vryvtrvvev Yr vryvrrYYrYYYSYTYTYT rv ve ve YYYEETP TY YYrFreer TY äavnede rn 3 rv? verevv YTetereeFveTEPYV VS YYT tr vt jvns AN RAMA . de, Hon skulle hålla föredrag och Johan Friggeråker - | berättar om hur boadeförbändet 2 började fan skrev år 1910. Bland den "jordbrukande befolkningen på vår svenska landsbygd rådde stort missnöje med dåvarande förhållan= den. — Dess: intressen bevakades inte, inre söndring och splittring kännetecknade läget, Då steg någ- ra k ska män fram ur de ville åstadl ma ”grannafrid och grannasämja” bland den splittrade 0. oeniga jord- br ningar är av ondo — man skulle räcka varandra hand och hålla ihop. Mån skulle bygga upp en bönder- nas egen. politiska organisation. Med detta mål framför ögonen började bandeled: de nämnda odalmännen sitt gigan-" tiska pionjärarbete i modern gens o. samhällets tjänst. Och där. med skrevs de första bladen i bon- deförbundets historia, , : Den enda kvårlevande av dessa järer är f riksd nen. Johan ' Friggeråker,' som den” 28 augusti fyller 85 år, Det är med anledning äv'den annalkande hög- tidsdagen. vi, besöker partiets fö- med tidsutvecklingen och : det. po” delsclän, Skaraborg, och desscen- "trala 'bor.degestalt, den vitale glad- 4. Johan Friggeriker. berättar minnen. et se i på dessa," godkände ing andra” än verkligt intresserade; väl förtrogna litiska läget. Och "den! kurs,” som Berglund tagit. till sin egen, skul? le i alla stycken hållas. I sitt and- lynte och alltjämt verksamme Bon- foniären:-" Med '! 2 ön ra "pr « av, :Landsbyg” in, humor' och :med tjuvpojksglimten 4 den ungdomliga -blicken berättar han, charmfullt och roligt, för en andäktig. lyssnare, Han plockar fram 'små pärlor bland minnen från den tid; då han för'alltid ris- tade in sitt namn i partiets historia. Vi börjar... När redan snart sagt alla grup- per I vårt samhälle för länge. se- I dan: insett värdet av samarbeté och sammanhållning för'att få si- na intressen tillgodosedda, stod den svenska bondebefolkningen splitt- räd och utan politisk hemvist. All: mänt missnöje med de befintliga" partiernas " politik rådde bland jordbrukarna. .. Något -- måste göras. Då startade Carl Berglund i Gim- ständigt parti,' helt frigjort från de gamla. partierna.. Tidningen förfäk- tar den: åskådning” som råder bland lantallmogen "och då kan: den'inte redan ' existerande Partierna Utan att snegla, åt höger” "eller 'vän- ster .höll han fast vid denna' sin deklaration. Och sedan dessa ord fälldes för.47 år sedan, har ingen- ting. hänt, "observera, som jävar intressen som dikterade innehållet för partiprogrammet det: var kampen ” mot orättvisor. tryck,. Vv "Att. 'Hdningen - Landsbygden var nog : på bevis för." Brev mene" tidni -— det var: 1 december 1910 — och publicerade detriksbekanta uppro- pet- "Bröder låt oss enas!” Detta vådn, genklang i vida kretsar och blev grunden till:den 'riksorganisa= tion, som snart nog skulle se da- gens ljus. ;" Mitt politsika intresse = => var det egentligen en kvinna som väckte! Hon hette Kata Dahlström. Det var år 1910. Jag fick se en mö- tesafftsch där hennes namn skylta- inträdet till mötet var 25 öre. "Jag betalade och traskade in; Det var ord och inga visor denna tempe- olika håll i landet. Här några ax plock? "En :hedersman' från Uppi land 'skiver:?”..;; jag har länge väntat på - ett bondeparti, nu ser jag mina önskningar förverkliga- des." I ett annat brev betygar IT ha samma åsikt som något. av.sdeé 5 länge” väntad. fick Berglund snart |' strömmade "in: på” hans bord: från 2 Första ersättningen oa fick” jag ”efter 5 års intensivt: snärj. Det var" i Hjärtlanda. En. fattig; | ttig arrendator: -kom-fram till mig, äckte fram 5: kronor och . tackade. I dettå sammanhang skul-,| ja erinra | om, att bonde” fattiga i Visste" ni det? 3 ; för ett försäkringsbolag innan han av.-Krupp, som då vi "fever i tide- varv och blir inte nämnvärt för- vånade över "nya, atomfysikaliska framgårigar." Medicinen: gör dag- ligen! nya landvinningar och inom tekniken" råder ett febrilt arbete. Men fråga 'någon: när " symaskinen uppfanns. Eller andra - uppfinnin- Al i flera "månader ”studerat" honom, "— Jag: trudde,' har: Beitz berät- tat, att' Krupp ville” låna pengar av mitt" bolag men -var för blyg för att klämma fram med ' det; >> -I det kruppska jätteföretaget trivs Beitz. som fisken i: vattnet, —. Jag Låt oss gära en liten kavalkad och ni blir förvånad: 7 1846 symaskinen; bedövning med eter och "kullager, 1347. bedövning med kloroform; - 1857 "spektralana- lysen, som alltså är jämnt hundra år, SAr 1860; kom > Båsmotorn + och om klichén, 1868 > skri- Landsbygden. I mars- äpril måna: : 1911 kallade Be lund & samman någ- "ra stycken av. öss, till sett internt skulle” 'programförsla- get genomläsas och diskuter som särskilt "gladde oss var att det framgick av. programmet att vår rös relse. inte. skulle: vara ä enbart e i po- den. skriver, Berglund bl. arossatt] 2 bondeförbunde "utgör ett eget själv: - livsåskådning, För. "mig: stod ' det klart, att: Re rutan. derna ' punkt: i dprögram skulle” vil våra dess riktighet, Det var inga klass- så skrevs. av” redaktör Kjellman” på 2 pestbacillen. och 1893 a . 1869 Hustrycket, + 1869 11875. läfttrycksbrom- sen,. 1877. fonografen, . 1878 ,mikro- foneni, ; 1879 "glödlampan och' 1881 den. elektriska « ackumulatorn, :Nu följer ett. par” medicinska .märkes- år - med"; tuberkulbacillen / 1882 och £ kolerabacillen ni att ”mötorcykeln r' så 'gammal som 12 år? Den första gjordes näm- ligen 1885 -vilket alltså ånses vara bilens "födelseår, tmen' den saken » | är 5 lite «mera omtvistad. Är. 1887 |5g -.ångturbinen . dagens "ljus, - år på färgfotograferingen. tuella- influensabacillerna fann man 4 11892.” Året " efter framställdes dif. teriserumet - 1894" upptäcktes böld- rönigenstrå- län rädium som har I808 äm födel- seår,:" 1900 flög - 'Zeppelinaren, 1903 flygmaskinen,' 1905 såg gasturbinen, 1911 kom 'vitamirgina, och 1913 eko- lodningen. år” 1919 a sprä; Medan; Västtysklands sistålkung” | Alfried'.- Krupp ;' (dessutom: : von Bohlen'” und Halbach) . passat på att ta lite seméster; från” sitt trista såg inte att bönderna ' var: > kåpabla I till étt riksmöte, Vi-gav 'oss' emel- lertid inte; Efter bondetåget-.1914 mig att bönder- dl den; första man” ;..så fick jag Landsbygd i min-hand och jag läste i den all- deles 'som: i min egen själ, Det var det bästa Jag läst i hela mitt liv”, vi föredragshållare blev väckarklockor ute "bland :vå- fa lantbrukare, Vi skulle väcka de- ras. intresse” för /vår idé.” Vi var ju otränad talare, men dess bätt- . lysning som de hade behövt! Jag la kvinna .förk Särskilt hårt angrep hon präster- na och inte så litet föräldrar, Hon talade till" ungdomen: edra'föräld- rar tycker nog inte om vad jag sä- ger härmen de begriper inte så mycket, de har inte fått den:upp= hade själv då nio 'barn.Skulle jag vara en av dessa efterblivna föräldrar som ingenting begrep? Nej, tänkte jag. Berglund, bar rätt fordbrukarna bör bevaka sina in- tressen, Därmed stod det klart för mig att ansluta mig till det parti, vars organisation jag sedan helt äg- nade mig åt, Karl Andreasson i ”Åsen var en av de närmaste män- nen kring Berglund, och den 11 febr 1911 hade han kallat samman ett möte i Herrljunga, Det blev mitt första personliga sammanträffande med. Carl - Berglund, Vid detta väckelsemöte skulle Andreasson på- tala orättvisorna mellan de olika folkgrupperna, den orättvisa för- delni av. den kakan, Och detta gjorde han effek- tivt, Han tog med sig en brödkaka av. gammalt hederligt märke, en rund kaka med ett hål i mitten, Med den manipulerade han,deinon strerade hur stor andel av denna som ' tillföll varje folkgrupp. När han sedan skulle visa den del som blev kvar åt bönderna var det sannerligen Inte mycket. Det var knappt mer än det stora hålet, Med b re besjälade av ett. brinnande in- tresse. för "den idé,. som' Berglund 1. sitt. upprop i'några få ord in- rymde, Fem åhörare var mini- miantalet för att ett möte skulle kunna, hållas. Det blev nog i'regel fler., Jag höll omkring 3.700 före- drag under min agitationsverksam-, het .och det första offentliga minns jag så väll Det var i Åsle 1913. Publiken dominerades av'småbru- kare och : soldater, som efter ” att ha gjort sin plikt nu'satt i sina fo — alla” missnöjda' med den förvirring som rådde bland den po- Fitiskt hemlösa - folkgruppen. --Jag minns att jag — novis i gebitet — talade från hjärta till hjärta. Någ- ra politiska facktermer bollade man inte med, Jag lovade att vi skulle föra en politik, där "ingen ' skulle bli glömd. Den -uppmuntran jag fick efter detta mitt första fram- trädande . hjälpte ' mig vidare. En för mig okänd person steg. fram till mig och sade att det föredraget skulle han aldrig glömma.- Vid ett möte i Älvsborg — min: blivande valkrets — "gick det inte sämre: Där hände det bl a att en 70-åring kom till mig, sa att han alltid tillhört högern,. Och" vet du varför? ' Jo, sa jag, det, är kanhända högern som före vårt parti fört den mest jord- hruksvänlig "politiken. här i lan- det. "Nej; inte för det, sa gub- ben, . men : se . högern har alltid slagit vakt om ' kristendomen och > starkvarorna! - Nåja, han blev IVOR som åskåd material lyckades Anderasson & öpp- mn ögonen på de närvarande, . Andreasson lekte med tanken alt väcka det gamla 1 nog nu bondeförbund I Skepp- landa gamla tingshus hade jag en gång en publik på 60—70 perso- ner, som inte hade den blekaste aning om den nya rörelsen, De ha- de i varje fall bänkat sig på de tet, som gått .upp i högerpartiet, Ull liv, Han saknade emellertid de nödvändiga resurserna. Det blev Berglund. som bestämde kursen och det var han som genom sin tid- ning helt ekonomiserade den be- £ynnande ” organisationen, Genom sin tidning Landsbygden = som fåk en spridning på 20.000 exemplar — ville Berglund nå jordbrukare över hela landet, väcka deras intres- ae för den nya organisationens idé. Han ägnade sig helt åt detta arbe- 1e - fällarbetet överlämnade han åt. en väl vald stab föredragshål- träbräd och trångt var det, Helt plötsligt blev jag avbru- ten i min förkunnelse av en gäll kvinnoröst: flytta på er — jag kvävs! Bänkarna rasade samman med gubbar och gummor och allti- hopa. Nåja, jag lät mig inte stö- ras utan fortsatte, Efter föredra- get frågade jag mina åhörare: vill ni nu bilda en avdelning här, säg ja eller nej. Intet svar. Då reser sig den nämnda kvinnan: ”Vad den här gubben här Sagt, är sant varen- da ord”. Därmed hade den första kvinnan i vårt land anslutit sig till Jordbrukarnas Riksf bun var, ett av de partier” som kommit till 'under, tiden'vår organisation höll I på até" fa form” Ett". 'gémensamt intresse hade 'samtliga i sin verk- samhet: att slå ihjäl: bondeförbun- det." : Sammanslagningen :; mellan JR och "bondeförbundet "skedde. ef- ter "hårt "motstånd från Berglund. Det var den 8 och 9 januari 1921 som uppgörelsen. träffades och där- med hade JR helt" gå t upp! i: bon- deförbundet. mn mn " Till Helgeandshohnen om Jag 1919,” då” jag "helt :oför- modat blev. invald : i "riksdagens första: "kammare," av "landstinget i Älvsborgs: län, Jag blev en av. de 19, "somm." tilldrog sig synnerligen stor uppmärksamhet i senaten 'och många; var de frågetecken som sat- tes i band med vårt k de rik bete. Jag h försvarsutskottet och just vid den- na. min första riksdag skulle bl a försvarsfrågan behandlas.. Vid det- ta tillfälle fick jag knyta bekant- |: skap med. vår store statsman, Per Albin Hansson vars varme beundrä- d. 3 komma likställighet för” modernä- | ringens utövare jämfört med and- ra folkgrupper, det var målet för vårt arbete på riksdagsplanet. Väg- |: tog upp :i motioner: i början av 20-talet. Vi krävde. ändring i väg-. "I der vår tid. De är, till Cb re jag alltid förblev.: Att åstad-|- frågan var en av de första som vil” Frerna, nere i: KuhF sc som vanligt av hans generaldirektör den blott 40- årige Berthold. :Beitz'— en "stål- amerikansk typ, är som en irk skrattar Beitz,;. Jag "måste 'smälla; med' pis- kan och laga "att något blir uträ tat — och" det” genast s,.-Göra-ka- noner?” Nej,” varför i all världens naste Komplimangeri: härom", dagen ; då” "premiärminister Macmillan "vid en" officiell. taläde till ”den gamles” —1: forna. dagar, säde han, fanns till-Rom”:z På 'såmmia r'sätt "får nu de: .velenskåpsmän som.: vill» stu- derä. vår: tids. historia, besanna att ill "Över trehundra anmälning tt "tävlingen att kora två värdinnor till: höstens stora program a See. a sakkunnig jury med Per Martin Hamberg i spetsen har nu lockat ut tio flickor, som på söndag går till finalen i en stort upplagd show i Vanadisbadet. På bilden poserar '" lén, Eva Bris-Borg, Maud Eriess -ogiet Engström, Britt Stråhle, Ylva fr. v Lillemor Wredman, Ann Ka= on,' Anne-Marie Gummesson, Hars Norstedt och Birgitta Glimghall, ”alla väga inston Chur- chill”, - Har ett par ”väckra ber ihte läng-|" 6: :e - gången baronen 4 von ;; Cramm) i. «hennes : med, greve "med tyske tennis- Mö - Mir! Drusjba! (red; vänskap) ropåde 'de”medan de dansade "och h de kring h bordet, där ré "samma cattraktionsförmåga som åberöpas.. ”(n Dietrich, och i divan uttalade” ehen” mer eller |! S Som: aukw.itet )-; Marl och i Reventlow; har i sommar gjort sin Europa- -debut som racerförare. Sä- songen : avslutades" med att han hösta d ett.pris på — 75 kr, Deltagandet i tävlingen hade; inklusive hans ",Cooper-Cli- om” ”Rochestertrofén fick en .fjärde- os - pp nen på en:flicka kan nu ha vil- ken form som” helst "bara hon mä- ler. Och eftersom” det nu läggs: så stor; vikt vid, bysten, - -har kroppen | Woolwockth- miljo Hutten (som numera 2 ja om. kroppens. "balans ät" bara bysten, det. gäl- ans som:hel- i > | max-vagn," ger sig. ' kostat. honom ' drygt 20.000 ; kr. Men skam den som — Jag har lärt mig åtskilligt, "och livat. har det värit, säger 21-årin- gen." Nu ska "jag låta bygga "mig en egen" vagn hemma i USA och i kommer tillbaka nästa år. or : en stor mottagning på Kreml Moskva. för deltagare i den just len iden ill ryskå” huvudstaden, Fåkade unga ån Asien alldeles'i i extas. I partichefen.' Krusjtjev och" and= ra honotatiores "tålmodigt. väntade Till slut hojtade Krusjtjevs.. - Vänskap är, Vv ”Hela världens -lilla” fästmö från stumfilmens ' dagaf, "Mary Pick- ford,' nu "en silverhårig -liten dam på 64'vårar, har enständigt tillba- kavisat "alla anbud” att låta” sina filmer från "den tiden" komma Jupp frisk "och Frejdig” och: tidigare chef lösa och"14 av. Sve ges bönder Nar färdiga att gå fråh gård och- grund. Jag' minns/' ett 'radioanförande som] vår -skicklige ledare "Bramstorp, då jordbruksminister; höll sont" ;mjölk- Ipriset som skulle sänkas. Om detta skulle" ”skej. sade: han; skulle: hans plats i regeringen 'stå? till. förfogan- de; Det : blev.; ingen" kompromiss. Vi” sin Skaraborg återerövrade — tack vare detta: våra de mandat. gläder jag mig” åt vår: organisations främmarsth och åt den centerställ; hing i svensk politik”, som vårt pär- men. det giorde det i vinnas; Centerpärti dét har framtiden fi är den” enda "vettiga. "Något. tvång har vi aldrig åccepterat och gör det fortfarande inte. Det:bör stå var- " |jé människa här i landet: fritt att 1 välja sitt sätt att 'spara' för ”ålder- |" tjänst var: söcknens "absölut eniga ':omdöme om Petter: Svensson: på "Brantelid, fastän : man” valde ett "iså ' kort; och ” kärnfullt . sätt - att uttrycka det; på. som "att. helt enkelt” kalla honom: för - Snåle- ”'Pelle..Det föga smickrande nam- k han: behälla. i. många -herrans' år; tills en dag den turen , inträffade att han hux flux blev "av med itt öknamn, och fick det något" mildares»»Svampa-Pelle> 1 . stället; :s Och", hur; det. gick : till "skal ävslöjas. i. det" följande. :. Det var så, att Bräntelids ägor gränsade - fill, prästgårdens. Och pastorn hade en stor. kull som- fi d > och sådan men utöver den folk- pensionen. Att samtliga. partier va- rit ense .om'' en" höjd folkpension är sunt. och glädjande Helt personligt r jag mig nu: givetvis fri imst åt den kyrkas" tillkomst, för: vil- ken jag. Jagt, ner. enträget arbéte. Den står på den — enligt källorna — första kristna” platsen i vårt land, r ården: i Min. "hembygd. äl im > ett "inonument ”krii hållning” och ' vägb Vi bönder hade 5 gånger större kost- nadsskyldighet - än andra > —" en ville tillrättalägga. Motionerna av- slogs ' emellertid på löpande band. Först vid 1927 års' riksdag krön- tes våra strävanden med framgång. kom in i andra kammaren när de- batten i den här frågan pågick. Som försvar till regeringens negativin- ställning, sade . dåvarande kom- munikationsminister. Möller: 'man kan inte ge bönderna full rättvisa, och varför?! Jo, sannerligen där- för att orättvisorna redan är så orimligt stora, så det helt enkelt inte går att tillrättalägga dem! Just det ja. Det hade minsann varit in- tressant att höra ett statsråd läm- na sådant svar till vlöntagare och andra konsumenter! ” KR Kohandeln 1 kan vi minnas sorå' en av de vikti- gaste händelserna i det politiska li- lare, Han ställde inte så små krav vårt parti Hon hette fru' Larsson i Skepplanda, vet. Under. 30-talets första år höll depressionen folket i sin gastkram- orättvisa. som vi med 'det snaräste - Vi kunde notera halv rättvisa, Jag | betytt och 'alltjämt”betyder i vårt land. "Det. är<ett . verk; .som kom- vill jag säga; "det offer' man. gör för det goda har ännu ingen bli it fattig på: >.< Johan Friggeråker vet vad han talar om. Han har' gjort stora of- fer för den goda sakens skull. Och han har inte blivit fattig. Hans gär. ning i modernäringens, hela sam- hällets tjänst lever -kvar för all- tid och den har gjort honom rik, Inte på materiella ting, men fast- mer. på något sam aldrig kan deras i penga ika. .. - Irma Ahlbom Johan "Friggeråkers "högtidsdag "iden 26 augusti kommer att inle- das med en andaktstund i hans kyrka, - varvid också eventuella bidrag till den av honom stiftade fonden, som till dags dato inbrin- gat ca » 20.000 kronor, kan överläm- ungdom: har en- rent strålande aptit,/så. det gick åt en hel del "mat I: prästgårdsköket.. Nu hade Pastorn och hans ungdomar 'upp-. » täckt, "att det växte massor” av svamp ute på Brantelids marker, och som 'svamp .är en inte för- ”aktlig .-delikatess att . dryga ut maten med, så, ville prästgårds- folket gärna plocka den.: Men de "ville inte gå: olovandes in. på Petters: "domäner, så pastorn gick jen” dag över till: sin "granne och "undrade, om hans ungdomar fick plocka: svamp i Brantelids som- maha u + en 7 — Svampar, "sitt ekonomiska sinne, då pastorn -framställt 'sinl "fråga — kan, det vara något värde i sånt... Som -skarp ”privatekonéöm" ansåg han ..8ig böra misstänka saken, oo 1— Ska” de. va. till 'grisarna?, - Öppnade : Petter. . försiktigt, .men tänkte: samtidigt, att; 1 så fall kunde han an nda Bvarnpfoäret | egen 'stiaj . 2— Nej: del, det är me- ningen att vi och våra sommar- "konfirmander - ska ha dom, sade ” pastorn 4" sin” obetänksamhet;” ty . han. kände. inte. Petter så väl. Och"så tillade han: — Se; Petter Svensson' förstår, att svamp är en synnérligen : läcker och :hälso- sam föda, väl värd att ta vara på. = Om bara folk” 4 allmänhet insåg vilket välkommet tillskott svampen är 1 ett: hushåll, så skulle de skaffa sig en svamp- karta och lära sig de många go- da sorter, som det. växer massor Förresten . är ästan” alla Je i- "kohagen. välsignelse ” öppnat - Petters” ögon” fö svampar ätten, bara de anrät tas | väl. « Petter. lyssnade meå. girigt In. a tresse. till: den”. mykologiska vis- domen. och tänkte genast, att det vore en dålig ekonomi att släppa prästgårdsfolket in i ett sådant svampskafferi, ... som ' Brantelid tydligen Var, Nehel, , inte skulle [dom” ta” Petteis 'närande'” mat, utan -han :och Häns-husfolk skul- lev själva äta ' den! hela eftersommaren och : hösten skulle spara” ån tunrivis. med po- tatis. Svampföda & Ungefär så fösonbrade privat- ekonomen” Snåle-Pelle, men hans officiella ' svar ' till : pastörn' var den sanne diplomatens: — Visst får pastorn: och hans ungdomar så :innerligen gärna plocka så .mycket svamp ni-vwill i kohagen, men. nu är olyckan den; att jag är rent tvungen att släppa: dit "min . folkilskne' tjur. För, dä är. ett elände mä arga tjurar, må pastorn tro, Jag mås- te'ha den här. ute både natt å dag, för i förra veckan höll den på å stänga "ihjäl äldste pojken min, så nu ska den livsfarlige tjuren få gå ute tills vi. slaktar honom, :. löfte har ni. Plocka så mycket svamp ri vill,.: men för.. ällt i världen, bara niskodödarn! Men," som sagt,, mitt ipp för män- Pastorn tackade och gick i den fasta föresatser att” hellre” för- såka all världens åvampär än ”att bli -ihjälstångad.;+-: ' Snåle-Pelle "ägde ingen tjur, | vilket bara visar hana strålande fruktansvärda 'fiktiva - vapen! Samma kväll! plockade' Petter och hans. hustru. två . tolvliters zinkspannar, fulla med svamp ute Det: 'var med ””pastoj — Om du kokar på det] sura fläsket, söm vi hade tänkt vraka, så kan -vi äta svampsoppa en. hel. vecka, - mor, 'sade Petter "I njöts. dock med vissheten av att m prästgårdsbord,.. sås vardet" god '- så måste det vara så också. Och ” betalas pengar. hade . kostat. en tusenlapp runt. honom 'ut' på hans skog och ploc. ka: svamp.; Petter.” kat en hel korg med svamp bad Petter att få en av var sort med; sig hem; och smaka: Och så hade Petters ungar massor: med svamp och " Petter -sälde.' dem” i ' staden, Med tiden blev, han' den styvaste rn | Svampkännaren i orten -och"sköra . - iden. inbringade: honom : en - liten =, nätt: förtjänst årligen, ' Förutom ' gen en smula" egendomligt. men . kunde ;.den ,duga på - ett” fint" hog föda åt, Snåle-Pello och hans : gp personalen" ut "anrättningen på: samtliga -bordsgäster och Brante- hade för..én. gångs” skull bjudit. sin I” familj och husfolk på en riktig festmiddag,” som .med lasaretts="' räkning ' och | förlorade- daglöner slutade på betydligt över tusen= derstitel,-- »Svampa-Pelle»,” lappen, Detta --var..den.,. enda. gången” etter. visade sig verkligt generös, ' Läsaren må nu inte” tro "att Petter fick svampskräck. av..det.,.«: som inträffat, Visst inte,- Petter var. socknens : styvaste.. ekonom och hade han haft en högre: ut=- bildning eHer bara råkat bli vald ,' som : riksdagsman ' en: gång, så hade han kanske slutat som fi nansminister: och prytt : upp: en taburett.. .. Han -'hade inte - väl; kommit'hem från lasarettet förr än han började fundera och kal« kylera.... Hade pastorn. sagt- att svamp var nyttigt och värdefullt, - för ' allt "nyttigt och värdefullt . Svampmiddagen räknat, och' hade. denna förlust kommit genom otyget,. så skulle .” den / också - gäldas' åter : genom ' samma "vara. ” och logisk ekonomisk kalkyl, och Petter drev. den igenom, masade en dag bort, till -präst= gården och bad 'en av inackor= . Detta var- enkel . -Han deringarna' vara' välkommen med Han skulle vara så generös' att hälla sin farlige tjur. inne 'deén 'dagen' också;” den gode När hans sällskap ploc=' . han. prov). ör ' Efter; dessa ' prov. "plockade" nu: det "klingande namnet »Svamipas' Pelle»; vilket. egentligen 'var bra ' mycket : väckrare. och hedersamar,.. 1 och nöp lättsinnigt I ena kanten” på en läckert prickad flugsvamp. »Lättsurt fläsk med flvgsvamp» stod. alltså på menyn följande tetrd Rep RE FR RARE RNA ändå. kulte ha ett. mare än. »Snåle-Pe les: då man mp vw
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.