, för vara av normalkvalitet, kr. pr'100 kg: "Malmö: . vitblåndsäd- -31—3: vithavre 30—31:—, Göteborg: fo- derkorn 32: vithavre 28: +) Beträffande priser vid försälj- ning - till - jordbrukare, se : tabell ”Köp-fodermedel”. . rv -för Stockholm samt för kom och vit- landsäd ' 1 Lidköping-Mariestad För övrigt ligger prisnoteringarna helt." oförändrade. — Uppgifterna om marknadsläget är emellertid delvis rätt motsägande, och därför är det svårt att säkrare bedöma si- tuationen. I Mellan-Sverige finns nog en hel del spannmål kvar, i var- 'je, fall. havre, men någon säljiver kan inte förmärkas. 'En viss efter- frågan gör sig gällande beträffande korn och vitblandsäd såväl på ”hemmaplan”. som söderut, svart- blandsäd och svarthavre synes dock vara rätt svårsåld, — I västra Sve- rige är tillförseln mycket snäv, även om det kanske finns en hel del par- tier ute på gårdarna, och en ökad efterfrågan gör sig gällande, vilket motiverat prishöjningen.. I Skåne är marknaden mycket lugn och stil- la; det omsättes en del:skånsk fo- dersäd, och kompletteringarna upp- ifrån landet är alltjämt av mindre i I Kalmar-området är marknaden i stort sett jämn, men den egna tillförseln är i minsta Ja- get för behovet. =" > VITA Matpotatis, rn " Lantbruksförbundet noterar för potatis, levererad banfritt eller kaj- frå Ichol tillbaks de färdiga omskolade plan- torna och bestämmer distributio- DÖM oe dte aa I Skogsstyrelsen anser detta sys- tem bra men endast under förut- sättning att det är knutet till skogs- vårdsstyrelsens egen verksamhet så att de många småodlarnas produk- tion är känd och registrerad. Ian- nat fall kan man inte överblicka tillgången och inte heller på ettra- tionellt sätt organisera den mycket viktiga distributionen med hänsyn till ett minimum av transportav- stånd och därmed fö de risker. itt vid för- säljning till partihandlare inkl. em- ballage, kr pr 100 kg: . la sa or 0 BR 3/6 Prima SMAK-märkt: + oco0oc00 Bintje, King Edward, Mag- - num bonum, medelso Ordinär: et : -. Bintje, King Edward, Mag- - num bonum, medelsort. 20:50 Bintje, King Edward, Mag- - ” num bonum, stor sort. 17:— ” Övriga sorter 17:— "Ovanstående priser inkluderar kommissionärsarvode eller avans. ” Följande partipriser på ordinär potatis meddelas den 5/6 1957, av- artihandlares försäljning äl inkl. emballt: seende. på - [Detta är särskilt framträdande med : transport av ensilage, hö, halm, o. allarealen 7 £- Halland upptar totala. åkerarealen. Kor och andra betande djur" hämtar där under sommaren själva sitt foder, varjäm- te' en del: ensileras. Kvar" för hö är dock ungefär? en ' fjärdedel av länets åkerareal, Fe 000 NN Olika metoder står till buds då vallen skall beredas till” hö. Den nyaste. är skulltorkningen, där det sista vattnet tages ur höet inne på skullen med hjälp av genomström- mande kalluft. Volmningen har $e- dan gammlt:använts på, slättbyg- Vagn med grindar underlättar och förbilligar ofta arbetet vid ,kem= - "föra arbetet ensam. mer än: en tredjedel av:den d, Traktorföraren kan då ofta ute inte höets kvalitet skall; försämras bör denna ske så snabbt som möj- ligt. Detta uppnås genom att vända höet kanske inte bara en gång utan gärna två gånger. Första vändnin- gen" skall göras delbart : efter 5 Om "man har möjlighet att lusta höet med: frontlastare, bli förde« larna påtegligare, Jämför man van= lig: hässja och handlastning med - lastning - och" därmed sammanhlin= gande arbeten minskat till ungefie hälften. Där , frontlastare” finnes är metoden självklar. Om man så före ser vagnarna med höga grindar bes , "] höver' ingen ”stå'1 lasg"-och yt=' : terligare : arbete. sparas, Ritningar handeln. , stor 2 '. Vad slags'garn som skall an- vändas, är ännu 'inte' fullt utrett." Det är'dock” riskabelt alt använda allt för svagt garn.' Då brister det' och hässjorna är svåra att reparera, Undersökningar 1955 och 1958 ger "I vid handen, att garnets draghålle . fasthet bör vara 90 å 100 kg.. Det vanliga skördegarnef av sisal har, hållfastheten' 45—50 kg. och pap« persskördegarnet omkring . 30. kg. Båda är sålunda för svaga SBA tillverkar, ett pappersgarn med be=' teckningen ”51 Perga” vilket har : en:hållfasthet på ca 90 kg samt ett, av sisal ”180: Extra prima", där , hållfastheten är ca 100 kg. . Enligt gängse uppfattning är pap= persgarnet ofarligt för djurem Si- sgalgarnet kan orsaka skador. Det bör slåttern och vara ganska hårdhänt, så att höet blir väl luckrat och ut- spritt. Vänder man inte höet lig- ger alla de grova stjälkarna under och alla de späda bladen överst och när solen fått lysa några timmar får - man - stort . bladfall trots att stjälkarna är tunga och våta. Ge- nom vändningen torkar höet jäm- nare. Vändning ' är i hösta grad den, men har kat i på grund av att den är osäker. tidigt skördat hö under regniga år. Mycket arbete har. nedlagts . och många försök har gjorts för att få fram en hässja, där påläggningen och lastni kan kani: önskvärd," vilken höberedningsme- tod man än väljer. oo Vilken maskin man skall arbetet får avgöras från fall till fall Den vanliga ”sprätten” gör ett bra arbete och är ganska billig i in- köp. .Hållbarheten lämnar ibland Någon riktigt :bra lösning ännu kommit fram. + - so . Den vanliga hässjan är arbets- krävande, men ger i. gengäld stor säkerhet för att fodret skall bli bra. Ju fuktigare. höet är vid pålägg- ningen ju mera' arbete går det åt Det är därför önskvärt. att förtor- ka höet relativt mycket För att har inte en klar prisåtstramning för medel- sortering av sorterna Bintje, King Edward och Magnum bonum, Öv- en del övrigt att önska, På större jordbruk, väljer man hellre den kombinerade hövändaren —' sid- räfsan, Den bör vara direktdriven, tåla hög körhastighet' och. vända är Lastningen av det från en vanlig hässja är en om- ständig procedur.' Höet skall petas av, det' skall lastas, garnet skall ut järntråden: eller hamplinan mot riga noteringar är oförändrade. Man es kunna : stram hållning för verkligt > god: Det kan nämnas att skogsstyrel- sen fram till den 7 maj i år bevil- jat införseltillstånd för inte mind- lån. Aterstår så för Frankrike den Internationella Banken, där Frank-= terial, som levererats av skogsvårds- styrelsen. Styrelsen köper sedan re än 62 miljoner plantor. Ändå till kr per 100 kg: Malmö 18—20 kr, Göteborg 20—24 kr. - - Marknaden visar en något fastare är det en droppe i havet, . ton för fullgoda kvaliteter, och på knaden kvaliteter, — Italiensk gul potatis bjudes ut i ökad omfattning, men kvaliteterna säges vara skiftande. Priserna rör sig vid 45/47 kr pr 100 kg, brutto för netto. . = räkna med en fortsatt .-. -regarn, som vid Jastningen I rv sparas arbetstid. Den in- " "te. arbetstiden går vanli- - -snska jämnt ihop med kost- Laven för pappersgarnet I: båda fallen rör det sig om ca 50 öre. "ha för!g höet kraftigt. en fördel är att denl/ - zndbar vid sm sockörden| 5 färdiga höet)t, tagas till vara osv. Om man byter]: Det stundar till val i valkampanjen är & full gång. Pre= miärminister Louis St. Laurent, som befinner sig på en valturné 4 väst- ra Canada, använder sig tydligen av det gamla knepet att vinna väl- jarnas bevågenhet genom att intres- 20 a Vv - under. har som vi alla vet mycket stor bety= + delse, Där kan vi emellertid inte göra mer än att önska det bästa, Fördelen med goda hjälpmedel 4 förening med påpasslighet är ju bla ' att man trots dåligt .väder kan få ett bra hö, : SN S | SSE ST anada och Vinsten ligger då i att man får "sera sig för deras barn. -- es finner man alt, mansarbetsliden för , , till ' grindarna såväl. som lämpliga : : | [beslag är utarbetade och finnas i plockas bort före utfodringen. > rike utan tvivel ännu kunde lyc- "ORTSTIDNINGE 3 Sr vs N FRAMFÖR- ALLA ANDRA ' - r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.