- PER - dagens fråg or: eg vYoRartL ågor TS > VILL "". MAN '- GENOMFÖRA 5 semesterregering - DÄTINE' PENSIONER, väljer man vag, ettan” Vill” man inte . genomföra 5 "> sätt mäste utvägar uppletas för sta. | bättre pensioner, väljer man tvåan dan ldades = ering . fen att fullgöra sina skyldigheter. | eller trean, påstår högerkollegan I Buksolainen bida fen tt - Och detta är inte allenast ett eko- | länet att LO-ordföranden "Arne = five regeringsche a oc - iskt, sutan. också ett- ättspro= Geijer; som är ordförande för riks. ör halländska = ell i hä Fydaskrifer radiolal, att en li LS för den obli , | vilken samtliga politiska. partier — blem. -' Sn tillä, i har sagt: «= ov Man och hustru äro skyldiga 4 vore företrädda, skulle ha bättre : Efter 'den intensi Htiska ak- Ordföranden . i: 1:an, . hr. Gets "varandra trohet och biständ, de 2 hava att i samråd verka för fa-' » miljens bästa”. Med dessa "ord. "inleds: 5:e kapitlet I Giftermåls.' " balken av är 1920, "och de ut- "trycker + grundförutsättningen för äktenskapets bestånd. " Lagen : fortsätter : sedan att räkna upp vad den menar med : och rä dd ar att lösa de många - > Hvitet” som präglat de senaste vec- . de visst någonting om att föra bli n än ' korna i Helsingfors, skulle det inte sår kulle sibeta med. slogans, | i > förvåna om regeringen nu fog några | "men 'man får ändå hoppas, att jen gick längre än så: han uttalade - : (dagar på sig innän den annonserar | ” han for Täset Pte ni ägot - att oms regeringen finge leva till ' vilka åtgärder- len: ämnar vidtaga ”övan cr rade, synlig i en rege= hösten, så .vore den vid det laget, för att lösa de mest brännande eko. « ringsavisa för ett par' dagar ses beredd att: dryfta frågan om en -. nomiska frågorna, Något annat än | dan. Ingen människa, inte ens de breddning den parl iska .« nödlösningar kan Knappast bli tall 'mest fanatiska inom - et na in ”g - av a om, nu. De stora frågorna, de am | "väl att sådant går i folk. Vad det : feof äktenskapet. Makarna är: först : basen. ao Fer rn män gäller; är? ju. fortfarande; sättet al tue 71 it radiotal på kvällen den 2 juli : na riktlinjerna för. en sanering "för att arrangera påbyggnaden Och." främst sky tu Kn a är å Sk inf: ksel. av fi och :en: stabilise- .- till folkpensionerna, två gsvis « eln och en efter sin förm: ga, ge. å C vi « ring av det ekonomiska livet över | " Jer frivilligt. ar huvud, taget, kommmer nog-upp först | Hr" Geijer: förefaller att vara en i höst, och då i mer eller mindre läraktig elev av den Svärd-Hjal- nära samband med att försl. Dp das) 1 a åg sig böra fortsätta presenteras för riksdagen, Huruvida |. ännu. hår on en i var” örvagate, ua a fått tidpunkten då också är mogen för ,romästarnas slogan-] onst. . att regera ma veller len fått miss- 0 "den vidgning av regeringst nad : gen blivit mogen för ett' : a a Aeretär a Som sämarbete på bredare bag”, - >. önskvärd, et åters' "Pet är sålunda ganska tydligt att Later sti hetsskattens. sin regering gom "ett slags politisk Fa g FÅ nödlösning, ett knappast tillfreds" definitiva slopande San ställande; men nödvändigt arranges .' "7 förefaller nu att vara -en fråga - mang”i väntan på någonting bättre på kort sikt. .Genom 'den utred- och stabilare, I och med att de tre « ning i ämnet, :som finansminister ministrar” som” företrädde" "svenska : : Gunnar. Sträng tillkallade :i fre- folkpartiet lämnade regeringen, ha=. : - dågs, ställs nämligen i utsikt att de, ju dess redan. förut svaga under--' ; Proposition om - denna Matts ava lag, : 79. riksdagsmandat,' minskats — - veckling skall kunna förel äggas jen med 18 och sjunkit till 66, Detta: nast, 1960 års riksdag. Därmed elis . efter diverse nederlag och > smineras en. shetoäg: Aubelbeskatt- ning av fastighetsägare, :” mötgångar ! riksdagen, vilka Kat, - Bondeförbundet . har sedan länge och: tydligt visat. de, oerhörda 'év ft. "dégnna .beskattningsforms ' av- righeter en 'minoritetsregering i da. gens Finland har att räkna med; Syvad som! dock 1 denna situation: innebar eft slags lättnad för rege=" ". blev bckså' skrivét i densamma, att ringen: var att riksdagssessionen ; BV=; . först och främst skulle ' regerihgen slutad. den 2 juli, Riksd äl ägga ; fram.. förslag - till; 1957: års reste på semester och överlämnade: 7 riksdag, vilka eliminerar” skatte= " åt" regeringen; att, på egen hand . höjning « genom dé nya. taxerings- sköta. rikets: angelägenheter fråm - : Värden, som träder i.kraft. lästa Hill ' den i 17. september, . Därmed '. "år, Detta. är” ;verkställt fonem ä | inte? gör” sina "prestationer: utan vändighet,. som hela; familje: gänkte" sig omedelbart ett visst lugn. ”repartitionstalet sänkts från-'4 ti och ; genom” ett; extra'' avdrag | vederlag; har, aldrig: ”blorta' nå: | på den" sydhalländska landsbyg- över det politiska livet i landet och "på 200 kr för villaägare som sjä igon hemlighet 4 av. De främsta: i den”och inne i! Laholm; gav sigi végeringen kan nu sätta sig rer för , ryttjar fastigheten, Men i regerings= loppet får? tvärtom; priser: som | kast med "många '| "gånger, mycket att: någorlunda : ostörd utföra sitt" ' överenskommelsen heter det vidare, : : larb tskrävande stickningsbéställ-|: est "maktpåliggande . arbete för ue ält fastighetsskattens definitiva av- i lan hade det; knalt med |: ögonblicket, nämligen att förbereda | " veckling. skall bli föremål för fort- A ptatsförslaget för år 1958; Därvidlag ' ; .sz't utredning an att samtidigt | s ;ommer- den tyn; gata bördan att bä- in ör mad a äteraft, bolags- fört” sin "ändra seger i denna. ma- fras av, finansminister Martti Miet-..: skogar''och ,sommarstugebebyggel- |” ,rätontävling, fick således bland &e, vilka ' är särskilt beroende av i de inkomster. fastighetsskatten gen, skall Beaktäs Att ' det bondeförbundets rhandlare som dikterat detta i re- " nom tillskott av pengar, verk ” samhet I hemmet eller på annat . sätt bldra till familjens under« fn häll, "Man har sårakiit: velat "betona, ; vatt det ena" arbetet anses bjära NERD familjens" "underhåll lika myc. ket som det andra. Den av ma- karna som bldrar med pengar kan] ulltså inte sträcka" på sig och sä. garaett. han. ensam ' försörjer fa- rien; ÅA lagen anger tydligt att . det ;ena "arbetet. bidrar. till famtl- till enahanda tankegångar och för- klarade, att den nuvarande" tege= t ringen, trots att dess parlamentari= ska stöd samma dag ytterligare hade > Industrins' -Utredningsinsti- tut ' konstaterar efter "en un- "dersökning, " att" den. svenska industriproduktionen: , +; ökat ;'95:-proc.' sedan 1938.” Endast USA kan uppvisa större pro- duktionsökning,' medan ext empelvis England redovisar 65” proc: "och Västtyskland 60 . AM HAren akarnas tevnads- Jena, försörjning lika mycket som act har varje: "husmor rätt att |tuchal vin av Da som Icver på fordra när. det: gäller. hushälls- | förhöll? kronot om Aret kan in« pengar. Lagen” "säger dock inte 8—10.100 att få samma bidrag nägonting , om. storleken av sera rergonliga utgifter eller fa. : ; avgör vd tå följer "också ”bestäm- fån CT Cl) dal > för NE miljens underhåll som du = inelserna'.t fortsättningen av '5:e | från . har dupbelt så mycket. Det är : kapitlet, nämligen att om den ena 'Ne” är. emellertid inte "den orden I samräd verka för famile . makens; ver AA vis ande maken försvars" |iens påsta” kommer in I sin rätta 1 herpmet) Icke tämnar; kontanta tös; om "det. skulle” uppkomma bétydetse, Makarna ska naturligt- ' I. medel till; bestridande av 'utgif- "om : vis resonera om :familjebudgeten : :terna' för hans eller henneg egna na; hon kan vända sig till rät- och hurt den skall läggas upp. behov och” till 'de' utgifter hån el | un: ined..en begäran att denna + detta sammåänhang kan näm- t är ju oftast bön + | oskall faststästa ett. :belopp som att; lagen, Alägger vardera med. hänsyn: till. familjens lev- I hör "tillkomma henné. En sådan pas a ovilikoritg upplysningg- "nad: örnållanden - enligt” sed har "begäran skall föregås av. med: .ohikt mot den andra maken om familjens runder: Ra et dra församling mar sina” ” ekonomiska '. era 1 j mediare .t. de : te”dvanngt att exempel- I (den; svm "tjänar," pengarna). 1] karna är. skrivna; Stockholm az uatrun stiger sig inte ha en be MAPLE) a -poster'tillhanda: | finna Inrättat en särskild Fas aning .ora vad. männen förtjänar, 2 miljeradgivningeb; rå" just för | tror törtrågningar har hon aldrig ( äda fråg nr. fatt: dera, on Y H 1 1 + H i is har krigsåren. in- dämpande "> på dessa länders produktion, men. den svenska industrin: har: ändå; i motsats” till vad. sont ofta” på- .stås.; issnöjekpropagandan, dat sig! "förhållandevis väl Stckaingen a alltid spelat. en eko- nomisk'.- roll ” ä betydelse ide hem; där. den. förekommi står emellertid lika klar syn ynpunkte en; hade långt: större. vikt förr i världen, arbeterska inom, ”Slöjden”.: som tagit till stickorna, där; tycker sig ha tid til för att: arbetet” ie inställning : från sida” är: alldeles felak- hän. telt. en- i vad, den ena raken - -här att att sprtaren bör övörlämnas” vec lämna den hemnravarånde är inte kovig” eller mänådsvis,'det' är”allt: | bara: medel till "familjens: uppe t ömma blottrande med | hålje,' Han skd även lämna pengar Lil särskirda” behav, dvs, kläder t fickpengar; resor. diverse person- : vga utgifter och: nöje ' ena Mtgiuter” "egt ansas. na sel; en: "femma då”, un [0 3 itunen,: en av agrarförbundets förs grundsmän; Han har varit kommuns mikatlonsininister 4 två "tidigare, 1en lgeringar;' laritbrukäminister ien och : n var han, före den senaste, fnistart . 1. ",lantbr Ibelsprogrami "I "För "Lofta "var" ét "just så, att arbetet gick: ut Big, utan att den; g gode kan man - ännu inte haft tid att pekså: 4 regeringen "Sukselainen, ta för givet. Finansminister Gunnar | 8912 sin'1955 erövrade parisre- | Helt rofylld "blir. dock reget > Sträng är emellertid förtjänt av en | .S8,, och att han inte, heller ni En av;'de kvinnor” som-ama- - sr "Hinner, företa årets medelhavs. ena sommartillvaro dessvärre inte, eloge för att han 'gett' utrednings nuénsen Wintzell har inter juat; bon akuta kassakrisen, vilken bl, a jt männén. så klara” direktiv. för. de2 resa, Han! mäste hem till höet. berättade; b r Två rätt: LUNCH: Fläsk med grön- ter. a fas-arbete, att den målsättning som | +- Det: är. lika > ovanligt: som är - "framtvingade de det genom kommunis | Mävgavsid förra höstens regerings" glädjande rasa en åtfärnldrotts: nens medverkan i den kans fe li MIDDAG: - Sauterat kalv- i öve renskommelie utan . prutmån tet för. kvinnlig ysslan: 'Hon hjärta, a atlälpth förslaget om uppskov, med ST], iman,'som:anser årbetet med hö- berömde sin far: och, andra män Färska Jordgubbar. set iviktigare:. än” ; semester vid iMedelhavet.” utbetalnidgen av batnbidragen, POc- kar Elfnt på sin lösning. P På Å något” av: 1800-taletes. mellanår för"de- ras flit över stickornä;' men hon framhöll” samtidigt; . att det: tog slut” ; med? den; fliten "fram på i880 talet," "Det fåöns: visserligen en : och, annan yhgre" man, som ; I tyckte, det; Nar roligt. att ”binga”, men. han var i såfall. illa "kvick att stoppa "undan ; sitt årbete un: der kakelugnen, | om det” käm nå- "Fläsk med” "gröna ärter 3 hg magert lättsaltat fläsk ' -1 msk matfett . 2 msk mjöl ;s . åa . 2-3 dl vatten el. : tärningsbul- " jong” ” ve S€ st lökar vt oo i persilja. timjän, lagerbärs- Sö i 2 burk gröna ärte - - frysta dito el up ” salt ; Beredning: : Skär fläsket: i "strimlor ock: bryn” det i en "Bryta. Strö - över mjölet och : ör. om. Späd mea vattnet; gör. "-eR, -.bukett "av: kryddorna och Meg I-demr tillsammans med. i Skalade > löken: "Lät "det. 'SALUSTICKNINGEN - före Bindslöjdens: tid hade :'sina' cen- tröjhand- larna — i Ränneslöv och. Hishult hade de sitt säte. Där lämnades materialet ut till de'”familjer, som stickade, Ullen var islandsull och inte av någon bättre kvalitet — otvättad därtill; ”Bindarna”' fick alltså göra det mesta i eget hus. Plockning blev den första: bear- betningen ' av utgårigsmaterialet, sedan blev det "att karda; spinna" och tvinna;: in / stickningen ; kunde börja. -Det : hände, då och ”då,' att .råan t.o.m; fick färga en del garn hemma för s NU: Fö "SIDEN suger in- dustrierna - " oavlåtligt . till sig . |] arbetskraft från jordbruksfö- : retagen, Det är inte helt orik- digt säga, att förhållandet va- fit rakt motsatt här i Sydhal. land en gång i tiden, På 1870- och: 1880- talen. upplevde" det "svenska lantbruket en styrke- beriod som , aldrig dittills. Jordbruket behövde & en 'stor deh stark arbetarstam — här i i « | Sydhalland fick man i.stor "utsträckning dessa arbetare "från sådana befolkningsgrup- Per, som tidigare haft få ar- betstillfällen och mycket låga or | : . Sauterat kalv kalvhjärtan 2 Msk:smör el 2'msk Citrönsaft :: 2 :gula: lökar inkomster; "Många av. arbe- att ge ktet: extra stil.åt de s.k. ? kärtarellar (on, AM burk tarna "tillhörde de s.k," salu- jö C H 42 msk mjö sr I Net 4 ln bindarnä; som: tidigare haft en Yr, oe 15—6 är on, väsentlig: del av sin inkomst var mo att:ha både på sjön och av hemstickning, ett arbete, | NAR HEMSLÖJDSFÖRENING EN fyllde 35 är. togs. den här |den svenska landbacken, som med viss överdrift kunde |. . bilden. Bänkade utanför Halmstads slott syns Aa en skara trogna |sitt :'arbete L- då "skulle" tröjan Frankrike har som 'så många: andra länder fallit för, det källan Mads över "Bindelat |. Lime seen — flera av dem med all säkerhet trogna stic- |vara fullt färdig, valkad och hop- - randiga. iår när det” "gäller bad- och strandkläder.. Från Lola a "föregångare och def Ja a or. ordföranden i festlighetens- arbets jsutskott, borg-? fick 3 man e en riksdaler: av ” Prusac. i s visar vi här en, lång och lös .Yllesweater i : arbetarekår behandias i årets S ole . Fnästare Axel Malmquist, Taholm, rinblått med. 'vita ränder; 'Det är. "ett "minst" H plagg för den långa, "slanka. "figuren (som kan mycket: tvärränder : som helst) med vida - > armbå; och rulikrage som står ,ifrån. i halsen, Sweatern Pafter swim” och går bra att' kombinera med; sagt raffinerat tillåta" sig hur gslänga ärmar är idealisk' för. - spå fock, ot. buren”, » Nordiska Muse- c ; Skansens årsskrift, bete, som lyckligt nog har gits förra året Laholm och dess när- SKA: BINDSLÖJ - » UPP av doktorinnans efterföljare | maste omgivningar, där hon in- inom den halländska bindslöjden. tervjuade en del av Bindslöjdens HUR. UNDERLIGT. D DET. ÄN|: låter, var'det Jordbruksnäringen, åom en gång i tiden var nära att ta . död på den mycket gamla hemstickningen "i Sydhalland, Genom. ett friskt initiativ kunde den hedervärda sysselsättningen emellertid få nytt liv — och en ny framtid, Detta initiativ var doktorinnans Berta Borgström i Laholm, som år 1907 kunde se sin dröm om Halländska Bind- slöjden förverkligad. Bakom den- na rörelses tillkomst låg ett in- tnsivt och av idén uppburet ar- Än var nära sätta stopp för detta gamla Handarbete " "att ”binga”. Påståendet måste. bevisas. gör vi genom att nämna: något om våra bindslöjdares föregång- are— de gamla ”salustickerskor- na” och deras farniljer — ingen överdrift att använda denna be- näinning — och deras arbetsför- hållanden "ger amanuensen vid Nordiska Museet I n g a Win t- zell i i ”Fataburen” för 1957 nyss utgiven äv museet, "Amanu. : "Vi påstod, att jordbruksnäring- medarbeterskor — alla intervjä- li objekt . var gamla kvinnor, som | inte till så som tex: en industri väl minnes tiden före Bindslöj- kommer: till. Det var! egentligen dens tillkomst. Den rikt — även | inte'så mycket m män räknade med rent unika bilder förek -—föreni gen ' "Syssölsättnings- illustrerade artikeln får utgöra | faktor och "Kommersiellt detalj, Nordiska Museets bidrag tillläven om föreningen välförtjänt hyllningsskriverierna under ju- | blivit bådadera. Vad doktorinnan bileumsåret. Den är i all sin sak- | Borgström framför allt ville' med lighet — en forskare får inte ro-|sin skapelse 'var att den: mycket mantisera — just en hyllning till I gamla och mycket” traditions- det idiga arbetet, även om detta burdna stiekningen i .Sydhalland var framtvingat många gånger... skulle. få kva kvar: "och. ee nå- AMANUENSEN WINTZELL ensen Wintzell besökte i augusti Atrtorter Yr framhåller redan i hörjan av sin ARAANAD- NYTSEN nde? ”.-Tbland är det svårt att- få piff. på marängerna.” Har man bråttom är det lätt att slarva med vispningen. Om man blandar'i 'smeten -en knivsudd bakpulver til 3— 4: vitor. blir ' marängmassan lätt: att spritsa, shortg och, kjol, Ska vi inte: Khycka 1 idén och sticka 1 . ver citronsaftelr. i ska -Champinjonerna sätt, dem hela. risk grön. Potatis tin,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.