Yrevegev vyreyvv . Rn Y OC FEPPYYTYPYFYTYVTYYYYTYYYT FFF TY FETT? YYrerrev eV | : inder VT kontakt med befo | ” vs - Prenumerera då på ortsorgadiet ” ob. : . ; I södra Halland? - NM NLA HÖLMS TIDNING ') / TISDAGEN DEN: 18 "JUNI 1957, : SN g då I ort ee jens of or LAHOLMS TIDNING c a = Rene or TVR BITER oc sat - ” om återkallelså. Denna 'kån gälla för lägst 10 dagar och upp till för alltid. > Rattfylleristens — körkort återkallas som regel för en tid av ! Fordra, en lösning av! lönefrågorna,| ” i : timistiskt . på . regeringens : utsikfer E att vinna gehör. för sina synpunk= ter. - - STOCKHOLM (Press) "Att utredningen utvalt just New Jersey för ett närmare ski Ett röd-vitt, körkort som en sista” varning "tin trafikvådliga. bi. i Hstér och ett rött sådant till förare, : som efter återkallelse" ånyo «= erhåller körkort, ingår i.det mycket effektiva "system, som myn: " 2 > digheterna i New Jersey i Amerika infört och som landshövdin Mossbergs trafiksäkerhetsutredning ägnat särskilt intresse, I mellan. 312. Har föraren. under en 3-å ått 12:poäng av. amerikansk körkortspolitik be- ror på att man: inom" denna stat " bedriver: ett mycket intensivt tra- fiksäkerhetsarbete på alla fronter. Man ' bedriver ' också v.en uppen- " bårligen mycket hård körkorts- Politik. Under 1955 ' återkall; upptas frågan om återkallelse av hans körkort till prövning. Poäng- sättningen är 12 poäng för förande av ' motorfordon i. 'spritpåverkat tillstånd och: vållande. till" dödso-. lycka," 8 poäng för ”smitning”, 6 sålunda. inte -.mindre än. 19. 641 kör- kort medan: antalet ind Poäng , föl körnin poäng för' överskridande: av :till-. Sverige. 'samma år uppgick till 5.341, Om man' gör antag: att låten hastighet samt 3' poäng gör annan trafikförseelse och för tre förseel. 3 antalet i trafik verksamma förare ådet närmaste motsvarar antalet körkortspliktiga fordon finner man att. New Jersey , har dubbel så riod av 18 månader, ', = Förare, som uppnått 12" ”poäng,' får &n skriftlig kallelse till. kör. nånga förare men fyra gånger så "många" »körkortsåterkallelser" . som . Sverige, i Sedan 1952 tillämpar man i den amerikanska staten " det systemet att” - körkortsmyndigheten ; åsätter > olika gtal körtsm; för de skäl,'som han har att andra mot ett ålerkallelsebeslut. Inställer digh för "alt redogöra : [han sig inte återkallas. körkortet automatiskt, Om han: inställer sig men inte kan prestera. några .skäl för att körkortet inte'skall. åter-' kallas fattar myndigheten. beslut! under en, pe-|. två år; i d "myndigheterna ? tycker att skäl inte - föreligger för. en åter- : kallelse men ' vill göra bilföraren medveten om att körkortet är ett ; privilegium, som han åtnjuter en- dast” så: länge han inger tillräck- i ligt förtroende som förare, förfar man på det sättet att man tar ifrån honom det 'ordinarie körkortet och istället ger honom. ett särskilt kör- kort i rött och vitt med påskriften ”villkorligt” och på baksidan en anteckning om' anledningen till att han tilldelats ”villkorligt körkort”. Om föraren kör prickfritt' under |ett'antal' år, som: bestäms i varje särskilt fall, återfår han' det ordi- narie körkortet, ' Det. villkorliga körkörtet är sålunda en sista och synnerligen kvalificerad varning. Inte -heller då en förare i New Jersey" efter återkallelse” ånyo er- håller körkort tilldelas han detor- dinarie kortet utan han får ett rött sådant, 'som är försett" med an- teckning . om varför det ordinarie återkallats. Efter i regel tre-år kan han återfå det ordinarie kor- tet om han sköter sig och det är innehavarna av: röda: kort syn- I ogärna att polisen "skall få anled- -'nerligen angelägna om ty: de vill - kommer i år omkring 1 juli i veckor, Till hösten blir det en v femiljer. och gamla > de rgdo , som nyligen avreste till USA bor i familj och får även en "tid vara på college och sedan ”experbnentare” till Amerika då ”The exp för att 44 studerande amerikanska uu rest till Indien på tre månader, -« årsjubilerar. resa omkring i-Amerika. Till « mygdömar. som skall stanna $ tio veckor, ses här, De ' Sverige placeras ;i hem fyra I september reser fd: svenska värd.> eriment in” international sliving” 25- < hing att be att få se på körkorten. Av 4.346 - personer) som under 1954 fick röda körkort var det en- dast-c:a 10 procent som åter gjorde sig skyldiga till trafikförseelser un= der årets 2: vi 4 ana Sukselainens | ;hödprogram Icalat, - för ''eftersläpni: Arbetsmarknadens andra : part, -ar- etsgivarna;' förklarar. å sin sida, att industriri inte kan. bära ökade 'ut- gifter på lönekontot, Regeringen " naturligtvis att försöka lelbart . inför två : huvuduppgifter: tt sanera statsfinanserna: och bes . stått - öppna sedan november 153 . Regeringen utlovade .ett nöd- Prögram, färdigt att föreläggas riks- - bilda. I : dä mn 27 maj, ställdes 'den ome=” övertala bägge parter till eftergifter i h la landets och folkets intresse, närvarande stånd. "törde de tt "räknade; som, vågår 2 op> -. "mlnister Meinander från detta upp- > de komma fram med. Av detta bär " till ett 8, k. nödprogram, som rege. 7 till riksdagen den 13 juni, tydliga. "spår, vilket” lätt kan. konstateras 2 genom en jämförelse med den stat- " kommittén 41 sitt förslag, i andra sidan verkar. dels höjande på konsumtionsvarornas priser och - ökar de : indirekta skatterna, dels lien hk k lantbry k M - Meinander, på vars lott en dryg del ” fav arbetet föll; 1 att han före :sin utnämning var kallad som medlem|'' dagen sénast den 15 juni och avsett att på kort sikt klara frågan. om » den hotande statliga” kassabristen 4 'juni,' beräknad” att uppgå till” 'mels Jan 10-och 13 miljarder mark, Ses nare skulle" också ett större Pros. "Bram, inriktat" på att lösa de eko. på - längre sikt och understödja en alls män ekonomisk stabilisering, utar- betas av, "kabinettet, I fråga om lö- var "den, att LO hotat med öppna kone sflikter så framt inte ävtal nåtts den 5 Juni, > :e ÅA Regeringen. Sukselatnen stod m . & 0. inför en serie ytterst svårlösta iproblem, som 1 själva 'verket hade knäckt. dess föregångare" och som den fått taga 1 arv. : Regeringen kunde inte annat ä kasta sig Fakt in $Värbetef 0 t old visst stöd hade finansminister i den - statliga utredningen, tillsatt den 28 mars, med uppdrag att för sfeslå ett program för "ekonomisk Visserli annlad; .Jdrag t-:och med att han inträdde i "regeringen, men han hade alltså då redan haft tillfälle att sätta sig . grundligt. in i de olika problemen - och visste åtminstone i stora drag - vad den stafliga kommittén: ämna= OM själva verket också det förslag " ringen enades om och Bverlämnade liga ' utredningens betänkande, publicerat samma dag: I vissa fall, såsom: till exempel 1 fråga om höj= ” ningen av spannmålspriset, går re=| geringen längre än den s. k. Honkaz . punkter. är regeringen mera åter« ” hållsam. Huvudprinciperna är emel. Hertid desamma, dvs. staten minskar sina utgifter genom att dra in p "subventioner, = stödpremier "+ oci andra utbetalningar, vilket å andrå inkomster, > i « Prisstegringarna medför ju auto= matiskt att levnadskostnädsindex stiger och därmed har regeringen, av nödtvång och säkerligen mycket mot sin vilja, ytterligare försämrat utgångsläget för de förhandlingari lönefrågorna, som redan I viss mån förts, dock mycket trevande och informellt, men som inom en nära framtid måste komma i gång på all« var, om oton på arbetsmarknaden kall Jugnas, I dagens läge anser LO lönerna släpar efter c:a 14 pro= t och vad som åtminstone offici- nl fälle att stjälpa dens" a - va eller backkrön eller dylikt. Den- Även om Hödprogrammets genom drivande i och för sig torde komtna att försvåra "löneunderhandlingar« nas bedrivande, är det döck' ni vändigt att programmet slås fast så snart som möjligt, bl. a, dä rför att den hotande . kassa! värjas utan uppsko Många ' av de åtgärder. regeringen ' planerär kar genomföras utan "riksdagens, goda kännande, men' ändra” kräver. "lag- ändringar, som inte kan ske utan den / + lagstiftande ” : . församlingens medverkan, Det anses att riksdags= = | behandlingen -av . dessa: ärenden kommer att dra ut. på tiden "och det befaras i Friksdagskretsar i i Hela singfors, att vårsessionen inte, så= som tidigare beräknats, kan avslu- tas före mid utan måhänd -) bebyggt område," Han har tidigare " STOCKHOLM an; . > hölsbegränsningen gäller, . kä Trafikdöden ärjar : "- Olycksutvecklingen i de. tättbebyggda "samhällena; Landshövding Moisberg: erinrar härom: i motiveringen till sitt för. slag : om "en. allmän h - in på "huvudleden,. har iakttagit v val samhet, och kan praktiskt taget in- gränsaing till 90 km utanför ick ” inte igenom, Man nöjde sig då med att begränsa hast tigheten till.50 km i tätorterna..I samband därmed uttalade emeller- "tid”dåvårande kommunikationsmi-: riistef Sven Anderssori ätt missbruk te göra å för. att undgå att bli påkörd... >, Pabriksledare "MOSKVA (AEP) Den: av partichefen Krusjtjov föreslagna ' decentraliseringen = av den sovjetryska planeringsappara- ten har lett till anmärkningsvärda krav från 'sabriksledarnas' sida, In- ”läggen. publiceras löpande, i det ryska 'kommunistparteits teoretis- ka "organ :"Kommunist”, visar..med all” önsåvärd tydlighet att de ledande industrikdirektö: na anser tiden vara inne ”att.s kare än tidigare. göra sig, gällande i den nya politiska och administra-. ]tiva "atmosfär . som börjar - avlösa diktaturens totala och tråkiga. lik- riktning; ? > Direktörerna a frarnförde er” som för några” år.sedan Mycket höga sällsynta Redan "i "ett tidigare .betänkande påvisades "emellertid att de allra flesta 'motorförare kör med mått- lig fart även på de' goda vägarna och att de mycket höga hastighe- terna "är telativt - sällsynta Denna äv den fria h förek i "sådan omfattning ' att det förr eller senare kunde bli nödvändigt att föreskriva ' allmän fartbegräns- ning i'en eller "annan form ifall den skärpta” övervakningen ' eller andra åtgärder för trafiksäkerhe- tens höjande. inte medförde någon mera markant förbättring. I anslutning härtill” framhåller nu hr Mossk att den minskni; måste dras ut till inemot den 1 juli : Och hur. "kommer det ätt gå för regeringen ”"Sukselainen?” Blir dess nödprogram godkänt av. riksdagen, eller kommer det 'på någon punkt att fällas? Om detta kan naturligtvis än så länge endast gissningar göras, men : det anses att statsminister Sukselainen och hans kolleger' har , goda chanser att klara sig helskin-. nade .genom. den första skärselden) Orsakerna till denna optimism är. många, Dels anses det,' att opinic-| nen både inom och utom riksdagen' nu är tämligen. på det klara med att är dux ga, även om mediciner är besk, dels att de föreslagna ingreppen någor» lunda rättvist drabbar de” olika medborgargrupperna. Därtill kom-; mer att man "allmänt har på' känn, att riksdagens majoritet (oppositia- nen), inte just nu har någon nämn-' värd lust att försätja sig i det läget, att 'den' efter 'en ny regeringskris själv? måste överta ansvaret, Man vill vänta litet och se”vad regerin= en Sukselai kan :åstadk ge den en smula tid och låta den vara ute i blåsvädret ett slag. En minoritetsregering, torde: appositio. nen tänka, kan mafi alltid bli av; med, Därför är det inte nödvändigt att utnyttja första bästa lägliga SN Genom bilrutan 7" stirrar bilisten häpet på en kamel- ryttare som mötte honom på vägen genom öknen, : Bilisten ville veta hur man kommer: till Leopoldville och 'kamelryttaren hur snabbt bilen kör, «4 När han hörde att det bara var fyrtio kilometer i sanden funderade han skarpt och gav. sina anvis- ningar: — Låt oss nu se — idag är det söndag, Kör på till torsdag efter- middag och sväng därefter. till hör ger så är du i stan på lördag efter- middag, sa han och vaggade: Jväg fä < Nn på sin kamel su sr. set | delseförloppet vid en sådan olycka "tid en bil upp på. huvudleden som "| het- att den inom loppet av, några i antalet svåra olyckor 'som inträtt på 'senare tid uteslutande hänför sig till tätorterna och att det före” faller sannolikt att det i första hand är hastighetsbegränsningen som bi- drazit till denna gynnsamma ut- veckling. På landsbygden däremot har någon mera markant förbätt- ring inte inträtt, - Infarterna till huvudled - farliga fällor . N He Mossberg, som under sitt fortsatta arbete ägnat olycksut- vecklingen en oavlåtlig uppmärk- samhet, har vid ständigt återkom- mande tillfällen konstaterat vilken utomordentligt 'stor ' fara som" de höga hastigheterna "innebär, Det är därvid särskilt en typ av olyc- kor. som uppmärksammats. Hän- kan i korthet beskrivas på. förljan- de sätt. , vv.” >.En fordonsförare nalkas" en hus vudled.: I enlighet med sin -skyl- dighet stannar han fordonet och ser” sig om åt båda håll. Sedan han "konstaterat att : inga fordon nalkas på den sträcka av huvud- leden, som han fritt kan överblic- ka, 'kör han ut på huvudleden, I samma ögonblick som han sätter sitt fordon i röreles dyker emeller- han tidigare inte haft möjlighet att upptäcka på grund av att detta fordon tidigare varit skymt av kur- na bil förs med en så hög hastig- få sekunder är ' framme. vid den anslutande vägen, Under den kor- ta tid som förflutit mellan upp- täckten och bilens framkomst har föraren från sidovägen inte hun- nit komma över huvudleden, med het'' har : bekräftats" vid.'en hastighetsundersökring somm" .stats-. polisen . i Falun gjort. på "atred- ningens” uppdrag , och / sorå "avser hastigheterna på" riksväg 10 mel- lan” Falun och Borlänge ' — den vägsträcka där' trafiken dock fy ligen krävt ett" stört. väntat" offer. f ” Vid undersökningens som Pp tre" dägar - vid "månadsskiftet ”sep= tember oktober i fjol; mättes has- tigheten "hos 4.617 fordon. Av"des- sa fördes 131 eller 2,84 proc: med hastigheter mellan 90. och 99 kni i tim." Endast 0,77 proc av fordonen höll en :hastighet som ' uppgick till 100 km eller däröver. Studerar man hastigheten hos: de lätta fordonen, dvs i huvudsak. personbilar och motorcyklar finner man;/som vän- tat att det procentuella antalet for- "I don med höga hastigheter är stör>= re. Av sammanlagt 3.866 personbi- lar och 'motorcyklar som passerade mätstationerna under "de tre da- garna ' fördes 166 eller drygt 4 proe med en hastighet av 90 km eller mera och 35 eller knappast 1 proc med-'en hastighet av" 100 km eller mera, : Man är alltså enligt he "Mossberg berättigad att påstå att en rimlig fartgräns för de flesta förare inte skulle innebära någon mera känn- bar inskränkning i deras rätt att fritt anpassa sin hastighet. Hastighetsbestämmelserna - respekteras Som ett huvudargument mot det tidigare förslaget om, allmän has- tighetsbegränsning utanför tättbe- byggt område hartanförts att be- stämmelsen inte skulle komma att spontant efterlevas av trafikanter- na;och att det därför skulle bli nödvändigt med er 'mycket sträng övervakning, vartill- polisen sak-' nar både personella -och matgriella resurser... Dessa invändningar har, föranlett utredningen att höra sig för hur den , nuvarande; hastighetsbegräns- ningen i tätorterna efterlevs. Po- lisen i olika delar av landet har därvid svarat att åtskilliga förare visserligen ' överskrider den na hastigheten men att de över- följd att en äger rum, Föraren på. huvudleden har kört i medvetandet om 'att han har ett 'obetingat företräde framför all korsande trafik bch räknat med att alla fordon från korsande eller an- slutande vägar skall stanna och lämna honom detta företräde, Han har med andra ord inte varit be- redd att möta den fara som det utkörande fordonet representerar och reagerar därför inte med till- räcklig snabbhet. Om han över huvud taget hinner bromsa, sker detta för sent för att olyckan skall kunna undvikas. Och = föraren, den som förek i re- Zel dock är förhållandevis små.] Dessutom framhålles att trafikdis- ciplinen i fråga om hastighetsbe- stämmelser inte är sämre än i frå- ga ol om andra regler i i trafiken. . En slatit eller en sedel Mlälper mer än vackra ord oci + som från den anslutande vägen kör medlidande! + skulle ha: ansetts som "svåra förbry- "Bidragen K a id initiativ måste vidgas, skriver bil- fabrikens chef.' Varje företag bor- e visa större iptresse för den mark- nad som varorna skall tillfredsstäl- la. Företagen inom samma bransch måste få tillfälle' att genom ömde- sidig byte av erfärenhefter 'ta Hän- ”1e ände" och äkta” behov”, ar ätt företagsledarna | +, disponera över , eh .del 'av produktionen, den del som; han kal ör "tillverkad: vid sidan; om planen” eller överskridande plansiff- rorna”; "Denna del äv produktiv Den Den gångna veckan, som endast omfattar 4 börsdagar, har visat ett: nytt ansikte för varje dag. Sålunda . fick tisdagen ett livligt förlopp: med d. men fast h Totalormsättningen uppgick" till. 18 milj. kr, en av de högsta siffrorna "| för året. Det var särskilt Gränges, L, M. Ericsson och Tändstickor, som ' | var föremål för köpintresse, Även - onsdagen var livlig men med unge=" för " ika fördelning äv uppa och : "| gång över nästan hela listån. Av." nedgång. Omsättningen t Uppgick till : nästan 1,4 milj. kr och 6 nya högsta betalkurser -noterades, .: däribland "| Cellulosa 221 kr, Ford 226 och Prö- : videntia 310:kr, Svea :och Skandia » nådde nya” bottenlägen med 54::56 resp. 755: —, sTorsdagens' 'aktieböre behärskades helt! av "oron inför ” eventuell bankstrejk, Binkerna för= " medlade inga affärer och kurssätt. ; ningen var helt nominell med ned ' slut' ägde 'rum 1 endast 11 papper” ; f och" omsättningen 'stannada' vid Va milj. kr, den utan jäniförelse Jögsta sifffan för året, 'På fredagen; var: lugnet” återställt" och Samtliga kura ser, med , mdantåg” av' 9 at. steg Sålända "uppjusterades Xx Mo: och" Dombjö | förnma till: 212 kry vilket är ny Högsta betalkuirs't Tangeringar av ”tidigarå toppar” gjorde! Atlas .Copco 1 73 kr för 560 ” st; och Litograferna A 1 188 & ör. 100 st. i : telefon, AB Mi Erldssbn red visar "för" 1956 ' fortsatt : expanston samt . mycket tillfredsställande TÖ+! I relseresultat. "Bolaget" bedriver | verksamhet 1'28 länder, Totala faka : obe steg från 639 rnilj. kr för - 255 till 705 milj! kr för 1958, Ordet. tillgången är tillräcklig för-att sä. kerställa - full sysselsättning ” under 1957, Betydande. utvidgningar: och skall enligt Krylovs ' förslag" utgöra "den fria toppen”. Varorna skall säl fri Itelser mot' - helga- de grundprinciper, Tröts det.term nologiska kamouflaget kan kraven endåst ' red ' svårighet samordnas : med. Sovjets "totala planeringssys- Direktören för textilkombinatet ”Röd / ros”,. Sabalujev, skriver, tex ”Företagen bär sitt eget ansvar rö- rande: : produktionens - kvalitet -och sortimentet, . både i förhållande- till den”; statliga -handeln "och , konsu- menterna”. " På "grund av” denna inställning , om ansvar mot. konsu- menterna anser" Sabalujev' att fal briksledarna borde få rättighet att själva" få fatta beslut om produk= tionens inriktning. De 'skulle 'där= vid lyssna på råd av statens hån- delsorganisationer men. också di- rekt 'av konsumenterna. som mås- te ordnas tillfälle att till fabriks- ledningarna framföra sina resp spé- ciella önskemål rörande. sortimen-. tet och varornas art och omfattning. Textildirektörens åsikter går ut på att planeringsapparaten i fråga om upp en ram för, produktioner, me- dan det skali bli konsumenternas: önskemål som "slutgiltigt skall väg- leda direktörens di konsumtionsvaror endast. skall rita |: skall” "fabriksledarna” få sig. | framlagt och” ta hänsyn till "de anställdäs.och konsumenternas. vilja.” ”Enligt vår åsikt. borde, 50 procent ' av; dé ”vå- rumä gder "son tillverkas. "vid si- den. om eller” ovanpå plänsiffi rna helt stå til direktörernas fria för- fogande”; "skriver:X denne” 2 modige kommunist; i söm visserligen tilläg- ger/ att ”planens"” grundvalar: själv- |; klart: icke" får: rubbas”.' Han «tror ändock" att de av "honom ' föreslag- na friheterna skulle verka som ”sti= måilans: för att producera "mera-än plänen kräver och.att skaffa intres- ör. produktionen: både . hos de «och hos: -konsumienterna”. oci tidskrift: är det inte .klart än, hur länge diskussionen som vänder sig mot den totala planhushållningens grundvalar får fortsätta, 5 "> J ämlikhet: Gamle Churchill är ju fortfarande ledamot av underhuset men tar nu- ts och nya utbyggvadsprogräm.: är under utförande ., eller '. planerade, Om= sältningstillgångarna.- "uppgå: till 225 get: publiceras i "partiets ' "officiella q milj. kr, av vilka' 28 milj senterar bank och kassa. Häremot. står. > kortfristiga "skulder :på--112> milj. -kr. Nettovinsten -uppgick 1954 till 13,9 milj. kr. 1955 till:14,1'och 1956. till 14,5 milj.' kt, 'Bolagets ak- tier ha i år varlt föremål för Uvlga affärer: till kurser rnellan 45: 50 och 49: 50. F. n. är kursen "cirka '48:— sedan kupongen, värd 2:50, nyligen förfallit, Effektiva ' avkastningen är ' således drygt 5 proc. v Obligationskurserna har'dragtt sig. något uppåt under små affärer. Pre-” mielånen ligger hästan” stilla. under ringa intrésse. + Avskilda kupoönge . M. Ericsson Tändstickor” 1 rimligt pris "STOCKHOLM (Press). ', M "Ryssarna tycks inte längre vilja . nöja sig med bröd, skådespel 'och ideologisk bearbetning — de. vill nu också få bra bilar till låga priser, ' Liknande förslag frårlades - av direktör Krylov, i den störa bilfa-. briken . Likhatsjev i Moskva, Han |har bittra ord, att.säga om pro- duktionens byråkratiska planering. Planeringso; anen,' gör .det enligt viktiga, men av -planeringsorganen bortglömda eller åsidosatta 'åtgär- der. "Vi "tror att. (fabriksledningens, mera till orda i I + rökrummen ' och på terrassen kommer han . emellertid :då och då med ' diverse inpass.- Hä Detta fi år av en insändare 1 Sovjetskaja' Russija "(återgiven « al New York Timesy där. en konstnär, hade: en yngre labourledamot givit sig i kast med honom och sade: — Säga vad man vill, sir Winston, men någon jämlikhet finns det än- då inte här i världen! , "a = Ah jo, min unge: vän, svarade Churchill stillsamt ”— ni kan vara en verkstadsarb och en chauf- för klagar gemensamt över di dande situationen,» :..ep.s > De baserar sin klagan på en inter= vju med chefskonstruktören I mint-a steriet (för bilindustrin, Efter 'den ganska lugn: inför Hvi alla lika. > föra ”Skånedamerna Ewy Rosqvist och Faa Över sin 2099 under en po å Midnattssolsrallyt, ams. N kartläserskan Anita Borg Tutar sig” NS till den inhem= ska bilindustrin konstaterar ' insgän-" darna att det inte räcker med "att man framställer stora, fina bilar utan att ”vi också behöver en bil= två eller tre personer”, N Av intervjun har de dragil slut« satsen att ”det inte föreligger pla- ner på att tillverka en sådan bil un- der 1957 och att det inte ens finns ' ritningar till en sådan vagn”. De tre författarna framhåller att man 1. andra länder sedan flera år tlllver- kar sådana bilar och undrar varför man inte i Sovjet tillgodogör sig de het n gjort. 1 rörande en sådan tillverkning. : De omtalar vidare att en fabrik i Charkov under flera år lagt ner stora pengar på fabrikation av en motorcykel, som ingen vill ha, och kar att ”våra tjeck vänner” har lyckats få fram den lättaste och bästa motorcykeln i världen, De hävdar slutligen att det läggs ned alltför mycket arbete och pengar på stora, dyra bilar men just ; ingenting på en bil för mannen på gatan. New York Times tillfogar att man 1 Sovjet 1956 tillverkade 98.000 bi- lar, mestadels för officiellt bruk och i form av droskor. Detta motsvarar i stort tillverkningen I USA före 1910, I fjol köptes ungefär 6 milj. bilar I Väs konstaterar Kdolnger- ' MMARNBARARAANIIAARAMARDLALR. é a d + lig, bekväm och 'ekonomisk' bil för oc vj on sar ben
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.