Tereeer LAHOLMS TIDNING ' SERASAAKISA IRAS AGSANMAARAS ETT 2 Ävotsn 157 "ET =- -- Besök hos Scans storleverantör Bra väder: nu , IST HAR VARIT: enhårt "och, skördetröskar alvar bra DET BOR MYCKET folk. i' Malmö -— och "många svin på Stora Bernstorp, en gård. >. Sol och "torrt :väder är det 3 år för de danska jord MÅ dela ” ; deras bilar. PE ”- som Igger alldeles utanför sta'n. Inflygningstornet pekar rakt över Bernstorp ned mot Bu ver enda, Som Vi, önskar dr ir -uppo 1 De har sannerligen fått ka PS MFKANISERINGENS tide-| ”” fofta flygplats. Vi håller oss till det jordiska och gör ett kort besök hos godsägare Berner i skogsbygden lika, väl som på | + ”jobspost” med sina svenska d 7 "> sup — skånsk storjordbrukare och kanske Sveriges främ Han är hur. ” slåtten?? omtalar ”'h eman . ; kolleger — och svårare jobs- varv upplevde man på de d också ute TE $ post, det måste vi k Redan vid nyår blåste det upp :lorna — Jandbrugsskole är et] . danska ordet, Vi besökte tre ' Godsägare Bernerup äger tre som helst Scans verklige storleverantör på området "7; ste svinuppfödare. hästar — och när den exporten ”den man”, — Med goda tek- niska hjälpmedel och praktiska rm inom d ka ill i : Inodjernäringen TT det hårdnar av dem — Slangerups, Dalums | gårdar ' i "Malmös omeden yhade bort blev b ekerna dningar räcker det nämligen i Hby. 4. de till ordentligt på dess mark- utanför Odense och Ladelunds. | närhet — den sammanlagda] alu . anor ningar Sr mötseln: Det är knappast; mogen . nad. Under de följande fem ” månaderna föll priserna på vä- sentliga jordbruksprodukter ända upp” till 25 procent — och man väntade, på en' rejäl krasch, inte ett dugg mindre. När vi i mitten av maf fick tillfälle studera-en del danska Egenligen var det bara Slange- Tup på Själland, som: verkade traditioneH dansk lantmanna- skola. De andra två skolorria .kunde visa oss maskinhallar och maskinlektionssalar, som "man knappast skall finna på motsvarande svenska undervis- arealen på de tre enheterna är 170 hektar Grödorna på gården håller ' sig . inom = traditionella gränser — vad som slår oss vid ett snabbt besök är emellertid den betydande arealen oljeväx- ter; Men' som sagt hr Bernerup är först och främst svinuppföda- re — och detta gör naturligtvis, i På Bernstorp blev :dessa "längor sex praktiska 'svinhus — visserligen efter någon om- bygnad Utanför långväggarna byggdes .(foderhoar, ';varför all påfyllning — och rensning — av dessa kan ske utifrån. "I varje . byggnad ryms c:a 400l- svin, Totala antalet djur i den- bara foderblandningarna, ” han har hjälp med av en arbetskom-= pis — allt foder blandas på går- den, som har en fin magasinsan-= läggning :.med praktiska last- anordningar, - KÖPER UNGDJUREN |Jungfrufödslar - SN gon "risk att säden d V väder, ' för. marken är” mycket : jordbruk, hade det. emellertid ljusnat något för jordbrukarna. Förs en- visade tende; till cn yiss stabilisering — och slen, uteblev belle Ånte”helt. - ningsanstalter, - :. - Och just dessa maskinavdel- hingar. hade blivit skolornas stolthet, De 'längsta besöken . gjordes "där, och där. fick vi "FRÅN SMÄGARDAR » Och var finns nu alla de små- grisar att hämta, som skall vara utgångsmaterial i denna jätte- produktion? — På smågårdarna Blöt, och då går det ju inte att. . köra med' självbindarna, Den enda skada, som. vi märkt, är att det förekommer en, del -liggsäd att foderväxterna — trots raps och rybs -— dominerar i odlingen på hans gårdar, - Hr, Bernerup var en av de na ”barackstad” blir med and- ra ord drygt 2000 åt gången. - ” Så många grisar måste ”gri- sa ned” en hel del, Men inte på oe bland kalkoner : S k jungfrufödsel eller parteno- DET KAN HA sitt' specfella Intresse, att' studera ”ett jord- ”uk under en kris, Man. anar "också ciceronernas längsta och "mest inspirerande anför: + Söm "på PDalum, Här : anden, ” sensationen att möta pessimism ; och flykt från närlngen — även det .nånting att. skriva .om, Så: -blev. det emellertid inte I Dan- mark, Man sjöng visserligen en visa över de dåliga tiderna och hoppades på en ny regering, som kunde hjälpa upp. sltua=- ; tlonen — men man hade Ingen tanke på att se framtiden 1' + svart, — "Den danska ,jord- - bruksnäringen kommer 'att ha ; man maski A. Vv de välutrustad Mejeriskolang nyli- gen färdigställd — imponeran- föreståndare, 'som visade oss runt, fick god hjälp av, Iant-' mannaskolans elever, : när vi kom . till maskinhallen, » Alla detaljer och alla nya.finesser skulle nogsamt, förevisas," Och det blev också en förevisning som tadade sitt tydliga språk om, att Danmarks jordbrukare- gain tsägliga betydelse ända ,. ull den dag, då alla går om- kring och kikar gröna piller, » framställda av alger och sol- energl, tyckte man, " STABILISERINGEN anades som sagt, och jordbrukarna —- : "20 procent av landéts Innevå- 1 naro är sysselsatta Inom jord- bruket — planerade friskt och djärvt, för framtiden, > > Vad som särskilt slog oss var, . Att Danmark Just de här åren + köper. tråktorgr ,öch skördes tröskor "på on köper bliar på växlar, skäm tado,, direktör Bachman; 60 : var färdlodare , under ,Dan är väl mogen för mi kaniserIngens störa tusk ;'De : trodde "på maskinen som nyg-: e To .kel till en ny fid; 5... . OCH HUR HAR. MAN haft råd att bygga. en så/impohes » rande anläggning på en mannaskola? : ” ':130.000 kronor har m lant<'|] 3 askin- hallen kostat — pengarna har man fått från Marshallhjälpen. .VI kunde inte låta bli att stäl- la en försiktigt formulerad upplever , Jordbrukets snabb-' .fråga:' 130.000 kronor är myc- vixando mekanisering, — Man: ket pengar.. Känner'ni er inte 1. het. hade första jordbrukarna i vårt land, som slog sig på svinuppfödning i stor skala. Han började leve- Terå de stora mängderna 'slakt- svin 1948, och'sedan dess har produktionen = stigit betydligt. Stora” Bernstorp anses nu vara Därvid är att märka, att ”stor- driften” på :huvudgården en- dast sträcker sig över ”sommar- halvåret” .— april till december. -." HÄSTBAT ACKER BLEV SVINHUS >-Hr Bernerup har. gått in för ”Jångt drivna mekanisering- "Allt måste vara praktiskt rdnat, tycker han — För en del åk.sedan. köpte han hem några baräcker från frihamnen i Mal- De” hade tidigare använts Scans största leverantör av svin |”. Bernstorp — ja; det vill säga, varje dag. ' ove 6.000 SLAKTSVIN — . — ARSPRODUKT!ON Vid sidan om ”barackstaden” de har ingen chans till det. Ge- nom en praktisk gödselgång- kan man nämligen med traktorgre- pens. hjälp hålla rent och fint »l uppe i norra .Skåne, ibland på större gårdar i Halland, säger hr Bernerup. Vi köper in så där 5 —600 smågrisar i . veckan, när säsongen - börjar Andra kullens sista svin-är sedan slaktfärdiga i, god tid före jul. Det har inte varit .' några direkta svårigheter att få tag på smådjuren: Och jag ”|tror för min del, att just denna föder man upp svin i en tradi- tionell byggnad. Med baracker- nas två årskullar — alltså ' c:a 4.000 — och invånarna i det sto-' ra svinhuset kommer antalet le- smågrisuppfödning kan vara en lämplig inriktning på en hel del mindre jordbruk — inte skogsbygderna; hor te minst i |. nerverna på en kaninhona Stimulera vererade svin upp summa på 6.000, Av: dessa kommer i medeltal 65 procent i primaklass —- en siffra, som är mycket. hedersam, lagringslokal””för export- till .en årlig Inte minst för den man, som sköter alla 'dessa djur. Ja, just ”BITKEDJAN ETT. > > KOM HÄRIFRÅN? .. . I varje barackavdelning häng- "er det flera "”bitkedjor”: ned från taket; " Bitkedjan är helt ” enkelt; en kätting ;som svinen "tycks uppskatta rent och sant, pin 1 något slags kuld ;vlixlar,'.precis, som, till USA efter en sådan gåvr? oo Svaret blev kort: och. klart: 2 Nej! Ett lika klart nej” till . siffror "mi "gar. en tydlig och fortgående minsk- röding av höstsädesarealen. Minsknin- igen sammanhänger till endel med svårigheterna ; att finna avsättning Ynrdt . Jordbr Höstsädesarealen ' minskar trots höstsä dens. fördelar. | , i flyghavreområdena stsädens vgräskonkurrerande förmåga vär- a mr vel ntrat väl, är den en säker och ur många syn-' ., Svin har ett visst behov av att - | tugga och bita: Finns det ingen- ting annat att bita i, så biter de i varandra ';och det är inte lyckat; Just av den anledningen har de här kedjorna kommit upp Vi: har sett dem på andra "gårdar — men frågan är, om ”patentet” Jändå inte, har kommit just från Iden här: anläggningen, Det är hur som helst inte omöjligt, för de här kedjorna har funnits på genes är inte ovanlig bland lägre "stående djur och förekommer 'hös en del arter omväxlande med fort- plantning genom parning. Bladlös- sen t ex förökar sig nästan hela sommaren partenogenetiskt. En ge- neration honor lägger obefruktade ägg, varur: utvecklar sig en ny ge- neration honor, till dess det på hös-; 'ten kommer fram hannar. Dessa be- fruktar de ägg som skall övervintra. »-r Partenogenes hos högre stående djur -är' däremot: ytterligt ' sällsynt. Det har dbck lyckats den amerikan-' .ske biologen professor F Pincus att . gehom' elektrisk irritation av hals- hypofysen och på så sätt framkalla en hormonchock, vilket. ledde , till att äggen i livmodern började ut- veckla: sig." Försöken" resulterade: i flera" kullar 'jungfrufödda kaniner. Däremot har man alltid tvivlat på att det hos högre stående. djur, i -synnerhet : hos' varmblodiga - djur, ..kan'förekomnia spontan, partenoge- netisk utveckling av befruktnings- mogna ägg. tll 28 + Det väckte därför, stor uppmärk- samhet när det påstods att kalkoner "skulle visat tendenser till parteno- . genes och från många håll betvivla= .des' uppgifterna, Två amerikanska biologer, M W-Olsen och 5 J Mara- . den, hår emellertid satt igång med 1 » na klarhet i saken; Vid försökelt har de änvänt en i USA mycket vanlig, massundersökningar i syfte att vin-' k 112 - | miljon ton handelsgödsel,: Då till till följd” av den bördsmängden! 7 "” a — Annars står allt. mycket: vackert, och jag skulle :tro,, att vi får en god skörd —: av, potatis —: om vädret bara neder- alle ALVENS NÄRINGSSALTER, ' Enligt nyare USA-undersök- ningar med majs i Wisconsin har: 'man " "med ' anvär spåratomer visat,” får : ända ” fyra "femtedelar" av ;et från alven, Klimat 'och bestämmer hur "mycke från dessa" djupare skikt, inget. fall 'har mad. "fått: lägre siffror än 53 proc. ->.1.> : ESA LINE UNDERSKOTT 1 MINERAL '- Enligt nyare inventeringar” 4 staten, Minnesota har, man” fun- - nit, . att grödorna tar en Kalv miljon” ton. av kväve, f och kali varje, år, motsvar; marks-resan) "a Antill mekanieringen "inom" det | Åre : a avsättr punkter fördelaktig gröda. Visser-+']Bar, a 30 å Prags) Vit tishkenr 5 | jorden - återföres : eridast cirka Vi erklindo för Vårsdol-vilv danska jordbruket, = 2.3 Fö, göstrågen. Men den beror också ligen Juve. den god övergödsling ! enter” Har'4 sanning haft chans Tuckey om, Belisvills. Small. White | 370.000 ton handelsgödsel,. utgör . sär HERA FAN 0 RR 2 Acer de å ” och» oftast besprutning ' mot 'ogräs ; . . 2 om « Nta Nea i oq se H : H ligt, jakt danskornas Tuktöfor & = r Ci Ass,” or, in hon EON ma Vv under våren, Men det gör även de. | att. tagas upp på. andra, håll 1 - Man. började med att undersöka sålunda årsunderskofttet ev räknat oo : H anses oh . York "5" | vårsådda ' grödorna. ' Den allvarl landet :— gården ;besöks näm” |' 1463: ägg, sori lagts av' unga öbe- |i handelsgödsel mer än en mils AR Hal t d sl kt i Masse > vete åtminstone i södra .Svwerige. gasté frågan vid höstsädesodling är. | ligen varje år av i runt tal:2.000 "fruktade « kalkonhönor. : Det visade | jon ton, vilket på lång sikt är IimsTgds Slat teri 'örening ns «do den konkurrensen är det inte ba-| därför övervintringen. Svårigheter-' || intresserade lantbrukare, +. | Siglatt det i:l4l proc av äggen På- | en : ganska ” oroande” siffrå och AVRAÄKNINGSN Fällatide' det 19/8—24/8 1957 ' + a fykastningen utan också kvalite na med denna är givetvis olika sto |,,5. 0 22 Åss; I sBÖrdrS en 'spöntan och fungfrulig innebär ' en” "fortgåéride utarm- | MOE rr som blir 'avgörande. Tidigare | ra i olika 'delar av landet och i — Na utveckling, även om celldelningen | ning av j i 3 SR alone u a drag för: frakt, slakt, veterinärbesiktning ansågs höstsäden i växtföljdén vara| måste därför själv "göra klart. för et : , ” inte hunnit så. långt, Nästa försök | Ting av jorde ns mineralnärings ns o dyl Sn; hulye nyda rn, och organ, 2 MA självskriven efter trädan och efter|sig-vilka speciella frågor, som .har so ml ere gök | Omfattade 5.930 ägg. Dessa härstam- illgångar, .. > ir . vå Klam Kor Kviga Ung- Äldre Göd Gris-.Späd=' Får: L-m. H-t Ung le. INU, är. växtföljderna. inte] störst betydelse för övervintrin Täng är ödsel (22 hallonen some sara ed Kg | SPE ++... Oxar Stut tjur tjur kalv kol, kal prima "längre" lika” regelbundna som före | f?det område, 'där” man”, bedriv kv y g Å .. | 22 kalkoner, som 'parats "med kal flis fier se / Ex, pr. 4:30 4:98, 4:88 4:55 7: 335 08 6:05 8:05 ia:gsrr 4 andra världskriget och valet av|jordbruk och: vilka faktorer ;som.i'-« BYN uteskn kg fö | Kontuppar, vilka dock var så unga | OGRÄSBEKÄMPNING | ; 3 309 065 SBS TT Erödgr ör nu ofta starkare influe-|wa Må Det visste nijl || atde ännu inte börjat producera |" I SJÖAR? =>" - 1 Nr av. prissättningen vän "tidigare. kol . - ; | sperma, Det rörde "sig. alltså även |. Ft kemiskt preparat, diklon, Men även under 'rådandgförhål- |? öra or omsatt, undersöka om" parningens | kap: med” framsån 1vänts - föl 4:53 ; : ”Ianden bör vissa principer följas vid] - slag skall väljas? : > | ”psykiska” inflytande kunde få nå- mö ared: framgång använts för 448 r n :10. ;'uppgörandet av växtodlingåplanen eläs a osa FE LIFA NT gt .- « gori” betydelse för de obefruktade 2 Spring av mögelsjukda - 1420 ; ee oh Dale höstsäd och hästoljeväxter Ae komm Ken väljas 20 äggens utveckling. De ”psykologis- öryiktodlingar i USA, Man .h 4 na | ee er i'varje fall höstsäden bör re. |". 20rdarnas beskaffenhet och läge : i” försöken: utvidgades ytterlig u konstaterat, det; ä - ; h Spelbindet återfinnas i denna plan. De höstkornsorter, somm hu” finns 1? benom utt bönorna fiök tnfälle att mycket effektivt " förser "Vv 8 ee 4:30 3:35 2:85 25 apMänga fn talar för -en regeli Bor Aden, sn ligen Fimbul öc se tuppar i en bur i närheten men | förorenande vattenblomningar i 8 ” »€I0 385 2 515 se poor |, bundet återkommande odling avi). cre har dock svag övervintrings . utan att ha möjlighet att-komma | asx,.. - nttondrag > na VV " för får och Jann, som levoretas ulliga, betalas för köttet 10 öre |” höstsäd, Den tidigare mognaden hos förmåga och höstkorn kan därfö i kontakt med dem. Om det ”psy- i : och, vattendr; ag Endast 4 pr kg. övor ovanstående notering. , smek, a no SA ”höstsäden än hos vårsäden har 2l- latar. | fråga endast på sådana-, kiska” inflytandet verkat eller ej är /2-1 kg per ha” vattenyta . ; äsknoterling för samma tid: | Avdrag för: ' , tid varit förmånlig för :arbetsförs |Platser, där nan. vet,”att det hår. ännu så länge ovisst och i varje fall | Krävs för "att stoppa utve oh Suggor'och svin vol, Stor > får och on delningen. När nu skördetröskning utsikter att klara sig över vintern. . är dess verkan mycket obetydlig, ty | 8en av blågröna "alger, för” grön . d över 150 kg. - B (es mellanfeta) lamm 20 öre | Är ne på många gårdar är det i. Valet Mr Pberer försöksre itaten blev. motsägand alger fordras 4,5—5,5 kg 'och DU kg. 2602 2 ce 28 5 (am feta) 30 dä fördel med höstsäd, som hinner| — ”.Yalet mellan råg och vete ';s ' "och statistiskt osäkra, Det kanske | undervattensväxter 16—18 : . a SN (= överfeta) ' 60 : öskad, innan fodersäden |” Vid valet mellan råg och vete tar" behövs ett ännu större antal hönor nnolik "komrlikation | 10-194 2 202 ol a Ka e dl äd: Å mellan råg och vefe tar övs et : r or | En sannolik komplikatio PKN : a fe 8 NS (= mellanfeta) utvecklisg mm ber he Jaen tidiga man i första hand. hänsyn”till | och ägg inrian man får fram någon | medlets användning å Sve ig Iod9g : ct plan 10. |. utvecklingen hos höstsäden uåder |jordarnas beskaffenhet. På gåro" statitiskt. tydlig tendens, "fär dock att Pre 424 a I00 20 2021: H » |. Yegetationsperioden har också and- | där hårda åfrestni na . I varje fall visade försöken med Jock alt man (ansett, sig kun- | «HA a 382 re rn D (= överteta) (0 . | ra fördelar. Markytan täcks redan |tern är ätt va ta eller där a de 5.930 äggen att.en partenogene. |N2 konstatera, att fe skadar fis oc ” NN IT9 3:10 310 Puligt Jordbruksnämndens be- anta senvåren av vete- eller råg- | sjukdomar kan befaras uppträda - tisk utveckling påbörjats i nära 22 | ken vid vattentemperaturer un- TI-04 Ls 344 335 3N JA AA Nöu avgift för: höstsäden som; för vårsäden E för Gang, även vom regeln -om jor-. Pos 12 proo faner utvecklats ochå . - oa . a reatur (storbosk.) för ">. Höstst, a . ' enhet därigenom ej ' 2 - anns det redan blod |: Co tace "ex est BO-N4 Lv 133 J1S 110 293] > hel kropp vägande 150 ke. t:> Höstsädens, tidiga utveckling ger komm IE ej i deåsa hiinor, med, d d 2 - MZ > TOP - d 3; M ommer att följas. Har man höst-", » medan det i 0,7 proc 8 ? 100 3 Rn TS FR . fl däröver ne Il pens mcd "og jägheter till konkur- [oljeväxter på gården år inplace- redan fanns små foster, Sistnämnda | & k Uummes I öv Eupe am Förtalv k kropp vig. 15 kg = | tidig bedbrutning I böstegder nan TISen av höstsäden i växtföljden i mtl Sem hade 10 rarrar 44 ägg och av : ; > pe > ä - då en under | tämligen klar. Då följer höstsä ..men e ni samtidigt, att-'dem hade 10 nått ett stadi : lövs I ed i is & däröver .so | i Våren och ti, tb ae a följer höstsäden |... .men»>visste ni saml at a s mot- s SLKF-avd., '. . a Klas h . . HN > Mindre än 13 kg. 2 I sädesplan må ger gode NV Nöt efter dessa. Arealen bhöstoljeväxter blåstången (se teckningen) är|” farande två å tre dagars utveckling har haft möte hos" Clary. Jöns- «3 m = Mm Kalv, hel kropp &—|; I kampen mot en hel del. ogras lock Kerry c nlertid inte så stor - I god gödsel. — innehållsrik På| ge'övriga nådde ov sr uktat ägg, Av | Son, Veka, med Birgit Hautoft d östsä = uf, ä i dä ES ” äldre orme, Bild 207 BR Fal, balv kropp 1: framför allt de höstgroe nde men 3 höstsäden måste därför kom- " kalj bland annat,'och på kväve. 6 där nga nådde ling 08 fram till 4— | EP See öraade, för Kvällen. aan Hela pch halvt, of dn För hel kropp väg, 13 kg" SEM en del vårgroende. Inte minst rEroende. Inte minst [På kreatursjordbruken bör der da. |Enligt analyser innehåller tången 48 och fyra till 25-27 aven upplästes och diskuterades > Eu ; - —- Uh däröver. a : : SS > 14 kg. kväve, 0,4 kg. fosfor utvecklingsstadium, End pa sta möte. blir tisdagen. Jen" 4 fre hot for resp viktgrupp och För halv kropp väg. T4 kg. a 5 efter vallen, som plöjts i god td" hela 55 kg kalium per ton. Den|' genomgick hela den normala vi JSept. och till värdinnor för Gcta i ve N a plöjd, baren NS redan vara upp- ! stora procenten kalium har sin| .vecklingen och en levande kalkon- pda Ester Näe Och Hedvig I f r ten plöjas snarast så att ' iga förklaring Kalium är| kyckling sprängde skal ; | Persson som ersättare Anna & N : ? ” AA bearbetn; banar saa...” Raturliga förl 2 K yckting spräng et på van- Ita re ” -. | : ser OA hinner bli e ade mot ogräs d och Mycket lättlösligt och förs där-| ligt sätt. Tyvärr var det Jilla djuret Med kattesaminnk, ngnd Nilsson. Rx en see ert kan ge en god sibädd. Pådek - jför i stora mänder genom diken | mycket svagt och dog efter 18 tim | trevlig kväll... sve utadee en en tirslösa jordbruken äf det läm; och andra avlopp ut i havet. Och | mar. Detta är dock inte någon ovan= SN lane " - jordbruken äf det pe H : Lghet bland kalkoner, som ä ; soc + ligt med en ärtgröda som förfrukt, tången finns-som bekant i ha- a sd , är myc- : Forlag I - Detta är i röda sol u set — kan med rd lätt ket ömtåliga under sina första lev- | BERU = » an må ; . inte alltid möjligt och äm= vet med andra o nadstimmar. ERUSAD MAL MED väl : ara jön er > 1 . Dar man så höstsäd efter vårsäd, måst - FÅGELSK 2 - . for CA. ar Cr ! I - |] Men man måste nog hädanefter | Fj SKÄMMA. Underha m- RT så . Nn måste man ha gjort klart för sig de : Al räkna med att tendensen till > n fögelskrämma flök härorm- ug- Arvika — Dettmar : E risker för stråbassjukdomar, som ANARAANAAA AA mm ärar |Ostora På Pöten 4 | . CNE ! j van. HENRIETTA: föreligger om deja - . vv även hos varmblodiga åjur | Östersund. Det var ur Nfo utahdör Begär priuppsi Salen går upp kl. 452 och är korn och man måste mycket kan finnas 1 långt större grad än |kad man 1 50-Aragign, ÖVerförfris- Begär prisuppgift, . : ned ycke å ÅrBäldern, -; ASKS Lan « MER 1938. oo: följa stråbassjukd man hittills på grund av otillräckli. | fågelskrämman för YT ”Boma tog s . - . . eventuella Urpusdende på gården. | Å £a iakttagelser antagit, [människa och gick fy. ilokande Lahkolmsortens Lantmann förening | . Morcoadagens nama På en del gårdar tycks de inte va= ' Diesel ta till sig det utspolade närings- | ova ra VÄXA Några orga [| orening Ta så ovanliga i år. Ordningsföljden = saltet. ; de närings- | den naturligt no acc. Men på Mn Tel 23, 425, . sa or IONE Tåtkorn-höstvete är med tanke på RÄTT TRAKTOR - ol dotatis och Visste ni också, att Fv Mannen & | förarena borg TT ” sn av en uj kl. 4.53 S Tr är särski rjade Jjatthan u ' . x tar upp kl. 453 och | detta inte att rekommendera. i - TILL RÄTT PRIS. I tach att gödala ailt . Puckla på fågelskrämman. 4 , 2 — ved . ser str 2 tånggödsel, 4 sb rnes . : Sset ,” tee enl i NN ost . 2 ie . . N . AAA MAMAAÄSAA | | . ' . | AMas
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.