FreYERTT Res Y verYPeerYeYereero "+ Onsdagen'den' 26 juni - je principiell skillnad mellan män- | och söm punkt, enligt" vilk .. blott som - en religiös, sanningskälla häturkunskap. Men i ett enda fall: håller; man än > idag mycket. ' tyvt': på denna föråldrade ' uppfattning,: :och det är i fråga om män= skans förhållande till djuren, Man e envisas fortfarande att.betrak= inge, sedan den officiella kristendomen över- Bibeln borde betraktas, icke”. utan ävensom en lärobok i . "ta människan som den enda varelse på jordklotet, som blivit begå- 2 vad med förnuft; samvete och dödlig själ och glömmer totalt bort vatt mahr i själv verket endast, är Var r man. just Y denna pu ct så gärna ansluter sig till de ”bok- stavstrodnde” beror natur! gtvis på; att' den T'så hög grad tilltalar 'den mänskliga fåfäöngan.. Men slår sig detta'betraktelsesätt även inför det mänskliga förnuftet, eller är' det i stället ett: resultat av vårt. för nufts begränsning? r en seck, a som .tål Narje fall kan det rak arm eller 'av>- färdas med "en hänvisning : till. bi- beln. vi måste "betänka, att” män: om ock det "Högsta "äv alla. Vi kan konstatera. att: vår kropp utgör. det hittills; sista - ledet ien utvecklings- - kedja: och att vi sålunda är .mer eller, mindre bestäktade med de-öv- riga-"djuren: Hur. "denna ' släktskap är: beskaffäd jär: ju däremot ännu inte fästslaget. Man tvistar med and- ra" ord -ännu om," huruvida de så kallade människoaporna är alt be- trakt som: våra: förfäder eller vi ra kusiner, 7: H "Pja'nåtara non dator” saltus” —idet förekommer inga hopp i nac turen Trär en vetenskaplig -san- ning, söm; ingen. mödern människa Är "man, dessutom - så modern; att man hyllar den bland våra: psykologer, just nu mest ut- bredda åsikten om förhållandet mel- > Jar kropp och: själ, så” måste man ; konsekvensens -. skull; . också övergiva tron på de ” ”osjäliga” dju- Den möderna psykologien an- Bet nämligeh,. .att kropp. och sjä endast "är / olikav'sidor :av en och samma 'sak; 'alltså- oskiljaktigt för- .. enådeé med s:varandra,. eller." med mad andra: ord," att det:inte finns någon. Sj utan; kropp: och” Ängen . levande: Kropr utan själ "Under så- dana” ömständigheter" måste! det. väl Xange som självklart, att-även "de ä ochi. varför: "icke är is 'besittning ett däggdjur blar många är sy es intelligenta, hand=. lingar endast varit instinktmässiga, men däremot har man 'väl näppe- ligéri ”vederlagt, : att "djuren "även kan besitta 'ett personligt. förnuft! Ty vad är det som hindrar, att in= stinkt. och förnuft kan förekomma jämsides woch. komplettera, varand. ra, Att så. är förhållandet är. väl tv ste betänka, att även männis= och” dricker, så .'sker-- de instinktmässigt, öch. samma tillbaka. handen. från 'ett brännhet föremål vi råkat komma åt,”ty' in- gen om. än aldrig 'så snabb tanke hinner först fatta .beslut, härom, I detta fall är det i själva "verket så, att den impuls,. som mottages av känselnerverna;” ." aldrig "passerar hjärnan : utan" endast : ryggmärgen en av 'de nerver; sont leder till ' .en | muskel och åstadkommer rörelse. av densarhma. «; Frågan är väl, om icke samvete, moral 'och , dylikt” .också . till stor del är att betrakta som "utslag av en slags medfödd "instinkt, avsedd att befrämja människosläktets ge- mensamma bästa, Alltnog. Män- niskan handlar i” varje fall stund- om av instinkt, även, om det för det mesta är, intelligensen; som dikte- rer hennes: beslut. Å 'andra sidan kap. man påvisa; att de. lägsta. dju- ren, .tex toffeldjuren” "och amöbor- na, så gott som; uteslutande Hand- lar efter instinkt. Men hur är det meéd' djuren på alla de mellanlig- igande->. utvecklingsstadierna? Skulle rman. inte 'kunna tänka” sig, att intelligens och instinktén'hos dessa kämpar" om ,herraväldet;" på så sätt att intelligensen i allt högre grad”. får överhanden! Intelligensen tar; «vid: där. ristinkten slätar, ” det ma” släktförnuftet' över- ch. de” övriga" djurert” Är emot” av' den åsikten, att F någonting alldeles” själv- niskan en : kropp, ställer” sig na- "saken litet svårare. Frå- gån. kan"då lösas endast på experi- mentell väg: Kan 'man konstatera »eår alltmer: till-.den "enskilde indi-" viden” och får en individuell: .sär- prägel. och a ut veckling = "det ”s 'själ- | ä. kap isamt. andra: stitu- man haft” med ' "djurs och. -uppfostran "att göra och som kan” tjäna som "ett ytterli- gare argument för:att djuren ”be- sitter intelligens är att ett djur, som från ' födseln blivit 'omhändertaget och ' uppfostrat "av människor, . ej på långt när är lika läraktigt som att något annat djur än isk har' själ, så borde den' saken vara tämligen klar; Problemet kan kan- NN med : andra ord koncentreras 1 frågan, har: Den "felande länken” en själ? - Förnuft eller instinkt ” '- Meh om" djuren' trots allt: skulle vaka" i total. avsaknad av allt vad själ. och förnuft heter — vad är det' då, som dikterar deras hand- lingar, 'som- ju dock förefaller att i de flest fall vara kloka och än- damålsenliga? — Jo, det instink- ten, säger man. Och vad menas med instinkt? — Instinkt är någon slags medfödd känsla” av, hur man bör reagera mot olika yttre impulser —- ett slags' omedvetet: samvete, + som säger hur man i de särskilda fallen bör. handla, Alla rörelser ett djur utfö 'de skulle med andra ord, vara så kallade” "reflexrörelser, det vill säga” rörelser som - rent meka- niskt framtvingades av, den yttre orsaken.” Man skulle också kunna säga, att Änstinkten ä är en intelligens, som går i inom hela, släktet ett,' som infå "i vilt tillstånd. Detta bevisar tydligen, att djuren liksom människorna besitter en in- telligens, som ' fordrar träning för att ej slappna av. Ett sådant dumt "| djur, som aldrig själv behövt ”gö- - | ra ett handtag” för att skaffa sig fö- da, har sin motsvarighet i sådana där tafatta gossar, som alltför väl har. blivit omhändertagna och om- pysslade i hemmet och därför kän- ner 'sig tämligen ”hjälplösa, när: de väl kommer ut i livet. Apropå cir- kus kan nämnas, att även de till synes ganska märkvärdiga cirkus- trick, som man kan få djur att ut- föra, strängt taget varken har med intelligens eller instinkt att göra, utan snarare är rena taskspelarkons- ter eller också bygger på speciellt efterhärmningsinstinkten, som ju finns hos både djur och små barn, och vats uppgift naturligtvis är av pedagogisk art. På det hela taget torde det knappast bero på -intel- ligens, om ett djur är lätt att dres- sera, då däremot minnet i'detta fall otvivelaktigt spelar . en "stor: rolk En häst som drives mot ett hin- der till har kanske nå- för alla dess medlemmar, men som de. enskilda "individerna icke be- sitter var för sig. Det kan icke för- gon dunkel förnimmelse av, att ett elegant hopp har något visst sam- band med. en' sockerbit, då däre- nekas, att: man lyckas ; bevisa, att mot ett språng på sidan om hind= d däggdjuren. fö om" det ”allrå troligaste, och” kan: stundöm handlar av, instinkt, : RR När' till: exempel barnet sover, äter hållandet; när vi, hastigt - rycker.; där den. omedelbart överföres till "I fem plus ' fem".var. Även"nu fick Ifall av djurintelligens behöver man "I myrstack råder till. exempal eh så | knappast kunde uppvisa något bätt- besitter” ett visst mått av telligens som fordrar träning I lappna. av på ny ret hös honöm: främkallar. minnet av' ett visst stick av. en 'sporré och ett piskrapp. Så: småningom glöm- mer :väl hästen både sockerbiten, sporren : och piskrappet;. men" då har :lydnaden för ryttaren blivit en ren vanesak. » På tal, om hästar må nämnas ett fall, där så vitt man kan förstå in- telligens' — och . till. och ' med "en ganska utvecklad sådan' vara med i, spelet. Redan' lavlidna:; At bli” 100 år är numera inte allt- för ovanligt — det händer! humera & allt oftare i' Sverige. Förste aktua- [rien Fr Lublin i' statistiska central. byrån har räknat ut, att under &å åren 1951—56 avlidit inte mindre än 200 hundraåringar; allra äldst! var. ett par som -gick. Y ena var hushållerskan Johanna An- dersdotter i Strövelstorp, . Skå som dog 1952 i en ålder av 107. år 10 mån. 25 dagar. Endast fem dägar yngre vår skräddaränkan' Maria Jo- hansson i: Högsby, :Smålahd; som dog i fjol. Under de senaste tio åri har: ytterligare en person nått ål dern 107-108 år, nämligen år 1947 rparänkan Johanna Char>- lotta, Johansson i Veckholm; -Upp- land, som blev 107 år 5 mån, 2 da” år kvarlevaride hundraäriogar- jligen : kan” slås; Under 1800 talet "skall 1: ”Svärige äkna/ ut, att "det ovannämnda | ngelskt flottbési :4. spetsen för två jagare, på, Strömme ge. skeppskatt rna istone med: NATO:s 'flottchef,'amir Det är H M S flaggskepp Meid- al sir Joha Eccles, ombord, som: tre ubåtar "och ett tankfartyg ankrat” upp Här håller ' sjömannen Ronnie MacMator upp de bäg=-" Nigger. och: Boots. ha funnits en. 115-åring enligt: pas: gift "som godtagits. i den "officiella statistiken, men aktuarie Lublin be- tvivlar starkt” riktigheten av. dör bokuppgiften;:. då : pastor. endast fyllt åldern ”115 å år” utan angiva de av månader och dagar. Otillfö; litliga är säkerligen också 1700-ta- lets uppgifter .om"h id: åringarna. tors anteckning i i dödboken, en upp-]. f skningens Prostarna tycks ha' godtagit ålders- 161 när det gäller” äldr tider är dels dokumenten i våra ar. uppgifter” som varit 'överdrivnd, sannolikt” synes” "de ha varit stolta över: att "kunna, redovisa” ett högt; antal personer i sin. församling som uppnått. hög ålder.» En” del: prostar' - har skrivit : utförliga, ;beskrivningar; , ar om "sina 'hund: Rent ”rö- kring ett halvsekel sedan lyckad en tysk, :Wilhelm' von Osten, lära sin - häst, -”der " kluge : Hans”, satt räkna 'och medelst hovslag uttrycka de olika" talen! "Vidare: hade! han framför hästen ” uppsatt”. nn tavla med alfabetet, samt vid" varje” "bök- ståv utsatt den: siffra "som ”mot- svarade dess” b rande är "de" vackra: ord som kon- traktsprosten Olof Lindman; dt Kind. Älvsborgs: län, ;skriver "om jen” år 1794 avliden åldring, Då” det kan vära' av intresse” såsom typiska "för. den' tidens” oroerde | och betraktelz oc kiv, "dels: gjorda” fynd av fartygsde. ,taljer. "Dessa. båda källor lämnar så "olikartade upplysningar att. de ald- rig. kan" ersätta. varandra. ' Arkiven slämnår främst upplysningar av, ad. ministrativ,' politisk ' och med :tå, band. för atth hålla stången? vi tror oss veta, att. märsarna” "var runda. likt. "en: djup" tallrik, "men .-vi -pade; om. de”låg "på" mastens';lång- jpingar. ller; på -hummern, skilda natur, "under det'att de: arkeologiska fyäden' ger "oss' kunskåper. av tek- nisk art: Fartygsfynden är: därför den: ållra” viktigaste » källan : för” vår . kunskap : om - skeppens :bygghad "och tekniska "utveckling, ;'särskilt ; "under den tid;: då” ritningar inte förekom, och vid siden” av' dem. har - na; Vi vet inte om jungkrurna Vär, ruhda, .eller -Adropp- Skörna och ' besatta, "Vi vet. inte om; seglen hade lik; med "löddrör, på ”se-) nare” vanligt" år. med 6" eller :8 kardeler. eller." om" löddrorna "vär gjorda åv vidjor. liksoin vikingarnas. h om äl och på så sätt fästen a han även så t hela världen” "strömmade: till: för ätt undersöka. fenomenet och ; Under- söka uppnå”samma resultat medelst dressyr ,. och" slyckades.y serkligen méd över när han: sig "framåt och "upphöra, när.:han åter reste: sig upp. igenom, blev" emellertid. hästens in- telligens 'förvillad och han' kunde icke längre räkna ”och”stäva" som förut 'utan denna hjälp. Herr, Karl Krall i Elberfeld som icke: trodde på d:r Piuugst teori,” anskaffade ett flertal hästar för att' med. dem | anställa . experiment -avsedda att vederlägga ' dr ' Pfungsts "teori, "och han lyckådes' också helt och hållet därmed, Icke nog nied att han Ilär- de dem "att. lösa. mycket: svårare tal än'vad ”der kluge Hans” kun= nat —' de kunde till, och" med” dia' kvadratroten ur tal: — uten han lyckades även” åstadkomma sådana | kontrollåtgärder, att: allt' fusk var uteslutet" och : flera : av . samtidens främste vetenskapsmän har bekräf- tat, att det här föreligger ett ena" stående fall av mycket bög intelli- gens hos djur. 3: ger fö "Till. de klokaste djuren” räknas ju hundarna, och särskilt St, Bern- hardshundarna och 'setter-raserna har anseende. för intelligens: Det märkligaste utslaget av hundintelli- gens, som även: bekräftats :av ve- tenskapsmän;,.-har -emellertid kom- mit till'uttryck hos en airedale-ter- rier i Mannheim, vid namn ”Rolf”. ”Rolf”, hade länge åhört måbar.= nens Icktioner i innänläsning och |: räkning och en dag visade'han, att han. följt -med, "ordentligt .på lek= tionerna, : Man frågade: honom på l: skämt om . han visste hur mycket två-och två var, och -till'allas fö våning svarade han med att stöta tassen" fyra gånger i” golve Man Blev "ytterligt . förvånad; och :fort- satte med att fråga hur mycket man "rätt. svar, och vid upprepade försök" visade. det "sig att. :”Rolt” både kunde läsa och skriva ganska bra. — Otroligt men sant! > Även om' dessa fall: är, mycket sällsynta, visar: de dock. en hel del. Men för att tala om .mera ordinära endast: peka: på :dé så kallade: so- ciala. djuren, det vill" säga sådana som bilda : samhällen ; såsom till exempel. bina och myrorna? .I: en noggrant genomförd .arbetsfördel- ning, en 'sådanv: organisation ', och er sådan disciplin, att ett mänskligt samhälle för ett tusental år sedan re. Att: något sådant skulle kun« na -åstadkommas . utan en: verklig intelligens är otänkbart, och Die» - Är> [ 1783; "af : rödsoten," då man "tänkte > fm färtygsfynd I en” sann: : Christendoms. både"! Kun: skap” och utöfning,” Jästö hon flitigt sedan på et” tofp hos "ört dolk"1"84”års tid:i€ 1 t ringa: ders . skepp: beror»helt på natts så ta; förstår skeppet ”Elefäntenis'/svartnade' eliti "I rarkiven "omtalas” att” till" Ele- ”AMinkespik, och älskad för sin fr skul, ati hon af mliggande. 'soknars, ;Chri> |hoh skolat dö: Men. hon" kom 'snatt til helsa.- och kräfter igen och gick på tar.” och överloppsset + men kjälper:.oss.. inte, till skeppet'var bygät. Det ä "veta: öhur I delar. 1av'v Elefanten tagits.” supp"vur | Kalmarsund, där det” en, gång sjönk, Jar. eta,. hur. .det :Vara. äl ke Vi; saknar”. bred arnat "och sighat, - : Höp soch mantals - lö) slutbul: [ut. detta] bä ga; frågor att få sitt Svar. mer jatt berätta - sng +) | Det: ligget Ängeri el I ganidet. att det Stora; då; öck' nyrustade” "skeppet, Vi innehål-T] «| ler" det-bästa. som. den Hideris sköpps- | 1 [Byggare kunde åstadkomma. Väl kan upptill, ned ä "nedbräfna 'kastelt och: crelingår; änen sedan;' som tilförne, hvar” oCheffedaktörer och + andra: rep- för 370 -tid- skrifter.» och "nyhetsbyråer "i: det brittiska" samväldet' deltar "i sam- väldespressförbundets = årskongress som. öppnades" i London på: mån- dagen och som pågår. i tre ” Otto Strassers”. nya par sociala - unioneny'har. vid ”sin..kon- gress i Stuttgart beslutat att inte ställa upp i höstens förbundsdags- val, Partiet kom till den slutsatsen att. det. inte, skulle: kunna ' samla erforderligt antal röster, för att bli representerat... 'Strasser-« var:; ur- sprungligen lierad med Hitler: men bröt med , denna - 1930 ' och : flydde sedan - till "utlandet... Han återvände till Tyskland från Kanada 1955. ft are Matt gt Ta tilrvetenskapsmännen överger ock" så i-allt större utsträckning tron på instinkten; som "den enda driv= fjädern. till djurens handlingar. : 1; Men det måste erkänhas att det finns en väsentlig skillnad . mellan djurens Intelligens och "människans, ; Djuren. kan , inte "skapa nytt; Myrsamhället 'ser : ut. i.dag .som' det: gjorde i för ' usentals år sedan. Det finns ' alltså inga finnaré eller ”so=" : Y4z' mil til Redslareds ,kyrka, intil 2 k öd." " [såE ut. / / [rund ”akter under" "häckbalken "likt : Ji' vilken utsträckning di ikvarell = utan att” Hågon inge. betydelsen. av de rapdi- ssidorna, Tack” vare älefan- under, täcken måste allt vara':' irÉ ;mycket : om. den; tidens; fartyg dess ”exis "inga factypscitningar från Gustav IL: Adolfs stid, och.cvi vet: inte,. hur :hans nyskapade "flotta med de: då" byggda stora” skeppen i:vet inte, om skeppen. hade Flefanten' eller ” vattenspegel, om för- stäven: bildade vinkel mot” kölen” ef” ler om: kölen t de 'stävens bi gets kanoner av brons, lavetter, ku- lor! .och'- krut; in också : skeppets kela", utrustning. Säkerligen = hittar rullade: segel; av "vilka det innersta måhända är i gott stånd, 'vidare tun- nor "med förintad + lant.” och. ej förintad; färg .oc! a: verktyg, köksutrustning," servis. och "personli-] .| £a ägodelar av alla slag, kistor. med ge, eller: hur förbind: kläder,' vapen : oci strument;” ': äts kläd ordnad; Vi” vet intet "om" stä fall, om akterstäven' stod nära lod- rätt eller låg. väl. utöver "så; som Gustav :Vaga ville ha det: Vi Fet. inte, om: dessa” skepp hade”: öppna: hur galjonen. reste;. om den v: pen' eller, tätförtimrad. :Vi. ve inre: yttre klädningen följdes. åt, om "nå- got däck löpte i avsatser'eller om” de var hela från för till, akter. Vi: vet inte, om kanoniportarna, följde.berg- hulten eller skar av dem, Vi vet inte, Jom . dessa stora' skepp hade ett; fast översta däck"eller om det" "bestod av trallverk. NV Vi kan upprepa” detta ' "vet, inte? : lom praktiskt taget varje detalj 1 då). tida skeppsbyggnad. Vi. vet inte, hyr hur. ankarspel, 'puri- öjningsanordningar :; vår . Var lejdarna inom far- var; anordna par: och .; + ciala teformatorer”. bland. djuZ z "ren. Meh' är det här inte sna= : rare” frågan om en gradskill ad” än” en artskillnad i intel ligens? / Hur . stor procent av. : människorna "själva är för öva 'rigt. ”nyskapare”? - Måttliga : pretentioner alltså, dag. får na ; Ovan har! ju mest talats" om in- telligens hos djur men' även and- ra. yttringar av ett'mer eller mind- re utvecklat själsliv finns, det tal- rika exempel på inonr djurriket, så- söm till exempel mod, osjälvisk till- het, hjäl het och tack het, Har mari gått så långt att man tillerkänner djuren en viss intel- ligens är Jet ju endast konsekvent, att helt 'och hållet övergiva den mänskliga överskattningens teori om "de. osjäliga djuren” och i' stäl= rater och + världsmadborgare..' . så Ibräda eller naror, "lav barlasten som skydd, men ”vi Ina i, en. bjälke eller 'steghål. i .en planka? Vi,vet inte, vilka anordnin- gar: som fanns för "matlagning -Q bord, hur vatten, förråd och amm nition förvarades,. Vi tror, att. ske pets krutduk då liksom senare, låg ÖpX i Ameterdal skeppens inredning och utrustning : tyget riktiga stegar eller hak; hugg-] spikade: på. en): ; vimplar. bulsaner" och. mycket annat. Det är skodon,v;skeppets flaggor, inte ötroligt att. vi i skeppet" Vas, har flera exemplar, äonu " identifier- bara svenska flaggor,'.30 år äldre än : I världens: äldsta ; sve. aska. flagga, den; Ett fartyg är étt samhälle I'minia= tyr och innehåller det mesta fom. ber? rör det . mänskliga! upp Väsa, blir det troligen det sö henne måste vära som att Öppns egyptisk kungagrav. : + or Sam Svensso : Hvårligt att -Fegeringen enligt. Xx erlingske Aftena msett det" 7 ändigt ; att ta. upp ett lån. längst. ner : i .hålsk vet I verkligheten ej ens detta.” 2 Lär vår kunskap: om "skeppet 'öfh]” dess byggnad ringa, .: så är-den 'ändål mindre 'beträffande tacklingen! Vi vet -linget -om. masternas . placering och fall; 'om "stormasten stod på” köleris halva , längd "eller . på batteridäckets halva längd, om fockmasten” stod i lod eller var förstagad eller om, md- sanmasten hade samma fall som stor- masten, 'Vi vet inte om bogsprötet| låg mitt över stäven 'eller på endera sidan, om det fanns någon regel för detta, som alla följde, eller om olika tomlands.” Uisikter" finns: att” | « internationella valutafonden ger. I SD tmark ett lån på 34 miljoner "j.dollar € eller 238 .ilioner "dan-=. sska kronor.” fr då Under! förhandlingarna” har dan "alla sina "önskemål och saken inte hält klar. Även om Dans mark får lånet är” valutasvårighéter«= na därmed”inte "avlägsnade, 's tidningen; "men "den - akuta. dollara krisen är bävd till en tid. Danne dr skeppstyper förde bogspröt t olika] Låg eselhuvudena långskepps 'eller tvärskepps, var de huggna i ett styc- let ta dem i tassen som goda oa OL Lärell .miljoner kr och särskilt ' allvarligt ke eller byggda' av två delar? Var de; liten. ärvatt dollarbelåningen är mycket stadsfiskal Bertil. Jarl båd och fast anställning och i 're straffad för. förmöge etsbrott,. Törsvararen advokat Carl-Erik Lin=. dahl. bestred att skälig förelåg för brottet, Att häridelsen veta inte säkert. Vi vet inté om vans| ' féns ögon "var. bränslade : eller knös]. formad ;eller” hur. -taljerepen | var]. tig dammpelare som bestod: av tall v'” fjöbotinen 'på-Frenchman's Flat och . nybyggda | I tiil s h utrustning! sUndera? | däcken. Har :man' inte” endast :farty? Man nytt: tågvirke i i rullar, nya, hop- |" fa. slutna fynd som gjorts i Sverige," k ett fynd av världsklass. Att fa upp. Marie 1 Willesden' London” upp ska regeringen. inte' kunnat genom- 'i s En 3-årig stockholms "som i förskott Tått 88 kr när hon skulle åka till Göteborg och - "vittna å en rättegång om ett rån, häktades på måndagen vid". Stockholms . rådhusrätt . som "misstänkt för att ha -försking= » rat beloppet. vo ” ' Hon". saknar enligt. åldogaren böstad” diga= isstanke var riktig i sak vitsordade”han ' -mellertid. Advokaten ansåg att det' " tunde ifrågasättas om redovisnings= skyldighet förelåg, Att det däremot förelåg, efterbetalningsskyldighet ä är: klart, ansåg han, xx a Rätten "fann att kvinna på. san« nolika. skäl kunde" missti inkas dör”, örskingringsbrott och, beslöt att. hon skulle. häktas. På fredag blir: det Puvpå handling ir "målet. LAS VEGAS (er H ” Den. femte vätebomben. "Explosionen var "den kraft :gaste hittills under "de Ka på: "gående försöken, Personer som såg! detonationen : från” ett 'av= stånd av 65 km. omtalar" att den såg. ut som en undra ' Uppgång, Ett: moln: "höjde "ett väldigt. blomkäålshuvud; v "Laddningen : 7 hade; fösts i ml ”"Ljusskenet! fån” ”explosia; Tv arkt” att:dét bländade. 1 särtnm rann > d f i ; na:uppkommit genom att 'en kraf.” hade lyfts: upp-från den uttorkade Bildat”ett Tnölnsävannå: den vanan | de” moln " ktivitet.:i gå : fot "och. att den:under-alla omstän= ' heter inte kommer att. inst fjorforr personer: omkom + Finland; :gerioni olyckor'”under” midsömmarkelge: Enligt. hittills;, ingångria "uppgifter krävde landsvägsolycko nio ot; fer. medan ;' fem :pérso Å genom «, drunkning.” personer. skadade .seph W; White fråri Baltimore ko till "England: för att där söka efter "sina, an . Vid efterforskningarna i SE täckte amerikanen att han härstami i mar från tredje sonen av Sir Wil-, liam Roberts son; levde, under 16005talet: Församlingsprästen ' res :r verend -Oakley, som 'hjälpte- till: vid” forskningarna, konstaterade samfi-" "digt att den ädle lorden år 1628 till församlingen var i skuld för 'dop- "” ” förrättningens '- kostnatler.> Varpå - amerikanen snällt erlade 2 pund, som hans förfäder i 329 år” unilers; låtit” att avelldar I "Italiens "”gråterskor" : I "får torka'sina tårar :I det italienska Parlamentet över= väger man. nu att ta.1.på skarpen ' a för att göra slut" så en "gammal ; -t' i i att barnh barn hyrs för att ”sörja” vid dö äddar och begravningar, . . Seden' var fordom mycket :uts -bredd I Jandet men finns nu kvar bara i avlägsna byar och småsam< hällen, främst i södra' Italien. Men" där är den å.endra sidan så, djupt kriver inrotad att bara ”rera fattiglappar” Ian > skulle kunna tänka sig att låta bil . att skaffa barnhusbarn i 6-—10-års+7". 5 "> åldern till dödsbäddar, med der döendes anhöriga och sedån delta 1-: begravningståget. : Deras avlöning : går sedan till barnhemmets fonder, A FST TETFYT! ADARAALA, Axe "ORTSNYHETERNA” FINNER NI I LÄHOLMS” T TIDNING ? NYE INO ANN SA mr RAA MN MIA IA NALLE oe VR FIRAS REFER DE TERRIER FEAR = Sven 0 ”- N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.