värre vvevevtrreYyrFrerf YT. eryvreryYTt yvervvevververveetvvreRrYyFFPPYPYVPTYY ” NANA , lb - reverevyvv vvetvevtererrrevevvppveeP DET s skador 66 57 Smålandsbonden ökades '56- föra a sal er "> Småbruken i i framtiden” och nya:grepen er 1956 och första kvartalet "FÅR: ML: "BIDRAGA .med DE: SVENSKA JORD- "duktionen önskar. Samtidigt av. 1957) ökades antalet svin i | &,-liten "historia ” från: "Små- BRUKSFÖRETAGEN kommer är- det: emellertid lika'ofrån- Sverige mycket kraftigt, med i land — som en något. lätta- under den närmaste'15-års- komligt, . att ' den utveckling, |runt" tal "300.000. . Detta framgår | .sommarläsning > : för alla " perioden". — fram till 1970 — , som: "förutspås i utredningen läv "den: 'svinräkning, som Statis- arbetstyngda 2: lantbrukare? att.- å en revoluti att. föra'; med : sig | tiska Centralbyrån har gjort och | = " Det ' var: som sagt i: Små- rande ' omdaning, om allt går en rad rubbningar och kriser. som avser förhållandena i Göta- | land; "Ungefär" 100: "efter ' de linjer, som agr; lic. --Det--finns' många" äldre”en- land;" Svgaland och. Gästrikland t].; tiden Det -hade varit mark- Odd Gulbrandsen dragit upp i 2 samföretagare, som 'inté kan den:15'april i år. Den stora ök- nad med” istort; pådräg.ö 21 iRn en? "nyligen publicerad avhand- - koppla - om "till ett" annat yr- |ningen:får ses' som en följd 'av ling. ” Industriens Utrednings- kei.'' Det | finns 'också andra |den, goda fodersädesskörden.1956 institut - :är ; dr. Gulbrandsens jordbrukare — där kan man loch. de successivt stegrade ris- uppdragsgivare -— tidstypiskt '. - inte skilja .:på, åldrarna — 'som lerna på fläsk.» = 7 nog." Det -är, ett faktum, att : helt enkelt inte'kan .tänka "sig |. 'Svinantalet / i | Götaland. Svea- fordbruksnäringen mer « och : något. -”annät - arbete än just land” 'och Gästrikland uppgår nu - - versitt ar-min mer: närmat sig den rena in- : 'jordbrukarens; : : Dessa” katégo- 8.000, en ökning med call 3. 3 den fnå gre- dugtriens: specialiserade" arbets- rier ”” kommer ”att' säckarefter 5.» från : föregående år. || ört fo Denna" specialisering ; betänkligt! i inkomsthä | ättni na :.' har ' också N koininör - att. bli än mera på- "under : en så pass Kortfristig blivit flera; dock har denna ök- måne "När alla bound taglig. under ' den närmaste 15- . omstälningsperiod, som? SNES - - årsperioden, . ohäger > dr Gul-" räknade 15 åren utg : brandsen. 4 ' .Balansef ' blir ; "fö, ” ; Den omvandling, + som. 1. enligt: och: med att de sk; basjord ”dpåsa. prognoser skall komma, bruken. till betydande del för- har sin orsak i den rationalise-" svinner, .”Storjordbruken”'' ring," 'sopt pågått inom Jordbru-! "även om dessa i och för sig in ket, de senaste två decennier-' te "är, så. stora (benämningen np ; Ratlonallseringen . har näm- ' gäller: alla enhetér” över 10 - ett stort antal jord- hektar) > —'har, 1970 ökat med så långt, att: företar. nära '.20 ' procent, om" dagens garenisjälv. är den enda' arbets- : prognoser. håller; De, som for kraftentinom: företaget .— den" fårande ; hänger kvar i.”små- mångfrestare”, vi nämnde” om ' jordbrukens;' tidévarv”,..samma på jordbrukssidan för två vec- . år, får. känna. på.stora påfrest- kör sedan. . Man, kunde tycka, - ”ningär i sitt arbete, att "detta, företag med en enda ' DET. TALAS ALDRIG iu "mån -, som 4 . arbetskraft. skulle ' .redningen om ett statigt ingri vara. idealet; Prognosen, säger pande. för. att. påverka. uppg emellertid: inte så. ; Där heter vandet .. av. småbruksdriftei det, att: arbetskraften :även i" Att. det annars finns sådana dortsättningen , blir: dyrare "och — tankar på annat håll, står ing: dyrare 1' förhållande till .kapi-; tal: och Jord; Den:ensammie för ratagaren måste. under .sådana förhållanden gå. fram efter så- dana: linjer, att hans” inkomst | : ijte” minskar 4 förhållande. till andra: arbetaregruppers.. : na JDET > FINNS > TRE? linjer, sön irda "att. ta upptill diskus- säger :dr,, Gulbrandsen: ' Minska "arbetstiden". på " bården och, ta en bisyssla. ::v+ "2: Öka' kapitalet: genom. spec cialisering'- — blivit.extvträd- |. gårdsodlare; svinproducenti' stpr skala, 'eller ta till' eri driven" äggproduktion i $. Öka arealén på 'e köp till: . närliggande i in för en'strikt yttre, tatlonalt soging, när chanserna ges. : : OM" VI 'SKULLE' ge" oss i ik att' bena upp problemet en aning, . Dr. Gulbrandsen hjäl- . per; själv till i sitt utrednings- arbete: alternativet ' ”bisyssta” | - tror han inte 'så värst mycket] - på. Hela produktionsapparaten | är. redan långt kommen 1 ra- tionaliseringen, . Det finns ing- |" en , större plats på andra om- råden för "arbetskraft ' på del- . De” säjer jag er;: att "1 världen, då. så bra; att” den: alärig kan; bli för. :En”avflyttning från : små- jordbruken . med” följande in- vestering ., , av : småbrukarnas i nybyggnader och .lik- so Det "är inte mycket tt.säga.om'den saken.:— Men viktigt'är det' däremot,” att en eventuellt avflyttning «> "från småjördbruken” får "gå precis så spontänt, som den här 'om- talade-. ;utredningen tycks? tro, ; danber .' oss. alla -påtryck- om inträdde 1055, har från statens sida. Låt således följts. av, en stark ökning le: småbrukäre, som klårar' sig junder 1956 och det första kvar- utan": att - klaga, hålla fast” vid |talet-.1957: Svihantalet”är. nu'be- h nav. 1” har ag räffat: överallt i världen. Ökningen i världens jordbruksproduktion har: bl enom en med närmare 150 procent vidgad ändning av hands kilt . stark stegring I i kväveförbrukninigen kunnat konstateras UNDERSÖKER MAN - HEKTARFÖRBRUK, "> NINGEN”. fen v kvävegödseln p pro- FR Inna andelsgödsel i olika västeu- ksöm 7 före kriget 'i Dessutom = s produceras" mindre ropefska länder; visar det sig-att Tyskland, Japan, Förenta stater- | Kvantiteter, fosfatgödsel av orga- den högsta förbrukningen redo- - na, - Chile, Frankrike; England, | niska ämnen, såsom fiskproduk- | visas "för Nederländerna med 'ej Italien, Belgien;; Holland o: Nor- |ter,' guano o.s;iv.-" Av: världspro- | mindre än 198 kg, varefter Bel- 4 os | ge. Efter kriget har kväve vidaré duktionen - tgöres närmaré : tre | glen med "184" kg och "Tyskland i största skala, börjat produceras färdedelar av superfösfat” samt med 158 kg. I. Danmark är hekt- - | Kanada" "och: Österrike: 'De s gng arförbrukningen" 113 kg, medan in / i' Sverige: 'endast.' JUppgål VS : Tå kg: Den svenska förbruknings .-. I VÄRLDSPRODUKTIONEN siffran - är således icke särskilt - AV KALIGÖDSEL "Thög vid. "en internationell jämfö-:' något mindre än av kv e- | relse även om' den är större än d . . fosfatgödsel; 'öch beräknas t.ex, Schweiz och Frankrike, | dsel. har. ,1956/57 « uppskattäts on öch : är därmed av. thomas- VÄRLDSPRODUKTIONEN: : FOSFATGÖDSEI oci ; 1956/57 " till 6,5 milj.” ton. .. Före | vår « förbrukning svarar kvävj i samma : omfattning” som ru kriget uppgick: världsproduktio- gödsel. för 30 procent, fosfatgöd- tionen: av kvävegödsel :eller:7,4 | nen till 2,8 milton och produk: |sel för 38. procent och kaligödsel - | mil, ton." Produktionsökningen i|tionen har således stigit 'med 3,7 | för 32 procent. En i stort sett lik- ” förkrigstiden milj: ton. Betydande :kälifyndig- |nande fördelning mellan de olika '. .. i. | heter; föreligger endast i ett få- gödselmedlen uppvisar också åt- :« Det viktigaste rutgångsmaterialet tan länder, nämligen i Frankrike, skilliga andra västeuropeiska län- vid produktionen av fosfatgödsel Tyskland, Spanien;' Förenta sta- r rå terna och Israel, Dessutom finnes kvävegödsel. "dominerande "och , belägna i i Förenta staternå, Nord- kalifyndigheter även i Sovjetuni- | svarar för ej mindre, än två fem- . s afrika öch' Sovjetunionen, på vis- | onen; Bland kaligödselmedel do- |tedelar av förbrukningen, Före- - sa öar i Stilla havet samt i Asi- | minerar de sk. kalisalterna” (kas liggande långtidsprognoser. tyder. : "3 IA en. del :-industrialiserade ljumklorid), varvid förbrukring- på att- utvecklingen går mot:en en.av. högprocentiga: sådana allt- jämn” fördelning i gödselanvänd- mer utvidgas på bekostnad av de ingen mellan kväve-, fosfat- 0... : ; Tågprocentiga sälterna.:' . oo + Etter regn kommer solsken + och efter bägge delarna vi er allting. så det knakar; Bå "de bär och grönsaker står nu i:sin”allra bästa växtlighet, Det betyder också att man börja få bråttom uppe på den förnämliga. ESSELI konservfabriken på Fridhem. : Stämmer”; int "det? frågar vi direktör G e org IK arlss on. Vi träffar honom på kontoret, där det sans ; tid”, . Spectaliseringen inom nerligen inte saknas arbete '— det, är ränte. bara frågan om att skaffa fram råvaror och lägga - tt. djur- — och animalieproduktio- dem” på burk, Produkterna! skall a nen, är : mh udart för: .ett| — Nej, det, är det ej. Just nu ;/ U if : re. antal Jordbruksföretag, | är marknaden" ganska trög, för- gubbå i marknaden — det :ser etta ber | även om många hoppas på den |klarar direktör, Karlsson,” - Kon-] man inte' ininst på Stortorget il: tröckning på öv ort utvägen "i'dagens läge, ”Ägpg-,|kurrensen är stor, och då gäller Laholm. Men saluvara är en sak. | . in för tidigare" sorter. Kvalite- mjölk-: 'och "köttfabrikerna — det helt och hållet att lita till fill: könservering skall det vara| ten" är. utmärkt och: arealen vå a "då de långt speciali- |kvaliteerna, ++ : speciellt lämpliga sorter. +++ "2 i]. ungefär lika stor som :i fjol — fon oro ruksföretag, som | . — Just nu har vi full fart' på De. första ärferna fick vi |'--Hur många burkar det blir får slänger så småninge OK an jordgubbarna: Dels har vi kon- | - rätt.. överraskande i måndags .; HOZ vara vår egen lilla hem- stänger g " > I traktsodlingar, dels köper vi rätt) — vi hade nog'inte'väntat dem |: lighet. Än så länge kör vi bara | r. Rya specialister på | mycket: i fria marknaden - Det på någon dag ännu. De kom | 'i ett 'skift,-men” vi sätter när området. ” Tillgång och efter- som helst in två skift, och se-] frågan” kommer ini bilden ..' ” Vv Ä D DE RI L E K CEN N' : dan kör vi på så mycket vi nå- i fjol, « ÅTERSTÅR BARA ett av gonsin hinner i tre' vecko Får än förslag, och det . ee | na | nad. sommår kräver r nogg oo Regnet Kar” "gjort "oerhört | - "dr Gulbrandsen sjuiv : é ören fo nad. och regelbunden sprutning av: gott » på såväl”ärter, som ällting och oood . Jannat ,och red; ta en slant extra på det alternatl- väntar - vi "första gurkocna a tgerhand som antalet Hur skörden blir är synnerligen R MEn ökar får svårt att spå något om, men areé- arvarande företagarna ö- alen är ungefär-så stor som vil: kade . möjligheter att utvidga - De Z ät NN 78 väntat; Även beträffande övriga |” e a a - grönsaker blir. deti istort sett som | 15 eller 2-radig Slitstarka precislonsrullkedjor Stavarna parvis utbytbara ” Sidost rning och fininställning ne Kan erhållas med snabbomställning mattans skakning under gång: (NYHET) Kan-.. kompletteras > med , DETTMANS ånskiljni: eller I Rn Er Mindre och lättare än Senior : Elevatormatta av specialgummiband Kan. mna. med I tvärband: för höger £ Å vå De arealen och därigenom. nå län- gré I anpassning (vad. rör pris] ull oe : " ms ser och lönsamhet)", Pier oe . (original-zineb. Reg, nr. 285) > >> |É fjol, ' Sava & slö Kr i . sh som . et N enior som Junior ha 2-delad bille av py. modell Utredaren räknar alltså” med oa | . Även giver : — Priserna är litet upp p och: ner utan "spill. —Elevatormattorna ä är breda och. försedda LEDET, 10-procent18 upplagrina i ett: stort antal driftsnedlägg- Ua dr 's kö ö r de eö Ski n men torde vad rör.den' färdiga . par och ön : Rymlij ång och sy g isare som fört Or etan i 1: i varan hålla sig på ungefär sam- "+ fisen gör DETTMAN: speciellt. fämplig för färsk. och-matp > Potati. Jä. - . ningar under, den sktuella 15- - n g ep eg äl. samlad, smal sträng, : Ingen efterplockning! . so - So årsyer ioden. I framställningen Saluföres av Eder, vanlig se i ma nivå som. tidigare om. åren, | ige leverantör, | trots att alla" omkostnader "och menar han, ont ar Uhportör: AR HANSSON & MÖRRING, GÖTEBORG Tel. mien arbetslöner stiger. — Elskatten on ensamföretagare får känna på är också en dryg utgiftspost, som | |”, så besvärande eftersläpningar vi sluppit tidigare, slutar direk- Ul nde ner fl Vatter ntunnor - CE Några bekyumer med ar: || > AS | AMERSONcMATTSON AB: RR " DETTMAN kan även utrustas för... -och Protein utred Automatiska och v. sar ikgs betskraften har vi inte i år — ENLIGT VAR UPPFATT- 'eve ante i sor EN '600 till 2.000 Ner för omg. da finns'gott om folk, som gärna | «. :—- NING är "det helt naturligt. Prima norrlandsfur” Imp jobba hos oss, omtalar fa-]'. . Pil PE Ste Ar Kd ln | a 7 a tt rationaliseringen nen schyr och prislista. pregnerade 1och, målade, Begär bro-- brikschef John Jolbäck, Nu sys- KR sr öroT SR jordbruket fortsätter, Vi får Beställ genom Eder Central” selsätter vi drygt 200 personer, > fr : : fopiae ommedlngpren | lirekt Ira ler Iälfvannaförening. eller — känske redan I näste vecka mr | sen not qötärre jordbruk och AB. Nessi b : kommer vi"upp i omkring 300. Vi Val berga z specialisering — s gt "9 ro” Tunnbinderi ". . - får allt vårt folk genom arbets- | ven, som den vettiga pro- mms Do förmedlingen, slutar hr Jolbäck. N | Er a . | mol z | . M | ” I - N . ee : I ve S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.