. rummet tjoar och sjunger. De +. och vinkar; :På- kajen" står- : skock” hålvvuxna ynglingar” "åldern! är vit” Men" den! vita den rödaktiga" och iflackar öroligt: på -axeln bevaka ska” slippa' ombord. --' pojkar: klädda" i smutsiga fladd- rände” trasot. 'En- pojke i tolvårs- "så Smutsig att: "han; inte . skiljer" sig mycket ' från” sina Kamrater.: 5 När jag. råkar kom- mari närheten: av. honom ser :jag stewärdens frustningar,” Ibland”, : &tt han är en: albino. Ögonen är stegras. juden till plaskanden; : hit :t Greken, som övervakar lastnin. gen: är: klädd i helvitt, vit skjor- ta.'och shorts; Han lyfter på tro. Pikhjälmen:och ler 'ett- bländande”. ätt srikar åt ni fortsätter” sedan” och dit. "Eh ”gendärm” med kärbin att de halvvilda ”ynglingarna inte och längre. Hu- ser dörren och sitter därinne” h i 3 är mycket hett stewarde söm” är under / "medéllängd men” "väger : 2allraär .här betydligt” över. "hundra ” kilo stån- värt ”att: vänja sig vid. det skar-|kar och stönar, "torkar .Supphöj på "ljuset. Negrerna: nere i Jast- ligt bort svetten från ansiktet.” ler Hans khakikläder är drypande en våta". Ti sist står hän inte ut Följd av besättningens skratt och" . goda" råd : drar han - sig tillbaka tin duschrummet, lå; ia dagen! Han har” placerat” en tom: sockérlåda . under: duschen. - Vi hör? vattnets" strilande Hjud och hän affärmnän s T bland då jag Hlev alltför- ledsen. > och ilsk på överordnade ochand- a. medmänniskor. gav: jag mig helt -enkelt ut på: vägarna... Konstigt nog hjä per: det att trava svensk ,lands- väg under : någon dag. De långa dam- miga vägbanden kan alltid få en på rätt balans igen. Kanske, upplever - man ett: och "annat trevligt: äventyr 'som också. kar få en sdot;är: den ; s Harry uffaren Bolles "skuld ” skriver detta; Jag igen / till: Klockrike" och tyckte om den, Vem gjorde inte det? . Get, första märkte jag redan |; än "början ”dishärmonin hos: Bolle,. den. förfinade . cigatrmakåren,'.-' söm ingerstans . kunde trivas sen hans yrke ' maskinmäsåigt; utfördes på "en stor” fabrik: : Ay' hantverkaren” och yrkesmannen > skulle "det bli en fab- " rikbarbétare.: Men 'détta' orkade- inte ) Bolle bära; Han: blev; en' vandråre på fe svenska landsvägarna; nam? net Juffare' och! gick-me "ständig längtär till Klockrike, :plåtsen - som han "inte .kunde- nå men. väl längta ve föp flyt LR RN Naja; kariske” finns det "såna: plat- ser ;-som «man : måste ' längta; efter. . Många gånger är ';det , platser. som » såhäst kom"ti "saknas ” 'på svenska, kartan," men sort vi" längtar” efter och gärna vill ha "tag?på för'aft känna”oss nöjda. Mr dett miria A vändringår ! träffade jagrenit ganmal "Juffare,' söm ' kallade |” sig Fsjälv sför: ”Jordtramparen, ;. Han tramparen, och sen' snackade hän "så |. 'var 4" sextioårsåldern, skäggig. och något. "påminnande. om den, som nu Sv vetige” och, kallade sg Mösiks. Men jdg" trör” nog? att ”Jordtrawiparett var” en bättre Messias änhdénne" juingresande och" sénba='| It För: Jordtramparen- blandade -sig-atdrig i, 3, 0jfentlighefens. göranden och, lås Han”, arbetade". om- "det Tig vär så tatt han” k nde behov 'av det, ville Har inte” gäv Han sig bara” av och Vidar : -”Jäk”häde ång? ti hönoi” korind jag kunderbörj på mig att nå tela”lite om det ena " 'ochSdbtanära.; Han! vilde inte' gärna talas Han” betraktade både mig. och andra med misstro, Inte. så att-han da det syntes i hane, i ögon, söt" vår överscedde och ' milt ti Tättaclsamdert or ack LU kh 'uparens Och'. vilka ganska? smutsig "och 'ovårdad, - stor” och "grov, med nävar , som. släggor, En som hade. kraft att” ta av, Den vi mötte. 'var lång, jaä,. mycket lång. Jag funderar ibland på" om han inte var den längste hag någonsin mött. |, Han var mycket -smal,.- jag? vågar pästå att han absolut.- var. den sma-.| laste jäg mött, och hans ansikte; vår slätrakat - och -rent,, mycket” blekt med svarta skuggor. under. ögonen. Han”-tog : långa, nästan svävande steg, skulle" hån trampat till hårt en gång” "hade man nog kunnat vara" sg ker på att ett 'av håns smala” ben gått av på mitten någonstansiv I : . | + — Hej,;: Himmeltrampare, « hälsar de "den långe .och viftade med ena 'armen, Det var första gången jag såg att min följeslagare lyste upp i något som skulle vara ett leende. .'— Hej, Hiråmeltrampare, sa hän, 'och: det låg något av fest och glädje över hans'ansikte.: - - Vi travade i sällskap hela” dägen. Jag - var en: tyst åskådare, en som lyssnade och levde med i resone- mangét. Himmeltramparen . var reli- glös. Han! trodde på en'Gud och han trodde på det sköna och det "eviga. ingen betydelse, Det enda som han verkligen bemödade sig om var att gå lätt och varl'<t. Vi läg i ien skogsbacke" och 'åt 'våra smörgåsar, grovt bröd ock. smör, drack vatten ur varsin vichyvatten=- flaska och mådde på det hela taget bra. — Du tror på” en Gud, -sa' Jord- mycket på en gång som jag -inte hört honom säga på de fjorton” da- gar. jag haft sällskap: med honom, Tro på en Gud är något stort, det är något som man måste. förstå, ibland får jag säga'att jag är led- sen därför att jag inte kan tro. Men vad ska man göra då man inte kan tro? Jag har alltid tänkt mig "att re- liglonen är som en näsa av vax, man kan vrida den hur man vill, 'den 'pe- kar, i den riktning den sist vänts år. Bibelgn är: sanningens och lögnens bok. Det finns så mycket lögn i den boken att jag inte längre kan skilja på det verkligt sanna eller, det verks ligt” förljugna. Jag har inte" kun? nat tro att Gud skapåt oss, han gör oss ju ”på något underligt sätt för- störda; vi blir äldre och äldre. Som riktigt gamla är vil ju :som karika- tyrer av; människor, åderförkalkade | ”loch barnsliga på nytt, han gör. oss/ så dygdiga och så .skröpliga att det i - allmänna måste ta hand om” oss. Tänk bara om han skpat oss alt le? 'För honom -hade dagen i.sig självt trå bara” om ban sort 0 088 soma med" "en""svans, "jag kan'riktigt se] medmänniskorna” med” en lång” Svans' . | med” en" tofs, :en" svans" som skulle skaffat: ;tusen" och :en ,etikettsregler Det. ena: året - skulle svansen bäras - til höger, nästa "år till j vänster, vid. sörg' skulle den tril- som en grisarompa T: "skräck / skållé ” "den liksom i ba skul) ulles ir etikettsregel,' och tänk bar: rnå, ' vilken" - ypperlig "plats för stjärnfallet, tänk hur det: skulle ha r nära. djuren, men underligt i inte "fått det, ibland skul! nyt & "av att ha den. "Jåg minns när iag:eri "gäng som" ung borgare 'vand- råde : omkring ' från : jobb: till "jobb, Jag 'skille. resä:med tåget och såg då” på. stationen”: ett : par . föräldrar Hådé”att käönna' få barnen. med sig! Modern: hade 'aldrig en minuts ro. Tänk ;öm far! och" mor hade" haft svans; och "alla de små, då kunde de ju, baravlåtit, barnen koppla på i en lång red, le kunde hållit. varandra i svansen och så” hade det'varit att &. ;överallt had ;bärnen följt äl > Himmeltramparen :- ler lite ' över- svallande., Han 'vet liksorn inte hur han skall: "börja. Jag märker det på de : nerdragna, mungiporna, det ryc- ker i, dem. alltför ofta, och han tän- ker väl hur han skall -tala för att kunna: 'knyta” an på detta” resone- | mang. on — Du talar 'som en som vill skoja med mänskligheten, säger, han' sent omsider, Du"är grov och jordbunden. Jag är rädd"för att du visst inte är någon Ilsöklig ” människa; inte "ens tillnärmelsevis" så lycklig som : jag, En: ölarägdkr atfåririam som alla greker, Överallt I Afri-lvid en utskjutande pir. Innanför « kasträffar man: på-rika-; grekiska ligger den inre hämnen.. Där ser höda?:: Vålt fatt hat "fårtåjå jag" en, mängd ålderdomliga. se? gelskutor med egyptisk:och ara- rVvID STRÅNDEN SER JAG bisk; flagg.. Längre. bort. glittrar .en mängd höga vita kupor. De men en. vit stad, Djibouti, .- gäavra - Så blir. det. äntligen kväll och Pp I tesnätkor, formade. som sjöstjär > nor, med”? skimrande : : pärlemör=.,<, glans. + Korallstycken; ' röda” och "ay ” Vad som mest förundrar oss är . kénvansinne”.- Vi befinner oss förkäntiga imeu platta tak och vackra fönsternischer. Gatorna är'omgivnav. äv'glesa” ”palmalléet. Man 'förundrar - sig överihur: de”. då "jorden; Placé ”Menelik ä att ör rm toresk' ; änpstratfosnygdnad I vägen: och, härifrån. hämtas ime på » porten, av produkter från Euros? itä, svärd frå " svärdfiskar” och'ran Någon” j Jejonskinn" för det tycker vi är alldeles för dyrt; dé låga: priserna på cigarretter CDR Morris, ' Chesterfield " och- Lucky. + Strike för sextio öre paketet. Det:; beror på att Djibouti: är frihamn.': ; Jag är i "sällskap med fem man GG ur" besättnihgen.'": Vi har: hunnits till utkanten av'staden när mäss pöjken. plötsligt drabbas 'av då torftiga ” infödingskvarterb och en svärm, negrer. "skrattar ö och! pladårar”; ;omkring ” OSS. ;Det) är: som om deras uppsluppenhet, Ja stan går: mässpojken på nerverna och lat. tel han' rusar: mitt 'in'i skocken, gerisf upp” ett vilt tjut: och, slår. .om- Ör. Fsvans eller inte, etiketten” "ger. jag fan i och jag känner. att det livet som skall-levas.: Och när jag dör” återföds jag - på - nytt. Jag= tror på återfödelsen, på de många liven; och jag är lycklig bara jag får leva och bara ag får - - vara fri, Och när | jag dör” ä alla mina människoliv. vill vå ra "lycklig: och jag” vill kunna leva utan att reflektera och: utan att 1 2- som ' de, Jag vär ny:i "deras: krets. Ibland, kunde: deras - blickar ;fladdra' förbi" mig, men jag, tror. knappt att de märkte att jag var med. När vi kom, till en stad skulle'vi ha oss en fest, .:; då" först ;' uppmärksammades jag. "Jordtramparen visste att jag skrev lite joch han sa'att jag skille gå till den eller den' tidningen. och »2 om jag kunde göra av med nåt. Och jag gick. Jag talade och sade och var påstridig i min tanke om att jag var något och 'att jag skulle få |2" sälja. Kanske tyckte redaktören, som var stor och tjock" och med cigarr i munnen' och med fina kläder, synd | om. den fattigdom: som jag utstrå- : lade och han gav mig inte mindre! än fem kronor för en dikt. . Jag lyckades placera en artikel på konkurrenttidningen, där redaktören var vänligare och mera" kamrat, Vi talade lite och jag har sen dess sålt något bidrag där ibland." Jag ' fick trettio kronor för. artikeln, och "det. var stora pengar, -. a Det var en rik man som återkom. Vi ' provianterade, ' Jordtramparen kände 'en lumphandlare "och, hosi honom skaffade wi en svart halv-:; Nya, dödsdomar fastställas daglig j : hår "tre: ungerska frihetskämpar kan 'växa I den'torra och förbräns! 38 ganska stort" "torg" invid en: I pite 22 ÅN tro) FS nörkt,; Nssäger.de,.c och not strupen, Man, vet "aldrig" vad ti glada” skratten; Djibouti" a ta: ökenstaden” sem. : vaknar '- Ibefölkningen! på” kafé Jallt - dan mantiskt ' skimmer, Men: jag . minns > "infödinkskva rens elände” och' Kan än b ljuder trånande” mysk m ökenmånen; ka Iona Toth, Jöasef Gali och .Gyulé Obersöv äga att svåri, man under I ungdomen; Viast int försvinner bara i och me når imedelåldern Varje ti .JAvårigheter; och? Ni re systemet. försökte göra tillj-rikedom, ; men fann det nog i grund och botten -lika svårt. sd Sdf ie Detta är lik en liten berätjel: se, en liten "episod ur: livet. Di här. väckts till liv ibland och den Den handlar om' styvbarn, om ”ori nella: figurer besläktade med:.den häll di panna; mst: gör så eftersom de inte är betrodda. Mar ska - Bolle, som . glatt: så många av [ svenskar. Men «det öpa varan vit "och" ordenilig på fans en och E å (Detta hände nämligen | Bolle .inte' bara i boken, jag läste under : Brattsystemets : dagar); . Den |i Såningsmannen, idealisternas egen svarta” varan var lika god/och fin tidning, att det var någon som skrev men den var ju dock i alla fall dy- [aft Bolle var asogial "eftersom "han! rare, och det var kanske meningen | som var frisK”ocK kry” travade runt! att den skulle vara så. Vi köpte den |förutån att med arbete förtjäna" sitt för att känna oss glada och överleva | bröd, Det var en borgare som tala- der materiella fattigdom” som vilde, en människa i arbetets land och j' arbetets. samhälle som intet förstår! ivralla: dessa existenser, som trevar: är. försvunnen, just. därför. att; han” kl iyktej Y bäffare mn att ndét då allt" djäklas 'oc! el ta sitt pick och på sl väg är fint. ' aldrig' tro på någon fin frumtid, sås vida han inte; heter. Himmeltramr ren och tror på. inkarntiohepi; el om han" händelsevis - ha Löligt gård blivit" Fridögård - sk själv i. ett -brev tillimig 'och/jag "tar mig friheten att släppa ut” det: allmänheteri;'det är för fränt och fö fint -sagt, att. bara : görnmas brevsamling. s . äger äre Sä: vegöritligep” at i s — och vjagioWill fråga = fur ” nm offra Mit tön”Iiffaron? KG | 3 n ej kan oppna och KR en. , rik Då” "kan + "Fibro 3 Vv "det" ill” I Fortsätt! ? De satt på en” bänk tillsanimäris . en varm höstkväll. Plötsligt började S tårarna "rinna på henne. ',» — Älskling, låt mej kyssä bort dina - tårar; viskade” hän,; och så: kysste” han henne och kys: och kysste henne men tårarna bara [fortsatte att rinna. ar Är, det "ingenting som: kan få ot "Idina tårar att. sluta? frågade han : efter en stund. : ot vr — Nejdå,, sa hon; det är. men fortsätt” för all del kehand- lingen - > dan! > idordiramparen tvär la Jan vå i hundra år brevis och: sen då, TIEDADE, GAMBLE Gosse) HOPPAS DEE FINDT. SJÄLV E' JA VRÄLFÖKA för ; Inte; hälsé + nana nå CR mn "allt ska sårsa sne paR FR AARA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.