dd ARA Ras /srooo IM. "(Press)" F Bakunin RN all: Fäödnndiga ialt utbildad + kraft växer | oävbrutet i a vårt” imöderna samhälle — det är ett: konstaterande : som - arbetsa marknadsstyrelsen gör i ett remissyttrande över ett uttalande av: skolöverstyrelsen 1 vissa g: åror. ” Arbet: Inadsstyrel har begränsat sig till. de rent arbetsmarknadsmässt kl. "Den pågående kraftiga ökningen. av antalet studenter- innebär, en na, dd säger; ;styrelsen, att st fö d. från att i kh dsak ha. varit en nuvarande” u öpfat Den omvärdering av st , studier, blir: en examen ;, förbereda för yrken eller utbildningsvägar, som . enligt 'samhällets | tt ing inte räknas till "studentbanorna”, Yr för högskol eller. därmed jämförliga som i betydande utsträckning: kommer ' att dentexa- | nemans Elever, som £ gå tek. öJmen, som måste äga rum, ma "att medföra besvärliga ' anpass- :. Ningsproblem: En effektiviserad och kan kom-|niskt gymnasiurn "eller handelsgym- nasium, har erhållit' en: utbildning, som ger. möjligheter till direkt an. ställning igt ' som" den. (vad a tillräckligt! utbyggd” studi - Oo yrkesvägledning för de Ögr skolornas elever, kommer att bli nädvändi DÅ gäller tekniskt gymnåsium). berät. tigar till inträde vid högskolor” och d universitet. ” "Bristen + på :'tekriiker n : gjorda I k "sannolikt" inte”. att. kunna . -undersi kningarns.. Lolvättinde den hävas genom den hittills : "beslutade av de teknist så . kallade utbildni hållanden som; i rådde. för. ett. tiotal ven. ut- ktiga "avseenden" från för- "läro verkeny, anser , årbetsmärknadssty. relsen.” +; Ungdomar, s som. genomgått Eymnasiet: förberedande 'skolfor- = Mmerna, som: ägt rum sedan "dess och .åsom'k te äga. rum i band ddning såväl su- h har ;" hittills starkt. efterfrågats | på arbetsmark. naden. Styrelsen är därför av "den uppfattningen att! en relativt 'stor del av det beräknade Utbyggnads. , på sverkar sännolikt gynnsamt fr hetérna att: erhålla ett kvantitativt och. begåvningsmässigt tillfredsstäl. beh bör täckas genom, en ut= byggnad av fackg Vid igar föntooterngen : av ' vattend ragen: STOCKHOLM (Press) "Inför den våldsamma 'utvecklini gen på" atomkraftens område frå- Bar ”man :si bygga ut:våra. vattendräg till" sis- ta droppen? Kan: vi: inte: skona de" vackraste, de -ur: naturskydds- och hembygdssynpunkt - mest vär- defulla sjöarna och forsarna? . »" Dessa "frågor ' ställer civilingen- jör Sven Sundius i en'.äv. Svens» ka naturskyddsföreningen' "utgiven vattendrag”. Det är skrämmande att höra b på= ståendet, - fortsätter: ing. Sundius, atomkraft kommer att kräva ännu hårdare' sjöregleringar, Visst: är det sorgligt att våra forsar tystnar och de levande-älvarna: blir kraftverks- trappor — men de värsta såren i Jandskapet orsakas likväl av sjö- planeringen av nya linjer 'vid gym- nasierna är det av största vikt att . ningsväsendet, .som för närvarande ; .Pågår eller -pläneras, kommer na- : ”turligtvis". att ställa stora: krav på > låndets ekonomiska” ' resurser, " Hur : dessa resurser skall Planeras mellan ika utbildningsformer ä är styrelsen |. ånte beredd; att nu ta ställning till : men understryker som sin åsikt att - utbyggnaden bör 'ske' i så snabb : takt som” "möjligt, "detta på” ; grund av " dels de soc ningssökaride ungdo- tbild ger en bestämd kom- petens och kommer "att svara mot viktigare intresseområden och. ett arbe a tbildni ngar. Ett kraftverk > kan släppas fram i den forna forsen, men en hårt "reglerad sjö kan inte på : århundraden, -kanske - ' aldrig, återställas i ursprungligt skick 'ty behov; Vilka linjer som bör inrättas får" göras till föremål för särskild utredning.” Reformverksamheten medför et . svårigheter FN "Styrelsen ” påpekar att den nuva- rande reformverksamheten inom ett flertal olika” skolformer bereder så- väl ungdomar som arbetsgivare och utbildningsanstalter vissa svårighe- ter. dä i; Å ele- stränd mylla | är bortsköljd och både växt= och djurliv i sjön har förintats eller förändr ts. " Förstår inte kraftteknikerna > den nya ”energikällan? :- "Detta krav ' på än hårdate” sjö- regleringar i samband med åtom- kraftens utnyttjande är redan för: åldrat. Atomkraften är Inte” blott bottenkraft. Det vore sorgligt om” bara för att våra kraft- " Här stor del av utb "många Tackgymnaster v att de gn vernas' teknik k och kunsi vå inte” fär tillräckligt klarlagd. 2 Frågan. om lokaliseringen av nya gymnasier " bör :som , hittills lösas från ? fall. till. fall, -varvid arbets] bör. täckas av fackgymnasier fram- går inte äv skolöverstyrelsens reso. som | marknad: elsen. bereds tillfälle att åvge yttrande. Den av skolöver.. styrelsen föreslagna minimistörle- Guldfebern ' grasserar : åter I den gamla guldgrävarstaden Bealibå 190 od k N : kilometer. nordväst m st en guld rare. samtidigt som institutionslokas | van, Den növetinds vat- | , Som, är aldrig: så äte. an rklippare hitta E ler och övriga för eleverna gemen- tenkraftexploatei ka N . klimp på en landsvägsren. SS = enkraftexploateringen ': verkar - "Fårklipparen-” "måste stanna på landsvägen för att hans cykelkedja hade hoppat av, När han med att lägga på den igen lade han märke till en glimmande sten" "vid vägkanten! Han grävde fram den och fann att det var en rejäl guld= Det: var- I Bealiba ssom största guldklimp hittades för 83 år sedan, Den såldes för 10.000 pund i dåtidens "valuta? - " Fårklipparens! fynd har värderats till 320 En stor del av Bealibas'200 in- "ken om: två' gymnasielinjer medför, : fom mari ser till elevernas rese- och | inackorderingsförhållanden, - Ystora fördelar "därigenom att gymnasier kan inrättas för relativt små rekry- ;| teringsornråden;- Mot dennä' fördel får dock" ställas elevernas begrän-' såde möjligheter att välja linje och |' gren, vilket. på längre sikt kan vara av istörre. betydelse. Till ett större gymnasium har "iman även” i: regel lättare att rekrytera h " och' deras" herrar" inte i tid kunnå' fatta. den hya. energis källans möjligheter och snabba ut? veckling. ”r.. = s Vi anser det vara. ett axiom att i -vårå städer vissa. områden 'un- dantas från bebyggelse och utför- mas som” parker.: Humlegården: i Stockholm skulle” utan tvivel vara mera produktiv” om" den bebygg- sig: : Måste: .vi verkligen H småskrift, . », Atomkraften och våra EN att samkörning av vattenkraft 'med ;:. sprängas bort och vattnet på. nytt |: våra vattendrag skulle:.i'. onödan | M : ofta .roydrift : Mndvwiigarna mmera inte enbart "avkoppling, som det kunde vara för bara ett i Par tiotal &r sedan, Man får. ; komma ihåg, att Ar 1937 ralla- 3 de endast 236.000 bilar och me- Ne på de svenska vägar. > 19577 är antalet. närmare 3 1200.000.: 'Höga fartér,. anhop- - bing av fordon och komplicera- '. de trafikförhållanden sätter for- donsförarna” nv 1 dag på svåra, Prov på vägar utanför tätorter- na.-Att' svårigheterna ofta" blir. förarna £ hactosm klent. I detta foR ect born sen sg El (ORT esa 08 på vågen; jag Vu bl där: fr - als gskörming - Bristanderrutin: och. otippmärksarmhet EE fmlngee QR ba MUB2I RET än va +ån farliga. faktoreri | at 3 srbel att fortsätta tryggt, är an- > win: PSesninger av farten, dv. & tan: fämpandet av farten när så be- ere hyrs RÖV. själva skyddshandlingen. Om situationen krånglag till där an sakta in. Om sikten blir Kort”, sakta In, Om vädret och -Väglaget försämras, sakta in. Här är mermakt inte fråga er -tvärbromsning utan I god tid fö- ten hos vissa. förare att Nörd c en bil I taget i långa köer > vs Var noga, med att sköta: belyst + ningor - vid ” Mörkerkörningen.' Blända av I tid vid föreståendel möte -och minska farten Alt MN + ilska blinda mötande fordonsföra. — Te är olagligt, Se till att atrålkas.] tarna är rätt riktade,” " Ge akt på vägmärkenå” .-BU inte irriterade, ora MM tycker M att | vägmärken /förekomnier för leda och hjälpa,” Som : IA |FEtt Märkena är til föratt väg. end uTrafiklagen säger, att pi inte onödigtvis får störa eler hindra ' trafiken, Om ni får något fel på ; I fate det,:bör ni inte köra på liv. är, högt.) ;' a fordonet, Som -omintetgör normal marschfart, så är ni skyldig att fvänga av vägen på ror Et stäl "och iäta trafiksi p skall omedelbart . registreraa.. hjärnan och föranleda den åtgärd. 4 jen pas- | Som' Berå, : Undvik "maskkörning”. på 30-40" km/tira 'om vägförhållan- Hera ..Medger högre fart och -ri anser er behärska högre fart. (Gör |- tigt- trafikerade vägar, där tempot av att flera av de svåraste tra fikolyckorna ; Inträffar. på : vär rn gama på: landsbygden än på ' trafiklederna I tätorterna. ft MD 4 synnerhet de som nyss tagit och dess omgivning pa upp- "bikt, så att så mycket som möj- -ligt av tänkbara komplikationer] | »kan förutses. Just förutseende är | gar. andra” lägre” fart."Har mn kört: en längre” stand" på en bred väg mad kommer at många fal de. Nvsfarliga .hugsköt- hända att den? ägens karaktär är en helt: annan." Tvära kuryor. och backar upp och ner kan följa körkort efter att ha huvudsakligen På gator och mind- des med eller fabrik planering åta” esteti: reationssynpunkter i i väga de rent ekonomi "Man undrar när vi' skall: komma så långt i kultur att':en lika klok och framsynt planering - sker; för "Men : sedan" länge "betraktar ” man | att. att dagg Ger klart för sig; i + Genomsnittligt håns” högre fart pm. de" större "vägarna än 1.tätor- |. ga. ö . drabba den samma utrymmen kan' utrustas och utnyttjas, - ; Det är ni idigt att byggnads. kostnaderna hålls nere. så att inom de "starkt : begränsade anslag, som står: till buds, största möjliga antal ungdomar får. tillfälle till utbild- ning, I åtskilliga fall torde" sanno- likt" provisoriska utrymmen, even- tuellt . även ..barackkonstruktioner, kunna tas i bruk under längre eller kortare tid i avvaktan på att ökat utrymme för skolväsendets utbyge- nadsprogram kan beredas, tv höll på världens pund, , vånare” "utrustade sig .på. torsdags- morgonen med hackor och . spadar ” och satte igång att gräva här och var. Fårklipparen har inte talat om var han gjorde sitt fynd. Han tän- I Dödsriskerna minskas. 'mer | storindustrier kommer att bygga ker göra en inmutning först. is Tyska D-marken: - Undervärdering . stör "balansen? - LONDON '. (TTÖReuter) / "Dén-tyska D-marken är under- värderad; Resultatet av detta är att tenderar att bli relativt stor. Desgs- än förmodat En jämförelse mellan dödlig . hög grad panikartad rovdrift; kraft. verksbyggarna har beträffande Lil- la Lule: älv visat att de planerär för endast fyra å åri taget: i | 5 ” Risk för felinvesteringar - «> åkraftverkö > 1>Z - Atomkraften erbjuder ett alter- nativ till, vattenkraften; dch inom tio år är den. billigare.” Om” Sir Christopher = Hint för om atomkraften' besannas kan fler- talet av våra stora vattenkraftverk, planerade -att fullbordas på 1960- talet, bli ' direkta felinvesteringar. De kommer att bli dyrare i an- läggning än: atomkraftverk, och kraftpriset "blir högre. Städer och egna atomanläggningar för värme- och kraftproduktion och :den nu- varande elkraftbristen, om vilken vi årligen blir påminta, kan bytas Ed hets- och livstängdstak » för femårsperioderna 1951—1955 och 1946-1950, visar att döds riskerna I praktiskt taget samt- . liga . åldrar minskats.' Endast - några enstaka åldrar över 90 år. . bildar här undantag. Det fram- går av Statistiska centralbyråns - dödlighets- och livslängdstabel- ler, som publiceras & juninum- A ret av Statistisk tidskrift, ' Minskningen av dödsriskerna är särskilt stor I åldrarna omkring 20 utom växer de tyska valutareser- verna alltjämt på ett nästan sensa= tionellt sätt, skriver Financial | Times på torsdagen. - D-marken har "blivit hårdvaluta i Europa "och den :europeiska betal- ningsunionen” -har :råkat. ur balang, Det är fakta som man inser I Tygk. | land likaväl som utanför dess grän- och 30 år, I synnerhet för kvinnor- na, men talen är delvis ganska 0- ja oa " Statistiska . centralbyrån” gjorde med . ledning av dödlighets- och livslängdstabellerna för 1946-1950 en vid slutet av åren 1955, 1960, "1965 och "1970, Här antogs dödsriskerna ser; En tak som västtyska regerin. gen kunde göra vore att unllateralt höja den;' fasta noteringen aw sin valuta. En” uppenbar : invändning mot detta är att D-marken inte är den enda valutan som fallit ur sin ram. Den franska francen är minst lika . övervärderad : som D-markén är .undervärderad. ">< En ensidig "uppvärdering från Iysklands sida skulle göra det lät- tare för fransmännen att uppskjuta t komma att sjunka, Så- lund räknades med att dödsriskers nå 1951—1955 £ åldrarna under 50 år skulle utgöra" 80 proc, av döds- riskerna 1946-1950, Beträffande å1- dern 50-54 år: räknades. med , 90 Proc, och för åldern 5559 år med 95 proc, medan för 60 år och över . | räknades med oförändrad dödlighet, Med. undantag för några få ål. dersgrupper blev således dödlighe- |" tens nedgång. större" än väntat, .sin egen” devalvering,: skriver den s Omtttiska finanstidningen. . 4 Skulle en för alla åldrar: under 50 i sin ikraftsföreta- gen kan få svårigheter att finna avsättning för sin vara, > ” . " Under sådana omständigheter. vo- re det rent brottsligt att förinta Tännforsen, Heliga fallet I Black- älven och forsarna i Kultsjdån, Det vore nidingsdåd «att. förstöra våra vackraste” : Sitojaure, Saggat, Ottsjön, ” Ånn.” Låt oss 'uppskjuta exploateringen av dessa klenoder 1 vår svenska natur i avvaktan på vad atomkraften kan erbjuda! Det är hög tid för vattenkraftsmännen att besinna sig och gå naturskydd och hembygdsvård till 'mötes.”An- narg kommer eftervärldens dom! att blihård, 77 sve Militärbefälsstaberna, MM Regeringen har. medgivit att kap- ten T. T. Tyche, Hallands regemen- tes Teserv, "får fortfarande frivilligt därför att” varning kan inte snabbt bromsa in, vom ni skulle" vara 1 vägen. Över körs: |" terna. Därför kan lätt. obehagN-|XI "eller förin kallar, Kom ihåg att den är dålig och farlig förare, bom förbl ett vägmärke utar att he. Iäkorsa). . sam.” Han: kan” t, , ex, köra rätt "ner iena tjälskottsgrop eller över i rett besvärligt gupp, med fara för ; Vv och fordon, Han kan misstaga Bg på en kurvas längd och” "radie Toch få svårt . bd ta” ge Anpassa. farten ; : Ås "Aroch 6 . Många fö £ torde ha” "kört 1 blinde: på: detta "nom förutseende. skapar hetsanordningar kanske inte finns och sikten är dålig, Sakta in; väx" Om man ge- möjlig | längoadariend och sedan en längre tund "vägrat eller inte tänkt på få svåra äkador vid omkulkörning, fråm kön, kan indirekt ge upphov [1 "JAR svåra olyckor. Ilska och årri: leder lätt till despe. : NTFis direktör >. c Alvar Thorson aa. talen "vi jag såg under färden var 25 iför-i da skyddshjälm, medan 9 icke ty-fifty alltså. Av 10 me-passage- AN rare hade 7 -bjälm medan-3 sake); nade sådan. ropa andar. för; .skyddshjäl-|' Ar: glvit bra. resultat, Men En 1 GR. Jäg fart! söm 20307. En asyl för. lidande och över- => ca givna katter 7 För Stockholm med omnejd råder ett 'skriande behov. av ett hem — en asyl — för övergivna, vilsegång- na eller förvildade katter. Inga djur far så illa i städerna som dessa och På ingen plats i vårt land har kat- terna . det, så svårt som i Stock- holmstrakten. . Horder ' av magra, förvildade djur håller till på bygg- istadens — ja, även. centralt — där de söker en fristad och tigger sig till litet mat av. vänliga människor. Mer än en gång har det hänt att levande katt- ungar blivit inmurade och gått en kvalfull död till mötes mellan bes tongmurarna, medan modern slitit sina klor blodiga mot väggen. Allt= för: stor' är ännu ansvarslösheten bland människor när det gäller att ta hem en ”söt, liten kattunge” åt ”besvärligare”, låter man den ofta löpa och klara sig själv — bäst den kan. Och stadens stenöken är ingen god plats för en vek och bortskämd huskatt. Vart skall honan ta vägen, när hon skall föda sina ungar? Ga- tan och trottoareh är det enda för henne, Hon ligger så nära intill en husvägg utan något skydd, för det mesta med ryggen .utåt gatan lik- som för ' att försöka ratten vid kvarglömda katte! fommerstug för reda sitt hem i vid Göteborg: åd b till 22 'd 1s 1-år, kapten J.E: Bolinder, ingen- jörtruppernas reserv, till 1 november 1.år samt, kapten U. A. Qvirist, Bo: husläna regementes . reserv, från 1 juli i år längst till utgången av junk DS terna och lever på'att fånga expen ishög eller söka skydd under en buske, och det är ej ovanligt att den föder sina ungar i en snödriva vid stark kyla. .: a "Katten har - fiender allt — inte minst I form av: professionella kattfångare,. som arbetar. om nät- oci räknas,” blir denn! nå För, åldrars nillitära försök. "Även , många tam- katter försvinner den vägen...» år gemensam reduktlionsfaktor ut"! na fr, o, in, 60 år är motsvarande barnen; Sedan den blivit större och |: Magda” Nilsson ' från :T lighet att å 3 smärtfri dr — åt vildade djur. Skänkt ett bidrag — stort eller ls tet — till vår fond för öppnandet a 'av en modern, ” välskött. kattasyl Postgironumret är 1993 01. Varje givare tillställes per<]” sonligt kvitto, Stöd gärna vårt ar-|' bete med aktivt eller passivt 'med- lemskap! Hjälp de lidande djuren! :' Föreningen Djurens Vänner ; . Fostfack 5160, Stockholm Stockholm, - : En kattasyl kan bli ett barmhär= ee Svarögda nittonåriga sameflickan Arbetsmarknadsstyrels n "tillsty ker hos, regeringen att lantarbeta: | nas "erk, arbetslöshetskessa får; ani” slag av fonderade pris- "och kö > "I sen finner'det nämligen skäligt att kassans medlemmar. kommer i åt=+ I njutande av.-de medel till.vilk: uppkomst de bidragit, - R Det är angeläget, säger, arbels« marknadsstyrelsen, ' att kassan. ers =. håller - ett : fondtillskoft av sådan, storlek att det tillsammans med” yter = terligare' avgiftshöjning - ökar deså' . möjligheter att höja dakhjälpen :till en med hänsyn till inkomstläget.. rimlig nivå och samtidigt kunna ut . 7, härda påfrestningarna av en; steg=, , rad arbetslöshet, Om man antar att kassan får ett tillskott av 2 milj. kr som, förräntas = med 3,5 proc, rr förbrukas.. under . 10 alternativt..20 ” |år, skulle” stor "uppmärksamhet" £ sin kkmokkdräkt på den in- tichetcns centrum för tillvarata; a djur. Den kan ge djurvännen'. möj- DO a daghjälpen med 1:50, vn Lantarbetarna ternatiohella .-. - symaskinsmässan i Frankfurt am Main, som öppnades den. 28 juni. Där tjänstgör hon som ett levande dekorativt blickfång för alltj , lönegrupp, konstaterar arbetsmark : tta under. nu rådande: förhållanden motsvara en avgift-av > 73 resp. 43 öre per månad, vilket. sov ve skulle. möjliggöra en. höjningsav > tal'2 kr resp, >» Den : kan en vård sitt vil vilka hon|nadsstyrelsen; varför 'möjligheterha ha även Jomonstr och visar, « - ] till ytterligare" avgiftshöjning" måste att) betecknas som begränsade, '-Dessa Den behövs San Tel, 265508. Ae wu! |””Kanske får hon också tillfälle att Hilväckra: högblå - täla om ' att hon själv broderat och sytt 'den - ovanliga kragen till:den dräkten, Kragen, som är sammansatt av små filtbitar i rött, blått, gult och grönt, är bro- derad med draget tenn i , finaste möjligheter påverkas även ;av. det : - förhållandet "att arbetslösheten är mycket ojämnt fördelad över lä det och i första hand hänför salg till'; de mera typiska jordbruksdistritc- ten i södra Sverige. na . tunna. "trådar. Den där ningen bar uråldriga traditioner hos samerpa' och Magda kan den kon ANDRA > LAHOLMS TIDNING,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.