NN Yrerrevvereeeroev F z Pe lika I täntngarnas kom mentarer till Landsbygdsparti- /Bondeförbundets beslut om socialt och idöellt ” 'centerori- enterat” parti med huvudsaklig | - ; - förankring "på ' landsbygden? Pi för det' vederdöpta ing är intr .Å Vissa, avseenden förvånande. partiet är icke helt ogy I.en landsända som vår, där :Genom att det nya känna sla domänet på den po- fitetsia flygeln klar, men ändå I Bydavehska Dagbladet kon- fören dock, att det säkerligen var. klokt, att stämman ' ej '.ac- . 1: lydligt' markerår partiets cen- tärposition i svensk politik tyc- ”köt/man;,: att det främst borde få folkpartiet, "som . skulle " tiska kartan ' hotad. Högern bar ju sin ställning ute på den , är, det härifrån de sura. köråe'. ä vi sedan gammalt haft många väljare även utom bondeklas- na lagts många bondeförbunds- röster "i' valurnorna, framstår hé - måhända” inte” tiödvändigheten| v äv, ett . Hamnbyte, | men starkt sympa iröster. och” välja för ” ett parti, söm” "helhjärtat arbe-jt .. rättvisa även åt de. som .-bor.: utanför terade t 5 gerpartiet stundom anammat, och den pbssar" utan tvivel . bättre: för dem än för ett par- > H,-som. velat. accentuera sin « tenterställning,”' atUr folkpartitidningarnas som, . : tekel: välvilliga kommentarer äster man sig vid en välkomst- Ted deförbundet... från Göteborgs . Händels & Sjöfartstidning, Tid- ”bikgen beklagar dock; att' man $tänrat på: halva vägen, "och månar: ätt : elaka tungor kom- ” når att våra framme" och" på: < ” i ON Till detta må sägas, att par- : tiet: denna gången inte får stan-. ine på" halva vägen, som man + gjorde... den ' gången: : namnet " Ländsbygdspartiet kom till. De | nya; hamnen I presidiet borgar Ta een nu huyvudorgan i Das . gäris. Nyheter anser koalitionen "vara en. av. de främsta :orsaker-; ”nactill bondeförbundets . tillba-; käkång, men som ändå medger att' folkvandiingen" från" lanäs-; bygden spelat en stor roll, "och" att. ett.: utpräglat ” -bondleparti; Att bondeförbundet gariska bra” fyllér, anspråken på ' ett.cen partl,; anser också GP. och b - tonar, : att..centerpartjerna "ofta j får: ett stort inflytande," ”.. LO:s nya organ; Stockholrs- i fidningen: tillhör likaså”, dem, ' |. som ..tror..på :Cetenterpärtiets . framtid och avslutar sin-ledare : med följande prognos "Politiska riktningar, parollen ”samling "mot. mitten” till: sin; står därför i förbund med den soeiala utvecklingen. Fö ” klässpärtiet' bondeförbundet är mäktigt: en sådan idémässig . förnyelse, 'att det kan - fånga " upp' de nämnda, 1 politiskt av- : stende inte särskilt fast rotade socialgiupperna,' > -- Namnänd-" . vingen allena verkar" det givet- vis ”tcke.:' Men: varför: skulle let finnas: plats för ett både: ; den beteckningen som hö- . frö till Centerpärtiet Bon- ' - kul, bar. svårt lt böstämnla alltid klart. stått till höger om pckdå för, att de vid Karlstads- ' med: naturnödvändighet -måste:i » förlora 4 storlek. och: betydélset.. ; :'Det:återstår att se, om f.- df det Icke i det svenska samhäl- - & | har: bollen i : 5 oKvi Isposten . (högern) kom- mer i sin -gårdagsledare rubti- cerad'-”Är-: Hedlund ' vår" ter?” "med ett, "erkännande, åt + Hedlund ; och > hans: parti;; som man inte. är .van.: vid: från hö- gerhåll, r Med: anledning av. det vy nya namnet, centerpartiet, , kon)" 'staterar many -att-”även om 'det - den väsentliga -och idémässiga ”skiljelinjen i svensk” politik, så har-det- alltid haft :och har. en taktisk nyckelposition, som herr - Hedlund ; skickligt .', utnyttjat. an kan'jämföra bondeförbuns dets: ställning. -hos oss med. det radikala. partiets i Danmark. — skillnaden är att herr. Hedlund fört. en" hårdare: . utpressnings- politik” 'och:få mera valirta för eng Kvällsposten vidare. ”Man” har bara' att: vänta'på av spärk — Hedlund'h; ir .böllen'>—- iv "menar; man” och undrar om ;-passningeni skall” lock ett. :samhälle, : men: ler” sig”: : "offside. "I försök: latt> komma". utanför jor- - NK" lägre e: & närmare. kärskaa korisekvenser'; jordens alla; beby; ggare”, "sad den f amerikanska", kommittén” öl det" geofysiska, året, : doktor, did. Under: det" geofysiska året; kömmér.' de "första könstgjorda mänsklighetens. rsta. trevande den, Sto artade. ach 'mycket på- Å expeditioner” till: Ant- Oss .kanske; säkrare göra observat! oner »över solen; andra yi skall ? undersöka ”luftlag- ren ” runt" jorden "och" känske komma ' fram "till resultat, . som gör det möj gt att förutse väd- ret över: längre" perioder, Den kosmiska strålningen ' skal un" ledsökas” tillsammans" "med förd: rétages :-kommer ätt ge veten-|: år M: Jarbölnppglter år: fram: 4 att' utforska jördens inre;: de or yngdkraften: sr FRÅN ÖVER 100 "STATIONER . "Man Akall 50, när. -köttfäraen I . ”males — så resoneras konsu- | menter .emellan,' skriver tids- kriften Fri Köpenskap, som gammal r uttjatad . regel att > köttet inte skall malas förrän > vid köpet, Men på veterinär. "hål her man likväl "noterat . försyndelser här och var... « De sjukdomsalstrande bak. terlerna utvecklar sig gynn- samt. vid 37 gradera tempera- tur men kän också föröka sig "mellan 15 och 50 grader, För- ruttnelsebakterierna' däremot utvecklas bäst vid omkring 10—15 gradera temperatur men kan föröka sig vid någon grad över fryspunkten och goda råd: "+ Har nl försökt skiva röd- betor med äggskäraren? Om inte är det värt att ta efter, Man blir inte röd fingrarna, Försök med kall potatis. också, Köl H. skall malas Vid: köpet ; "fortsätter: . Och nog är det en . "upp tilt > 30" gräder. En -enda' I bakterie kan, under Joppet. av NN ket sträng ” personlig ' .hygie; En person ' kan- ju som bekant : ” vara bärare av infektionsäm- nen utan att därför vara sjuk eller förhindrad att delta 1 arbetet med de ömtåliga ; färskvarorna, Infektion över- förs vanligen til Hvsmedel | med : händerna, Noggrana q handhygien är därför ett abs solut krav, CST i ot se ” ÄLSKVARDA AVD. " S' Min man är förfärligt firtig, Han faller så fört han ser ett' vackert” ansikte. + Å, så farligt är det väl inte, « Han gifte sig ju med dig! H skratt. r sportfiskare som lyckas” "få en" äl "på . kroken smakar » Inget bättre än ”att grilla. den / "Ma: "strandkanten; FIA och tag ur "och "skölj ålen noga. Torka den väl och snitta. den” med 3—4 snitt på: bada” a idorna. Lägg ålen I: en : ”ring och” fäst den - med, pg EE å förnyelse”. rats" -och då' detta: vetenskapliga ' arbete kan få ytterst stor bety-. delse; för. "hela mänskligheten; ' sen; och där det även i städer- är videt nog befogat; alt pen'utari'som kan få: praktiska ” f ri 4 vetenskapsmän ; ;S sjöar, i tikel samlat en del. antar ypetaktuella .' Startdagen för / denna ; stormönstring . av all. världens” veteriskapsmän på området: inföll. den 1.juli, . att Mega till Em för det förtss tta forsk” a - vanliga. människor med dem «| — ge nya chanser att” tränga "djupare i i kunskaperna” om allt [g n; d triskt "ledande ” ”omtåde mosfären på. 1 till.40 "mils: vågorna.” och j undersökning arna kan få mycket : vet man "att de s k;' solfläckar- ha, ”magnetiska ..: stormar”. på solens. yta” ger:-upphov: till ra- diostörningar,:' Ett. tjugotal star tioner, skall å till? uppgett. att då” ytan v Eu pa oci | Uede .den:-djupa Åsen; land; Under: de" sista "dölj er sig åren. har j r, i kanske |z också uran; Önder isen;' Det kan alltså ; vara" ett oerhöj "värde: mråde, , men - man "vet -så det. — en 'engelsk . -ve- fenskapsman har .. sagt, att vi vet "mer om. jordens måne än om. Antarktis, Flera hundra vervintrat där nere Sydpo- len — det är: $omniar: där: när vi har" vinter "och i?”sommar-] ” värmen”; - I som” 7 ju” dock" sällan överstiger : nollpunkten; < satte ska året” och" "Sovjet 'har' också ; | föra ett liknande” program, dock de £ rberbdande asbetend.". , Så stor. bef Ikni ng har: "kontinenten denna fläck? Resultaten ”käriske : att. "der; Gärlbland Norge all. upp- » rättas här, och "de: rikedomar, som -kanske; finns håf redari or- » skat ett” "väldigt. "intresse bland En av de Popul : + le. stjärnorna | .. sär s och att. uppg kom att Bl andra, är. Göteborgs dp). kommentarer till” n vid. Parfislämman t Karlst '+Dén' stora folkvandrin Jöpdsbygden. "till 'städetna" gör sig skbar;' 1; bondeförbundets': vär a mån partiel lr "et räglat- böndeparti och ”ingen- ; ting hnnat så: måste det få mind= stå. vidare bok heter stormakterna; : : En sig med en sval dryck "Antarktis L . teriskäpligt” problem nd utan: 'även 'ett politiskt. : si ETT. är" inte ,Sörmlänningarna - .:goda .simborgare ”10,668 7 smålänningar, "erövrade i : a” djärvaste ' experi- ment, blir. idéen: konstgjorda må- ”nen,/ USA: räknär . med -att sän- da: 'upp "12.: :konstgjorda månar under. loppet : av.det geofysi- tydde .att Småland blev" bästa odi- strikt. £ den” inofficiella tävlingen över hela Sverige, Striden var dock hård, "Skåne kom' tvåa med 9,317 och, Stockholm trea med $,201; Fyra var Östergötlant med.6,197; 5) Gö- teborg med 5,789, 6) Södermanland 35559, 7) Västergötland '5,109. - jH Riktigt rätt att säga att. smålän- Ringarna; därför 'var bäst är det dock inte. Man' måste ta hänsyn till befolkningsinängden också och med antytt att. man där skall. genom- "på "en halvimeter. och. en ter. > I vikt, på "omkring 10 kilo, till: en Hectdliffe. Han har mycket att gö- fö ra, men iden här värmen tar han | z Big ändå en liten paus för att läskal' Nol simborgarmärket, och 'det be-| höjd av mellan 50: och '190' mil och en fart på ' 27,000 km/tim. Om allt går. "efterplanerna skal ”månen” ska” 'ellipsformad. i eller” några ' veckor: - / Upplysningar om”; det fortgår” en: förnyelse 9 äv vatten molekyler” äger rum” én”slags Ständig" kap: XY Knäred. "sion (Godtemplarlokalen Söndag kl. "15: Offentligt möte, : Past: E. Erikson m, fl, nn Ekeryd Betania söndag 11. 30 'pre- dikån. av Ch Berg: Diakonav. : Skiljning, - HHN, Offer. Knäred : Betel ponlag 19. 30. off :- möte Ch. Berg, -- Menlösa "Torsdag. | man igång. med full styrka med 20.00” off. möte, L. Nilsson. : ton, hjälp av. ett snöre. Pensla M ålen, med matolja och. grilla den illa den är genomgrillad. "Serveras med hårt bröd, smör "Och ett:glas kallt öl. a sade regissören till skådespe- Jerskan, När: er älskade i and. via akten. säger: — ia, du” I dödjer något för mig, så kom- " mer hela Publiken att gap. | Villa. och heminsedningsenyo or, ”Fe em Hem” i Arlöv hi : meck, Hittills har. den besökts av cirka 20000 bet ar blivit en åtor rilket torde vara rekord, Bestyrels etalande Personer, den förutsättningen blev" ordnings- ;cirkla': omkring ' jorden ien bana; som; troligen blir .gan- ; Efter - någon kommer . | månen”, att..ha” närmat 'sig jor- följden mellen distrikten: ' 1) DD: Södermanland 27 135 (per: 1,000 invånare), 2) Östergötland 19,85, 3) |« Dalarna och' Närke 18,06 båda, 5) iSmåland - 17,34,: 6)” Göteborg 17,22 ioch 7 Bohuslän-Dal 15,62. : - +" Sammanlagt i hela landet eröv- [rades 87,977' märken 'och' det bety dei "cirké 205, 000 'p roller in imkunnighet genom: alt igå” tills närmaste ? iprovtägningsbana där "under" kontroll. simma ',200 meter; "något som mån knappast gör I vanliga fall. när man bara: badar. Everallt- i landet.' Finns" det: någon förening: eller. "enskild "pårson som vill: a angera” och inte gjort” "det i Sveriges i Hi ätelistförent till poststyrelsen för prövning över lämnat ett förslag från tandläkaren Svante Höglin i Östersund om : att Postverket år 1960, då: 17" -400-år kan” firas, skall utge en :frimärks- serie: med de svenska ”landskaps- vapnen somi motiv. 'En-tävlan 'rö- rande" märkenas utförande: bör lysas,' därvid till deltagare bla bör . inbjudas : de båda ' internationellt erkända heraldiska tecknarna 'Ha- raldTraetteberg' i Oslo och Sven "Sköld i Stockholm. Hr Höglin 'på- pekar, att inte ett enda av våra de- korativa landskapsvapen ännu prytt rike har däremot redan. utgivits. ett 30-tal märken med landskapsvapen som '. motiv... Även i ' Schweiz : och Finland har man a slelt in på sam= ma väg, "I vårt land ' har" 400 respektive 300 år: snart förflutit sedan 23 av nuvarande landskapsvapnen första gången officiellt fastställdes, Vapen för bla 18 av Sveriges nuvarande landskap har av allt att döma fast- ställts officiellt. till Gustav Vasas begravning 1560, Följande av dessa hertigdömen respektive grevskap var därvid representerade: [öödermanland, Östergötland, '. Små” land, ; Västergötland, - . Dalsland, Värmland, '. Närke, Västmanland! Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Lapp- land; Öland och Gotland. De lärda tvistar :om häruvida Vapnet . fö, Gotland förts i begravnin;j i sionen. Därmed må va hur oe helst, år 1960 kan i vari fal an Minstone 17 av des sa la ae lvapens 400-årsjubileur fir: ra skaper Vapnen för Blekinge, Halland, Jämtland och g ibevisligen färdig; Bohuslör än, åne h ställts till Karl x it” nlednig till på. bondeförbundshåll, "har inte försummat : tillfälle. att-i detta anze till - bondeförbur= s starka tillbakagång uhder: de '-sénare : åren. Att: den medverkat « därtill.är uppenbart, men en :an= . nan: förklaring: ., torde ': ha: varit jet med.r kan med ':'soclaldemokraterna. Genom att' kalla sig. för centerpartiet. och »lägga' sin politik: mera åt mitten .' menar mån sig kunna bredda väl« jarunderlaget. . Den andra förkla: fingen till namnändringen är 'rent politiskt taktisk;. Bondeförbundet' förulsätter att den kvartsekellånga socialistiska” regimen inte längre - har. stöd av, majoriteten” av Sve= ”riges folk." ; NS För bondefö sådant ' läge, värdefullt -"ått: kunna framstå som : ett centerparti, Däri= genom har det möjligheter att kun- na delta i olika politiska: kombina- tioner. Centerpartierna” får ofta: ett stort inflytande, tillägger. GP, som också anser att bondeförbundet gan= - ska" .bra "fyller" anspråken på ett FRÅ GAN OM NAMNBYTET. över« - vägdes: noga innan stämman, fattade beslut” :; Aldrig . har flera inlägg debatt i i denna fråga och - t utg ndäst en detalj i'.den' verksamhet ett 'parli bedriver.. Betydelsen ligger -A7att - dét underlättar, partiets organisa= « töriska arbete.” Avgörande är och "förblir:-de praktiska” gärningarria, - Det åligger nu "partiets arbetande " krafter” i” ala «instanser att :i-de praktiska ”gärningarna. I. riksdag, i » landsting och - kommun fyll : namnbyt måste ske'u : + I Nämnändringen är inte så radikal -. som måhända :eh och. annan tror, 'Provtagningsbanor finns snart sagt H s "våra! ett. svenskt. frankotecken. I Frank-| tillägger SkiD, "Partiet får i det nya . namnet "endast: ett : uttryck för .de politiska strävanden det haft. sedan =" Bramstorps t . ee IDetär inga konväntionella tills >, trädesord :'som.» heller : de bjuder i > folket. Der nye förste vice ordfös'''- randen Lars Eliasson: ni klart ut- "pekad såsom "månnen ' vilken ' skall" ta id när hr Hedlund tröttnät på” sina blixtoperationer, slår framför allt fast två ting: inträdet i regé= .- ringen har inte ändrat hans övers '"tygelse att denna regering har en ” "starkt begränsad tid utmätt åt sig':' —- och för partiets del är det med - + en ny politik han vill ge sig ut på, "flyttning. Den nye andre vice ord= föranden , Nils G. Hansson, i Ske= .grie är av samma mening: det som >” » skall: ; föras är centerpolitik med t attraktionskraft - även: på : andra. än jordbrukare, mot små- . företagare, tjänstemän och arbe- , - tare : vänder det nya- partiet sin : «breda ” famn..' : won "DE NYA MÄNNENS | INTRÄDE t partipresidiet tolkas som ett tecken på ett estående utträde ur regest ringen . även! av: Hudiksvälls-Tid.t' ningen” (5); som skriver: + Båda dessa har mer "eller mindre kraftigt betonat att de önskar par= tirts utdrag ur 'Tegeringen. En av ' de mera energiska ' förespråkarna”. för ett brytande .av- regeringens: samverkan har varit Nils G, Hans«; . SO1i, Han lär. för övrigt ha avböjt . att träda in i regeringen som jar Ibruksminister - när | han. tills ' . frågades.". mr Gustavs” begravning 1660" och f des för första gången i hans liktåg,; har. landskapsvapnet för jedalen; officiellt". fastställts" först” år ' 1884.) . Med hänsyn till'att bilden i ett av=i. tryck "av Härjedalens landksps si! gill nr 1,'som återfinnes. .d Riksens]; ständers beslut av den 22 mars 1687,; är nära rög identisk ined det nu=|: varande landskåpsvapnets ” .utseen=) . de" anser hr Höglin det fullt- bes! fogat, "aft ”Härjedalsvapnet också hänföres till 300-årsiubilerarnav >, Efter vad 'hr Höglin kunnat utröna: >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.