ETF TFTTSSTYTYYTTTYT "Läntbrukaren och Dagens : -Jantbrukare. "är den framgångsrike ”mångfrestare”,; man" egentligen” inte ' tror : skall finnas. Han är . biologen, zoolo- gen, | föreni och : ekonomichefen . i en och sämma . person. Ett ” till tiden : starkt begränsat uppsving inom modernäringen, -— till drift och driftsresultat finns knappast nå- gon motsvarighet i'snabb om- vandling inom andra företagsgre- når — ställer stora krav på lant- "bruke yrkesmän, 'Och' "den svenske lantbrukaren kan I man i detta sammanhang säga, att han varit: mycket mottaglig för allt det nya. Lantbruk av i dag är in- te bara ”att'så och skörda” och har väl för :den' delen aldrig va- rit bara detta, Tvärt om kan nä- ringen i många "detaljer 'kallas ”rena rama vetenskapen”, Avan: cerad - teori och "praktik "måste här löpa samman för det goda -resultatets skull; ' : Det finns också få verksam- hetsområden, där de kontinuer- liga 'studierna" har så stor be- . tydelse för yrkesutövaren som . just inom lantbruket, Det. mo- derna lantbruket, befinner sig "> nämligen alltjämt 'i sin om- ställningsperiod. -—' år efter år kominer' nytt på nytt. Så kom- mer . också med all säkerhet den : fortsatta utvecklingen att gestalta sig, så länge lantbru- s ket framstår som de hypervik- tiga Producent, det nu är. Nl Yrkesmannen har fattat denna” utvecklings: : oerKört”. stora" bety- delse för såväldet" egna -jord- bruksföretaget 'som för stat: och » konsumentblock .;i dess helhet. ' Detta har i'sin tur gjort lantbru- | ' ” karen: till:den möttaglige eleven hans dagstidning — ute på "fälten i i "det dagliga ar- söksstationer . och' försöksgårdar, vid studiebesök hos kolleger och på fabriker. Han är därtill ofta som i 'sin 'dagstidnings special- text, i facktidskriften och före- de godbitar, han får serverade, -Detta är inte skrytsamma vär- värdefull : yrkesmannagrupp. Rent statistiskt material ger kla- ra besked om dessa påståenden. Studieflit är naturligtvis något utmärkande även för andra sto- ra grupper -yrkesmän- och kvin- nor, Vi kan väl däremot'vara ö- verens om; att lantbrukets verk- samhetsfält är så omfattande, att det knappast ger "specialisten en riktig chans. Specialistens mot- svarighet på” andra ' ytterkanten är! just ”mångfrestaren” — och vi'tror, att mångfrestaren för att nå ett rejält resultat måste ägna mera tid och intresse åt sitt ge- bit." Där orsaken: till-lantbruka- rens intresserade insåtser i stu- diearbetet? . en » En. . dagstidning, som bl.” a. vänder sig till en lantbrukare- krets, vill naturligtvis” vara med som en faktor i denna be- tydelsefulla undervisning. La- h olms, Tidning gör. sitt < bästa för att vara en sådan fak-|" -tor; Genom att varje vecka pål' sin jord- och skogsbruksavdel- |: ning ge råd och tips och för- ' medla de färska nyheterna från te minst viktigt — genom att i . reportagets form framföra prak » tikernas 'egna iakttagelser från det egna sJantbruksföretaget. vid: tusen” "och; En” istudietimmar . Nu Asse betet, vid fältvandringar på för-, den : praktiske .-tidningsläsaren, |' | ningspublikationen -tar till vara. deringar,. riktade till en stor och forskningens centraler; Och in- |" Men” studier var det! Och studerar "för .mån "tydligen. mycke grundligt ” "sånhär kevlig upptakt. ”Agronom Bachman q igh ;' prins med pri ”travade” H -Nordtyska furstar” på studieresa ”Axelvolds gån d hade fint besö . Agronom Kjell. Bachman ; tående lantbrukare från nordväst. Vi får i det samm länka. på dä anhanget : lantbrukare bara ligger så att - Säga i: startgroparna inför den rationalisering, som mycket tro- . ligt kommer att gå fram även genom. det tyska ' 'jordbruke Krig och krisår, friställd: ar- betskraft, kreditsvårigheter - «> långt påtagligare än våra: t;. Mm. — och ett jordbruk ”Ilitet i "skymundan? har inte - givit Plats för samma mekanisering .som här hemmaiv.: < . Agronom Bachman tog emot x Senärerna 'på terrassen mot gårds, « Parken! De kom närmast från Skå - tagits emot. av - hushållningssällska- ; pets ' "sekreterare; dir. Nils CI "LÖSDRIF TEN' GAV: GODA si INTRYCK. Etter > 5 välkomsthälsningen ; ' och Väntresserat - efter. e ens ” kasthingen,, Vi: måste ;emellertid göra, klart" för oss. att:vår strä- van 'måste gå ut på att. få-bä- sta Utbytet av vallfodret”i ani- malieprodukter. Vi måste "med andra ord. se till, att: vi får en "hög: avkastning . från -vallen i fullvärdiga >foderenheter. utan att skada beståndet av den vall, som iskall ligga kvar. mov . "Der : ojämförligt -viktigåste formen: för " vallfodrets 'konser- vering är höberedningen. "Även om viss förbättring . kan "skön- jas seriaré år av, denna, är än" mm ' mycket att göra på områ- "- det, 'Skörden . måste ske i:god tid "och "goda" metoder -använ- das. Av . vanliga "metod r hässjning ' säkrast, 'men den , metoden 7 kräver påpasslig- het. Torkning” enligt” skulltork- ningsmetoden. synes "dock myc- ket lovande . och ger förhopp- : ningär om bättre resultat, = Ensilering förekommer tyvärr i allt för ringa omfattning, och de mindre? rukningsdelarna' Ed förenat " med ' vissa svårigheter | : att ;- ensilera. .. - Silofrågan '--bör kunna "lösas, "Värre: är det med]: den ' maskinella - utrustningen, men” genom gemensamt utnytt- jande av "densamma 'bör också den. saken kunna klaras' av. Vi måste. :komma . ihåg: att ”ensila” get, som skall eller" bör härröra från 'mycket tidigt :skördad vall (klövervall), ' har ' hög' närings- kontcentrat'on ”och" bög "protein- halt. Det" minskar eller uteslu- Efterväxten på ” vallarna” kan utnyttjas antingen '| för! ensile- ring eller-bete, På vall, som skall" "ligga" kvar, bör skörden ej | ske sent. En skavbetning av 'så- | dan vall och på nyinsådd blir till" obotlig. skada :för. vallen. Låt ej 'snålheten + bedraga ten! . ishe- att; titta härmare just på ratios ”liseringen slagit igenom i snårt sagt varje. se med rundvandringen, som utan tvekan gav många att. dessa : gästande : » he, där .de varit de senaste två da- : ; Barna, Vid hallandsgränseh häde de Månsson: i Halmstad; som "var värd .under den” halländska” visiten; jäd byggnaden: är. kanske; inte av ,den kvalitet,” man" brukär" tänka på errskapet Bachman gästerna 'sitta ned i parken; ' där förfriskningarna tt göra ct stora. jordbruket « så « lällskött' —'så rationellt just — : ” som möjligt, Och visst hade han : " fina detaljer att peka på. > Lösdriftsladugården t. ex; Själva åd med : lösdriftst. 9assade och smakade utmärkt un- der. 'den- gassiga solen,.Den åttio- åriga huvudbyggnadens" fasad drog : fenast blickarna till sig, och en ef er en ”smet” gästerna, nedåt. par- kvaliteten här står en:bra bi upp på skalan." ”Agronomen' på Axel vold såg redan på etit' tidigt stadium driftsformens; finessor,' och i 'sådana fall: karr även en" välbyggd traditio- nell” .ladugår ö : | mjölkningen: Så har man "gjort här, och” anordningen” blev kanske” en" av de allra intressa "hållpl eg a” ” under- de tyska gästernas Tönd. tiska vandring: genom” gärdsbyggnaderna Måttbanden: åkte" fram, man , mätt foderbord; "ock: man lyssriade! naliseringsåtgärder > inom: det « svenska jordbruket; På: bättre ':, högre imlå ”djurstallet: ndringen”, ed för ec med genom gårdens byggnader, där raijonas; detalj. Från alla håll hördes också gästernas tillfredsstållers. defulla impulser och tips, - PRINS. PETER (längst t 'v.) och Kerti Bachman. Här , resoneras det jordöruk för hela. ddanten. | mjölkningen, hans fru" med -mastitkontrollen ' på ss ”qvart papper”. — och utfodringen! på $ön=+ | dagarna. kommer man fiffigt ifrån' gerion upplagring foderfållan i SALLA BYGGNADER ÄR -Axelvolds gård är. bortåt ttio'år gammal. "Förr slog man” gärna-upp. « raden. ekonomibyggii ri " dets vär billigare att bygga ann t bygge "kommit till: der, åren; men. trots allt över: den. kloka: rationalisering; som; över: denna: enhet s—Hn=< "rer : hamna; ägaren till: Axelvold gått i ru På flera områden har just jordbrukarna. tack « vare "samverkan kunnat. ösa "stora gemel > samma problem, och det bör kunna gå även i den omdiskuterade reparationsfrågan, fram: håller tidskriften. ”Maskinteknik i JORD OCH SKOG”. På åtminstone ett, håll. landet,: : nämligen Enköpingstrakten,» har denna: tanke omsatts i handling, och det: bör :: kunna - "leda a SK ”bll efterföljd. Där har ett femtiotal Jantbrukare satsat det nödvändiga" kapitalet för att få: en tidsenlig verkstad. till 'orten,, Det svåraste: problemet; Iokalfrågan, har lösts genom in=. : köp av:ett större” garage med tillhörande . bostadshus. Verkstadsrörelsen arrenderas ut till" lämplig. kandidat. och i höst beräknar man att ha kommit i gång: på allvar.” -nom så, inte tävla med 'märkes- : Ekonomiskt” sett” anses del delstecknarna; Pengarna går jul" till en fastighet som utarrende- demontör, "om vi får, kalla hor in- förebyggan e féparationsarbete- te föreligga någon risk: för an-|na. skall klaras av. : Visserligen kan en sådan byg- Den moderna” bysmedjan med rationell — utrustning behöver alltså inte vara någon' utopi, summerar tidskriften... Jordbru-|till 1931 måste USA. importera karna. kan. på det här sättet få tillgång till en man med. gedi- gen verkstadsutbildning och spe- cialinriktning. på lantbruksma- skiner, Och varför inte tänka sig att han med .servicebil kan göra snabba utryckningar under den brådaste tiden?. Vid. rutin- besök någon ; gång på. hösten skulle han kunna diskutera vad som behöver göras åt maskiner- na under den kommande - vin” Kali i USA:s jordbruk, Fram så gott som allt, kali som an” vändes inom dess jordbruk.; Då upptäcktes de stora fyndighe- terna i Carlsbad, New. Mexico. Sedan” dess har förbrukningen ökat enormt, . Kalisalt utvinnes också ur saltsjöar i Utah och Kalifornien. : För : närvarande uppgår ' tillverkningen till 2,5 miljoner ton. kalisalt per år var- av. 90 proc. tillföres:jordbruket. Med nuvarände. åtgång: räcker . tern. Det är nämligen under den Hen, & som de huvudsakliga. och we landets kalitillgångar ca' 200 år: ; Men : grödorna kortför F.näs montören,. när det gäller, speci- al kunskaper, Men 'i samarbete med olika firmor, skulle t.;ex: åtskilliga ., . traktorreparationer "| kunna « utföras på ; verkstaden och med tiden skulle" vår man på egen hand kunna klära' av en hel del. sådana reparationer, sät- ta in utbytesdelar m, m, : .; Gamla tiders bysmed hådé sin styrka i att han var "all round". Våra dagars bygdemonför kan bli: det.” Pat tan. alla. områden mer'än vad som. tillföres, 'Jordarnas förlust av kali är 68—85. proc. större än tillförseln. Detta kan givetvis ej i Jängden fortgå med: bevar till. I shmäns S-Fedögörelse vk i iffrör OR arbets- g Som ”bekant” här” : PÅ TRAPPAN till. den vackra huvudbyggnaden isamlades- de tyska : gästerna. T mitten hertigen av- Oldenburg i samtal med Peters prin= fet + '8essa (under dev . glad överraskning att bland de många, "tyska "resenärerna ' på " Axelvold '; finna : herren ': till '-Wulfshagens' gods utanför Kiel, ' greve Reventlow, och. hans ma- "ka. De har vid. två tillfällen "vold. Det är just denna långt- gående "rationalisering, man saknar nere' på Wulfshagen —| vi”skall förresten komma" till . i ett LT-reportage så småning- "öm, Här skall bära tilläggas, att . många år häri landet. ' Jag] "kela ,landskapet;” från "badort VECKANS AKTUELLA: YECKANS AKTUELLA: Gott” och ont-ute ing I veckans ”aktuella” pratar lantbrukare" Gu n n ar So- nesson på Forkarbyholm -blö a. om våra betesmarker — --med tonvikten lagd vid de borväxtarter, som bör 'ingå RR tät,. härdig och skörde- vall och betesmark, — . "Men allt är inte av godo här heller .. ” Gott och ont trivs "som bekant ihop även ute på åkrar och fält — men det är bara det goda, vi vill ha där. "Kom! ihåg smörblomman och x hennes giftiga medsystrar. De : har inte sin plats på kultur- betet, där de kan utgöra ett i direkt hot mot betesdjurens F;hälsal "Hel » Sonesson, varså- ” fättodlad | växt, den kräver väl dränerad, ogräsfri, kalkhaltig lättlera eller godartad. sandmylla och sås på .helträdad jord senast i juli ut- skyddsäd. "Under . anlägg- nnigsåret tillföres jorden ca. 30 I ton ,stallgödsel, 300—400 kg su- perfosfat "och '100—150 'kg 40- :proc.-igt kalisalt pr. ha. Såsom baljväxt . behöver ' lusern inga 'större kvävemängder, 50—75 kg salpeter pr" ha, om den skulle|' .avstanria i växten.” "Det är vik- tigt. att / I bevara ytfuktigheten, | därför minsta möjliga brukning före ”sådden. Pål tare jord an- 'Vänds'. lättvält. före. sådden och efter: sådden. körs en'å två gån- |. ger. med' lättharv.- Sådden sker med "vanligt billavstånd. .; ' Utsä- desmängd, 25.0 å 1:30 kg pr ha, Franska" ammar ' lämpar: sig bäst i Gi taland, den -vinterhär- diga Grimml bäst i påv vår r betesmark " Vildmarksflorån Y belesvallen kan vara en sak på både ont och gott, Vilda växter, som gär- nå äts av djuren, är' fibbelarter (Leontodon m. "fl.), maskros — som. är omtyckt av' djuren och ett bra mjölkfoder — men" som genom tidig och ofta upprepad avbetning bör hållas efteg för att hindra "spridning, Röllekans närlngsrika blad (i ungt 'stadi- um) förtärs gärna av djuren, , " Giftiga växter, såsom smör- blomma . och / ” sprängört, kan ställa till bekymmer: och. va- ra direkt hälsovådliga, och de äts av djuren under 'försoms maren, då dessa ba god. aptit. A'la : sådana " växter - måsto - fénsas undan, från betesmars för nedsmittning med. parasiter; Ödesdiger är invasionen av 16: vérflundra;: vilken kan: ge åtei- verkningar”, på ' hela » Organiss mén.: Risk för" invasion, av ”strålsvamp” flåns även på san- ka. beten och "ger. komplikatio- ner,' som är särskilt allvarliga om: infektionen” Iokalisoras till juvret. « Nta MEEN -För ungdjuren är betet det bästa fodret, rikt på de flesta nödvänd'ga näringsämnen, Där- jämfe”får djuren nödvändig mo- tion och frisk luft. Den. vårföd- da kalven bör inte spärras in | . en kvav. och: flugfylld ladugård under' sitt : första. levnadshalvår, tyväven öm" betesgräset inte be: tyder så . mycket” för. den då, så "Svealand. ; : ”Utsädet skall alltid skolan, : Uppsala Tv minns. soldatår : hallandsbygd 5 -Fö "signaturen var" det : en häft' välviljan ta emot svenska jor dbruksstuderande ungdomar på sin gård, där driftsformerna är mycket olika dem på Axel- baka till den nordtyska gården gréve Revertlow var mäkta för tjust över att åter, vara, i Hal- land. — Här har jag legat som , soldat en ' gång -i tiden, säger |- han; Då var jag ”svensk” efter ärskilt.. mobiliseringen här. Halland... Vi red. genom ill badort, , ville: jag nästan sä- ”ga. Redan .då' förstod jag, "att Hallarid är ett underbart land- skap, Och det påminns man å- burg, hertigen. av. Oldenburg . samt 5 'prins Peter” av Schleswig "Holstein" och hans prinsessa. Och" flera fram= stående nordtyskar fanns där, Bla Kerr von ,Bethmånn-Hollwegimed: ; Herr: von: Bethmann-Holbyeg som till: den kände tyske. 'stats« -" mannen -Theobald von Bethmånns ' Hollweg, -som åren 1909—1517/ vi k sk; "ett 6 ädlisen Morkommanda nemang som anordnas ay Bri "Bckantskapen med ' värd: "och värdinna, gården här och det) -vifått ta del av. blir till' stor "och god behållning. Därför är . det så roligt, att en del svenska ungdomar. redan har ;skvitterat och besökt mig på 'mintgård " ro raårig v IF äv: blålusern, rö ympas :med kulturer ”från Balj- 'växtlaboratoriet; :Tantbrukshög- I I. foder- ' hektar; ger en .fy- kl] ver. ; och, gräs I genomsnitt 1 av” "ladugåtå anordna n kalvfålla, där kalvarna; ska et NS nsproblemet: [8 da :avhandlingar. under årens dopp om. husmusen och humus- "Diskussionen kh » jordbrukarna för. mer än tio ' år. sedan,.då de -:kreaturslösa å än mera besvär med det re- dan: . besvärliga humusproble- met;. tyckte. man. -Det ligger naturligtvis något i sådana re- ; -sonemang.' För att" hålla di- | ; skussionen vid "liv låter vi i 1 : dag lantbruksdirektören i Ny- i i »köping, A; Norrgård, kom- ma med ett inlägg. ”Humus- : problemen-världsproblem” har dir. "Norrgård rubricerat sin korta imen talande uppsats: Väldiga arealer god åkerjord världen har blivit totalt för- | störda, därför att humusprob- ; lemen inte blivit beaktade i tid. Så tex i Nordamerikas förenta "stater, där-en väldig 'organisa- i tion byggts upp, som har . till | uppgift dels att förebygga jord- "förstöring « och dels att bota ska- : i den” mån så är möjligt.” l De viktigaste förebyggande åt- gärderna är att odla sådana grö- dor eller jordarrias humushalt in- te sjunker utan hellre ökar. De | olika grödorna har, åsatts index, t. ex. "en så mulltärande gröda som rotfrukter minus 2, medan flerårig lusernvall fått plus 3. I en: växtföljd bör slutsumman bli på plussidan. Som sammanfattning kan man säga, att. det inte går att sam- mansätta.en praktisk-ekonomisk och samtidigt humus-. och jord-]" "bevarande växtföljd utan vall LA De kreaturslösa" jord- - - - » . brukens dilemma. "ter om nvid ett skdant här besök. aktuellt! | fick. ny näring även ute bland]: ”drittsenhoterna började växa i antal. .— Ett .jordbruk' utan kreatur skulle bli ett tynande + jordbruk, menade många, Det "|--: kreaturslösa jordbruket borde ”Fåren i Spanien, "Får sj är : och .har . alltid spelat en :stor; roll i Spanien; som är det, land «7 i Europa, som har de flesta ren, Medan” boskapsskötseln i allt ' inbringar- 18 miljarder på” setas, inbringar” fårskötseln icke mindre än 14: "miljarder, Anta? let får är'stigatide. 125 provin”' ser, alltså halva antalet" provin« ser, är antalet. får betydligt + uppgående medan det i'de: an? dra provinserna" är på tillbaka gång. Det spanska" Merinofåret; har utbrett sig . över hela. värl: den. 2 sd staterna. och ”andra” änder: vara en'varning till'vårt lands . kreaturslösa - jordbrukare". att 4: tid se om sitt hus, d.v.s. sin jord, innan den kommit, till katastrof-” gränsen. Vad som. är att göra. framgår av det förut sagda men: kan sammanfattas sålunda: : "»D Ar mullrävara, stubb!” ; hälm, agnar mi m.'skall åter i bördas till jorden, vilket" bör ske så, att den gör bästa nyt- ning är ett brott mot moder . jord, har en jordbruksförfatta= oo) ofe slagit fast; 2) Vall måste in Erfarenheterna från Förenta . : 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.