ee vrvvr FEV EIFYYFYYYVYYTITYYY VY YTIAS TTO YTYvvret Yttre "> ga” slagå” föda.” Denna påtvuingna . vanor, "åt vilka "holländarna Under ; Men Istidéné "fruktade" käm. ger den ofantliga, ludna grottbjör- nen var i verkligheter "en av sjuk domar plågad stackare, som för det' Thesta -led svårt av.reumatism och- gikt. Den tålde kelt enkelt inte att -4'.de: grottor, . där” vi "numera fännit! så många spår efter den och. påträffat” skelett tydligt märkta: av -.sjukdomarnas härjnin= Mi bara instinkt? . Kunde den inte' fått . "den: tackars grottbjörnen att flytta . Söderöver liksom tigern" gjorde se- vree : eller: förrnått den att åtmins-.- ägna sig åt ett sunt. frilufts Ack” nej, ”naturens' visdom” et; överskattade, De "medfödda reaktionerna garanterar” endast ett minimum av: passning till omgiv- ningens "villkor" och: "djurets" egna organiska krav, Förresten har vär- visdom” söj er alis' inte 2vägsbrinda ” någon. harinoni mellan de. olika in- stinktern ” ++ Djur föräter sig "mycket: lätt när de hittar. välsmakande föda och. de dricker "också gärna för+ mycket, Sedan, orkar: de knappast att släpa magen med" sig.. De. har: svårt. att Springa ieller " fly" och . sinnena - är inte så skarpa längre, Män tycker att . detta'. överensstämmer dåligt "med .derås 'vaksamhets- ' och. själv- bévarelseinstinkter. Jägare” "och en del rovdjur, bygger. också. sin jakt-!s teknik på: villebrådets benägenhet att föräta sig eller” dricka för mye ket. : 4 s ; "En ”nåturlig : och. of irvad A stinkt att: välja ' riktig. och "sund föda" borde ' man: väl. åtminstone kunnat vänta sig hos djuren, men det är int fnycket bevänt med det- vändiga vitaminer” och” mineraler, som naturapostlar och "råkostpro- feter' så gärna talar. om; beror 'mést på, tillfälligheter.” "Människorna : har h - franskbröd, bröd I som säkhnar: ivitaminer er Her min- hälsotillstånda Men " om',sådana försök, talat man sällan. Man vill-inte” rubbas i sin-beundran inför nåturens, mystiska visdom: £ 7 71 verkligheten : förhåller” det” sig nög så "btl>den. naturliga aptiten inte är någon ” vägledare, " söm är klokare” än professorerna, och det gäller. både människor "och - djur. Men :däremot är det faktiskt så. att människor” och "djur i sitt oavlåtlis gå sökande efter. en .mången gång knapp föda ;'varit..nödsakade satt an dull knappast. vilja” 0 ät, / farins då djurens. ofet- |. instinktérnas: "ofelbarhet är myc-" ” Naturen är Inte alltid så än- damålsenlig som man gärna ve - Jat - föreställa » sig, anser för- "-fattaren till denna artikel, In- om : djurvärlden ' brister "det ' i --mycket.' Djurens instinkt' hjäl= + per dem "att överleva. men inte ' mycket mer. Många möjlighe- Foter tasinte till vara och iblarid I går utvecklingen. i' en rent opraktisk riktning. Detär. därs "för fel att anlägga "naturens + visa ordning” som något slags måttstock," Och naturen har ins tet! intresse för .åndividernas js välfärd. Vad människan nått i detta avseende: är främst kul urens förtjänst "> fram renlaven ät dem. "Och. läppar-. nä gräver Hed” e "slags 'skovel av nh renarna. inte: själva . :använ- der: -sina' horn. och varför denna instinkt saknas hos dem. "Med hjälp av. de skarpa hörnen "hornens nedre ända "borde, i varje fall någ- ra” av "djuren. i:en': hjord : kunna bryta sig igenom .den hårda . ska- ren. På det hela taget är hjortsläk- tets horn till föga nytta. De nybil- das varje: år, till. stort besvär för organismen o. användes något un- der parningstidens strider. men en- dast sällan som försvarsvapen mot rovdjur, De är således mera till be- svär väp ti till nyt L. : OT i > Opraktiskt camouflage s ”Organismen” är inte alltid prak- tisk och instinkterna utnyttjar inte heller alla dess möjligheter. Ofta fortsätter en utvecklingstendens av bara farten. Går den i skadlig rikt- ning" hejdas: den, men så länge den är relativt ofarlig fortfar den utan hänsyn "till om den ' passar ini mönstret eller inte, Ett typiskt. ex- empel" härpå erbjuder göken. Den europeiska göken ä är eljest ett stor- arfat ex 1 på en i = | anpassning till: "ganska besvärliga = existensvillkor. Gökhonäns ägg är till form och färg ganska likt fos: terföräldrarnas & ägg. Och gökhonor- ingen visligen försetts med en mycket öm fläck på "ryggen. När ; denna fläck, reagerar : gökungen > | fostersyskonen: kastas. ut-ur .redet. På: så sätt... blir” han" ensam” där. Mel es a | en: liten: "rovfågel; tex sparvhöken; coh” hon X blir därför ' förföljd och attackerad "av småfåglar: när. hon så tyst som möjligt letar efter ett läröpligt” rede. - Här" har: vi: alltså ett. camouflage, - «som -är mer : än meningslöst: det är. di ekt :provo- cerande!. Gökhanen: har. inte sam- ma färger -ocH'inte' heller gökarter utanför Europa. Men vår europeis- förtära både mycken föda och mån- niångsidighet i dieten har varit den T tien - för : en. tillräcklig | satta existens." "I 'annat fall fanns den ju inte längre, Men detta -be- visar endast att instinkterna' sör- jer för" ett. minimum av anpassning. Därifrån och till det mest förnuf- tiga ; beteendet kan steget vara långt. : n :Ett roande. exempal härpå er- bjuder” abborrarnas jakt och måt- senare. Vår: ägnat ett ingående stu- dium, I Holland där man har stora möjligheter till lönande fiskodling har man länge förargat sig över att det i de flesta fiskevattnen finns så många små abborrar men ytterst få stora, ' Orsaken" var inte brist på mat. De växte" duktigt 'de båda första åren; när de levdé på plank- tonmassornas små kräftdjur. Svå- righeterna” ” började - först "när . de skulle sluka fiskyngel för att växa gig riktigt”stora, Man upptäckte då ” att :abborrarna vill äta småfisken med huvudet "först. När det är gott om - végetatiori i vattnet ' kan: det vara mycket" besvärligt för abbor- ren att fnänövrera i en sådan po- ratt den -kån hugga bytet i ifråri,” Visserligen har' abbor- arna In inte ett 'så stort gap som gäd- "de borde i.alla fall lik- fiskar kunna ta' fatt sitt Ha det kvar till dess byte. och Pål ränte att vända .på gå ich slika det. 1 det fallet bris- det det” i'deras instinkt 'och de har det därför svårare att få föda" än " en del; andra rovfiskar. finns” fler "exempel på” djur Det ff srstår att: utnyttja de e har. Många renar tt med frambenen ta och skulle gå dofrna men, som dessd förmår inte a skarsnön "I tens. ka gökh av en -fjäderskrud, .som är" synner- är: direkt" farlig för släktets exis- "Naturens visdom”. är alltså inte jalltid lika imponerande." Un- M dersöker. man saken" närmare fin- her man snart, att en eller annan utvecklingstendens hår fortsatt i en blivit ika; tillfälligt... : Detta gäller. såväl organismernas former som deras : beteendemöns- ter. Man är tex''mycket benägen att ' imponeras ” av” gnagarsläktets ”kloka”, instinkt att' samla förråd. Men råttorna lagrar. förråd till. dess deras underjordiska tillhåll blir så gott som obeboeliga ' till följd av stank" och förruttnelse, De kan i regel inte" förtära mer "än några procent av vad de "dragit samman. Men de fortsätte; ändå, Även ekor- ren 'som med rörande flit samlar förråd till vintern förtjänar mera medlidande än beundran, Det är ytterst. sällan som han återfinner sina 'gömda skatter. ' Det instinkt- bundna, ”naturliga” handlandet ga- ranterar sålunda endast ett mini- mum av anpassning till den nor- mala "omvärldens krav. . Allt som går utanför detta minimum är e en ren tillfällighet. "5. CI Det är därför blott populär kva- sifilosofi när "den moderna männis- kan 'anlägger' naturens —- icke- existerande — visdom "som, mått- stock. .Det mest iögonfallande och bedrövliga, exemplet på. detta om- råde 7” är +. säkert; det oberättigade åberopandet av ”naturen” som stöd för vår i. varje fall "onaturliga" och, ofta .: : även '- oändamålsenliga na väljer alltid de" riktiga" redena |' | hans fostersyskon råkar komma åt |. "I våldsamt: och skjuter rygg, varvid - högst avsevärt | - ligen :opraktisk, även om .den inte | tillfällig riktning "och att resultatet utom 'om djuriska hölls vi Ju låter betydligt fulare, en met Strävan att förbättrån nature; Det mest egendomliga ä är ”emell seende aldrig Iåtit' , Sig imponeras av Naturens ändamålsenlighet, Hela människosläktets utveckling, hela "kulturhistorien består” ju inte i an- nat än, en oavlåtlig och outtrött- lig förbättring avi naturen. Ju läng- re forskningen når .desto mer upp- :täcker, vi av HlMälligheternas Toll i naturen; a te. blott” på. den tekniska. forskningens områdes Pro- fessor. Kinseys stora. undersökning om : det' manliga sexuallivet har tex” avslöjat . en sådan tillfällighet i utvécklingen hos människån. Det har” taterats . att. mä hannens - sexuella. potens, är. störst kort efter" puberteten. "Men" vilken | nytta” har människorasen av denna |. avelsduglighet? sl -"På samma sätt. visar det sig: att naturen självfallet inte är ett dugg intresserad av- individernas” :välber > lycka och ha; ... Me- dan; det tex Benom”vfelbrir . meka. nism alltid är sörjt för. hannärn: orgasmy' vilken ju är, oumbärlig fö artens "bestånd, 'saknar de. flesta däggdjurshonor synbarligen” möot- svarande. lustupplevelse; I varje fall är: det :.en mycket tillfö ig före: teelse-hos dem och den" är' ju inte nödvändig ' för” befruktningens res sultat, Människohoriornas ofta fram. hållna frigiditet' är: kanske endast en kvarleva: av denna likgiltighet från naturens sida. Också "här Jik- som på många andra områden gäl- ler : det, att” harmoni, . lycka och välfärd i långt högre grad är kul> turprodukter än resultatet av nar turens överskattade. visdom. = tid att' människan i Praktiskt hän- o| Författarprotest. mot :Kadars. dödsdomar; ” | PARIS .(TT-Reuter) : "En grupp franska författare, 'där- ibland Francois Mauriac, Jean-Paul Sartre och Louis Massignon, sän- de på söndagen ett brev till ungers- ke -minsterpresidenten Kadar. och uppmanade "honom : att skona ' de dödsdömda + ungerska ; författarna Clis och Obersovszkys liv, fr "Den franske kommunistiske + skal- den och. redaktören Louis" Aragon, -| som” är” ordförande i författarnas riksutskott, samt Denis de Rouge- ment, ordförande i "kongressen för kuturell frihets' "exekutivutskott, sände "på: lördagen ett: telegram med, liknande innehåll, > i rysk fångenskap . Den 1945 försvunne stödebon - Henning: Frost har: efter "sju. års "vistelse i' ryska fängelser och "fem år i' Verkutsk' åter> kommit till Sverige. Lösningen På det mystiska försvinnandet kom. sent På; midsommarafton då jen broder” till Frost (fick. lande från Lidi; satt man tagit om "hand honom; - a Det var ren "äventyrslusta: som i maj » 1945 « drev Frost iväg" från hustru och fyra" barn: Han ville, till Kina "men ' vägen" dit "gick ” över Ryssland. ' På : något sätt tog" han sig till" Kolahalvön + men” greps av ryska polisen som . misstänkt ; för spionage; Han frigavs 1952 och fick arbete i Verkutsk vid Norra Isha- vet- varifrån han sedan gjorde fram- ställningar genom Moskva: om: till- stånd att. få återvända till Sverige. Den 18 juni kom han till Bromma, Ungdomarna ' samlades” på" tors- dagskvällen ': vid Ungdomsgården på Getterön, där. man slog upp sis re från de olika grupperna medverkat, Under i Ungdomsgården eller i det närliggande tältet "har pastor John Eriksson, Varberg, pastor Lennart Ilåkansson; Tönnersjö och kon- gomissionären Elisabet Egfors mverkat med tal och sång mm > Därunder en 'grupp scouter.” .. Varbergs .missionsförsamling har” under midsommarhelgen stått som värd för ett scoutläger med inte mindre än 98 "scoutungdo="" mar från länets olika delar. Chefskapet har utövats av scoutleda- . ” ren, ingenjören Tore Axinge, Varberg, och vidare har scoutleda=- - Emilie Flygare-Carléns namn i guld« tryck. Hennes verk var då lika Po= pulära som : under” hennes" livstid," - Då en ny upplaga av hennes ro. net av Emilie Flygare-Carléns för delse celebrerades, framhöll en känd kritiker i en essay att ”vår littera=" tur äger icke många författare,' som kan skriva sådana: stora och roli. ga” romaner, ..”, och denna -åsik; hade då varit rådande i många. des cennier. 8 augusti 1807 i Strömstad, yngsti ev fjorton syskon. Hon var: dotter ill N FT Emilie Flygare-Carléns. födelse maner. utkom 1907, då 100-årsmint >? 2 mn -Emilie Flygase-Carlén föddér den" Nv fog bv Ir Rutger Smith, som var av skotsk släkt ”en römantisk- sjömansnåtär”; av: häftigt lynne, :skrockfull: och: lidelsefull”: och det var av honor; hon ärvde sitt diktarlynne, -;, .. : Hennes författarverksamhe jade redan vid åtta års ålder. Det gick enligt en av hennes biografer" till på det viset, att hon. smög”sig ini faderns tomma kontor, klätt- rade 'upp på:den. höga pulpetstolen, rev små lappar och började, alltid? med samma ord: ”Blodröd uppgick” solen”, Det skulle dröja åtskilliga - år innan hon fortsatte sin diktnings soluppgång.' Det, skedde för att få utlopp. för sorgen efter en älskad man, ' advokaten , Reinhold - Dalin, som hastigt dog ifrån henne 1835. Dessförinnan hade hon upplevt; ett inte alltför lyckligt äktenskap med doktor” Axél Flygare,: med vilken' hon hade två barn. Hon förloväde” sig med Dalin i augusti 1834, men han. bortrycktes efter 'en kort tids sjukdom, några veckor innan det |: planerade bröllopet skulle äga”: rum — "och i maj 18357 föd s dé barn Rosaura, rn 'Förbindelsen” med. Dalin ”ett stycke av ett snille; excentrisk; mi lankolisk, 'eldigt varm”; hade futs övat ' stort inflytande. på: hennes] andliga utveckling öch låtit hennes |: vittra talang korima till genombrott, På "hösten 1837/skrev;-hon sin f ta”. roman, « Waldemar - Kleiri,; tydelse; ”men -lätt” och ledigt" skri- |, vén”, Hon sände den till ”N. Thorä- | sons käbinettsbibliotek?" och fick Kvarterades den uppåtgåend nan' hos förläggaren: Här. uppivak- tädes hon av Lindeberg, som kom en enkel middag, där, Hierta" själv" EX medarbetare var gäster. ; Fredrik, Dahlgrens : hem, + ”där' "er rad snillen” bildade - piska. sällskapet. Här” råkade tören, utgivaren av Bellmans s rit ter, av Familjeboken, Johan” Gab riel. Carlén. Här träffade hon”, bli j August : Blanche, .: Wilhelm é Braun, Ridderstad och tom I qvist. . Under de” j unga: författarinnan" otroligt, pro= duktiv: Och varje år skrev hon, en | eller flera: ”tegel förvecklingsroman "utan: större bes ha ords] |EAresCarléns > romaner. har ju .ui j derkänts av vår: . tids litterära. bet dä och tidningens "mera "framst nde, jd nått fram till den RT å ”Den mest lar : Det Har mer än en gång. sagts " Sveriges mest lästa förf: am "Emilie ' Tyne Cola) hennes frånfälle 1892 i dags- "genom. tiderna är väl Rosen på orde förresten vara känd av öv genom Stig Jå gJärrels parodi, : "4de gjordes också ett halvsekel senare, »sner, sam skrevs för mer än 100 åf sedan har utkommit i flera nya? upplagor under de senaste decennierna, Titeln på en annan av hennes böcker, Mest känd och uppskattad Tistelön som ju fö filmatiserats.” j Enslingen på Johännesskäret;. rervägande delen av sv A folk. = 2 Almqvist "skildrar Zlasmästardot-" teörh;. Sofia von Knorring torparen, Emilie Flygare- Carlén fiskaren, lu- 'rendrejaren,'' | Skärgårdsprästen 'och lötslöjtnanten.. Sat : |. 5Hon skapade för sin samtid ”mön- stergilla underhållningsromaner som tillika äro konstverk”. Att hennes böcker även uppskattats av senare! generationer har. inte” minst sin or- sak då. ätt 'hön I regel är: fri från tidens mångfaldiga sociala tenden- ser, till skillnad från 'Fredrika Bre- Jmer,: Sofia von Knorring, Marie- Sofie Schwarz, - ON "Efter; Rosen på” Tistelön ” följde närmast Fideikor isset, Paul Väring = också en sl ärgårdsroman ”med präktiga typer ur de lägre. folk- klasserna”, Vindskuporna, . Bru- " på : Omberg och. den” på sin | "livligt" lovordade Enslingen på 'oharinesskäret (1846) : om” vil- ken) en kritiker en' .mansålder se= uj nare, skrev att .”den visserligen” hår IT brister: med: hänsyn till. huvudper=- ar sonens psykologi, men företer ' ig friskhet, i skildri Övervägande delen är av Emilig Fly re; samtidigt som-' man. lov= ordat. -genrebilderna i hennes Bättre verk, "Det är .sant,:att:.hon .ura till. ett mångskriveri,,soni. låg i tidens smaky heter. det i eninek=. ing vid hennes :fränfälle 1892; språk. Men tiden hade ännu inte på visit för att inbjuda henfie" till rag som publicerades i | 'en-dags- 1, Fa saker! på det mest” bedrövliga” je 'så In hela det robusta havslynnel. och den obekymrade” gläda skapar-| kraften, den utestängde: det pra tentiösa och odrägliga konstmakerlet: som "är poesins död, Hon var en av våra mest begåvade. och Jive) ligaste. berättare, Jag: läser hellre; Emilie, Carléns alla älg in it helt « plötsligt" | förta "sitt]' skriftställarskap: s Anledningen vart sorgen över hennes & sons, fil, doktor; Edvard : Flygares ; bortgång, Förstj sex år senare grep hon. åter - till. pennan, denna” gång "framför. allt. i syfte att stifta en "fonit för fatttg: fiskare, Hon ;träffade' nu: en: (upp, görelse ; med. Aftonbladet :om Zen följetong och :arvodet härför skulle" öavkortat gå till denna fond. -> = LA . jacljetongen,' Ett. köpmanshus ? 2 - Y öch detta arbete gav fö unledniné att. 1862 "tilldela henne' en jadalj;. i utlandet och översättes till många! språk, förutom de : skandinaviska . tjeckiska; . franska polska. bestseller i :Tysklahd: och" "den! rfattarin. a L ga beundrare”. vad det led en fortsättning på den=" na. roman, ”Ture Holm”, som hon tillägnade sin svenska kollega, ” mammas .. bröstvårta? ÖCKHOLM" Press). 4 > ; Från i USA rapporteras att motiv- forskni får allt större betydelse stora upplagor, Det var för övrigt den första av hennes böcker som; på itelblad bar författ terna för reklam uppgår i USA till sidan eto,' Aggressionen kommer än= då. mera ohärsmat och barnsligt till 5 uttryck när det gäller sklnnknuttars«: nas 'smattrande rotorcyklar och .mo= az peder, Som aggressionens kpotes kan. feed man betrakta de e. srmattrände. motor ÄN ”ståla för "reklam och” Utgif- omkring 50.' miljarder ' kronor , per år = närmare 300 kr per invånare! Man förstår att det är av största, be- med mansliknande” uniformer. ; Motivforskningen är emellertid ett.-' tveeggat vapen — 'missbruk är intée.z uteslutet. Det ä dock frågan om. att = i tydelse att dessa pengar används så effektivt som möjligt, ' kommenterar Norden; iv lie Carlén, : one " Rosen på Tistelön," som "utkom 1842 bildar epok i hennes skrift- ställeri. Det var hennes första" skärs gård .' Kritiken - var” då lik komsten har präglats av. glädje och friskt humör trots att väder- leken varit. . en aning kall; ; Men fördelade på flick- na tält. D en orientering « om ' FN:s verksamhet med ledning av' texter och plan- scher. . Tältstaden ' byggdes däref- ter upp efter internationella” prin- ciper och varje tält fick namn ef- ter ett land. Ett permanent råd ut- sågs; och varje land fick 'utse. sin och pojkläger — — har.mått bra i sing tält eller rättare sagt länder, ty var- je tält var: utmärkt med sitt lands flagga. Tiden har ägnats åt lekar och olika slags tävlingar. Bla har lägerdeltagarna tävlat om. Hallands Nyheters vandringspris, som scout- domen får tillfälle att tävla' om reprt iF li vil? ken dock' endast valdes; för: en dag. i sänder. !' ko : Mid: höj fidlighe erna vid 1. Onani o. li- tet var först emot :Guds, vilja och när detta inte längre imponerade tillräckligt” på den syndiga männis- kan, fördömdes de som i varje fall ”onaturliga” och därför som skad- liga, frånstötande, - samhällsfarliga, | .» |omoraliska osv. Faktiskt är det dock så att de flesta däggdjur kän- ner till. såväl: onani som homo- sexualitet, Och ju. närmare de står människan desto mer utpräglat. är detta. Men i sådana fall talar mo- sig igenom ralisterna inte längre om naturliga Ungdomsgården inleddes på mid- sommarafton - med . barnens "mid sommarfirandé'”, och "avslöts .: med lägereld, vilken för övrigt har. brun- nit under: hela helgen. Vid. läger- några år framåt. Dessa" lägertäv« lingar omfattar fem - olika grenar] bla Jägerordning, fotboll och idrott mmö..,v 2 "I dag på förmiddagen" upp ses lägret och deltagarna återvända" var och 'en till sitt, säkerligen med gläå- da. och angenäma minnen från det välorg elden ', medverkade ur scoutliyret. - På midsommardagen hölls gudstjänst med predikan av pastorarna John Eriksson och Len- nart Håkansson = dr I scoutlägret deltog "grupperna lägret på Get teröp." ; från Tönnersjö,, Halmstad, Sennan, | " .- Falkenberg och Varberg, Samman=: ; Iden realistiska skildringen. Fredrika » 11839 tog. Almqvist ledningen som . senare entusiastisk. ' Ock sekelskiftet, då en ny upplaga kom på pränt, hävdade en litteraturbe-| dömare i en huvudstadstidning ati] den ”tillhörde. det bästa 'som. inom svensk romandiktning över huvådt' taget skrivits”. C. C.. Marcus" för- klarade, några år senare i. Bonniers MånadsShäften att . Emilie Flygare- Carlén i Rosen på Tistelön lyckats träffa på den ä är som skulle H + Motivforskningen nöjer "sig inte med den ytliga teknik som används i = marknadsundersökningar, utan man försöker: komma fram. till de önskningar, och impulser | som finns het, Vilken' grad av” Interisttet FR aanses tillrådlig och tillåtlig när man”? försöker "väcka ”begär;' hat,” avund, > ad girighet, hopp eller vad ssom helst av de mänskliga emotionernas vi. diga register? A andra sidan Inne- bär oo talning uppfostran, = Det. djupast. i det: hos människorna. 'De flesta konsumen- fer köper nämligen irrationellt och det gäller att finna de verlkig bät- rande motiven och spela på dem för att sälja effektivt... 7 a iska vore om utsattes för påverkan. Men. zerket påverkas stänsigt av 'are; umrater ned niotivforskningens ' hjälp I i få fram ett skapande, missnöje. är det sal sc den "endast ; säger att tex luftkonditionering till- fredsställer .en undermedveten öns- kan att. återvända till moderlivets göra henne. till en av: våra. åtora hembygdsdiktare. "Hennes och robusta nåtur hade här sig själv, hennes starka. bäradobus: inttyck levde uppi ord...” 11 de klimat — eller att ci- gårretten. är" en ersättning, för, mor gm bröstvårta, .. 1 allmänhet man dock inte Za gt. De "flesta: konsumtionsvaror är jä också mer: socialt än biologiskt de, : På frågan: Varför (röker « 1840stalet + r te race svenska romanens första storhel tid, I Frankrike pågick Baldazscork=; i fattande. diktning med skildpihgen fölk?. svarar man -tex' att amerika- nerna röker föratt demonstrera en sörts" andlig. mogenhet. De: tycker bevisar ur den franska: medelkl och fm Bugen Sues oändliga följetong! skild- rade .” sensationellt världsstadens mysterier. Borgarklassen' hade: fått: sin. stora "konstform. Redan före 1840 svängde vår' diktning om fill Bremer inledde den nya tiden med kh ”Teckningar ur vardagslivet”. soc > ina sig yngre. - kje jöNär en amerikanare köper € en stor bl är det. inte bara för att vinna och potens. En sådan mrvkologisle tillfredsställelse är tillräcklig för att övervinna fruktan för ohälsa, att ut- härda moralisk kritik och att. inte Bry sig om 'den "paradoxala svaghet som ligger i att man blir slav under vanan, Yngre människor röker för att känna sig äldre — äldre för att kän- rätt | stor kning används |t mbtivforskningen — freudiansk | en. . fadd ..4 edsställelse "är den terminologi. Det finns forskare som | emoralisk, - Era Svar ull "Ung och dum”. De enda tillfällen då en flicka kan ge en poj ke blommor -är Sör far Pör "någon realen, len! A ta födelsedag är det lämpligare na ge en bok, en penna, cigarretter el-- ler dylikt. är man inte eklat förlo , vad bör man inte ge alltför dyra ele "ter personlige £ gävon | Med gaten, anseende —-det är också ett. uttryck många hästs ”Det går an”. Slussarna hade c nats, ta ; "för oggression, . De ander om. inte lapparna grävde se sen rr DE FLESTA :0CH- BÄSTA .ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS. TIDNING AR FO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.