fAHOLMS TIDNING "= OSSE FP FYF YrYvrrYyTYtttVrEeTtYYVYTrY TFETYYTYTTY äras 2å lådor” ch magasin, gömd för all" - Sick deri ett eget) hus... ”-nästan bli trångt på Kulturen, trots” kb. . intresse var inte att skapa ett mu- 3 Pen SPuinande "museum - 1 alt mellan himmel och jord”, Det är en slogan med extremt | imodern doft, men den är ska= "; - påd för. något som går långt ” tillbaka ” 1: tidsåldrarna. Det rör. sig! ' nämligen om Kulturhisto«.- "tiska museet'i Lund,- allmänt. kallat Kulturen,” som på detta" sätt : -brukar -Presentera sig I. annonsspalterna.. I år, då mu- seet firar sin 15-åriga tillvaro, ” i får: uttrycket" full täckning. Nu kan man skönja det mål, som” grundarna satte "upp för. 'sig :1882'; att samla" allt .som kan tjäna "till : upplysning, av kul- " furutvecklingen från äldre till nuvarande tid, = Ner os ' Det som 'nu. tillkommer för. att: fullständiga . bilden är en: medel- tidssamling, .som består i fynd från ' ledningsgrävningar : i' Lunds jord." Denna samling har länge fått ligga -- Med "det - nya huset - börjar. Jet. att det upptar i det närmaste två . stadskvarter, Men alltjämt är mu= . seet en. vacker oas i Lund, staden ” sor knappast behöver några oaser, närmaste granne till studenternas kiddarborgsliknande - hus. - Akade- miska .. föreningen, . Domkyrkan och Universitetet, Utifrån ser det långt "ifrån vt som ett museum. " Dess gamla: byggnader bryter myc- ” ket litet av mot den ålderkomliga bebyggelsen = runt '” omkring och/ Adelgatan, som skär rakt igenom dess område, är även utanför mu- JE hade ägt rum ä där, samt Per Henrik Lings båda byggnader. Det ena hu- set var Lings bostad. då han som pade den svenska gymnastiken, Det andra lät Ling själv uppföra för att få större plats för g . Allt mel an "himmel och jord Finns: på Kulturen. "Den rn ven vställning av skor genom tiderna. fäktmästare vid universitetet ska- | en som trivdes, Skånes sista” dra? gonhäst,. Hasard; som”: njöt sin pension på det forna rusthållet Öst” arp. ”Hasard införlivades . förresten med samlingarna ' efter ” sil Han står uppstoppad i i museets lö- övningar. Det kalas nu Herrehu- set och inrymmer Kulturens sam- lingar av keramik och silver. Akademiker och herrar fanns [/i seet « en av. stadens "vackraste gator. till Bycdepjäs, ÅÄ ö till museurå "7. ae storartade museum börja- som en»rekvisi alltså 'representerade - på Kulturen redan från, början, 'Ståndsriksda- garna ” fanns. . inte: längre, men ståndsindelningen-levde ännu kvar i allas medvztaride, varför Karlin, som var en ordningens man, skaf- ling till en bygdepjäs. Dess grun- dare var studenter och professorer vid universitetet, Deras egentliga seum utan' att försöka bevara så -mycket som möjligt av den egen- artade kulturen ute i bygderna De flesta var'språkmän, som under 2870- och 1880-talen for ut på den skånska landsbygden för att upp- teckna folkmål, De hade' en stark förnimrmelse av att de nya rörel- serna I tiden bröt ner gränserna mellan 'bygderna och att särar- terna i "språk, klädsel och levnads- sätt därigenom började att försvin- na. Pengar till sina forskningar må- ste. de skaffa, själva och ordnade därför soaréer, där de uppträdde i folkdräkter som de fått tag på un- der sina forskningsfärder., 2 Ar 1882 bildades". Kulturhistoris- ka, föreningen för Södra Sverige. Den satte som, sitt mål att ordna samlingar, som belyste folklivet i de södra landsändarna. Dess förste ordförande var professorn i historia Martin Weibull. Men: den egent-|- lige ledaren för museet blev ome- delbart = studenten Georg J:son Karlin, som sedan kom att stå-i spetsen för Kulturen i i52 åre " , Syndernas hus och r I Lings: : På bostad” Tr Museet fick” lokaler i en nu för- gvunnen byggnad i Lundagård, den berömda parken mellan dom- kyrkan och universitetet. Det dröj-. de dock 10 år innan det kunde bli fade by även från de and- ra .stånden,” Ett ' borgarhus kom från Malmö, den stora Lembeska gården i korsvirke, byggd på 1500- talet, från Jämshög i Blekinge skaffade en typisk blekingsk bond, med en ånings 'mitt- stuga” och två höga. härbren 'och från Bosebo i Småland "hämtades en liten vacker träkyrka, nu flitigt använd . vid bröllop :och ersätta- re för domkyrkan under den stora restauration som pågår där. Små- land fick även bidra: med. ett 50- dattorp. =. Dessa byggnader inreddes « som museilokaler med föremål som hör- de till deras egenart. Det var ock- så meningen att flytta dit en ty- pisk fyrlängad skånsk ' gård, men tomten var för liten, I stället köp- tes många år senare Östarp,' en gammal gård, som fick ligga kvar på sin ursprungliga plats tre mil utanför staden, Jordbruk" med morlplättede” s svin och småländsk urko misslyckades... Kulturens" grundare 'hade.1 sina stadgar uppställt ”att söka åstad- komma en faktisk illustration till vår odlings historia”, På Östarp försökte man göra illustrationen så faktiskt som möjligt genom att bru- ka gården på ett urgammalt sätt med gamla husdjursraser och gam- Ia redskap. Men den nya tiden sa- de definitivt fstopp. Arrendatorn kunde inte få. någon "dräng till det onödigt hårda "arbetet. Till och med djuren hade bestämt sig: för bofast och flytta in på, dep gård! där museet” "pu ligger den sk, Tollska gården,, Kärnan "I. gården var då och är fortarande.tre bygg- nader, ett gammalt korsvirkes shus, kallat Lecus precatorum,” syndens hus, därför at cit 5 tudentwsid att - stanna i förgången tid. De ”goriplättede”: svinen av äkta hög- 'bent och spetsnosig ras degenera- "de så att fläckarna blev bara fräk- nar. Den småländska urkons ena horn krummade sig och växte in i Veat, TÅ sist fanns det” väl kara ra -I utpräglade ' Butiksskyltarna ” -är ofta: tråkigal: Man måste nog konstatera att h är ganska tråkiga. Även moderna neonskyltar tycks i stor utsträck- ra än ett reklamalster: en ”pryd- lig bokstavsbild, en flott skrivstil, en snitsig sväng under sista bok- staven, -perfekt funktion — längre sträcker det sig sällan, - + >» Men « det : borde. även ' på : detta reklamområde finnas plats för större idérikedom, even- .|tuellt under medverkan av 'rekla- mens yrkesfolk, menar Köpmannen, Drar man neonröret i form åv en ]tobakspipa så lämnas därmed god upplysning om vad affären säljer. Och det.-är inte obetingat nöd- : | vVändigt med det långa ordet ”Barn- béklädnadsaffär” över fasaden när man lätt kan rita "upp exempelvis bilden av ett par ungar som håller . | varänn i händerna, Den gamla tidens buliksskyltar . : arbetade i hög grad med bilden] -' "(som blickfång. På en smidd skylt- jarm i vanligtvis konstfärdigt -och ofta "också: konstnärligt utförande hängde: något föremål: som sym- boliserade ' yrket eller branschen: bagarens ' förgyllda : kringla, . sko- makarens stövel, ens cir- ning vara en ingenjörsprodukt me- |: Na VaRnas on NÄR! VARNA: ER; 1.De italienska helernas "bh myndig (många oespelber vet forife- sade Ingenting om soken) or sörete Redbet Samtal om folkvald — Våran riksdagsman, dä ä allt jen ovanligt pålitlig, försiktig och 4 kringgås. sminkoppalarat” neka, skandins; d andra turister går man mot en 'kaosartad som- den. : Å id i färggranna suvenirer hänga» k på de egna väggarna man kan absolut inte ur [jden, >. Fr ta! ökar bara snilorlsken 4 ' de berörda delarna, och en allvarlig varning till talien Fesenärer kan knappast en sja vara obefogad. Vaccine” ngsplikten bör därför Jme Många av förnöden- heterna (t o. m, vi ten) kommer via . apel till dessa områ. ; . Berson — "han, stavar hus) håll red ett L. & i Uj ar . . JÄMFÖR MAN BR ELVING regångarna i Kop] arbergg”". mn kommer han ohjälpligt i kora ja ta, anser” Svenska” Dagbladet (h):. Över huvud, tag get är det in hitta något "sakligt Skäl dr jans- utni n De Parlamentä= - riska meriterna. är rent. ut- sagt >. obetydliga, Alla vet att hr Elf- a fing- är -redlig och mer än de". - esta: uppfylld av:partinit "Ala: '' | vet också att Morgon-Tidningen sv NY 4 sedan länge är i. sjönöd. M en ini borde” väl detta motivera att harringen använder en lands= öväingsbefattning som .. rädde hningsplanka?, - ere PN tyckats här? Vi. blir sväret” ”skyle «> diga, säger, -hr. Olsson, . ty”, vi vet. egentligen alldeles för litet om flyk= : tingarnas förhållanden; - Sedan : ett par år tillbaka pågår emellortid en vetenskaplig undersökning: på 'om- rådet." Det är fil kand Hein Tarm' . : | vid. Stockholms högskola .som . med ; . [statsbidrag -undersöker den. stora . baltiska fyktinggruppens anpass= , ning. Det är förmodligen den försa ta stora granskning i världen som ” kelrunda fönster i dunkelt skimran- de färger, färgarens tre brokiga lä- derstycken, 7 tenngjutarens tallrik, speceristens " cylindriga” borste på en lång stång osv. =. Det är en tradition” som vore värd att återupplivas — inte an- vändandet av, något slags symbol- språk i skyltarna men däremot att i högre grad än nu ta bilden till hjälp. Bilden syns lättare och drar i högre grad uppmärksamheten till sig, Bilden säger också snabbt vad som åsyftas '-— även ' turister. och andra främlingar, som inte” alltid förstår. det' bokstavsskrivna' språ- ket, vet strax vad det är fråga om. Bilden: ger ; större möjligheter till reklamteknisk . utformning och kan också i regel lätt JANPAssas till de iMer: fantasi i våra butiksskyltar och mer plats för .reklammannens medverkan vid A utförmningen! - T främst: genom avgifterna från” de nära : 25.000 medlemmarna "i -Kul- turhistoriska ' föreningen. : Det -all=« männa, dvs” staden Lund, "staten och de 'båda skånsk Å land; SJs görs: på. ett. enhetligt flyktihgima=' > | » |terial vars förhållanden före- fyks I ten man 'i stort sett känner, Un«: : ot LES kningen kommer säkerligen i - . Hör det faktum”att denna häde al - .|sorberat många; tiotusental 3 ute si full 'sysselsä YR fock. det gav ' dödstöten' åt di tillstånd för ett visst ani bn svenskar arbetslösa. bi Sä yktingarnagn get M Vi stod där plötsligt "med. 100. 000. flyktingar som ville arbeta, ” > och vi hade inget annat val än att låta dem arbeta. Det gick bra, elsen; roktör I Bertil "Olssori. 4 arbetstillfällenas begränsnifig"blev' illa åtgången när de. stora flykting- strömmarna under andra världskri- 'Iget. sökte. sig -till. vårt land.” Det dröjde inte ;länge, förrän, bat ländska' arbetare utan” att” att på- framhåller vå I Sociala meddelanden "hur dtonad uppfättning " av. den .utländs- > gick vill gjorde” att..deras arbetsinsatser nte av, utslag i.den svenska arbets- löshetsstatistiken... öde i Kart sagt; flyktinginsatsen ban de! väg för en mer "verklighetsbe kaj tiarbetskraften och: ledde till en, Positiv” syn på frågan... Detta cl) stor betydelse vid övervägan- dena att. efter; kriget. överföra ;'ut- arbetskraft. till Sverige: För. verka : de : svenska. lö i siffrorna.. Tvärtom sjönk de'år! för” får och mot slutet av kriget rådde bidrar ” endast. med en tredjedel av driftskostnaderna, "+ ; Till. nyanskaffningar' av museifö- remål finns blott obetydlika. anslag. Museet är alltså, helt bergende av de män som satts att: sköta det, Dess T, Kjellberg, som övertog . stjänsten direkt efter Karlin 1934.” "det ä mast han som är ansvarig för mu-' seets ekonomi, För att skaffa 'pen: gar. till. nybygget för'. medeltids. samlingarna. har kulturen gett” ut «len serie brevmärken' som -illustre- rar! "ordspråk, ' en bok,” Skånskt' nuvarande intendent är fil.dr Syen' "Blott några få ' är er: arbetstillstånden för, de judis] de iåsikterna' till. den, gra att! iman: nu: frågade. un egentligen ; skulle ha klarat Oss utan "a jär Jingen. tvekan c om. att det. fria'sy-. 7 kriget; -förebådade och påskyndade i | digt fri och gemensam nol i framti- den "kon flyktingarnas' arbötskraft också ätt: 'spela en :viktig'roll;; Det stem! som infördes i, vårt. land under et; som tio år: senare: skulle bli - ningar och vara il god, nytta, i jagade och vinddrivn flyktingskas > NIE att. ge många introssanta' upplyga-: on IR det fortsatta flykti; farbetet. NIUfår, nämligen ”tyvärr, räkna med ät t |flyktingöroblemen ute i världen ej löses så: snabbt, Sverige kan alltesst vev jämt få -öppna- sina gränser? för: "2 Vr bsson hans fru blev ordentligt uppskakade när under tisdagskvällens åskväder en kraftig blixt slog. ned mitt emel. ; Kul Dp un dan med: blotta förskräckelsén, Sägen my hennes man träffades av en plank= z bit. och fick ett sår under ena'ögat, dock ej så: farligt. att han, behövde ,;:' söka vård. En del. mindre skador -. uppstod i «villan: bl.. av kastades splatt ..ett itiotal meter: ra Iverklighet, ämlij en ft lstö | bytsrnarknad.. i I krossade fönstren ' hos, enigrann i[Nedslaget 'håde också till" följd ått. 7 en del telefonapparater i: 1800-tal ' i blid mm Generosite nyfödda lamm och :killingar,.; som bidrar till att göra Kulturens] park till en tjusande idyll. 7 t Bättre" än det gämla jordbruket lyckades 'en annan anläggning ute vid Östarp. På den tiden var'det inte så lätt att åka tre mil; varför besökaren på Östarp behövde ett matställe. Kulturen byggde dåen gästgivaregård efter . modell av den gamla krogen Kallinan' (kall in han). vid landsvägen mellan Lund och Malmö. " (ch HAD Alla fyra stånden : 'rollska” "gården började bli för flytta in i sitt hus till ju= bileet den .12 juni, Först, öm ett. z kan. dess iföremål Vara ”konserve” rade: och uppställda, Centrum. i samlingen blir då den sk Kultur- pelaren, ett 6 meter djupt snitt ge- nom , jorden taget.vid: Stortorget i Lunds: centrum: Kulturpelaren omfattar hela den period som, mu- seet vill" belysa i sina samlingar, från medeltiden till närvarnade tid. av en lastbil ankomsten dit..; Det var inte mye- ket'den lilla ' tidni tis och; dog'i på ' sjukhuset ' strax; SA jag, Så: hä vittne till'olyckan vid' Wilson Streét glömde” snart "episoden. Det vär ju bara en gammal tiggare: det. gällde; : Men "polisen : fick reda: på' Ktetj' mera, Då man sökte igenom man=; nens” fickor. fann man intes bara] fullständiga legitimationspapper” uts an' också en bankbok med.när 300, 000 dollars. Några dagar senare tiggarens ti Län- Lund anlades . nämligen. omkring år 1.000 och .dess största betydelse inföll under: 1100-' och 1200-talen, då staden var. ärkebiskopssäte -och hade 20 kyrkor och sex kloster... Kulturpelaren . har. fordrat - en jalanläggning . i : huset. .. Den liten för det exp museet. 1927 inköptes tomten söder om mu- seiområdet och de båda: tomterna fick förbindelse genom en :'under-. jordisk gång. Det nya området var en stor borgargård, typisk för en stadsgård med lantbruk, Dess sto- ra huvudbyggnad , kallades Bond- pinan. Detta egenartade namn på- stås gården ha fått. därför att dess byggherre, anställd i domkyrkans förvaltning under 1850-talet, tvin- |gade kyrkans arrendatorer att gö- ra extrakörslor till sitt nybygge, I gårdens huvudbyggnad finns: nu måste dels grävas ner. och dels gå upp i andra:våningen med top- pen, Den skall ställas upp så att man kan. avläsa. de. olika »nivåer som representerar stadens historia, tex när domkyrkan började byg- gas, . biskop... Absalon. levde ' och reformationen genomfördes. - Den största delen av 'medeltids- samlingen är hämtad: från Lund och är i huvudsak ett verk av Kul- tureris antikvarie, . fil dr Ragnar Blomqvist. Han har troget beva=- kåt varje grävning som Lunds stads den stora. vap och lo- kaler för de väsentligaste Samlin- garna från allmogens bostadskul- tur och; arbetsliv. samt: vävnader och dräkter. Till den nya tömten kniska verk och by ästare har gjort under de senaste åren och därmed räddat ' mycket värdefullt åt- eftervätlden.» En” av." dex upp-, täckter som gjorts vid undersök- av fynden har lett: till flyttades så $ en präst- gård från V. Vram, och därmed var. alla fyra stånden representes rade, - : Bondpinan blev vita huset: : ' När Karlin köpte "den nya går- den döpte han genast om Bond- pinan. till: Vita huset... Kanhända berodde detta på att han var käns- lig för sitt rykte ute bland bönder- na. De hade ofta fått känna på hans | samlarnit. Kulturen ' har nämligen den egenheten att det 'är ett hoptiggt museum, helt och hål- kt slälvaländigk. . Det finansieras 4 pertis visar att råttan fanns i Lund att svartråttan rentvåtts från be- skyllningen att. ha kommit till lan- det med. digerdöden. , Benrester som undersökts av zoologisk 'ex- före den stora pesten, oh «+ Arbetet med samlingarna ”fort- sätter och resultatet skall så små- ningom publiceras i en skriftserie till vilken Kulturen fått en dona- tion :på 100.000 kr. ur Knut” och Alice . Wallenbergs stiftelse.” Det första bandet utkommer till jubi- leet och överlämnas då till kungen och donator. = Sung Jönsson der lagenliga former. Huvudarvinge till bankkontot och: de mångatskös na sedlarnay sora hittades rens": bankfack, 'var 'en viss mrs år äldre & än testamentatorn, Py Rid- "— Hon var: alltid så rar, MNänlig och söt mot mig. Hon tjätade"Alårig tyckte inte att det var skamligt av mig. att tigga. Hon. gäv mig"åltid det hon hade råd att undvard. "Jag har varit förtjust i denna Döfothy Becket på ett enkelt och lidelse- fritt/sätt, Nu' hoppas jag: att hon använder pengarna ordentligt, 2:22 | ' Därmed var tiggarkungens"jördf sammans med den stora förmögel heten i bankfacket fann myndig heterna också en lång skrivelse av fattat på code; När den dechifferats a de att Berätta”och de som" hade"'varit] gå Nås; Becket, 72 år gammal. Hon vår fyra] sz " Hornä 'ochstigger hos dem som skall om att 'jag skulle börja arbetä. och |" ska gods i säkra händer. Men .tillz |. tig bestå äppellera till andra människors veten. och let gör man. på följan- de sätt: In På morgnarna måste" man ”före- ställa ' mannen som aldrig har någon plats att sova på om nätterna, Detta a | inverkar i regel mycket starkt på människor" som sovit! i en god.0 och + Vid mlädagstiden ä som. inte" ätit” på två dygn — :" och i På kvällen driver man långsamt och med sorgsen uppsyn genom ga- ut pch | göra sig en, glad kväll: I Stimt tiggeri bäs Man bör" aldrig tigga högröstat. Det: måst: "verkningsfulla. är att se. människorna: "rätt in i ögonen och sträcka: fram hatten eller ' mössan: Erfarenheten har lärt mig att barn är Kd ivrigaste: att ge — därnäst komrher. förälskade. unga. och en- sammå "kvinnor. SN VA r också mycket viktigt att förlägga verksamheten till de rätta platserna; a förklarar ' tiggarkungen yidare' t,sitt. testamente, och spe- | ciellt framgångsrikt är. det att sitta 'barhuvad i regn och slask, Blir man "linne "i. T Valle polär de: ivåckraste kvin hona; Vr — Det har du rätt - svårar. Är Pettersson, spetsfundigt, byns: handelsbod, proviantera åt. gänget. et ÅA så ska jag] ha 'en stor Impa. '—':Ska de' "vara. mörkt "eller ljust” bröd? undrade handlaren: = i FL Asch, så Alrik, dä gör. desam= ma ocketdera, han öm ska ha'lim- pa sir så förbaskat illa, 55 5 om int så litet om man tar i betrak= tande , att ”Charlot”. var professo; i historia och matematik 1930 - och han hade en ganska dålig lön vid det sydfranska universitetet. Han. hade ledsnat vid sitt regel-' bundna liv och en vacker dag pac- kade, han ihop sina tillhörigheter och gav sig ut på luffen. Han, im-; ponerade på alla med" sina” chistoris | iv ska kunskaper och” med 'sins citat: från "litteraturen." - Hane tiggde-och blev stormril. ' ; " Övning ger r färdighet 0 "Det: finns emellertid 'även';andr: tiggarkungar än Charlot och Ridge well;'som ju båda var: specialist: i att locka pengar ur andra männi. skorg fickor. De. andra tiggar- kungarna är ledare för stora tiggar- örganisationer, I London t, ex.'är- polisen på: jakt efter” en viss Härry Godfrey; som ;: ; enligt "ryktet skall LR hade - man. framför sig tiggarerns' andliga testamente, byggt på -hahis ogma., erfarenheter från gatan. Här garen är fri. Han svarar endast inz för Vår Herre, Hans liv är det bästå på jorden Det: gör inte: något attlci han är beroende av Gud, ty Gud har ett speciellt gott' öga till tig; 'och vagabander, Tiggeri. är en n i döde! ringsgren” liksom alla andra. För det här är ett yrke, ett yrke som Iman måste lära sig. Själv började i Å nn vt 24 rade vält förkyld tycker” folk” ännu lättare £; isitt yrke som | har förtjänat: grova ngar, men” "de" andra tiggarkun- garna har behållit sina hemligheter för sig själva och: tagit dem med'sig raven, Fransmannen Charles Mer= eller” "PCharlot” som han gärna källatles, mö rdades av en gangster tog" "bankkontot. med 'sig "Myndigheterna "upptäckte | "emellertid :senare att han dispone- y ver. en förmögenhet på 2,7| ger: färdighet". miljonér. francs; : Och det är alls as vara ledare för 8,000 tiggare! i' Rio! de' Janeiro . härskar .den 'enögde. . Fransesco över 7,000 tiggare," som han lär upp”och hjälper med alla, möjliga tricks och förklädningar.>..: - Gemensamt för dem” alla är att ">. de driver affärer: i välgörenhet," Och ” många gör det som: nämnt riktigt. bra, Det: gäller: bara: att.ta' på sig" den riktiga masken vid det rätta" tillfället, se. på isn' publik — och så starta ”jobbet”. Även för. tiggar-- yrket gäller Gö igen regeln Pävning "Erik Petera.t ork isen SN ALL 4 TOT LAHOLMS. TIDNING. EEEEREN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.