. Markarsas, yrkeaskola N Planerar för läsåret: 1057—1558 : Yr JRC FRA SAR FRA FYSASRS fer FINT IT FO Frerneereeere | PYETRENT 210 TOTAN verereyvvvvv Vv + - EN far bö ningar-el kingar, krafter: vd befartfyllda stävlingar ". : DEN 13 AUGUSTI, 957. rn ..En-vettig NY | FÖTBOLLSHÖST + do få om Ha netcförtdet/ tjusiga i2sporten. "det? förträff- ligan mönstfet Hförsensung) ber ;" Och Sett ”ideal:-söker Man kör sh Kristianstad. Vårihopp 1 tung mår ktsboxning «Ematknadsbokar tiofier före den-eventuella mätch sont ' , bollsstjärnan 7. «-beundras- även, sAullel bli änånga rentislasters "när I han "lämnat - löparbanan - drömuppfyllelse. :: Hela : ; långa :eller”den” gröna mattan. evenemang raden sportsliga .kunde virabbie” upp; . Och -hela "raden namn Ä u idrottsliga sammanhan; Folia, från Svåve åh! od | ill någon” '”Garvis”' eler så i ållra..lägs dt islönens ' si hå. Från, spickade oe "från något .” se? storslage första — åka vänner av olika sportgrenar, lever. i något ” lags | tjärnkult, 5 som alls inte ” +» behöver vara så farligt likrik- tade som dyrkandet av Holly- - de” - woode sexdrdttningar” och "he= ”STJÄRNKULTEN"; vi de, ställer emellertid störa ktav ” på idrattsmännen . — de sfär > sedan vara 'fänkade;, på vi världslistorna "aller : "bara "framgångsrika grabbar 4 den tila: .Jokala -klubben, Kra-.' vet är.) helt enkelt ett kvalitets- : krav. Den,kom springer fortast, klipper häckarna snitsigast, Jr de flesta målen, eller det simhoppet,, blir utomordentligt itngarst I ', något av: i profeter i;sin egen i efterkiknarsi' Jalla tsitua- ”Topplö aren feller ”fot- IDROTTENS vedersakare är ”, många. Jag, tvivlar på idrot- ten”, sa”en ”gång i tiden Ivar : Lozoch det: finns fortfarande | kvinnor ; och män,' som. gärna "citerar - »den kände. "berättaren. ; >-Ingen: tvivlare; är väl dock - kategorisk, att : hon: eller inte: -kan se de mi jlighe- Bvpriges i hl rg ar BN > Man talar om ”sportidioter”. t kan stå var "och en fritt! 3 a "forma epiteten, när de hör ” insatta rabbla tidsno- teringar och serietabeller utan” drottsmån och idrottsledare är | "bygd; grabbar, som småglyttar- -na'ser upp till och litar på. Så r länge detta förtroende besvaras av,. den” friskt. amatörmässiga "idrottens män, så länge: kan vi tala om en vettig | idiot?! MARKARYDS. BYGDEN. - "Lånar Tidnings Iokalredaktion; Markaryd; Villagäten 2 äktör: 5 Jö önsson, Tel. 10150 " Markarydå "SLU-avd,' anordnar - LOGDANS is. hos. Kerl Hall; Tuthult, onsdagen don": 14 aug."kl, 20,00; Alla ' SLU-are, välkomna! ', i 4 Styrelsen: : "MäRKARYD TrsbgRADé KE ae " DIÖ "Markaryd överraskade I i sön- dags - genom att 'på bortaplan besegra, Diö GoIF: med Hela 4 Karlsson 2, ' Bengt 'Arne ;; dersson och Kjell Forsberg. va dera hov Markaryds Bio": Onsdag kl, 8 em, 7 c MANNEN IFRÅN KENTUCKY med Burt Lancaster och Dianne Foster, i Ryssby--Liatorp 2 N « , CINEMA ScOPE a Enéryda--FHinneryd - " " Barnförbjuden. I aenbein a TimstorsVirestad | Div. MM Sydvästra Småland Al raryd Diö Markaryd é Skeppshult—Ljungby . jö BK--Burseryd a Ör . Ljungb) gruppen Markaryd :B—Råsto: rp Svenska motorförbundets.. trafikhederssköld, ., i... för mångårigt, hänsynsfullt' och föredömligt uppträdande»: trafi-|+ kon. har utdelats för -39:de' gån: gen. Bland dem som fick Gyllene skölden "märkes bl. a. mejerlföre- ryan SYRE, "Persson, Marka- ryd. kurser bl, a i "klädsömmnnad, snle- kert: bilmotorns : och traktorns skölacl; :räknostickans' använd- ning. maskinskrivning, bokföring och ecgelska. Anmälan göres till skolans rektor. Se Annong 1 mån. dagens L. T, | Markaryds bio spolar I morgon, onsdag Mannen från Kontucky" med Burt Lan- caster och, Dianne Foster I hu- vudrolterna, . Filmen är inspelad]; på QOinemaScopo och den inne- håltor rafflande. äventyr, . vilda strider, och hårdhänt kärlek — ett strålande .ep0g över Västerns plonjärer.' Barnförbjuden.! Se an nons I dagens tidning. RASTÖRP. VANN SC oc +: LOKALDERBYT Markarydg, B-lag. fick.:sa slgl' boacgrada med 3—2.vid lokalder- hyt på Skärsjävallon, I Markaryd, där Råstorp redan I halvtid hade leduing med, 2--1. - .. -c Resultatet är. fullt: rättvist och det kunde” lika . tättiha bifvit yt-)l torligare' 1 mål tur .Råstorp.Rås- torp fog ledringon imed 2—06 gå nom "Sven" "Arno "Johansson ”och relucernde "pk er innan, Markaryd tcerar på tspark som Sköls I nät"av av Are Sänd: atröm. fer TE amndry balVlékon ck Råstorp cn ; straffspark men denna, tog Markaryds målvakt Tuve Bern- holtx hand om. Markaryd kvitte- rade till, 2.52 genom Sylve' Hall- qvist finnas KE Wi segermålet för Råstorp, TIMSFORS BESKGRADE sVIRESTAD 4 nor i :Tlmsfors, tog i söbdaga ytterli- ä gare 2, poling , 1, smålandstvfan| » genom att På sin "Idrottsplats - be segra, Virestad med 2—1 efter 0-0 i halvtid" "Resultate är fult rättvist ock skors':-håde” det mesta spelet. Gästerna tog: emel- lertigd : -.1edningen och: Lennart gh spelade in N däc! tog" Tr söndags”, sina första” "poäng" 1 årets serie genom segra Diö på deras egen plan” med 42 efter .en ledning i halvtid :.på=.2—0, Resultatet :är fullt. rättvist ” om" än. något mål för. stort. Dlö:s, kedja . startade bra. men Köte Tykesson I MIF:s mål var j kanonslag och gjorde ett: par verkligt: fina räddningar. | Markaryd -.;hade .. sina « bästa Bpelare. 1 mälvakten och I försva- ret. märktes dessutom ' Jan : ef), Klinteberg. 'I kedjan var Roland I s Karlgson och Bengt Arne Anders-'T son de klart bästa. : i.Roland Karlsson gav Markaryd ledningen med 1-0 i 26:te minu- ten och samme man gjorde se- -2—-0, Efter .paus ökade Bengt--Arne---Andersson på till 3—40 innan hemmalaget reducera- de genom vy - Rolf Svensson. ning In en straffspark och fast- ställde därmed slutresultatet. till 4—1. Utöver ovan omtalade straffspark hade Markaryd yt- terligare en sådan och denna sköt Bengt Arne men målvakten, räd- dade. Frågan är, dock. omrinte boller| var inne, Samma var för- hällandet på Kjell Forsbergs vackra skott från yttern, den bollen KÖ hemmalagets, målvakt en bra bit” innånför : mållinjen, Doniaren friade emellertid 1 båda fallert. Domaren Ingemar" .Helges- son, Norrahammar var svag. >. Ne bensinstöld i Markaryd, . Natten till måndagen hemsöktes Markaryd JÄV Rv tbensintjuvar. Penne gång, var det Råstorps industri i ss Då da krogenikejer och sen Jätt ett ideal" för 'Unga pojkar | at. "Priidröttens? före -och-iekor, 'sorit fått Upp ögo- hårtrpåt sind rtäv? i I Sinmårna prövar "sina irIdrottären bl | St Paul utefter St Croixfloden, det : är sorä att bläddra i vår store epi- t.kers :l dra vidare norrut... Målskyttar var » Roland dc rr att se hur en och annan” tår Kjell; Forsberg sköt som. avslut-| PENNA rnndendd träffar vi många svensk-amerika- & ner, som med ytterst stort intres- - se plöjt igenom Vilhelm "Mobergs ” väldiga "emigrantepos, berättar re= - daktör Allan Thybell i'vidstående artikel, den andra i ordningen i hans amerikaserie. Å Emigranterna : i Minnesota förefaller vara mycket stolta över att epiken slagit sin hö- ga himmel Nyst. över, déras "bygd. Här finns många minnen från ko- lonisationsåren. Och :här i trakter- na finns även smålänningen Gus — han som figurerade som dräng i Ester Blenda Nordströms bok Ame= sikanskt, Inästa. artikel berättar redäktör Thybell om den amerikan= ska vägen — om high-way, som: förbinder staterna i denna väldiga kontigent, Mika « : . En ljus och solig vårdag kom” jag till" Villhelm Mobergs bygder i iMin- dan: Mobergs Utvandrare, Invand= - rare. och Nybyggare slog sig ned som "squatter”. Att åka norrut från diga emigrantroman.' Bilen jag, r med förs äv en trygg svens= amerikan;. Han: har. sin fru'bred= vid'sig'i framsätet. Bägge kan be= - äta om både det och detta. Det " säger de, Karl Oskar ; Nilsson” och de femton andra emis ve Vilhelm Im Mobogs Mid k a a : ren med maka sotare grafiterna” från Ljuder i ål ;tog, flodbåten uppåt Taylors Falls, . : I Och det var här i Stillwater de". : gick, i land för att sedan” till fots i : Vår bil rullar vidare utmed flo- den. Den skarpa" vårsolen öser flo- der av ljus över granna Jlövängar. och välbyggda gårdar. Här är allt- sammans så likt ett svenskt land- skap." Bilderna som ' flimrar förbi H genom bilrutan växlar mellan Små-| + slands karga: ;,backar, det leende Sörmland och ,.. Ja, faktiskt! Stic- ker inte här och var ett stycke av Norrland fram med skog och ni- por. Nu "förstår. vi: emigranterna från Ljuder. i Småland valde rätt den” gången, - De : råkade : hitta -en liten vrå långt borta i det väldiga | vrå, som till det yttre sentligt påminde om -Jan=- barn säger. så” : här: , liksom i ett nötskal de"öck se'så många 3 n förmäler, att få f . tf oh ar där, han pratar så mycket om Sverige — landet därborta på and> ra” sidan” "havet. I dessa båda” ut? utv klingen: tryck har man hi Även I mellanger ionen och den redje :i raden 'åv: sverigeättlingar tycks ha läst Vilhelm Moberg. Här utefter " St ' Croixfloden träffar vi många, som plöjt. igenom hela ro- mantriologin, Många har en del att invända mot Mobergs framställning, men å andra sidan förefaller de epiken : slagit 'sin. höga. himmel just över deras bygd. . Skall. «sanningen . fram, så mycket av Kulturhistorisk konfron- te - AN; gångar "och svårigheter "Under.resan ec att få 3 fara omkring här, pra Å på hay;, oder och ändlösa prärier as. efterkomman- öl inäle stenens Sr — ”den' P: Bergs" loge en halv då! mari efter 'en långresa genom det väldiga Amerika 'dimper ner i genom det oljestinkaride, Södern, över Arizonas kaktusslätter och ge- nom "New Mexicos blå" ökennatt; [Jag här farit utefter randen av pal- mer, vid: Stilla havet, genom-Lou- sianas fördrömda skogar samt för- stås genom larmande storstäder, vars | huyudgator är som en människo- my; Irande' ravin mellan skyskraps Och: så- allt det” Tiga min-= n alla är ”Sravstenarnas : ad 11 Annå Andersdotter, född i Bleki på ” svenska. 832; Utvandrad 1854; Johan Joh ne son, "född i ! Småland. Utvandrad ti väster om Taylors Falls skjuter den. i- äldsta" ig : Nordamerika 1867.-'Och - strax kyrkan sin: tornspi- ” 2 11 d letar sig fram i i ögonvrårna; de gam- v då torkar inte generat bort dem, &wld Sj d Därhemma i Sverige, Säger gam= | (lingarna, Deras « barn vöch Barn- 7 ra som ett manande finger mot skyn. Din spira,' Jesu, sträckes ut'<så ängt: som dagen hinner”; Så står let på minnestavlan nere på kyrk- allen. Stenen berättar: också 'att lenna kyrka tillhör den äldsta en är den äldsta i "sitt slag i” hela åstsdkommitg, Btölden far sket omkring kl 23.30, 'då 'en person i Råstorps:! samhälle observerat bil>sstå,. «Parkerad. i närheten av alkohol förminskar körförmågan De + mare Rn Spark. VEftör 5. ma "spel" gav Lemart 7 Kristensson, 'Timsfors leåningen'och vinster då han un- der. kl "framför gästernas Kristensson” kvitterada. på atratf. > amlingen: i denna svenskbygd,. ja; e + att jen” gång . få se i verkligheten : många aridra svenska namn m ; ströms bok Amerikanskt, Gus var öcherationen tycker att landet Sve- rige är "landet någonstans långt, längt, bort ytter mor de! gen atioren alltså "— lockar med £ö tiga, nypor: bland Ny-] I Lousianaköpet 1803, Stat i Unio- nen blev Arkansas år 1863. . California: Namnet är" den. gämla spanska beteckningen 'på den kali-- forniska halvön. Det användes ur- gst'h i alla. fall en; längtan, en dröm, vad dé. iummade, , slitna korten, kh 1 vagt försöker visa, älkända begrepp, även! na börjat Bl vi dit och! nerna i 0 - hesöka der "Ett ;studiumia |kan, för: etagas tack 4 vare en stor un= i m Zz ris ” nuvarande staterna utan större el- - Her. mindre delar av dessa, Ofta . skön de meningen, tiskt litet snabbare en sån här dag, li detta miniatyrsverige. Jag har rest | är Ry Iles vi lär oss alltmer "om, Amörika A od dé nordamerikanska delstater om det är långt att fara Faro n hel, t len ”"Ätnerikaintresserade. Y av 7 etnologen | L gton vid den veten- FAN Småhsani rsöknin; USA-delstaternas, nam, vet tyder röd . Nä är det. spanska Jordet color hå som - lotatigflädk: användes ol för att! der ind lod sjata köpet, Lera sot USA "övertog frå Territoriet blev. | Tisdagen den 1 augusti 1957 teg .. it. VASen"indiae mrådet använde" samma floden, Golpradaterritariet - a30C ;öpet,, 0 tat år) 1876. sonnegticuts, skapliga, ör ME | W Han har spårat upp den första, användnin- gen av, varje. delstats. namn, och: redogjort Öl i. Missa, fall för men. . 4 ;' Harrington stötte. "på många svå- righeter. i sitt arbete. Då namnen kom till betecknande de i flera fall inte områden som : mötsvarade de fanns det inga skriftliga uppteck- nilngar och i'synnerhet gäller detta dé indianska namnen, som äv hälften av 'de 48 staterna... gär förekom och att Ramp gärna för- namn, vid x vars mynning ger. Floden ”uppkällades ter titel: här! tutions redogörelse. för varje, - skilt, idelstatshamns ; ursprung; få och INGE Sa i påamöha” Det var, benä är: fortfärande. knutet - still :den | ninge | ”eoluinib us”; sbri "betyder PtMköss ra 4 olumbus", chrökndänåes 7 osatta.i men nu| levande medlemmar kan inte ge någon förklaring 'på betydelsen, | Alabama, blev, territ: H Ordets ursprängliga form SA iskoönak” som förel i en "dialekt av. pimaspråket som talades3 av.rshoshonean-indianer- nä: Namnet: betyder: ”Htet. källstäl- le”; vilket yftar; på källorna. vid Arizona" Cr Arishoonak: -beteck-- nade ett. mråde som, ”ursprungli- geh I lyar "en del” av Mex jorefna. började stava det Ari och flet'å Var den foritien. som :arheri” er den behölls då området förvärvades” från ppånien? år 1819 och då det rium , 1817- då | P! F”kölonisé= ra ciugt detta” omi ådd Gorge,” såm också är rinamkHet > på på EE skyddshelgon, köirinérfrån et bret kiskt ord: söm-betyder jordarbetäre.” Det användes: på" festar av:slos. tm di FEodde'ut. ;- vilken. West”Var Hen : förste guvernören för-Virginiekom= | paniet,: som sbildådes: .A610s FA TEN EB Kr les. 1846, ay områdenydren Me Mexico I 6. tj” ' - -- Florida; > Det, van; På: ”båskdegen so. MH 15122 som; mn pranoren open na "kaängrna” rtog: upp: då åd blev utider -jmed ISalmon” River ,— ilrfloden. EN i 1863 s.och | franskan," där s i slutet. äv ett: ord är stumt. Namnet Arkansas; "kan i skrift spåras tillbaka till” en karta .som ritades av den frånske n miissio- |] Unären och "upptö quette år '. 1673." Arkansas-territo- riet! kom till 1819 och var en del de stora -områden; som : USA ”La' Paz-bukten. var a : loden. St Croix. "ormar "sig "bred - och: grann” genom bygden. Floden ramar sig och pöser bitvis ut' till "små sjöar: Den tycker sig förmod: ligen vara liksom förmer än andra vattendrag, eftersom det inte bara burit de första emigranternas skepp --utan även är gränsmärke mellan . Minnesota och Wisconsin, Floden och landsvägen förefaller, vara yt- ”terst goda vänner. De två liknar unga älskande, som inte släpper varann ur sikte, I Stillwater steg i alla fall ”.Kärls Oskar Nilsson och Ulrika, i Västergöhl, den illa beryktade soc ..kenslinkan, och alla de andra; Lju- dersborna av flodbåten. Sedan tras- |] kade de norrut på samma landsväg, där våra fina bilar nu rullar, fram. vid de flesta farmerna” är husen nya och välhållna. . TV-antenner sticker upp över hustaken, vitt- nande om sverigeättlingarnas. väl- ls uppe. på skogs erger inte Min: inger av mot väster, ”kör mot solen bortåt Lindströms. Ja, skratta inte! Det finns ett sam- å hälle som heter så. Ja, och oss här. Och så många, dörrskyl-. inr, står "det "Andersson, Johnsson] "och Pettersson, Lite ' löngré fram . "utmed. vägen träffar vi 'smålän ningen Gus, han £om s+figurerade som dräng i-Ester Blenda Nord= de år 1862 att Kd mm: Amazonfloden i ien roman från 1500- talet av den : spanske författaren Montalvo. Det förefaller inte otro- ligt, att ”guldstatens” namn härrör härifrån, Man vet. inte om Montal- vo "själv hittade på namnet eller om det är en omskrivning av or- det ” califerne”. som Roland om- kring. 1150 använde i en dikt på ett område som starkt påminner om Montalvos- amazonö. California. blev stat år 1850. :! Colorado kommer från det latin- ska adjektivet ”eoloratus” som be- il, TV. och "drös is med kor, kal- koner och kycklingar. oo a När vi på kvällen återvänder & över White” Bear mot St Paul har vår- mörk ret svept in "bygderna i sin ring stranden. av ”KiChi- Saga” och i där syskonstäderna! Minneapolis: ch St Paul klänger på båda sidor, om; Mis- | sisippi,, Våra värner tar oss för- resten sist med till en höjd i södra delen av St Paul. de pekar ut de väldiga jorghögarna vid d missisippi- Tä n. "säger de. Vi från. Sve: ner i, det Se näset. Och tro mg eller. in vi'nerg idet vå värde set” kände "Perritoriet so: vade ordet ”KaNze”;" De "sunnanvind” "och "pa ade "på Det här är indiangravar ” gare "och" upptäcktsresanden Robert de La Sals le som gäv floden "detta namn 1679 kom redan på? en' karta från 1673. som” benämning på den. nuvarande Michigansjön. Illinois blev, terri« torium 1809 och stat nio år senare, "- Indiana: Den feminina formen av det latinska adjektivet ,”indianus”.. användes antagligen som namn" på étta: :difräde, Emedan, så" många”? in= dianstärmtrar "bodde" där. "Indianter= örst- ges nom fransk påverkan (Ay: ua) och - ardan genom Iöway). blev stat 46. ' Kansas:” Benämning å. bland sloux-indianerna, de ” ett folk som bodde” på: d tivepta ; brärlen; ritoriet som upprät blev, stat 1861, brev som en 1753. I SC lkoloär rån 1798 stäl är wyandot-iri inerrniag ord för slätt. Det syftade rursprung ar”Le ”Salle” "sor döpte Hliroisflodert gav” ätén namn åt; des - rige låter -yåra händer - < försvinna stora område som omfattade Ken. Mjssissippidalen, och:>'gom + - USA- övertog från Frankrike. År 1804. upprättades nrådet Lovsång av - åd. riens” « en del av . Tera.. (Pons på aid. Vö r 2” Sn2 an södra so vn Han re bodde utmed: den nuvarande lll. ;' nois ;-River;, Det : var .den-. franske - efter .ÅAndianerna, men ordet före= ritoriet upprättades :1800 och blev +. sprungligen på den koloni av pärl- i "| fiskare som "spanjoren Cortes 'upp= sm ne väs. ofdet' ”Cant-ttcké-ee”,tvilket + fr rn Yrr eryvyyeetv N ost "YYTTT Fer)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.