" utfärdade öppna. brev till de bir- > han: under en visa anspråkslösare titel, än den hån'sedah fann för gott Matförgittäingarna har ar hög: Noggr annhet. och minutiör ren: fäsong den .här årstiden öch [lighet hos' den som” Sysslar med det kanske 'iute är att, undra | maten är en viktig förutsättning. på. Det:är svårt 'att förvara Mycket viktigt är också att all mat nat I sommarvärmen. Många | som inté omedelbärt Ekd åta av- ; måste kanske både laga och . kyles. så snabbt som möjli "förvara maten under ganska fortare gvkylningen, sker ju prisijtva förhållanden.” pe, ri sk fi mind; Så PESESS SISTA FIYVEvvg Vr00093460 "| sig. -.Ea oc ok gt Juic | LAnöEMS Dis bömtad Jat sm oc viller fe Lö; öjt et att. utveckla stt placera kastruen yr fett kärl med kafä va ägg över mygg. nät eÅor gasväv så att inte flugor- na kommer åt maten. Då maten är "kalt "kar; mani ”sedan t vanlig ordning sätla över en plasthuva. Sätter man på plasten omedelbart -A fördröjer den avkylningen.' ; > Har man smått med förvarings- utrymmen "kan en stor blomkruka emellanåt göra extratjänst, Stjälp den, över matbunken och lägg ö allt k . föreställning. Under seklernas lopp - karlarnas . ättlingar - blandats med tidigt hyst: tanken, att utbilda ho- > dåvkbe I slutbt a "Utomlands häller Ilebaddrälten på att komma ta igen på: allvar: Här en Tendringad baddräla i mycket: elegant skärning. Kring ringnin i gen en'smal' rånd av pärlor... . och i ingen har väl List att tillbrin. &a; ; längre: n nödvändigt vid spisen; Men" | vännlerda vill: man väl ändå se hos sig emellanåt, och då väljer man; sådär 'mat som är lättsaro för husmor och helst ock: så för: hushållskassan. Bjud från tfevagn nästa” gång ni har. gäster! De" okonventionella bjudningarna är "oftast de. roligaste.” Välj mat som 'spär fat; Servera.värmrätten direkt: ur: grytan, eller gratinfat, desserten. 2 portionsskålar.: och ”smörgåsbordet” på ett enda' stort fat. Sätt färg'med fräscha, ' späda N son aret röda. tomater” och rä. isor; grön sallad och gurka, Här några sm matförslag: 7 arm ansjovissmörgås ; Smöra : skivor "av. vitt. bröd. Täck .med tomatskivor och dofta NR upp snabbt och anrättas omelel. | bart, i ,Köträ sen tinar snabbare om hän Kackar söndet blöcket, Även leverpastej kan vara käng lig i värmen. Köp aldrig hem mé. Ta än som går åt får dagen, Bätt. re är att hålla sig till rökta saker. «Då det gäller förvaring av konserver bör man ha i minnet att äver, ep hel del sådana bör stå kallt för att kunna hålla sig. Man skiljer på hel- och balv konserv ver. Helkoäse ver "står ai a hög tempera- ör .bälvkohsérver, champinjoner | , dei Mjupfrysta ycklingen, Deta i "lagom: porli- onsbitar. öch bryn dessa väl, Salta och" peppra och-lägg en liten gryt méd kökande: vatten” eller buljong och yn över! :kycklingarna, Lägg" ikligt nied skivade :smör- frästa : ehatnpinjoner : vänt ” on: kring. och" låt: kycklingarna sakta puttra. färdiga: Red.av styn med grädde och mjöl. Servera dem: i grytan "> tillsammens ; med: små brynte potatisar och grönsallad, : SARA bd Bie Skaldj U stgratinerat bröd" NS är. bort överskorpan- påsatt förmbröd. .- Skär sedan försiktigt hel. avlång, bit. Skär den i skivor sk nga ihop; Smöra och 4 tönsgläs: Toppa med vispad gräd- . | Hårdkokia ägg med skinksås; ; | eth I en karött och "slå över den . heta såsen, Skär bacin eller rökt |2 ut inkrämet så att detta blir e|' "men inte, riktigt: ända ned. Skivor- I över med. persilja." Lägg på, vatje i smörgås : ett. "par. ansjovistilter | | Til gal. a ”lädaa” med en god sallad förslagsvis på hårdkokta skivade ä ägg, skivade toråater, rä: kor, "musslor eller en burk HAnför delad krabba, skivade råa cham- pinjoner och strimlad grönsallad, SIT över en majonnäs utrörd med vispad grädde och smaksatt med vinäger och scnap, Gratinera” i sista stund ostbrödet så att det blir guldbrunt och knaprigt. Låt vår och en' bryta en bit till sal- lådstådan. Det smakar ljuvligt bit. d: in Bjnanskum : Skiva bananer och lägg I i pot- de..och garnera: med jordgubbar. 1 Koka äcgen-i tio minuter, ska- la dem och skär demi halvor. Gör unter tiden en vanlig vit sås "på ; smör, mjöl och mjölk: Lägg ör dolt ö över r med Dersiljar och ser- vera. Gott till lunchl.2 0 LE Vå snäcka 3å ägg, 3 hg spenat, 2 kkp god stuvning' på murklor eller annan svaiip, I tomat. : i Förväll- "spenaten i eget: spad Lät den” rinna av: och fräs den där- efter: i smör.” Hårdkoka äggen. ag "snäcka ellér'; Portions- spenaten. Gör, en Kit förtjup: nibg 1 mitten mch"stält I ”denna sniltytan" uppe Len krans liksomi Ku reds ka ip ”Xreå OM stR dara ra ramar. torpare och eng odlingar i å minia- tyr,' så upptäcker? man anarnt-att då tar: massor av eng tid. vOfta kommmer "man till den" slutsatsen att man var alltför optimistiek då man "på vårkanten började sätta f. och så. Den lilla trädgården och veslet där, söm var tänkt som en avkoppling, mat det vanliga Råttan ssiga arbetet har plötsligt . $030d000d93083d4 rer 000 form en eller "ett par skedar" av 3 "eRensa» böcklingen och lärg fi léerna på, ett. fat, Smaksätt ma- jonnäsen -med' en. janing: socker lingen. Skär" äpple: och rödbeta i-små äder DÅ och dessa i i edan "Över ed finskuren purjo skuren salt- eller” ättike- gurka: är också eri bra brytning gräslök eller dill. spur id Och pen” . inlagt i ett:stycke tygis i : vänlig ” butelj "med Skruvkapayls "7 ” N blivit: e dåliga samvete löv EN det var väl ändå inte meningen, = '. an Många. -gånger beror detta på - ält vi nöjer os med dåliga" och oändamålsentiga verktyg, ont går - arbetet onödigt tungt för odlaren. Fra verktyg spar arbete och det är en viktig förutsältning för hå» de en$ egen och växternas trivsel, Utvecklingen av trädgårdsredskap har gått sakta men, på senare år har kommit mycket nytt och pr in i handeln. Då, inan ska ki mplettea" silk >" förråd” av Tedskåp bör man: ha . > sin! egen längd i: minne. ' SKaik finns nämligen åv olika" längder > skdr, Skaftén"bö vara "järihå och jav ett träslag som inte isär, vr 7 + De'nya vedskape genskaper ligger dä le 2enom jorden i stället lör att (CONN rad upp-och.ned som redskap av , äldre typ." I stället för grepe ans : vähder»man numera t ex kultis valorm, som är reglerbag, har la: ' gom arhetsvinkel och dras genom ” ijordeå i i'stället för att lyftas: Diai "> ser et lagom tutkring av ytskik? sö tet. Den torkar heller inte”ut förs, ” den på: samma sält som Rrepen. Hackans och skyfleljärnets. koms bination, som gör redskäpet, till ett ienkelt och förnuftigt redskap för luckring och rensning är att Går strykjärnet trögt. Värm - det då och. gnid det med mearin; Har ni råkat sveda ett pas gnid- genast fläcken me ättik Då brukar fläcken" försvinn, / a En utmärkt stänkfloska ären Stick några 'hål-1'kapsylen' med > en. stoppnål och stänkflåsk ” färdiga. : ” Gummiringar: till ; konservi kar: spricker inte: 'om' iman förvi rar .dem'i en' burk" med kelsel "vilka svenska kronan på «anses ha förpaktat" be- ten.” till. de, väldiga om- ”seflan ” århundraden ”strövat” "omkring med si st. Så småningom blevo' desi sa birkarlar blott ett slags skatte- "indrivare" eller, . skatteförpaktåre. Änhu på, Gustaf Vasas tid hade: de dock så pass mycken betydelse, att konungen ' vid: mer än ett tillfälle karlar, ”som hava macht och befall- . ning över lapparna ther i Wester- born”. Så småningom försvann na= turligtvis ir stitutionen; dock levde nog . ännu: länge hos avkomlin- garna av de' forna birkarlarna inin> net av dessas. forna. betydelse, som väl ockr” ofta, såsom vid tradition vanligtvis plägar ske, i mångt och "mycke . överdrevs i avkomlingarnas hade emellertid nog lappar och bir- varandra, Ett dylikt. ursprung an- "föres för bla'den stora familjen Törne (från Torne?),. som seder- -mera utgrenat sig i grevliga, fri- herrliga ” och "adliga ätter Törn- flycht, Törenbladh, von Törne osv. Ättling av: ”principes Lapponum” (birkarlarna)t påstod sig även. den ils- Örn vara, som. här kommer . ejv' av, huvudmännen" i "vår berlittelse,. Till, en början uppträder" anfaga: Prins av Lappland”; Född omkring 1680, fördes Han av ”nå- gon. anledning gom. barn till Stock- holm; antagligen på 1690-talet, Där fattade: "flej oa 'bersoher intresse: för lappgossen) och man” tyckes redan nom. till ; ; missionär? för att verka blånd sitt eget" folk: Han erhöll tom ett frikostigt kungligt arislag, Men ack!” Renmj ken och den : | torkade fisken smakade ru ej läng- re lappynglingen, som: skådat furst- liga :residensstäder "och - vistats :i hjärtat av Europa. Enligt en upp- gift härdade han ej ut mera. än E ett halvt. snart sitt sig franska 'språket — till vilket endast behövdes ett: :Par' -månader i talade” han: latin/ med hertigen "och: tyska med ”Madaime” (hertiginnan av Orleans) I ett brev til Isvenska ”kungl:rädet” greve Fabian Wrede orntalar ”; prins seh av: Lappland” uti- vilken stor yånest Han kommit vid Louis XIV:s höv;: om ' konungen : själv - skriver han: ””Konungen är intet lustig, och aldrig" häver” jag sett honom -:lee, uthan " Härövér . ' förargades " "naturligtvis häns "ditintillsvarande gynnare, all- ra helst som han: snart visade fal- lenket. för ett. synnerligen oordent-. ligt levnadssätt. Snart. var han'ut- blottad, men han förstod att skaf- fa sig nya medel — antagligen från Lappland, ty många av de gamla birkarlafamiljerna .voro kända : för att gömma på icke oansenliga skat- ter, Och sedan -han så nyo fått pengar. på fickan, drog: han åstad På sin första: ;äventyrareturné ger nom Europa: Å : ' Denna gick g 10 Italien och Rom; Alltjämt färda- des” han i nationaldräkt och efter ren. Vid åtskilliga furstehov roade sig de hemmavarande . med den kuriöse lappen,. som kom såsom ett välbehövligt avbrott, Nils Örn tyckes "förövrigt "ha förstått" spela sin roll väl I. Italien" lärde: han sig "italienska och. trädde därpå återfärden, även därunder gästan- de åtskilliga hov, varunder han var ”sällan nykter”, hette det. .« =. - Så kom han hem, men blott på en fransysk ' visit;”Vare' sig "man trodde honom ha ändrat religion i Rom — som det påstods -— 'eller icke, så visade man emellertid, att man helst ville bli'av med honom. Han reste. också inom kort ånyo ut — antagligen, dock först. efter att ha förstärkt sin reskassa, to "En vacker dag anno 1704 ejler 1705, höll han i sin vanliga utstyr«- sel 'sitt intåg i Köbenhavn såsom "Prins. av Lappland”. Hovet hade foligt: av. honom samt ”berusade 1690-talét res- te fill Wittenburg ön, att -där stu- dera teologi, Åventyrslusten synes ” redan". nu! håva gjort-sig gällande och lockat. honom ut till främman- de"land, fastän det egna fosterlan- det hade ej smindre än wa univer- sifet ätt bjuda ynglingen, - Efter slutade akadentiska studier e ct bar, år senare n Stac! holy Tan. uppkalla- des till; hovet; man beundrade hans färdighet i såväl, tyska .som latin, " ävensom hans flödande talegåva, dh En hans ”predikningårs” in« nehåll uti en gamnial anteckning erna de imligen" klena betyget, e vär. "utan. anstöt, men utan mening", Emedertid "skulle, han nu missionera, bland - sina "stamförvan- i höga, narden; och begav sig också ganska, riktigt. efter. någon tid dit, honom med vin och brännvin”. Hos de små tyska -furs tehoven . rönte hans mottagande" som ' ”prins” än- nu mindre; svårigheter; dåtidens okunnighet och råhet mitt under all yttre förfining läto nog mången- städes hur otroligt, det än kan Synas oss —' hans ”anspråk” 'vinna gehör och. tilltro, I juli 1706 finna vi honom i Bremen, där han fick förläggare för en ”Kurtze ' Besch- reibung ' des Lapplandes", " : som trycktes där följande 'år. Då hade han, (emellertid redan lämnat Tysk- and. Denna nm gång” gick färden, All Och si! Den 31 nov, 1706 finna 'vi verkligen lappen i själva Versailles, vid Louis XIV:s och m:mde Main te- nons hov. ”Kung Sol” hade tydli- gen intet emot att låta en prins av ”Lappland” fi igurera' bland "alla andra civiliserade furstar, som fylle Ika; det var' ställt till haris lands- sin. uppgift i ett brev, till kung Tom lappén från den fjärran Nor- den hade tydligen också haft blick kållade storh hällningen, nu var på från han: skriver till bland andra ärkebiskopen Benzelius, Fråga tor- de' vara, om han ej vid denna punkt blivit något "sinnesför genom . sitt kringirrande . och; Ät . . niska konstruktörer om ett. para jetmedborgarna dvs om ca 100 för, att den ”store” konungens :så År 1708. är Örn i Rostock, a "kymme "perna, främst” biologin; atomtek- niken, och fysiken, blir människan å herre”. över naturen, berättar "'akademiledanioten' professor 'En- gelgart.” Självklart "har .Sovjet- >? unionen; då” inte. bara' hunnit" i refaller: tidetta « ”Sändebrev".. viiina därom, sorå han samma År lät tryc- män : av ”den store och världsbe- römde- norrlänningen Prinsen "av Lappland, samt var daterat ”i Ro- merska riket och vid Baltiska har vets kust”, «nar No op även ha fått . övning' i galanteriets konst och — enligt anteckning i ett exemplar, av sistnämnda” publika- tion — " hava haft någon förbindelse med en tysk prinsessa, vilken väl tagit hans furstetitel på fullt all- ver. Att äktenskapet verkligen in- gåtts ' torde - dock" vara uteslutet. Omkring 1709 befinner han sig i London "och lär sig lsk Lappen lär "vid. .denna tidpunkt : "a till: fjärrstyrningscentralen | ? kör i väg. Där kommer att. finz . nas kortvågssändare med' vilken bilägaren ; emedelbart ' kan sätta |: sig i förbindelse: med :fjärrstyr- ningscentralen; när som helst un- "der: resan. "Med 200.kilometers hastighet "i "timmen": går: resan och medborgaren når :målet :sä- kert utan :svårigheter och 'kroc-' kar. Självklart" är framtidens, bil a atomdriveny : -berättar ”-ingenjör gäldstugank' tta so on . Följande år torde han över Sve rige (där, han då ”regerade över lapparna några: månader”, enligt Dol kij i en utförlig arti=- » kel. Akademiledamoten Kotelni- ; kov upplyser: sina unga; läsare, I den kommunistiska ungdoms- , Yörelsens '" centralorgån . Kömso- : molskaja Pravda berättar. 15 sov= jetryska- vetenskapsmän och tek- dis på jorden som. vän väntar. på sov-. k år :2050 Söovjetmänniskorna' kommer 4 då ; Jeva befriade , av, alla” be- Med hjälp av vetenska- i ; undervattensläge vid dåligt av den, jordyta som nu täcks av . hav,' då” skall -bli förvandlåd till ' bördig; jord. Behrings sund skall undervattensbåtar och . skall. inta ti f00 liggen' på18 rikdjup nära dalarö hela världen, då omkring hälften 3 vid:-vraket: av det sjunkna lalskarlyget; i Riksäpplet;-. som i ård.' Det var en uppge målet, "varefter" bilen |: tes upp till jono sfären blir likaledes täppas till. Hela Sibirien i får då medelhavsklimat | och en . evig: "vårsol. skall värma "Sovjet. "Med hjälp av 'rTåketer som skj "terna förvandlade. till dagar. Him" oklar, och . belyst dyg- vid 2 .marinförvallningen d amerikansle -dykarexperten dr Roc bert Dill,'bekant från sina dyknin« gar "ned —200 års. Biologern; är i ma slöseriet," att människan so ver; bort. en. tredjedel av. sitt liv. År "2050 har man hittat på de 2 biologiska reagei smedel som för- ” medlar enörgi ” åt ”var' och 'ens kropp utår? sömn! Man sätter'en” H ' elektronisk apparat till tinn!) ngar: na » och i efter :en-' kort: tid får : krorsen samma "vila sony om den ; hade sovit under. åtta timmar. | Bortsett : från :att livet) således : blir. en' tredjedel längre skall det] j D' också förlängas”absolut sett. Män- I niskan ' skall leva omkring 150 j har åre 2050 "löst É och virus Obibine. oc | LONDÖN (ÄEP) - 2 a. i England Kar, i "dagarna Uppvaktat inistern' och anhållit om att i .14 års straffarbete; dömde: d får avtjäna sitt : att deras barn år 2050 k > att äga var. sinaiegna ficktele- .visionsapparater fastän man: in- George I av Stor några år senare) ha begett sig till Ryss- land, där Sverige nyss förlorat Pultawaslag. : Efter sex' veckors viktelse. tersburg 'var han så' pass n ryska språket, att han kunde inför tsar Peter och de: grekiska” prela- terna '— ”predika”, på, ryska.: Han sändes av tsaren till Astrachan med ett årsanslag på 250 rubel och med uppdrag att'lära. sig de skilda 'tär- tariska munafterna, Snart” ledsna- de" äventyraren ' på Åstrachan, Men nu var, han i:en härskares . våld, som" ej Jät leka med sig: Den lappländske Sfursten” skulle stanna i Astrachan — så ha- de tsaren befallt, och så blev det! Väl lyckades han rymma" till kal= muckernas khan, men 'där gjordes honom "snart "livet så outhärdligt, att han frivilligt återvände till Ast- rachan. Under ständiga f”-sök att genord främmande” makters bemed- ling bli Iösgiven (brev till engelske kungen 'av den 30 aug' 1715; osv) sin "vistelse il framlevde . han: här flera år. under te k att behöva dem;y då jättestora televisionsskärmar skall ' ställas upp här och var vid lands- vägar, på gator: och torg. Tele- « fonen blir självklart kopplad -till "tv och man kommer att. kunna : se'och inte bara höra personerna på andra sidan tråden.” Trafiken över hav.”och stora , - ”som rör 'sig -med enorm hastighet. + De: transoceanan järnvägarna står |- i på fasta" pelare "förankrade i ha- |. sjöar försiggår” på . enrälsbanor |” > gens :" problem: : och » blir då : bara »' barnlek." för. velenskaps- i männen att avsöndra” de dåliga egenskaperna från fostret innan det lämnar. råcderskroppen. Var ; je nyfödd skall komma” till livet med utvalda och förnämliga själs- liga "och intelle'tuella egenska- per.” ? Mänsklighetens” makt över : "Jy ekligt blir, "utan. gränser, menar . "de " sovjetryska Vvetenskapsmän- nen i dessa optimistiska artiklar I; ” sor, skall läsas! av.s Scvjets ung; ; dom: "och bör, elda” dem 4 till: nya 4 ven, Sovj garen att: kunna resa över oteaner med Klas r sju är fyllda; Han k oupphörliga libationér,- åndast' av- brutna av. språkstudier, varunder han lärde sig bla persiska och ny grekiska. . . , Kort: efter 1715 aller 1716: skall "Nicolaus Örn, furste av Lappland” |: antagligen ha dukat "under för sitt vilda : levnadssätt — och ”därtned slöt en'av i Hans samtids många även- tyrare, : ul . Stan par vid: middag det tappert med söndagssteken.. Han har ingen stör” re framgång när det gäller att skä- ra sönder sitt "köttstycke. När han] «« | hållit på en stund frågar han vilket djur költet kommit ifrån. .. — Oxen, svarar. r häns/ JC ma. Klas fortsätter en stund att "sköra: Så ser hän lite trött. På 5 sin. moder och säger: ” , ut Är det från boat | Pr naturen, dess” förmåga "att leva” dch' medicinmannen ett hemskt öde/| Skulle ;Obihine ; lämna hemlandet! (les: han, av "mardrömmar och ångest. :ochs:den jä -iSkölpturen som" är. c:a 1,5 meter lång o bevarad under ett skyddande I lager .av. lera; fördes: till es Siö g lie genord -: okunnighet oförstånd. ” 1 HEMMAGI ill och Hinande, "roddk i sitt "hemland "Nigeria: Ne- gern- kom till Londön! mot sin ståmsT: vilja" och medgivande. Då hän ville” jämna: födelsebyri - siade prästerna kommmer hans: kropp att.tes I besitt- hi 38. avi den, nde, anden Judy och JE indon.”Under ett par är pinä- Ibland gav han utlopp för det dåliga rinkningsolyckor 7 | eftersom den,normalt varmaste de- len av badsäsongen . återstår. måste. "var och en göra sitt yttersta för alt, hejda stegringen. Försiktighet, .oni« D HM FEKNA DIG 1 SIMNING! -Mån= ga, både! .barn och: äldre Har varit kunniga :men:«vid.en olycka :inie, kunnat" fa "sig I" je person lära" sig, I ER må Geriaal , des; 107. person kåtolyckor +-genoni durimä: skäntt, I bjud döm eller f kostar 'varje år. Ånga po kar. pch flickoi livet, "det hj hänt & många fall då barn v SMÅBARN "och VATTENFARA:- är allid aktuell. Småbarn får helt enkelt inte lämnas: utan' tillsyn vid, lek eller, metning, ' vid. strän» " grundar. "Barnen. som drunknade, j i-Sala och i en vatten= öteborg” utgör. varningar. Faran. lurar även i dessa former. . Se till att skyddsåtgärder vidtas genom inhägnader eHer liknande, , t För alt njuta av: glädjen i bad-= livet måste 'man känna även vatt= i | nets faror. Läs därför Livräddnings= - råd och ' maningär. ' radio varje tisdag och fredag! ' 4 han förvandlade till fästning, mot en grupp: polismän.” Under slaget stack hap ned en av” poliserna, men denne kunde räddas till Livet. Ställd inför domstol, dömdes stackars. rädde Ob-j bibine till, 14. års straffarbete för mot-' stånd ”mot polisen - -och 'dråpförsök. No sitter "han i fängelset och både direktören 'och läkaren där anser att han snart skulle helt. falla under för: den själsliga påfrestningen. Beskyd-. darna hoppas att. Öbibine kan åter- vinna sin själs ro i ”silt hemland, ; >: lusta.. Då. han én gång löpte amok vila - polisen anhålla honom," Ohbibi- he trodde att anden Ju-Ju har kom- it för: att erövra hans. kropp och safe sig till” motvärn, Under sex tim-' mår höll' han sitt hyresrum, som VÄTIKANSTADEN. (TT-AFP) ! Påven som för drygt ett år. se- dan var mycket" sjuk: och svag har de” senaste dagarna, lidit : jäv en infek föremål för tillstånd” 1 fredsställande, m rande "osäkert -om - han som" ur= ; sprungligen planerat kan resa från Rom till sitt sominarresidens i i telgandölfo frå lör ag. >. - hittills i år. varit mycket. stort, och ' ' för alt” kutina passa dliks näifnit RES ås tanke,: skyddsåtgärder och? -ävere &r- fn wa mad, man i dagligtstal' kallar sim! -, ;”sammbarld med. der. eller, .Pryggor.s Drygt. 70=-talet ,. barn drunknade i fjol, på" dessa t. sällskapets årsskrift: och lyssna tills - det "är fortfa > RN Sas ÄS ÄST A ORTSN + T YHETERNA FINNER" NL 1 LÄHOLMS - åsa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.