SA ” ,; HER tå - veervrevteeeyYrefPpYT vert ' tree . som ger sig ut 1.skog och mark, ers renen nes RE LAROLMS TIDNING. - vn ige PA GODA KOMMUNIKATIONER och. ”ati "väl tlltägar Tntd.:har gjorts att sveåsler folket kumiat vädvargy bif'innestttarens dåsig- het <U-blla atdeshar svenskarna varit etlut tunfherone försktiva- ra ett friluftsälskande folk, Vår naturliga. ”isolering: före - bilis- mens storhetstid kom oss att få upp ögonen för naturen, Därtill ligger det i svenskens kynne att vara smått svärmisk naturälska- e. — En förfåttäre uttryckte helt nyligen svenskens inställning till nafuren så här: : « Han åf ålen i svensk som? nar, valen 1 sommarens blomster och: galen I fåglarna och fågel. sången.a «csåer 5 AV - . OCH NOG KAN DEN ”galen- skåpen” vara en kärlek 'så äkta som någon; Att redan tidigt få upp de ungas: ögon "för de skön” hetsvärden-naturen ger, är-inte minst er fostrande faktor av be- Fint sätt i naturen fv man en plan; sotiv gick tt på;:att intresserade organisåtioner :skul- le ge sin imedverkän, till en; hela landet omfattande. . storstädning av naturen. Man menade, att den raddera pt alla fuld' ”plumpar?, som mindre nogräknade frilufts- der årens lopp: Medan den upp- siften löstes, skulle alla, som medverkade; få ett kanske slum- gande intresse väckt för, naturen och naturvård. pe a I SKOGSMANNEN - har. redan fått svar från! eri del hå : Våra scouter. kommer "under. den 'spe- giella scoutveckan-i höst (20—27 oktober): att- sätta Storstädning 5 naturen”. som ' Hen” viktigar tydas. Vi hår er$tark natur- skyädsökgäntisatton här” landet, sort! gjört en Bel del nytta. Mån kan,Inte frånta, denna organisa i ton' äran 'av-många väl.upplagda probtigarldakempänjer. Men 7öfta | har det varit..så, att"fanåtiker].s rent lokalt lyckats få folket e- spot sig genom; privata attacker mot enskilda och vissa närings-|; : fall: lära sig umgås -hyfsat. och! hänsyn ned na naturen, Å grupper, Den, som gästar öland . någon gång, kan gärna stanna till och fråga någon”, lantbrukare progfampinkten.: Med organisationerna (räka 30,000 personer. i-den kampanjen = |Skögsbönder skog och mark letar man snart 24 fram ändra värden "också, som inte :divéekt kam mätas'.i pengar. Redam Idigt' i våras s framlade första- uppgiften skulle vara att): älskare” hade: åstadkommit un- |. behöver lära: oa Log "arbetarskydd H STOCKHOLM (Skog-Press) - I runt'4al 4000: skogsarbetare har onger fått. utbildning, il olyt vid körser anordna.” H TTS Svenska Föda Körset och S »pch-svärat fö förd Kostnådernia. Aven et nindré antal :skogsarbetaritäar: hab fått tillfälle att tillgodogöra sig ut bildningen. Nu hoppas man att e:- fer ;' hand kunna utvidga verksem= heten; ätt "även omfatta bindeskagtt” uk FE AERNNENNE BEA FIA BORN jarenheterna: från de fyra 88 kets.:Skyddsfirobaganda kört 3 per" är enbart godå, fråmhåller”. ran genom arje: "kurs. Det y de SE blir Så = ckså är en framlomlig väg. Hus. dssken är at! det uppnås så bra sölat. eller stenhuggare som hur. det känns attarbela fett ”Skan- sgen' — att bo där" är lättare... ; » VI I SVERIGE har en alle- mansrätt ' till: Saluren, som inte finns I ahdra länder, En sådan rätt är naturligtvis förenad medl? en stor portion ansvar:och:hyfs. Alla. svenskar förstår inte detta; De förbättrade, kommunikationer och: den, väl tilltagna fritid, vi ” nämnde, har med. åren högst på tagligt: ökat. derskaror, människor, på vägar och till stränderna. Med invasionen. har: följt invasionens alla spår nedskräpningen längs de;stora turiststråken och ute I de marker, man för kall de ”jungfrodliga”,.. sär; skrämmande: ”:. ATT NÅGOT MäsrE: för att lära människorna i Umgås med naturen. ä' ete hyfsat: och sansat sätt har, lä inge stått klart för både : natursk yddsorganis tioner: och "enskilda. "Att frådlysa område éfter område går nu inte och den utvägen vore atur- ligtvis långt . ifrån Jyck Bättre då att ge sig i.kast.me uppgiften, att få hela folket med sig" på "den linje,” sorii””heter ”umgängesvett” . ' Det är vad man tänkt sig: på skogsmannahåll” Alla skogsägare vet; att deras skogar är en stör tillgång — inte bara när det gäl-t: : : SVERIGES: RAND, PRIX för ler' inkomster 1 redas pengar, I 'Sbostva är årsdi Kristianst: S FT es Den definitiva . startlist; RH istians äv! gen? samlar gräddan av” världens "hastighetsåkar dan”, säkert, På bilden Harry Schell, USA; Sorhävlara för Mattlatis fela |; ;inte klar ännu, men” att Liksom de allra flesta ny- heter gom ”skalj gå köksvägen till de svenska hemmen möt- tes även. det "högvakuumför- packade kaffet från början med en viss misstänksamhet från husmödrarnas' sida. Upp. . lysning och reklam har emel- ” Yertid undan för undan bred- dat vägen för burkkaffet, till centralpaketerat = kaffe. När under 1956 nära' 53.000 ton kaffe införtullades — det var 10 procent mer än 1955 — Centralpaketerades 80 Procent och resten såldes i lösvikt, . ”Nyrostad arom” Burkkaffet med den färska -Aromen och de olika malning- arna har "hjälpt till att göra kaffet til en kvalltetsäryck + Åå Sverige, a Luftens syre förstör smaken inte efter en tid utan redan omedelbart efter rostningen. Det gäller att snabbt stoppa Dagens goda rid: Gamla . vita gymnastik. skor rengör man bäst, ge nom att hastigt koka dem I tvållösning någon minut. Då rinner smutsen av, : -Vakvumburken. gör husmor i | kaffeminded ” I ! "Tendensen går från lösvikt ' Kaffet är en ömtålig vara... denna , "förstörelseprocesg och” det kan man endast göra ge. "nom "en "effektiv - vakuumför- packning, Obetydlig prisskillnad. ” även om husmödrarna kö." per det smakgaranterade burkkaftfet,'så gör de s&1 "en. skev förvissning om att dei. också betalar en hel del extra för aromen, Burkkaffets' stora: framgång kommer, när” hus- mödrarna upptäcker att skill. naden i pris mellan burkkaffe och kartongkaffe "är mycket - . obetydligt — 1 många fan helt : utjämnad. om Använd plastlock! -- . Den effektiva förpackningen " medger » att burkkaffet kan" sparas mycket länge. Det är ” emellertid fel, när man'från'' konsumenthånl ” ty ck$ tro, att' > den färdigrensad i litet mjölk det - högva kh ue va!" gräslök, —Mi lorgondagens rätt: LUNCH: Sill med sur gräd- ide och gräslök. MIDDAG: Kokt lax, ma- «I. jonnäs. Färska bär. sr SI med sur grädde och (6—8 pers.) måtjesillar eller 2 is. landssillar jölk till blötläggning 34 OY - gräddfil eller sur i "grädde 1 litet isblock DT 'v hackad gräslök Lå Beredning: Tag bort insatsen . .kylskåpslådan och frys ett : block i: den. Lägg matjesfilé- "erna skurna i bitar strax före ” serveringen på isblocket och strö, några dillkvistar över. + Servera gräddfil eller sur grädde till, finklippt. gräslök samt färsk potatis, Används islandssill, blötlägg " fär 1 timma före serve- kaffet endast är avsett att långlagras 1 skäåfferiet: som Teservkaffe, 'när man vill ha' något extra gott, Även buärk-" kaffet är avsett för löpande . konsumtion som ett nyrostat ' ” vardagskaffe,. : Skall" burkkaffet hålla sin arom även Sedan burken är. öppnad, .får kaffet inte hällas " över till någon annan burk” . ringen, . Skölj av den, torka den , med hushållspapper och , ”förfar som ovan, "Med lock, Kaffet skall rörås | så litet som möjligt, om aro- ' nen skall bevaras, Därför är ' - det viktigt: att. kaffekunderia ! har tillgång til de plastlock, | som finns för varje högva- / kuumförpackat riksmärke, = , Röda korset och, Skogsbrw " Ela tiskt” tägét" vafje" kv kläder, mattor mm, ,: -Gula-strecken". pölisvälde i-västet. IE | änser 'östfyskarna”. BONN (AEP) I ' Ledaren för en oa sjudentoräp rår "Östbertits" Universitet sö e fick I: - atioflellar serivs- |" Bilarna den asE Ed Ba i Väla tvingas att korsa gatan på vissa ställer, mel- lan.. gula streck, de' för in och prata amet Varändrå , Vic ” tan aft A t Hi "Tyskland, finns bara dvs” Östtyskland, män 7 li velsen, .Den,; östtyske Istudentledaren |" tycks inte veta att. "Västtysklands stä- :Om blåbän råsaft Sverige håller att Utvecklas ” Att vi är "det" största importland 7 7 exporterar, bilar och bildelar för Okt låbärssaft.- från, källaren 2 äv köksbordet; avkall att igt. | myndigh och bila brikat än 220' miljoner kronor Pe ”Bagnsmonterin ; biten = Strykbojka när de genom sin sk ång Söker få bukt med! terna. Den” hastiv'| d la en. faktor av"betydelsö. även på den indelt ör bilar ä är ju, allmänt” känt. Däremot tgrde' få veta; att Sverig alionen; SITES hed an er fo. Bilden? fränt ER e karna, till aft” Företagsledninigent- småltå? äkng Jned att”stördriftens nn äksv- lirfd us b ögonblick ”målar om” FSE Por ga fotot + av Vä [som yi nr "står mitt uppe tvekbn"" ett” hot” mob pefiningvärdet, son? ded sker vid full sysselbätt. ter av. köket och en. icke oväsent" lig .del av. hallen .inklustvi ytte t Det 'blir-säkerligen. en' dyr saft flaska : för; familjen : Larsson, ock | man, frågar sig osökt om inte en sådan. skada; kan rsättningås bär tex har.v je 'eller fjärde år. Dyrt och riskfyllt t | ning. Särskilt i sm i länder. med svagt v kan åren, rv nödgas” "bromsa" Utvecklingen" hånsyt" till ätt valutorna inte" fört slår för sto? import av' bilar, TeServa delat inte förd fnycket bevänt. med att a fabriker ”ärt det YR ät / längre Sikt i varva a :och drivmedel, Det. är heller de;. abbt s ubbla 'ell land- or det inte i takt därmed |. 8 "nya Vägar, repara' ionsverk- och b och "om i ett bygg är (dets Bi söker: vi: inte minst ;genom marknadsanalyser, = IS säger : vår -sågesmån. Ska- dor "genom , explosion ersätts, ge- nom : hemmets brandförsäkring, som ingår i”en modern hem-' eller vil- laförsäkring." Det är givet. att. det måste finnas "en viss ning, för" mindre allvarliga" meh mer kuriösa fall. Vi har i vårt ell skadeardiv många exempel på ex- ploderande 'färgburkar + och -saft« |. flaskor. som splittrats i småflisor'och stänkt her "rum ;Vi har tom. fått tning för, en ring- varm . korvgubbes NM till "sin vanliga | sorå; den berömda. Arénd- Rol nde. : v > 2 | synlig i: våra bygder: baranäar Tap D fra? a Jin Motorer. Fobdyz :ochap sladden, Chrysler) är ett. omen, för Zarna upptäckts: på Eykomkr tat ön | det firing, alltså, extra. Aoledning alt: | blickå kpp mot, augustihintlen. Lik=. , Pan a | kometen i i "Vintrås 3 Så är äve lenna'' : Men sådan ex-'3 | ha att enligt homförs eger vill- enda t kor.. ersätts. .skador genom ;explö- sion ,.ellér. åskslag. med” ndantag för , skada . som ' drabbar rör ellér |. limgord i radio-"eller tv-apparater eller byggnadens : » elektriska mås SN skiner, :ap dj : eller armatur, Och skall man; spränga -hegima ed tomten må an. an=, som en vitsare ville tol- ka' sonr er ”kärnreaktion”, Hur som helst, siloägaren hade varit omtänk- 19:4 att. teckna en försäkring, ] Se are Prandförsäkringen. vil- keha "| ploateras. Samhi 2 , Hd" eh önskelistå” över beh - ”" investeringar; lika diger” som nånsin ett barns julklappslista och ungefär "lika omöjlig att tillgodose. "Det är mot denna bakgrund som ' I statsmakterna 1 skilda länder söker därmpa' bilismens” utvecklingstakt ge- nom olika pålagor och, restriktioner, såsom ' tullar och ' ömsättningsskat- ter på" fordon 'och drivmedel, ”im- portkvoter till 'skydd för 'valutare- serven och restriktioner för avbetal- ningsköp av bilar. 35 T Or: "samhällets synpunkt må. såda- na ingrepp vara aldrig. så. välmoti- verade.'Ändock är. ,de minst sagt ir- riterande för allmänhetén : roch : vål- . [bild, och den, rörde sig [Hostlet oa lar bilbranschen stort -ohägn, Bilfab-- har svank och är väl synlig föl É ta ögat; Vid upptäckten befann sig i Lodjuret nära solen, « = Kometen - av: ändra ; sstbäleke vilket betyder "att' den säraung lika ljusstark: som den at ER forge i Delene-fänge "Donald Welder, har" undertecknat : skriftlig bekännelse -att han ade gr gat en för fyra är sedan mördade dr .Skeppards hustru ett brott som dr Sheppard dömdes ill Ton t tids sträljarbete, för: Polisen anser emellertid att fångens version av ” irdet är en ren fantasiprodukt. Skeppards försvarakdrbrat hår ut- öntelsen :förinndligen :kommer att leda till resning i Stomnard ft. hd föras till fängelset efter rärtegangen 1934. : z "talat" sann hi i dessas "styrka och" ., omfattning,” som ng -| kraft fastå bnlä dälngar. ' begränsa, sin, är med skilt,” med” de talrika ändringar: 'Dessåz ändringar tbgenis: långsiktsplanering och bidrar till-.ått göra deras . verksamhet. har sardartad. - i Eåoclmarkndderna är "säkra 74 sina exportmarknader. De är notö: riskt, opålitliga; Konkurrensen = där böljar fram och 'åter. Importländer- nas bytesbalanser, vålutareserver och inflationskrätter ” ibland" förstärks ibland försvagas, vilket ger handels- politiken. ett drag av oberäknelighet och improvisation, Bilismens intres- seri häri ovanligt "många ' fall "pe | tkor: i. det Handelspolitiska Spee i Änny., er Kar tort. [2 kanterna att, brottås med, Många öpare' förtdrär att - "köpa sina" bi- lar på våren och försommaren, Det med bilindustrins . bee kemål. om full Syssel- ” året ”rubv "för" både "arbets och må ki en lättia ad. ray kunde Problemet ”ldsas Ullfrede- Istäljande, Då kunde fabrikerna kö- ras Jämnt året runt och bilarna lag. ras 'upp under dödsäsongen: på högsä: ionen "måste Ibbt. Halkar nödgas fabrikerna att produktion nad >= effektiviteten. Och fabrife som "tvingas" dermitt | arbetäre= YTexttre dagar lv älfas' andan" sna det upp sig och "r k men ' också, och kanske alläcles sär: örsvårar >bilföre- : igen; bilfabrik: kan "längre lita zz oh på .bakost-, Jag. har krocka t med ett vild< svin. Djuret: "dög Aed detsämiid och nu Undrarj torcyklist pås Fohwsben, FP; å posten. På ”utbatalni ” kortet stod antecknat: ckomengar för e Höstycke, Vildsvin” i trots” "de. stora. utrotni, äknat H d la i land lock här 7 hd St äg ton väilloner; for Veria, A del föra Rån, är så svår att Utrötd, bo and görs. förrutrotninig. Man: ut att: vi, da ska! leva ntoret - — Det hä svattsjul ville ine Friskerar att 'arBelarna använder tel , | 4 +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.