- boralavt "VILL NI Prenumerera då på ortsorganet | LAHOLMS TIDNING MCS EE "rTv eTFErervvtreYFYTYFTT YYYTYYYTYF FY FFvYTYTT Yr YYTYYVYYYYFYYYTTYYYYYYYYYTYVE FYVEYYYYPFY TV FÖTY TE TYP >. ME (==) LAHOLMS TIDNING FREDAGEN DEN 19 JULI 1957 SÖKE kontakt med befolknings ” 1 södra Halland? : Annonsera då "LAHOLMS RN I ortsorganet TIDNING a "öde, På den stora ön Tj ” 4Usentals'” Stenåldersm ännu ky ör gott och väl 50,000 år sedan : + . under den äldre stenåldern, ha- de våra förfäder just lärt sig att änniskor ar på jorden AUSTRALISK URTID: i Nyligen påträffades 1 en av tillverka ytterst vapen och redskap av sten. De saknade erfarenhet och handlag. Men vad tänkte de? Gjorde de sig några fö- Feställningar om världen och natu- tens krafter och reflekterade de "kring protlem som samarbete och - samhällsliv? . » Åtskilliga årtusenden senare ska- .pade stenåldersjägare märkliga konstverk I grottor i Pyrenerna och Sydfrankrike. Här märker vi redan , en gryende värld, som förefaller oss » fjärran men ändock besläktad med ” vår. Vi kan se bilder av människor, gom iförda masker dansar vid ma- : giska ceremonier och vi kan före-. ställa oss att den tidens människor .; kände till ångest och hopp, magi » och religion, Där finns teckningar av välorganiserade jakter och vi kan "därav sluta oss till hur jägarstam.- marna var organiserade, Men vi vill så Kärna veta något mera, < >, Och i detta sammanhang har ar- "keologen Robert Heine-Gelden, pro- « fessor vid både Wiens universitet "och Yorks berömda Museum of Na- tural History, i en artikel i en ame- » rikansk tidskrift fäst uppmärksam. heten på att vi alltjämt kan studera ”ktenålderns kultur och tankevärld i « några. få samhällen, där det ännu fintig stenåldersmänniskor. Men det -hastar ty dessa människor håller på att.döut, Ofta består dessa sam- hällen: av: ett litet fåtal individer. Och till och, med på de mest isole- rade, trakterna på jordklotet. håller »deisa gruppers isolering på att bry- kb Därmed försvinner också deras ursbrunj ft ; "+," Det är en tragisk historia, att hela stehålderssämhällen fått dö ut, utan att. någon intresserat sig för deras öknar några infödin- Jar, som lever på stenåldersnivå. De är emellertid, berätiar här dr Gottschalk, tnte de enda på vår jord. Det finns på andra håll sågra få och mycket små stam- mar, som lever på samma lå- 74 ståndpunkt. Flera har dött ut de senaste 100 åren utan att man ägnat dem mer ingående studier. Det är en svår förlust för forsk- singen, De som finns kvar dör mabbt' bort och forskarna får skynda på om de skall kunna '& en inblick i stenåldersmänni- skans liv och föreställningsvärd. I mar, Ända till för 50 år sedan lev- de på ön Enggano sydväst om Su- matra en liten grupp människor, som befann sig på gränsen mellan stenåldern och metallåldern. Deras hyddor var mycket primitiva även om de förstod att placera dem på ställningar. Men de hade börjat att använda metaller, som kalla ham- rades till med stenar. Tyvärr fick de dö ut'innan någon hann att stu- dera deras seder och bruk närmare, Man får hoppas att man lyckas bättre med de människor, söm fått benämningen ”havets folk”, Det är små familjegrupper av otroligt pri- mitiva nomader, som -t-'urholkade trästammar till kanoter färdas längs Malayas o. Indonesiens kuster. In- gen känner ännu deras Jevnadsför- hållanden: Man vet endast att delei ver som fiskare eller närmast som sälar ellet uttrar. Om det lyckas att komma i kontakt med dem får man kanske en föreställning om hur livet gestaltade sig för dé första rmänni- skorna som slog sig ned vid kuster- na, där kökk öddi: ännu i "> hela tiden densamma: små sjuar Han heter Gustaf Johnsson och bor i en drömvilla i St, Petersburg i Florida. .På ena väggen i ett av de smakfullt möblerade rummen hänger en tavla med motiv från Småland, Det är en gammal fin bondgård i Södra Ljunga, en man- byggnad i stilren, sober arkitektur, — Det är mitt hem, säger mr Johnsson. Men vi var för många bröder för att vi alla, skulle kun- na stanna kvar, i.'varje fall på hemmanet. Så jag for till Amerika. Gustaf Johnsson får något vekt och varmt i ögonen. Och så tar han försiktigt ned tavlan från väg- gen och visar oss en del detaljer. —, Det var andra tider då, säger han. Det enda man fick med sig var goda förmaningar att man skul- le'ta sig i akt för likt och olikt. gått sen Gustaf Johnsson emigre- sö- def öm Australien fanns' det såle- deg ännu 'vid förra seklets början mörkhyade, krullhåriga infödingar.: Vid århundradets mitt fanns endast 200 av :dem kvar:och|' år- 1876 avled den siste tasmaniern. Engelska och australiska kolonister fick" lov'. att anställa: systematiska kläppjakter på dem, Den vite man- rade. Så han' har slagit rot här — så gott man nu kan göra det i ett främmande land. Sverige är i alla fall Sverige, säger han. Och Små land är naturligtvis allra bäst. Och det veka och varma i ögonen kom- mer tillbaka. Gustaf Johnsson, den blonde, reslige svensken framför oss, bestämt. skulle han vilja skriva un- der på. Albert 'Engströms motto: dag vittnar. om att 'människan allt ifiån sin första tid lockats av ha- vets rikedomar, : "> Krig med båge och pil: Intill mitten äv förra: århundra- det fanns det på de större öarna i ögruppen And na'1i Benga- liska viken"11 dvärifolk av.negri- tores. Numera återstår endast en av nens syndaregister har förvisso ef- motbjudande, Malesa ”. Tasmanierna . stod > sannolikt på samma ståndpunkt som den primi- tivä, nästa apliknande Neanderthal- : terhand blivit förfärande ' långt och : människan. Redan de stenåldersjä- ">. att:en människa skall kunna leva garé, som målade bilder på grottans väggar, skulle ha" sett ned på tas Hranlerna ” som : lågtstående vildar, 'Tasmanierna hade inte lärt sig att använda hunden som husdjur. De- ras vapen ” utgjordes' av spetsade grenar. och deras, stenredskap var av samma grova slag sora Neander- thalimänniskornas, Och nu är de försvunna utan att. man fått till- fälle att: studera deras liv, deras ” tankar och föreställningar. Det är en förlust som inte kan ersättas. > Att sådana undersökningar has- tar: visar också. Yamana-stammens öde, Den levde'1 Eldslandet och stu- derades på 1920-talet av antropo- logerna. Martin Gusinde och Wil- helm Koppers. I dag är hela stam- men" försvunnen och i varje fall ”Mitt hjärta har fyra kamrar, den ena tillhör Småland.” . ON Gustaf Jol arbetade först inom" byggnadsbranschen « bla Chicago: Men nu:' har.-han bott i Florida i många år. Här ägnar han sig åt citrusodling, En solig mars- dag hade jag tillfälle. att i hans sällskap både . se: odlingarna och höra honom och andra berätta om dem. Sedan den dagen tror jag att jag. varken skall kunna skala eller äta en apelsin utan att samtidigt tänka på det soliga Florida, dess stammarna: och 'den' för krig 'med båge och pil både mot Ismä och indier, Stammen : vill behålla djungeln för sig själv. Där gömmer den sig och där försvarar den .sig på samma sätt som tigrar och pant- rar. Hur gestaltar sig dessa skogs- människors liv och vilka tankar har de om världen och sig själva? Vad fruktar' de: och vad hoppas de på? Skall det: någonsin lyckas att nå förbindelsé med dem och förstå de- ras värld? Mar Vt I skogarna i Norra Siam lever de mongoliska Yumbrierna på ett sätt som föga skiljer sig från de stora människoapornas. De samlar vilda frukter, larver och sniglar i djun-, geln och: fångar ödlor och andra smådjur. Endast något hundratal av dem finns kvar numera, De kän- ner knappast till vad som menas med vapen och de kan därför inte försvara sig vare sig mot grannar eller mot djungelns rovdjur. Men de och de andra stenålders- rande. starka ” doften från blom- mande trän, Dagen innan jag upp- levde detta förunderligt sköna ha- de jag brev från en. god vän i Sverige, Han skrev: ”Här är varga- vinter”, | so AX ” Sanden yr om bilhjulen : Gustaf Johnsson, som för resten är gift med en glad småländska = de två har växt upp i samma Och nu har många, många årl böljande gröna mattor av apelsin=|/ lundar, Och så den nästan chocke-| och storm, Innanför djurhuden bil- - dades nämligen ett isolerande la- människorna kanske likväl står oss närmare än vi tror. Bara till för några få år sedan var många australnegrer lika primitiva, De hade dock en religion och vissa magiska föreställningar och de ägde regler för mänskligt samliv. De håller allt- jämt fast vid denna föreställnings- värld och ser ned på den vite man- nen som ett ”väsen utan lagar”, som inte är mycket bättre än djuren. stenåldersmänniskorna liknar såle- des oss moderna människor däri att de också har sina fördomar, Alltid anser sig en människa vara bättre än någon annan, Å andra sidan har de primitiva australiska infödingar- na lärt sig på de vitas plantager att köra både traktor och bil. De kan också reparera motorer. Vi möter här stenåldersmänniskor med nå- got av vårt eget tekniska kunnande. Dessa primitiva människors livs- uppfattning kan synas oss främ- mande men ifråga gm. förstånd och förmåga att lära förefaller det som om de stod på ungefär samma stånd- punkt som vi. H finns' det inle en enda medlem av den som lever på det gamla sättet, Dessa primitiva människor uppehöll livet 1 Eldslandets stränga klimat genom ' jakt och genom att: samla sjöfågelsägg och musslor och snäc- kor vid kusten. De klarade sig ock- så för övrigt förvånansvärt väl med en klädsel, ,som'i regel endast be- stod. av en stor. djurhud, som. låg löst över skuldrorna, De sprang bar- benta och snabbt som hjortar över klippor .och stenar liksom över snö och" is." Djurhuden räckte till för att skydda dem mot regn, snö, kyla ger av luft, Ett litet bål i lä av ett skinn eller en nödtorftig vindskärm var tillräckligt för att de skulle kunna värma upp sina: frusna lem- mar .och hålla kroppstemperaturen uppe, Yamastammen har visat hur förvåriansvärt litet det behövs för och uppehålla sig under de mest krävande klimatiska förhållanden. . Sämre beställt är det med våra kunskaper om en del andra stam- socken och slitit skolbänkarna till- sammans — tar oss med till trak- ten av Dundee i mellersta Florida. Det är här han har sina odlingar. Det är fö i de här trakterna den märkliga Cypress Garden ligger — en sagolikt vacker trädgård, där de dollarstinna amerikanska turis- terna njuter av solen och värmen och. blomsterprakten : medan . vi hemma i Sverige går och ryser i vinterkylan. Det är också här som ett koppel sköna: flickor så gott som året runt visar sin skicklig- het på vattenskidor. Alla skönhe- terna är virtuoser och / deras lek på skidor efter racerbåt :skall man inte försöka berätta om, det måste ses.” . me Sanden yr om bilhjulen när Gus- taf Johnsson sticker iväg med sitt flotta .åk rakt in under de både fruktbärande och blommande apel? sinträden. Ja, så undoarligt är det Innan ena årets skörd plockats av är blomningen för nästa giv redan i full gång. Och vi kom lagom för att njuta både av de saftiga fruk- I mellersta Florida kan man åka timme efter timme —"utsikten är apelsinlundar, I den gröna oceanea ser man och gränsgatornas gråa band. Hos apelsinodlande svenskar i det sköna, soliga Florida I Mobergs spår: : a Redaktör Allan Thybell i Örebro har gjort en fyra måna- dets resa & Amerika, Han har bl. a. besökt de trakter som Vil- helm Moberg skildrat i sina ro- maner om de svenska utvandrar- na. Redaktör Thybell kommer att i en serie artiklar i denna tidning skildra sina intryck från resan. : : N Lantman alltid i dilemma vid repövinngarna STOCKHOLM (Press) I höst kommer återigen ett an- tal vä iga att kallas in till Tepetitionsövningar. För vissa befäl börjar övningarna omkring den 1 september och för de meniga tio dagar senare, Tidpunkten är sile- des I stort sett densamma £ n den varit under tidigare år alltsedan detta system började tillämpas, kon- staterar RLF-tidningen, som vida- "| re skriver: för civilt folk. Det säger sig näm- ligen självt att repetitionsövningar- na måste bli effektivare om alla de som i händelse av behov skall samarbeta också fir öva tillsam- mans. De enskildas prestationer är givetvis inte mycket värda om In- te hela apparaten I sin komplice- rade struktur fungerar in å minsta detalj. - : För många jordbrukare är emel- lertid tidpunkten inte den lämp- ligaste, I många fall' är skörden långtifrån bärgad 1 början av sep- tember, och många andra arbets- uppgifter släpar efter. Någon änd- ring är inte att motse,' De militära myndigheterna är dessutom ytterst restriktiva när det gäller uppskov, och för övrigt är ju inte ett upp- skov någon slutlig lösning eftersom åliggandet i så fall kvarstår till ett annat år. : T För jordbrukets del 'skulle det Där vi kör 'mellan täta rader av apelsinträd forsar doften in i bi- len. Det är som att köra rakt in iden svenska försommaren, "Com den gröna 4 åhända vara till fördel om dessa repövningar ägde rum senare på hösten, Men tidpunkten är faktiskt redan vald i samförstånd med ar- betsmarknadsstyrelsen. ” Där har man försökt göra en kompromiss mellan jordbrukets önskemål om När vi kommer upp på "någon höjd ser vi apelsinlundarna som en ändlös grön ocean, där gränsgator- na skär av som gråa band. Det finns omkring 9.000 citrusodlare här i Florida, och 'nu är vi £ cent- rum av denna ' hur skall' jag säga poesifyllda odling. Vi kunde åka dag efter dag öch komma till. ständigt nya citrusfält -— och överallt dig- nar trådeh av den allra grannaste frukt. Vi plockar apelsiner direkt från träden och sätter" i oss, På många ställen hänger män och kvinnor uppe i trädkronorna och i plockar , frukt. . Väldiga -traktortåg lastas med gulskimrande frukt. Så dånar traktorekipagen iväg till när- maste förpackningshus, Andra for- don dirigeras till distriktets can- ningshus, där frukten förvandlas till juice och fruktkonserver, Lastbi- larna och traktorerna. kör ibland så fort att lasten kränger, Det reg- nar. apelsiner och grapefrukt utåt . Sitrusodlingarna dyra = Som mycket annat hos Onkel Sam har också priserna på citrus- odlingarna ränt i höjden de sista åren. För så där 20 år sedan kunde man köpa en acre (4.046 kvm) för omkring 409 dollar eller 2.000 sven- ska kronor. I dag kostar samma areal i runt tal 2.000 dollar. : Mr Johnsson berättar att han har omkring 90 acre, Varje acre består som regel av 575 träd. Eftersom en del träd om lyckan är god kan ge upptill 250 kg förstår var och en att det är ganska ansenliga partier fd smålänningen kammar in. Men det kan också bli förluster. Priser- en ilor och industrins önskan att få öv- ningarna förlagda tidigare på året. För jordbrukarnas del blir natur- ligtvis saken inte enklare om öv- ningarna läggs tidigare, Och mot en senare tidpunkt talar så avgjort den omständigheten att den obliga- toriska manövern då skulle komma att äga rum senare än mitten av oktober. Det är en årstid som all- deles avgjort lämpar sig illa för mi- litära övningar. under, fällmässiga förhållanden. . sr ! "Tyvärr .förefaller . det" som om jordbrukarna nödgas resignera och inställa sig till dessa övningar i de fall de fått order därom. En tröst i nöden är att ordern numera kom- mer i så pass god tid att vissa för- beredelser kan vidtas ""r att göra vådorna av inkallelsen så lite känn- bara som möjligt. — ..v . l ast förlä till senare tidpunkt En gång i världen var han' uppe i New York och målade flaggstär ger. Det var frisk luft kring knäm i det jobbet, säger den skämtsam- me svenskamerikanen, men ' min fru var livrädd varje dag, så jag gick till sist med på hennes böner och Iade upp. Och där stod man utan jobb. Vad var då att göra? Jo, vi reste tilliFlorida, satte in våra slantar i en apelsinodling och «a. ja, det har faktiskt gått bra för oss. Mr Gotsch säger väl inte så mycket själv, men vi som kom- mer på besök kan ju se m- I egna ögon. Nu håller mr Gotsch en bil för grovkö ute ' i apelsi odlingarna, så har han en betydligt bättre för annan vardagstrafik och Nya svenska hotell blir gärna alltför ”likartat” lyxiga STOCKHOLM (Press) Det finns en benägertet nu- mera i Sverige att skapa hågmo- derna, övermittan floita lyxhotell — och det är inte bara i kommu- nal regi som detta nyskapande åger rum, Att man strävar efter att avhjälpa den skriande rums- bristen är bra, men fel är det att utgå ifrån att utlandsturi vill CS / . NN Återfick synen 1 dog av rörelse | ESSEN (fT — AFP), En ?S-årig kvinna su Anna Becker avled på torsdagen av sinnesrörelse inför den efterlängs lade sensationen att få se sing barnbarns barn för första fån: fn. Den gamla hade just åter. tt synen elter ex opera! Hon blev blind vid 60 In FR Nu skall jag äntligen få se ml. na barnbarns barn, sade kvin. nan då läkarna på torsdagen tog bort band. Nen sinnesrörel= ha rena lyxen och vräkigheten som prov på svensk hotellstandard. ” God standard kan man uppnå på andra sätt, menar tidskriften Por- tieren, som efterlyser bla mer per- sonligt Intresse från ledningens sl- da, större stilkänsla och hävdande av traditionen, En turist söker inte främst efter praktfulla interlörer, stora entréhallar och en svärm av bärare, Han lär nog i stället sätta större värde på tex någon pro- vinsiell egenart, några tecken på nedärvd kultur och så förstås på vänligt och smidigt bemötande, "Det finns många stadshotell I landet vilka blomstrat upp 1 bil= trafikens tecken efter en ling ned-= gångsperiod i järnvägens. 'De lig= ger ofta I småorter med dåliga järnvägs= men bra landsvägsför- bundelser, Hotellen på sådana or- ter har kunnat följe två utveck- lingsvägar: antingen att göra all- ting nytt, skapa färgrika tidsmo- derna interiörer I stil med de nya stockholmsrestaurangernas = vil= kas patenthurtiga' färgval, mörk= bruna träpaneler eller blanka me- t sen blev för stark för henne och ett par ögonblick senare slöta hennes ögon för alltid. Hon hade 1 barn, 29 barnbarn och 127 barbarns barn, - vv heorcA — Jag vill inte ha nån gammal ant, utan fag vill ba Gregory Peck som babysitter i kväll, pappal :. tallbarriärer är så pinsamt ofta återkommande — eller också att anknyta till ett mindre prunkande förgånget, rusta upp i en tämligen enkel Interiör" från sekelsk ras, Men'om ambitlonen I sådana fall inriktar sig på de' storslagna och rekordmässiga 1 atlillet för på med mjuka, milda färger och söka skapa' rum av en viss gammaldags trevnad. Det är Inte tu tal om på vilka "ställen > turisten ' blir 'ange- nämt överraskad: det är på de ho- tell där man följt den senare me- toden, pöta oms - Att 'en upprustning fortfarande behövs på hotell= och restaurang= fronten är säkert, Som. turistland är Sverige närmast efterblivet. Att kommunerna satsar” pengar i de fall då enskilda inte vågar ta ris- ken kan i och för sig inte kland« + och bly ellt också det särpräglade, ja, då lr det fråga 'om en ambitlon på villo= vägar: Det är brist på kultur, som röjer s!g I aådant, Och den bristen kan också få aina el ningar, aAa : » Ibland är det'faktiskt inte Bara skryt som ligger bokom. de ”slar= viga och verklighetsfrämmande” kulkylernu, Dot kan också vara (råa smiska verka ga, om en förgrovad och absomt felaktig uppfattning om vad reso= livet kräver, våd turisten behöver” och känner sig tilltalnd av, sr ett flott dollargrin för söndagsre- sorna. En av sönerna är jag skulle tro det licen- na på frukten är ganska p di Härtill kommer de stora odlings- riskerna. Det är i första hand torka och insektsangrepp. — Härom året förlorade jag bortåt 30.000 dollar till följd av. den envisa torkan, säger Johnsson., Men nu är stora bevattningsprojekt igång inom cit- rusbältet. Man kan inte längre låta odlingen bli liktydigt med att spela på lotteri. I varje fall måste grund- förutsättningen för ett gott utbyte skapas so . oe Överproduktion > =" » nej, det är ingen fara . När man bilar eller promenerar som vi gör dagen lång ute i cit- rusdistrikten frågar man sig osökt om det inte "föreligger risk för överproduktion. Nej, det är ingen fara. Den som svarar heter Oscar Gotsch, en annan svensk, som haft god som citr = tiat, och huset som Gotsch med sin norskfödda fru bor i är lika pro- pert som hans citrusodlingar är välskötta. . es et Men låt oss övergå till avsätt- ningsmöjligheterna. Mr Gotsch be- rättar att han redan för 20 år se dan hörde talet on ”"erprodu tion. Prat, säger han. Det är in- gen fara, ännu mindre nu, när folk världen över har fått upp ögonen för både juice och fruktkonserver. Ett problem är emellert'” arbets- kraften. Mr Gotsch sitter med i styrelsen för Lake Hamilton Citrus Assiciation, som på eftervintern vände sig till regeringen med be- gäran om att få ta in fler arbe- tare från Västindien vor Export för 245 mj'. er dollar Mr Gotsch, som för resten var . [den förste som exporterade florida- till Sverige 1945, berättar ,”or - Helmuth Gottschalk. I terna och den starka, söta doften. fa PER or "satt staten Florida 1955 exporterade c'rus till ett värde av 245 miljoner dollar. Höttill kom blandad frukt för 20 miljoner dollar. Till sist tar mr Gotsch oss med till ett canninghus. Här flödar apel sinsaften som en vårbäck. Vid en av maskinerna passar jag på att ta ett stickprov. ”Vårbäcken” ger 300 juiceburkar' i minuten Det ' blir fem pr sekund. - När vi far hem på kvällen har vi ett stort parti apelsiner med oss och en bukett blomr » från en av odlingarna. Blomåoften vi njutit av under dagen för vi på detta sät fed on å väst ram TT Vela Tre . Men som regel . och fågeln Missy plirar försiktigt mot pippi medan han håller tillbaka sina' kommer de bägge bra överens . får ofta en ridtur på Missys rygg. iIStockholmare " "STOCKHOLM (TT) . issi utreder ett dödsskållad Olycka troddes vara mord ystiskt dödsfall, som synesha . . rätta, att han legat i badet varvid . orsaken, Grannar hade bört skrål inträffat' någon gång I söndags morse. På onsdagen avled nämlis gen 53-årige rörmontören Gustav Eriksson på 8:t Göranssjuk= bus, dit han förts efter att ba skållats med helt vallen, Eriksson = - vistades vid tillfället I sin dotters lägenhet i Kärrtorp och han "bar haft en annan man 4 sällskap. Innan han avled hann han bes kamraten spolat bett vatten över honom. Man skall ou undersöka om brännskadorna är dödse från lägenheten ända till vid halv iden på Mysteriet fred 53-årige rörmon- tören Gustav Frikssons dödsfall på S:t Görans sjuktus sedan han skål- tats i ett badkar i en lägenhet vid Fyrskeppsvägen £ Kärrtorp fick på torsdagseftermiddagen sin upplös- gonen. . Därefter avlägsnade han sig från bad ” rummet. Då han kommit ut $ rummet för fick han höra ett skarpt skrik och då han rusade in i badrummet fann ban att Eriksson låg i det be= ta vattnet i badkaret, Det verkade, framhöll lidingöbon, som om Eriks- brännskador, Han berättade för kriminalarna att han fått en chock då ban i tid- ningarna läst om hur det gått med hans vän. Han och Eriksson kän- ner varandra sedan gammalt I lör- dags träffades de på staden varef- ter de åkte ut till lidingöbons dot- ters lägenhet i Kärrtorp. Där stan- nade de över natten, i På söndagsmorgonen ville Eriks- badat färdigt och stod i badrum- met och torkade sig skulle lidingö bon göra badkaret rent. Han tap- pade det nästan fullt med hett vats" son snubblat. : .? Lidingöbon försökte hjälpa bo= nom upp ur vattnet men eftersom , Eriksson var tung, han, vägde ca 100 kg, tog det en stund innan ban åter kom upp. ” Värden trodde inte att Erikmon ågra allvarligare men av P70” fått några tillkallade för säker- bets skull ambulans. Under tåra son bada och det fick han. När han | tra] (&
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.