Pn "rn svep NY NING - - : £AHOLMS TID Yyr rat LTT TESTA vevtYyvtV Det finnes inget annat råmate- DEN 9 AUGUSTI 1957 , Melaka a den amerikanska stålindustriens rial, som i så hög grad som stå- priskalkylering ., . snedvriden = på let ingår i den moderna världens grund av skattestrukturen, De igh Därför infl pri Xx JF .medge y set på stål också i hög grad den allrsänna prisnivån. Och priset på stål går stadigt uppåt — till följd företagens årliga avskrivningar” på -endast 5—8 proc på maskiner och fabriker och detta "räknat efter ärd Nu - har ' be- av starka = arbetsor Å krav och deras förmåga att stän- mälda bank räknat ut, att' den digt filltvånga sig lö nu= sk stålindustriens sam- man. Sommaren 1956 försökte de amerikanska - stålbolagens ledning att sammankoppla beviljandet av löneökning med en ökning av pro- duktionen," men detta ” avvisades- inet bara Bestämf, utan även hån- fullt ' av arbelarparten. och en för rödande 34-dagars to- mera årligen, som gå långt utöver ; en eventuell produktionsökning per lagd: bokföringsvärd at: rar endast 73 dollar per produk- tionspund. Men' skall ett nytt stål- verk byggas 1 dag blir investerings= kostnaden minst. 375' dollar för 'var= Je nytt "pund stål man vill pro: båucera.' På de senaste 20 åren har investeringsbehovet : för ståt ungé- för femfaldigats,' Samtidigt har un- der de 'senaste 20' åren i USÅ in- tad sur =Laholms: Tidning : av 1932. Ja, vi :skall. nöja 0sS med bara prisuppgifterna. Det är en känd Laholms-firma, som säljer damklänningar Å ålla storlekar för. ett. pris från 1:95 merceriserade dam- strumpor. «från 1: kr, gamby- x0F z -för" samma utgångs] damlinnen i trikå från 75 paret och herrstrumpor.för 35 öre. vSavilka priser! utropar alla 'Husmödrar, när de ser de här. noteringarn: 1 Vilket pris, är oc kom- mentarefi från ' alla Jäcker- p | "ningar, tex genom sina förbereda: ter ve is "Det förefaller -som' om de mode na , korrespondensinstituten. hurinit längre än folkskolor och läroverk när det gäller att dra nytta av den kolosisk p Jandvina > "de kurser i studieteknik 'och snabb- iäsning. Men de 'svällande "kurser- na även i de "vanliga”, skolorha' kräver i högre grad -än som hittills ' har skett rationalisering för att spa- rå tid och energi och vinna i e : Har/ien icke” ”ytkespedagog : ”nå< "gon talan” när det" gällery undervis- ningen i' våra” "folkskolor ch läro- verk? .— Ja, i' "egenskap: av måls- 1sig om att ele erna redan före dej ”, egentliga ”studiernas börj: skar dessa saker. - studier” n härav och psykologiska och pedä- mm dem "och; med. led; gogiska "erfarenheter i övrigt "fann ga "svaghete; och” fel i:"beteende- sa funderingar. ut, hjälpmedlen, Man "skulle kanske o «| då kommä till'rätta med personli-] » pb sälg a den: 9. august [T): koljackan att di på ett hörn: 1 diskua?” :om ungdom; skola och hem. idé. att Kanske". kunde' det, vara. prövar tom "den kan ”bli' ett: hjälp-' medel.. att fostra "människor med = gla sionen. sunda," riktiga Iännlelköt." Det;:är, "Manufakturis=. ternas tidskrift som svarar, för des i debbiten om ung: domsproblem 7 Ä skolm framhållit vatt "ungdom ns klädva a håll . ett. besvär "snyggt: fock -ordentli; upphört att. ha någon” reell giltig! hét.: Det är. skada: sty en” ordentligt!” klädd 'pojke- eller, flicka har "också lättare att Upptrö da ordentligt, Den, öm .dagens "skol: . gummar, mär de får veta, att "en kräftsupé på: en av La- holms. restauranger 1932 kos- tade | ee mönstret". vid: :arbetets' utförande, som” de annars” blir" lidände” av: i 5 manhang livet i igenoi i man och medborgare. Dessutom måste man komm: a ihåg att de långt ifrån . alltid "är? ån f "egna led de påsti mer kommer, ”. som "mm talstrejk följde, 2" SN get helt nytt stålverk byg,is, utan Det avtal, som därpå ingicks blev utvidgning' av. gamla :har. kunnat 3-årigt och ger .stålarbetarna varje ske i sådan grad att det stigande år, med: början den 17, en vil- . behovet. täckts. ' Nu :uppges-mel-- korslös rmedellöncökning av 6 proc. Iertid gränsen vara nådd för ens Det 'är mot” den "bakgrunden, som = heternas” storleksutvidning; "de ha USA:s stålpris' ä början av juli. blivit sådana kolosser, att ytterlis över' lag tvingades i höjden med gare ansvällning på samma” "plats 4 proc. Vilket betyder 4 proc högt” "inte längre är r praktiskt" genomför AM re talpris, för alla industriel-" bart, . ba la metallvaror,. från traktorer il. » Ett mötande ' av I härefter. ökad velnge Yaktvårsförenings knappnålar. ; .. 0 0 efterfrågan betyder ' alltså nya och jaktstig' och lerduveskjutning + The First National . City, Bank, därmed : dyrare stålverk: och stål vå lerduveskjutbanan i -Öringe änna "läroverk? Så vitt jag vet ns förekommer "sådan förberedande un- olik NN dervisning'i i:varje fall inte i någon) -' - |nämnvärd -utsträckning.- Vad folk- ” Iskolorna "beträffar är det visserli- ; | gen; sant att man över huvud. taget 5 | måste lära sig läsa, innan man kan börja med ”snabbläsning”. och. att barnen måste ha” någon” vana 'att studera på””vanligt” sätt, innan, de kan bibringas mera avancerade me- toder, För. sådana blir de. först. så småningom -mogna. Så småningom, Säker grund det viktigaste ut - Grunden & är som sagt det viktigas- te vid alla :studier, :och "det vet ju också pedagogerna : och gör i: en- lighet därrned vad de kan. Men "det är mycket 'som' skall- hinnas -med; stora j klasser . och i, allmänhet: inte något spontant; intresse för" stu- dier från barnens'sida.:Så med nu- varande kurser och system kan man ungdom "så" off bära;: gar. gärna and” i "hand med/. taktlöshet och. drullighe "> påstår! tidningen.> fy deniokråtisering," allmänna rösträt- tens införande, de flesta sociala Te- former. 'Och 'när det kommer : till kritan är ju som regel varken”stats= råd, .: generaldirektörer ' eller: riks- dagsmän fackmän, inom, de” områ- deny där de sitter, och - bestämmer. faktum är, att' jämförelsevis hygg-, zz liga pojkar kan "bli "som" bortbytta sedan. de" anlagt. ”idiotfrisyr” - och i avancer”d' dixiemiundering. Det hör! NV EO hr gjort om mycket / om fatt ie a rsökninga visa, På, önda lämnade följande Och den nera. "breda" ”lekmanna- men mé med början så jdiet Som möj- inte. begära' ättre” resultat öka till'stilén för den" typ de företrä-1? teater Mort ellende" 3 em ' ! ; opinionens”., inflytande är - mar rar | der. att vara nonchalanta" och re stålsltuationerg, ". Mest. "slående" är . och det ökande välståndet, fordrar s Ae äte 1 2D0-p 3 ör som hör ihop med demokratin. om läsning, "skrivhing" och räkning pektlösd.-De: står i: ständig" opposl- den väntade stärka stegriägen iref. om, p: - + Frånsett ' ett eventuellt inslag av. |är det kanske :grundligare nu” än tion till: omvärlden; Det är inte Jätti : Med utgångspunkt från dessa syn- punkter: vågar jag alltså ta till or- Ja' i en fråga, som "ligger. hundra= tusentals svenskar: varmt 'om tat. — skolväsendet! Har verkligen det svenska skolväsendet, såsom det tar sig uttryckei Undervisningen” i : Jen årlig ökning" av ”stålgroduktio- en med minst 5 pro. pr år, d.v.s. efter 16—17 "år kommer stålpro= na lyckats tillskansa sig. Fn är me- , duktionen att måsta var fördubbi deltimlönen för arbetare inom den lad. I betraktande 'av komman> amerikangka, stålindustrien 2..dol=.;.del våld ;'inyesteringsbehov lar 92. centa.$ Motsvarande :siff- inom , .stålindustrien.. anser . NCB . tor för de främsta europeiska län=: att! stålpriset med säkerhet mås- derna är, Frankrike 87 cents, Bel- ” te 'höjas: undan- för undan:öch: att gien 84 cent, Tyskland 83 cent det förefaller; oundvikligt; att: vi samt England 55 :cents.” En” stör= " redan'om 4-5 år ha ett mirist dub re hehimamårknall och en" större belt så högt stålpris som-i dag! förr, men” dét "vore ses 1 den man "att komma -till- tals med” och" på- verka dessa-tungar i I Till att börjä" med- "kunde: mån . kanske: tänka sig' eh 'enklare, strik> tare. utformning : av: skolklädseln; :, där de: ividuellaj: groteska. ef fekterna skalats; bort.- Hur' skulléi det-vara, om det första steget ill: mera speciell studieteknik,” utgör folkskolans. tre ;huvudämnen; läs- ning, skrivning . och :räkning, över huvud taget. den" viktigaste" grun- den för: all studieteknik.: Att, lägga ned. innu mera möda. på "dessa ele- terfrågan på "stål och de fabulösa löner de' amerikanska. stålarbetar= Skoglund; &Z "Porsabygget. 64. Sim di den Erik Andet 62 se sten. Bengtsson, :Ysby 60 6): Knut” Svensson; Veinge 66 .. 7) Rudolf Larsson; Skogaby 54 8) Kurt ' Noacksson, ”Mestocka 54 9) Algot Lärssönt Veinge 52 ' 10) Håkan; Hansson, ' Veinge 52 Yngve” Pålsson; : Veinge" 52 Uno. Persson, . Skottorp :52. v Lerduveskjutningen: 1).- Sigfrid: Wahlgren. Veinge z :10' träff 32) turligtvis "på bekostnad. av andra läroämnen;” Metiintétlängden, näm- ligen med tanke på så mycken" tid som sedan i stället kunde: sparas: på grund .av' att” de "rent mekaniska läs-,” skriv. och eoperationer- nå .sig, Vad läsningen beträffar det nog Jättare "att: ”grundernå för ” ”shabbläsning” tidigare män börjar; och" vad ic | för, studierna, för :-hela', livet i i «sin tid, till: fullo . utnyttjat : psyko”. logins Hya landyinningar?. Det. mås- flickor. Nabrligtvis duger .det int att: går fran” med Hväng: utan det. måste, vara något: nytt och trevligt, teknisk" effektivitet "bidrar till att” ” Vilket bara ger en- antydan. om, göra det möjligt för USA, att trots "vilka våldsamma "inflationskraf- som n ligga latenta' vid :horisoni Torsten" Stråhle, Klas "Anderssol "Arrangörerna; deltdg: själva An: "te i: jaktstigen ; som-- samlat 55” deltagare.” : Lerduveskjutningen Blev segsliten. och inte mindre än fyra man sköt fullt — 'd.' v. 8. -| 10 träff, Placeringen mellan des- så; avgjordes + genom” lottning; denna. enorma. skillnad : 1. Jöneni= : fer, vån hålla . samma. pris på det fär= ten, diga stålet, som de. europeiska län«"" derna, Men detta år" bara en del ss Kan Man, sedan få de. inflytelserika s kamraterna; att. jacka ”med' g s i ta möjliga | av situatio= ig: och. Brisbillig ikoljacka skulle dätta ? på. -klädpekymrens.d' många hem Cså. skulle ilärärna >. med; lite. neh: och kan' väl inte mer än nätt och jämnt hinna” med de, stora: kurser som om man där hunnit Tängrej” när det gäller att: tillgod göra sig: mo- derna forskningsresuältat'i inom Psy- kologin.. -De större korrespondensin. stituten ger. tex-numera” värje”. elev en” inledande" kurs” 1; utarbetad av läråre, "läkare och psy- kologer: Det: är”en oerhörd" mängd värdefulla” tips man får i; dessa kur- ser: om” hur mari "skall: kunna” lära sl; "fortare ”öck lättare; minnas bätt- re och hinna med” mera, Hur bör man ordna”sin 'studieplats? « « Varpå beror studienervobitet. och hur kan den I motarbetas?. '. 'Minnestekniken har under senare år gjort avsevär- Ja framsteg. ”Snabbläsning”: är en ny ”vetenskap";' som: kan lära -en- var att samtidigt. läsa fortare och fatta bättre det lästa: Allt detta och mycket mera av det som är väsent- ligt för goda studieresultat har kor- i AH : an wydensinstituten tagit - hänsyn Behö vs det Pr säker : så. brister det även', där i de 'ele- ta” alltför sönderhackat, bla genom nentära - kun Det" finns |; av' historien efter Te- massor med människor i vuxen ål- genterna. "Det: är visserligen. sant der, jä sannolikt både generaldirek- | att ”Sveriges historia. är dess ko- törer och andra direktörer, som inte nungars”, åtminstone har det i stor är absolut säkra på multiplikations- utsträckning "långa tider varit, så, tabellen! Kan Ni själv, ärade läsare, och. det är ingalunda min mening utan att tänka Er för ett ögonblick att i. skolans läroböcker våra sven- svara ”på' frågorna: Hur mycket är ska konungars. insatser skulle för- 7x8?, Hur. mycket är 6x9? — Gick ringas. Men låt dem inte f "det det bra? — Utmärkt. Ni tillhör den | rent pedagogiskt sett riva sönder matematiska, eliten' i: landet. Prov- historien! Tag tex Svergies förhål- skrivningar i matematik. från folk- | lande till'Polen från 1598, då Sigis- skolans fjärde klass och upp till stu? mund' kom med en polsk här till denten går långsammare och blir Sverige,' besegrades vid Stångebro sämre, därför att vederbörande mås- och senare samma ' år avsattes, och te ödsla. tid och energi på att fun- | till freden i Olivia 1660, då. Livland n 8 nästa,' ända "tills HH . Jag undrar om ur: dennå synpunkt] er mycket; sid. och? bee onde inte tex det. där föraktet för årtal för: ;mången" "inbesparas, ' om de re- och fakta i” "historien," som ' många dan "i folkskolan, iek lära" sig; både hyser; :ur pedagogisk synpunkt är snabbskrivning ch: "välskrivning. felaktig., Det, är , väl för, de'flesta mit påe en grönländsk jökel; De bäg- riktigt! Redan i folkskolans hö se mycket enklare att placera i in saker! 'ge männen; -— Michael Holland från kl j s och ting i bestämda” "fack, "som har| L va: formandet, av bokstäverna allde- näd,' än” att finna: "sig tillrätta” i ett les för "mycket' tid "och energi i an- virrvarr? > Har s r åct da "be ittarel : språk vid ”Provskrivningar av olika stomme klar, | ock se ihåg ä jar 2 slag; Den ,energi som ' åtgår härför, att placera in oc somma ihåg z] S stjäls från konce; ationen på själva taljerna.” : ämrår resultatet. Pole ng tosgen I .Fleganta:, linje Väl mora abe ik dansk vetenskap: bade fått sitt] Bg. franska bilindustrien, Citroönfabri - ken” tillverkade” det 'sista' exemplå ret 'av den 'världsbekanta modell, som I Frankrike. 'går 'under namnet. . Traction” Avant och i utlandet är ="stmto. känd" kort ” och: gott :som Citroön..;. Denna främhjulsdrivna bil är unik i bilhistorien, Det första .exempla= vu ret såg dagen den 3 mars 1934 och sedan” dess, "alltså. under 23. år, "hör den aldrig ändrats vare sig till ut. seende eller på annat sätt men inte desto .mindre' sålts” storartat, Över en miljon” av .dessa. bilar ' återfinna f. n. världen runt. Från och med nu. går Citroönfabriken' uteslutande 'in för sina helt ny modeller ID-19 och Ds : . - Är "verkligen våra, ”historieb z ker uppställda på ett sätt som .un- 3 derlättar överskådligheteri och ihåg- kommandet? Framställningen” av Danmark återlämnar Islands: medeltida: handskriftsamling? ” ""KÖPENHAMN (TT —RB) . "Frågan" om ” de "isländska händ- skrifterna i. Danmark har inträtt i ett nytt skede sedan Islands ambas. sädör i Danmark, Sigurdur Nordal, på 'anmodan av sin regering gjort en TRIESTE, en kappa I svensk, ESSSIE, "tonårskappa: i ital. storrutig tweed 1 raffinerad eask;i belge-brun: tweed: med » färgskala av Cayenne och gra-. brun . mockagarnering på fick- fitgrått. Framflyttad axelsöm . . lock: och på den korta Tyggi och lågt isydd ärm' ger en . slejfeni Okskärning & övér axeln : mjuk capeeffekt I Tyggen... -" och enkelknäppt: med tri "sto- ra Knappar i förg” med” "moc- "dräkt med kort, lös jacka och ' "kjol med lösa” "veck från mid- jelinjen fram, -avsmalnande nedåt. Materialet är tuppfjäts' mönstrad, svensk tweed I be att disponera en lärobok i historia, Det finns så många olika utgångsg= "= + punkter att välja bland. Rent krö= : Hos kan. ” > in ny: hänvändelse till stats. och ut- [dera några: sekunder” då och då på | definitivt blev svenskt och de pol- nologisk" ordning, indelning efterre=" =: > fikesminister Hansen. ett eller annat i multiplikationsta- | ska konungarna för alltid avsade sig Benter, « efter... olika, kulturepoker . 3 :' Isländska alltinget fattade den 31 I bellen, Och därför att det, tar för lanspråken på Sveriges krona! Den- osv. Indelningsgrunden behöver in«.., och te så mycket ta hänsyn till vad som. Kräftströmming (4 port.) till varandra i en kastrull och ” maj enhälligt beslut 'om att uppdra | lång” na. period var'som ett enda långt rätt: a yltpeppar E krydda med salt och peppar. . d: åt r att uppta förhandlin- [rorna så tydligt att de själva kan I "rallt”. krig, avbrutet av ”riktiga” My Jiktigast ur pedagogisk synpunkt, FR FR Tillsätt dillfrö eller dilkronor.:- LÖRDAG gar med danska regeringen om att |läsa dem.'Och för att de ändå'ibland | krig under några år vid ett par till- ger till synpunkt man än Jögz a rund ' för läro! - : blir :så otydliga att de skriver av Jem fel; Slarvfel; bock, lägre betyg! 12 pnsk sillfrö eler dillkro- . "I LUN i återlä islä CH: Fläsk aladåb till, Island" återlämna : de isländska fäll h di lätt Sätt tl med - en, och den är lätt att lära o SS till sist till tomatjulcen. inkokta rödbetor och stu- |. || handskrifter som finns i danska man får läså'öm den i ett samman. | ”ällning "måste den kompletteras” 1-2. "a. tomat jul . L dillkvistar . Juice » Låt 0 minuter. o koka sakta M vad potatis, ' Å samlingar. Islands regering föreslår Detta ' med. slarvfel i räkningen |hang, så att händelserna följdrik- med sammanfattningar, där de and= : : 1 citron, 5—120 "minuter och därefter” TIDDAG: Kräftströmming nu att man tillsätter ett utskott av lär en sak. Ett kinkigt kapitel. Mån- | tigt avlöser varandra, Men på grunda |"? synpunkterna gör sig gällande, : , kallna T sitt spad, Servera rät. ' SÖNDAG danskar och isländare som skall bes |ga'”annars: intelligenta. barn kom- |av att detta händelseförlopp :inträf. . Talteknik 77 Cen + 70 es handla frågan och framlägga förslag LONG: Ägglåda med an- för de båda regeringarna. ten kall och garnera den med färska dillkronor eller äl. mer - aldrig in i. läroverket, därför fade "under fyra olika konungars, att de alltid gör två eller fyra slarv- Beredning? Rensa, skölj och: i en regerande drottnings och två oli- fila strömmingen. Forma fi- Lekmannen' har vaturligtvis ock- så många andra saker: på sin ön= + erna: till: rulader m ed kött. ” kvistar, . a . MIDDAG: it Apelsinöst höna, -Ärendet skull föreläggas danska |fel Få prövräkningarna, skriver för ka förmyndarregeringars tid, är det skelista,. men vet att det stöter på aldan utåt. Lägg dem tätt I or a .|[ regeringen innevarande månad och | dåliga siffror, - skriver av. dem fel, li skolornas läroböcker i" historia | svårigheter på ind th P in- : Uj sedan dryftas av regeringen och fol. | har svårt att a sig och delat på ett flertal olika ställen, gheter på grund av trängseln . b på schemat. Men nog vore taltek. nik; konsten. att tala. tydligt, ledigt och naturligt något av värde, om man «anlägger synpunkten "att ”vi -.' lära inte för skolan, utan för livet”. | Apelsinöst höna (4 pers) > 1 stor höna (ca 134 k £) 1 liten burk apelsinjuice eller . Saften av två apelsiner . salt, ngr + Paprika, citron, = partier, Sats- och utrikes ja och smör: -bryns I järngryta minister Hansen säger, att han äm- hönan binds” upp och brynes nar föreslå regeringen att nan till- till en fin färg runtom. Juicen mötesgår Islands begäran. Det fir.ns än Dagens goda råd: "Målar ni möbler eller på- annat som undandrar sig mitt be- dömande. Men -som en: psykolog skulle kunna - komma : underfund med. Hur skulle det vara med ”räk- ofta med. åtskilliga sidor emellan! Hur skall man under sådana för- hållanden "av skolbarn kunna. be- gära att de ska kunna bilda sig en neler och dörrar hemma, 2.000" band isländsk: - sng 3 di Män bevara då ilit , olja, sm hälls över ändska handskrifter i |nekliniker” i likhet med ”läsklini- | klar bild av det heta, få a: ; färgen 1: nagellackeflackal «ou sakta med fr hönen än koka Köpenhamn, därav några mycket |ker”, där särskilt slarvfelsräknarna | blick, som 'de också Någorlunda Den framställni; "De är: bekväma att ha till Beredning: Hönset tas ur. tills den Av genomhott värdefulla, skrivna på skinn. De |togs .om Kand? Där man idkade re- | kan hehålla i minnet? - unda ot praktisk samhällskunskap av äldsta är från 1100-talet. geirätta ”arbetsstudier”. eller ””tids- Yre betyc delse för medborga=. hands, när man får en re. pa I målningen sedermera och behöver fyla iden med samma färg. tvättas och torkas väl, gnides = SSR = - en invändigt med citronskivor. SS Salt, peppar och Paprika blan- das och strös över hönan. Ol- ' Serveras" med krustader, fyll- "da med" majs, som Vvärmts i smör, små ärter och färska morötter som kokats 1 smör. m Iman fsk ren, . Erostorp, ' Folke Svensson. och Arthur ' Ohlsson, - Öringe, . som Arrärkörerna ber: genom tid-| ställt - mark ; till förfogande för ningen att få rikta ett tack till jaktstigen. ” Priserna kan avtämtas hos bygg- mästare Gunnar Persson, Bölarp.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.